Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av en förbättrad yrkesstatistik.

1919-05-07 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:126, Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av en förbättrad yrkesstatistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 126.

1

Nr 126.

Godkänd av första kammaren den 7 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åstadkommande

av en förbättrad yrkesstatistik.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Tvänne enskilda motionärer hava inom riksdagen gjort framställning,

i syfte att en allsidig utredning måtte komma till stånd, på vilket sätt

behovet av en förbättrad yrkesstatistik må kunna bäst tillgodoses, samt

att det förslag, som av utredningen kunde föranledas, måtte föreläggas

nästa riksdag.

Förevarande fråga har nästlidet år varit föremål för riksdagens prövning

med anledning av en av samma motionärer väckt motion, vilken

emellertid på grund av att kamrarna stannade i skiljaktiga beslut ej föranledde

till någon riksdagens åtgärd.

Över nu ifrågavarande motion hava yttranden infordrats och avgivits

av statistiska centralbyrån, kommerskollegiura, socialstyrelsen, Sveriges industriförbund,

Sveriges allmänna lantbrukssällskaps arbetsutskott, svenska

arbetsgivareföreningen samt landsorganisationen i Sverige.

I samtliga dessa yttranden liksom i de nästlidet år till riksdagens

vederbörande utskott avgivna yttranden i förevarande ämne har vitsordats

behovet av att en utredning om förbättrad yrkesstatistik kommer till

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 126, 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 126.

stånd. I de skrivelser, som såväl innevarande år som år 1918 inkommit

från de statistiska ämbetsverken, framhålles, att man huvudsakligen har

att välja på två utvägar härför. Den ena utvägen är att åstadkomma partiella

förbättringar vid insamlingen och bearbetningen av primäruppgifterna

till''centralbyråns nuvarande yrkesstatistik i samband med folkräkningarna.

Den andra är att anordna en verklig yrkesräkning enligt kontinentalt

mönster. Då emellertid en särskild yrkesräkning icke får anses medföra,

att den vanliga yrkesstatistiken i samband med folkräkningarna blir obehövlig,

torde man kunna säga, att de båda utvägarna icke utesluta, utan

tvärtom komplettera varandra.

Såsom inhämtas av det utlåtande i förevarande ämne, som vid 1918

års riksdag avgivits av andra kammarens vederbörande tillfälliga utskott,

har den år 1905 tillsatta särskilda kommittén för utredning angående större

planmässighet i vår officiella statistik uti underdånig skrivelse den 31 december

1909, vilken finnes intagen i kommitténs år 1910 avgivna betänkande,

framhållit, hurusom materialet till de svenska folkräkningarna, vilka ägde

rum vart tionde år, företedde olikhet med förhållandet inom de flesta andra

länder. Medan i dessa länder uppgifterna till folkräkningarna lämnades

av personerna själva och insamlades av särskilda räknare, utgjordes materialet

för de svenska folkräkningarna — frånsett Stockholm — uteslutande

av utdrag ur församlingsböekerna. Det i Sverige använda systemet

hade sina företräden. Fördelarna lågo dels deruti, att'' uppgifterna om

ålder, civilstånd, nationalitet och födelseort m. m. vore synnerligen tillförlitliga,

dels ock framför allt i systemets billighet. Men systemet hade

tillika tvänne väsentliga brister, vilkas avhjälpande syntes vara oavvisligt.

Dels uppgåves nämligen själva befolkningssiffran något för lågt, dels och

framför allt vore uppgifterna om befolkningens yrken mycket otillfredsställande.

Stadgandena i kungl. förordningen den 10 juni 1910 dels därom att

en var, som vore skyldig avlämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen

för år 1911, jämväl skulle till ledning för folkräkningen den 31 december

1910 avgiva särskild yrkesuppgift enligt fastställt formulär, dels ock att

kommunalombud skulle till ifrågavarande mantalsskrivningsförrättning utses

till ett antal av minst ett för varje påbörjat tusental innevånare i kommunen,

. medförde visserligen förbättringar i yrkesstatistiken, men vore ej

tillfyllestgörande.

