Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående höjning i arvodena till avvittrings lantmätare.
1919-05-02 · 1 sida
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:147, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående höjning i arvodena till avvittrings lantmätare.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 147.
Nr 147.
Godkänd av första kammaren den 2 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 2 maj 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds
proposition angående höjning i arvodena till avvittrings
lantmätare.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 52.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 18 mars 1919 avlåten proposition, nr 263,
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riks < ; t i 1 >: t : :
dag under år 1919, som Kungl. Maj:t bestämmer, årsarvodet för avvittringslantmätare
må ökas från 4,000 kronor till 6,000 kronor, men samtidigt den
nu medgivna rätten till arvodesförhöjning för dylik lantmätare efter viss
tids tjänstgöring upphöra att gälla, samt särskilt arvode för fullgörande av
åligganden såsom styresman för avvittringen icke längre utgå.
Såsom i ärendet jämväl erinrats, uttalade riksdagen år 1910 bland
annat förväntan, att avvittringsverket, som enligt riksdagens uppfattning
redan då pågått anmärkningsvärt lång tid, bleve i möjligaste mån påskyndat.
Med hänsyn härtill och då enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen
för slutförande av arbetet i fråga torde erfordras en ökning i antalet
avvittringslantmätare — något som emellertid på grund av rådande arbetsförhållanden
svårligen syntes kunna åvägabringas, utan att högre ersättning
bereddes de vid avvittringsverket anställda tjänstemännen — har riksdagen
intet att erinra mot det för avvittringslantmätare föreslagna ökade arvodet.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition av riksdagen bifallits.
Stockholm den 2 maj 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.