I uttalande av statistiska centralbyrån vid publicerande av den del

av redogörelsen för folkräkningen 1910, som behandlar folkmängdens fördelning

efter yrken, framhölls vidare av nyssnämnda ämbetsverk olägen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 126.

3

lieterna utav den dåvarande husförhörslängden såsom yrkesregister. De

förnämsta av bristerna i berörda hänseende vore, att eu mängd personer

kvarstode under benämningar å yrken, som de länge sedan upphört att

utöva; att många andra, som vore i sin arbetskraftigaste ålder och kolt

säkert i verkligheten utövade något näringsfång, saknade varje yrkesbeteckning,

samt att ett oproportionerligt stort antal personer ginge under tämligen

obestämda beteckningar, bland vilka »arbetare» och »fabriksarbetare»

torde vara de vanligaste. I samband härmed kunde ock påpekas den omständigheten,

att eu och samma benämning kunde i olika landsändar få

en stundom något skiftande, stundom åter helt avvikande innebörd. Horn

en olägenhet med församlingsboksutdragen finge slutligen nämnas, att de

svårligen medgåve en statistik över kombinationen av olika yrken. Fullständigt

kunde dessa brister i statistiken avhjälpas endast genom en särskild

yrkesrälcning. I sammanhang härmed ville ämbetsverket erinra om

skillnaden mellan de upplysningar, som erhölles vid en dylik särskild

yrkesräkning, och de, som kunde erhållas vid en vanlig folkräkning. Yrke

räkningen kunde giva mycket noggrannare besked om de särskilda yrkesspecialitcerna

samt, därest så önskades, kombineras med undersökningar

om använda arbetsmetoder, växelverkan mellan de olika näringsgrenarna

o. s. v. Varje yrkesutövare plägade vid en dylik räkning upptagas under

det arbetsställe, där han vore sysselsatt. Vid de allmänna folkräkningarna

finge man endast reda på antalet personer, som sysselsattes i

de olika yrkena, utan några som helst upplysningar om yrkets drift;

men man erhölle i stället eu annan upplysning av värde, i det att folkräkningen

lämnade uppgift ej blott å antalet yrkesutövare, utan även

å det antal personer, som underhölles av de yrkesidkande huvudpersonernas

arbete.

I 1918 års vederbörande utskotts betänkande i ämnet har erinrats,

hurusom en ändring i mantalsskrivningsförordningen, avseende yrkesstatistikens

förbättring, sedermera företagits genom kungl. förordningen den 14

juni 1917, varigenom föreskrivits, att antalet kommunalombud skall bestämmas

av Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande, samt att vidare den ändringen

genomfördes, att vid mantalsskrivningen för varje arbetsgivare, hos vilken

i regel under året äro anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i

därför avsedda kolumner utsättas antalet sådana arbetare, med uppgift

om antalet arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma

arbetsgivare utövas. Avsikten med sistnämnda ändring hade varit att bereda

möjlighet att särskilja självständiga företagare från arbetare, anställda

hos annan person.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 126.

Trots dessa förändringar i mantalsskrivningsförordningen kunde dock

frågan om erhållande av tillförlitliga primäruppgifter om befolkningens

yrken ändock icke anses tillfredsställande löst.

I det ovan omförmälda utlåtande, som innevarande år avgivits till

riksdagens vederbörande utskott av Sveriges allmänna lantbrukssällskaps

arbetsutskott, har framförts eu del betydelsefulla önskemål i förevarande

hänseende.

Till en början har därvid erinrats om, att den av arbetsutskottet på

sin tid tillsatta kommittén för vissa utredningar i lantarbetarfrågan funnit

anledning att i fråga om en yrkesräkning bland annat uttala sig på följande

sätt:

När man inför befarade eller redan yppade svårigheter för landets

modernäring, att i framtiden få vid sig behålla en för dess vidmakthållande

eller utveckling nödig befolkningsstock, ville söka korrektiv mot

den sedan decennier pågående avfolkningen av landsbygden, vore det av

stor vikt att känna densamma icke endast till dess omfattning utan även

till dess art. Det vore sålunda önskvärt att ha en ingående, siffermässig

kännedom om icke endast, hur flykten från näringen fördelade sig på

olika yrkeskategorier och åldersklasser inom desamma, utan också huru

dessa, som övergåve jordbruket, ginge in i andra yrken, i vad mån de

inom det först valda av dessa kvarbleve, i vilken omfattning de eventuellt

senare återginge till jordbruket m. m. Vidare vore det för frågans studium

av stor vikt att äga en ingående kännedom om omsättningen inom

yrket och även att få en bättre fördelning på säkrare bestämda yrkeskategorier

därinom än den, som nu stode till buds.

Då kommittén som en utgångspunkt för sina arbeten velat söka uppgifter

av detta slag genom en bearbetning av det material, som återfunnes

i våra folkräkningsberättelser, hade den med beklagande kunnat konstatera,

huru föga detta därutinnan kunde giva. Och då nu snart förberedelserna

för en ny folkräkning skulle begynna, hade kommittén icke velat

underlåta att för sin del framhålla vikten av, att, därest vår nästa folkräkning

icke, såsom också ifrågasatts, skulle bliva förbunden med en fullständig

och på modärn grund lagd yrkesräkning, vid uppgörandet av planen

för densamma ingenting bleve försummat, som kunde bidraga till att

skapa klarhet över de förhållanden, varom här ovan talats. Och att ingenting

därvidlag försummades vore, syntes det, icke endast ett jordbruksintresse

utan i vidaste bemärkelse ett riksintresse — vad det gällde, vore

även att få ett pålitligt utgångsmaterial för bedömandet av, huru hårt hela det

övriga näringslivets reservkälla för arbetskraft kunde anlitas utan att sina.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 126.

;>

Arbetsutskottet tiar framhållit, att utskottet i anledning av ovan anmärkta

och i övrigt av omförmälta kommitté framförda synpunkter, uti

skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet anhållit, att,

vid uppgörandet av program antingen för nästa folkräkning eller för eu

eventuell yrkesräkning, tillfälle gåves att genom jordbrukets egna representanter

få detsammas intressen bevakade.

1 sitt nu förevarande yttrande har arbetsutskottet vidare gjort gällande,

att de huvudsakliga uppgifter, som med hänsyn till jordbruksnäringens

förhållanden och önskemål vid en yrkes- och driftsundersökning borde lösas,

syntes arbetsutskottet vara följande:

För de jordbesittande och brukande yrkesutövarnas del ville man hava

kännedom om, i vad mån de vore utgångna från jordbrukarehem eller från

sådana inom andra yrken; ålder vid tillträde av det självständiga jordbruket

— i förekommande fall även, när övergången från brukare till besittarestadiet

ägde rum — möjligen även sättet för åtkomsten av jordegendom,

genom köp eller arv, samt i sistnämnda fallet även om och hur

utlösning av medarvingar ägt rum; förutvarande yrkesställningar under

den tid, vederbörande tillhört jordbruket eller yrke före tillträde till jordbruk;

vidare vore det, då det syntes vara just hemmansägareklassen, som

hade att redovisa den största befolkningsförlusten inom näringen, av synnerligen

stor vikt att få reda på, vart barnen från dessa hem toge vägen,

alltså i vad mån de överfördes till andra ställningar inom jordbruksyrket

eller till andra och i så fall vilka näringar.

Speciellt önskemål av driftsräkningsnatur beträffande nu omhandlade

yrkesgrupp vore det att få kännedom om antalet anställda i olika yrkeskategorier

hos ägare eller brukare inom skilda storleksklasser av jordbruk

och i skilda delar av landet. Härvid finge jämväl erinras om, att man

genom en driftsräkning skulle kunna erhålla ett betydligt bättre material

för bedömande av frekvensen beträffande ifrågakommande anställningsoch

löneformer, än det, som socialstyrelsens nuvarande årliga lönestatistik

gåve, och härigenom för framtiden väsentligt höja värdet av denna

statistik.

Beträffande den icke besittande eller brukande jordbruksbefolkningen

gällde i tillämpliga delar, vad här nyss sagts. Särskilt läge det härvidlag

stor vikt på att få kännedom om, i vad mån de ur hithörande hem utgångna

barnen kvarstannade inom yrket och där avancerade, samt vid

vilken åldertidpunkt, från det de en gång ingått såsom yrkesutövare inom

jordbruket, de lämnade detsamma.

Speciella önskemål av dels folk-, dels yrkes- och dels driftsräknings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 126.

natur vore beträffande denna grupp: genomförandet av eu mera distinkt

uppdelniDg i yrkeskategorier, varvid framhållits, att folknäringsgruppen

»övriga jordbruksarbetare» ovillkorligen borde särskiljas i sina båda delar

»fria jordbruksarbetare» samt ogifta drängar. Beträffande de förra vore

det önskligt få utrönt, i vad mån de hämtade sitt uppehälle även utanför

jordbruket, vore stationära, i besittning av egna hem etc.

Såsom några allmänna önskemål kunde det framhållas att få eu grundligare

kännedom om, i vad mån inom jordbruket redovisad arbetskraft

toges i periodisk användning även inom andra yrken.

I redovisningen för åldersfördelningen bland manliga utövare torde

vidare särskillnad böra ske mellan »yrkesutövare» och hos dem redovisade,

yrkesutövande »barn och mågar», liksom det även i fråga om en näring,

inom vilken kvinnlig arbetskraft komme till användning i så stor utsträckning,

som inom jordbruket, behovet även av en kvinnlig åldersredovisning

vore framträdande.

Slutligen har arbetsutskottet i sitt yttrande i ämnet framhållit den

stora vikten av, att, vare sig det bleve fråga om en folkräkning enligt

utvidgat program eller en dylik i samband med eu verklig yrkesräkning

eller kombinerad yrkes- och driftsräkning, de härav intresserade näringarna

bleve i tillfälle att på ett sätt, som för dem fullt tryggade möjligheterna

att göra sina önskningar gällande, deltaga i det planläggande arbetet. Ed

lämplig utväg syntes det vara, att planläggningen finge ske genom en

särskild kommission, vari, förutom representanter för de intresserade ämbetsverken

samt den statistiska vetenskapen, inginge sådana för landets

väsentli gare u äringslivsområden.

I det utlåtande, som nästföregående år avgivits av statistiska centralbyrån,

uttalade sig detta ämbetsverk huvudsakligen av ekonomiska skäl

för att söka åstadkomma en tillförlitlig yrkesstatistik genom partiella förbättringar

vid insamlingen och bearbetningen av primäruppgifterna till

centralbyråns nuvarande yrkesstatistik i samband med folkräkningarna.

Kommerskollegium har i sitt till liksdagens vederbörande utskott avgivna

utlåtande framhållit, hurusom, då kollegium jämlikt kungl. kungörelserna

den 16 maj 1913 och den 5 februari 1915 fått sig ålagt att på

grundval av uppgifter, avgivna av vederbörande näringsidkare, femårsvis

uppgöra en mera fullständig statistik över hantverkare och handlande än

den, som kollegium för närvarande publicerade, det för kollegium vore

synnerligen angeläget, icke blott att eu utredning rörande åstadkommande

av en förbättrad yrkesstatistik — vare sig genom fullständigare uppgifter

i samband med folkräkningarna eller genom en allmän yrkesräkning kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jliksdeu/ens skrivelse Nr 120.

7

me till stånd, utan även att utredningens resultat kunde föreligga, innan

kollegium för fullgörande år 1921 av sitt nämnda uppdrag behövde vidtaga

sådana mått och steg, vilka tilläventyrs eljest skulle åsamka omgång

och onödig kostnad.

I det av socialstyrelsen innevarande år avgivna utlåtande i ämnet har

styrelsen, under hänvisning till sitt år 1918 avgivna yttrande i ämnet,

såsom sin mening ånyo framhållit, att en rationell yrkesstatistik, medförande

därmed avsedd nytta, allenast stode att vinna genom en allmän

yrkesräkning, men att, innan en sådan igångsattes, frågan borde underkastas

en grundlig och allsidig utredning, varvid givetvis de av statistiska

centralbyrån framförda synpunkterna rörande en förbättrad yrkesstatistik

i samband med fullständigare uppgifter till folkräkningarna borde beaktas.

Svenska arbetsgivareföreningen har i sitt avgivna utlåtande såsom

synnerligen betydelsefullt vid en yrkesräkning framfört tanken på de vid

mantalsskrivningsförrättningarna närvarande kommunalombudens behöriga

utökning och fastare organisation såsom ett slags permanenta mantals- och

yrkesnämnder.

Beträffande särskilt det av Sveriges allmänna lantbrukssällskaps arbetsutskott

avgivna och ovan återgivna utlåtande, har däri framförts en mängd

önskemål, som synas riksdagen böra bliva föremål för närmare övervägande.

En betydelsefull åtgärd för förbättring av yrkesuppgifterna i mantalsförteckningarna

vore sålunda upphävande av den allmoge och mindre

skrivkunniga på landsbygden nu medgivna rätt att lämna muntliga uppgifter

till mantalsskrivningarna samt införande av obligatoriska skriftliga

uppgifter. En sådan åtgärd föreslogs av Eders Kungl. Maj:t till 1909

års riksdag, men vann då icke riksdagens bifall. Enligt riksdagens förmenande

torde numera tiden vara mogen för ett förnyat övervägande av

denna fråga.

Av det nu anförda torde framgå, att så många och svårlösta spörsmål

föreligga i samband med yrkesstatistikens förbättrande, att en utredning

bör komma till stånd.

Av den underdåniga skrivelse, som är bilagd statistiska centralbyråns

utlåtande innevarande år, framgår, att centralbyrån, efter det motionärernas

förslag blivit väckt, hemställt om bemyndigande för byrån att tillkalla

högst sex sakkunniga personer »för att inom ämbetsverket biträda vid utredning

av lämpligaste sättet för införskaffande av primäruppgifter till

nästa folkräkning, eventuellt angående anordnande av en särskild yrkesräkning».

Centralbyrån har som sakkunniga tänkt sig en representant

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagms skrivelse Nr 126.

för häradsskrivarna, en representant för de tjänstemän, som hava mantalsskrivningen

i städerna sig ålagd, en prästman samt tre på de ekonomiska

och sociala områdena särskilt sakkunniga personer, nämligen en representant

för jordbruket, eu för industrien och eu för de sociala intressena. I

annat sammanhang angives som uppgift för den ifrågasatta utredningen,

att denna borde i första rummet avse att undersöka möjligheten att till

den stundande folkräkningen införskaffa ett primärmaterial, som även ur

yrkessynpunkt tillfredsställde rimliga anspråk. Därest det skulle visa sig,

att man icke på denna väg kunde ernå ett tillfredsställande resultat, borde

även undersökas möjligheten och sättet för anordnande av en särskild

yrkesräkning efter kontinentalt mönster. Utredningen torde jämväl böra

omfatta vissa andra frågor rörande primärmaterialet för nästa folkräkning,

t. ex. uppgifterna om fördelningen på hushåll.

Gentemot planen för den av statistiska centralbyrån sålunda ifrågasatta

utredningen vill riksdagen med hänsyn till det livliga intresse för

yrkesstatistikens förbättring, som enligt de inkomna utlåtandena förefinnes

inom näringslivet och på det sociala området, framhålla, att utvägen att

lösa förevarande fråga genom en särskild yrkesräkning synes böra bliva

föremål för självständigt bedömande och icke blott komma i fråga som

en möjlighet i andra hand.

Ett önskemål, som riksdagen velat ha särskilt framföit såsom föremål

för den blivande utredningen, är frågan, på vilket sätt resultatet av de

insamlade yrkesuppgifterna må kunna skyndsamt komma intresserade till

godo. Enligt erfarenheten tager den fullständiga bearbetningen av eu

yrkesräkning flera år, och med de hastiga växlingar inom samhällslivet,

som nu äga rum på många områden, kan det annars lätt hända, att resultatet

av en gjord utredning är föråldrat redan vid publicerandet.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anhålla, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en allsidig utredning, på vilket

sätt behovet av en förbättrad yrkesstatistik må kunna bäst tillgodoses,

samt, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen framlägga de förslag,

som av utredningen kunna föranledas.

Stockholm den 7 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, O. L. Svanbiicks boktryckeri, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.