Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:174, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 174.

1

Nr 174.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis

m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 33.)

Till Konungen.

1 en den 7 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 109, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga

dels följande

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,

där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom., upptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 174.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 174.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista måuad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av

kvartalets andra månad, för de två första liter och i annat fall för den

första liter, som under kvartalet försäljes till honom.

2 §■

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering

av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor

för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §.

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycks försäljningsbolag.

4 §•

Ru sdry eks försälj n i ngsb olag ål igger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet

accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad

försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning

av accispliktiga spritdrycker.

5 §•

Kontrollstyrelsen, som äger meddela närmare föreskrifter och

anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,

åligger att före utgången av varje måuad till statskontoret

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 174. 3

avlämna uppgift å. den under nästföregående manad influtna spritdrycksaccisen.

6 §•

1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §

förmäles, upptager mindre myckenhet, äu som försålts, straffes med

böter från och med ettusen ‘ till och med tiotusen kronor eller med

fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 §

stadgade avgift för den myckenhet, 8"m icke blivit redovisad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje

dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsm därjämte

genom lämpliga viten tillhålla d<m försumlige att uppfylla sin

skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången

av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken

accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till. ett belopp, motsvarande

tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet,

som kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer

hava försålts.

7 §•

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1919 samt gäller till

utgången av samma år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 174.

dels ock följande

Förslag

till

förordning om andrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rnsdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rnsdrycksmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §-

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall, efter avdrag av vad på

grund av särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-

eller maltskattemedlen, till en särskild fond avsättas vad som

för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltal sbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

föriares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spritdrycksaccis.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

I anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts

fyra motioner.

I en av dem, nr 150 i första kammaren, bar hemställts, att riksdagen

måtte vidtaga sådana ändringar i vad Kungl. Maj t genom ifrågavarande

proposition föreslagit, att 1 och 2 §§ i förordningen om spritdrycksaccis

erhölle följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 174.

5

»§ 1.

1 mom. För spritdrycker, som utmiuuteras eller utskänkas, skall

där ej annat föranhdes av stadgandet i 2 mom. upptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker före ingång< n av det löpande kalenderkvartalets sista månad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av

kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de

två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

§ 2.

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering

av fem kronor för den första, fem kronor för den andra och tio kronor

för värjo följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; doek att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.»

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

erinrat, att 1916 års riksdag (prop. nr 238) beslutade en

spritdrycksbeskattning under namn av spirituosaaccis. Eldigt Kungl.

Maj:ts i ämnet framlagda förslag skulle accisen utgå för brännvin och

annat, vilket jämlikt gällande förordning angående försäljning av brännvin

vore att anse såsom brännvin, med undantag dock av sprit och

renat egentligt brännvin, som ej vore tillsatt med smakförändrande ämnen.

Accisen skulln upptagas vid all försäljning av accispliktig dryck, där

brännvinsförsäljningsbolag eller spirituosahandlare vore säljare och annan

än sådant bolag eller sådan handlande köpare, samt utgå med ett belopp

av 30 öre för varje liter vid försäljning av punsch och i vissa fall även

vid försäljning av arrak eller rom samt eljest med 60 öre för varje liter

försåld accispliktig dryck.

Förslaget avsåg vidare, att genom accisen inflytande medel skulle

direkt tillföras statsverket. I anledning härav erinrade bevillningsutskottet

i sitt över propositionen avgivna betänkande (nr 33) om vad

1913 års riksdag beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende ar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 174.

från rusdryckshanteringen härflytande medel; och under framhållande

hurusom enligt Kungl. Maj:ts förslag statsverkets beroende av sådana

medel skulle ökas med det belopp, som spirituosaaccisen kunde inbringa,

förklarade sig utskottet icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om skatteinkomstens disponerande. I stället förordade utskottet,

att inkomsten av spirituosaaccisen skulle tillföras statsverkets fond av

rusdrycksmedel, detta emellertid under förutsättning att ett nämnda

inkomst motsvarande belopp av rusdryeksmedelsfonden toges i anspråk

för av kristiden föranledda utgifter lör sociala ändamål.

I övrigt tillstyrkte bevillningsutskottet i huvudsak Kungl. Maj:ts

förslag.

Sedan första kammaren bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,

under det att andra kammaren, med avslag å utskottets hemställan,

bifallit en vid betänkandet fogad reservation, innefattande bland annat

avslag å Kungl. Mai:ts förslag till förordning om spirituosaaccis, anställdes

i fråga om kamrarnas skiljaktiga beslut rörande sistnämnda

förslag gemensam omröstning, vilken utföll i enlighet med första kammarens

mening. Härmed hade riksdagen beslutat i överensstämmelse

med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande hemställt.

Förordningen i ämnet (sv. förf. samt. 454) skulle enligt 1916 års

riksdags beslut gälla tills vidare, dock ej längre än till utgången av år

1917, så framt icke annorledes bleve i grundlagsenlig ordning bestämt.

Samtidigt med författningens utfärdande förordnade Kungl. Maj:t, att

densamma skulle träda i kraft den 15 november 1916.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 209) beslutade sedermera

1917 års riksdag, att 1916 års förordning i ämnet skulle äga tillämpning

tillsvidare under år 1918. Efter utgången av sistnämnda år har någon

accis å spirituösa icke uttagits.

1 det förslag till tilläggsstat för år 1919, som framlagts för denna

riksdag, har Eders Kungl. Maj:t bland inkomsterna upptagit ett belopp av

20 miljoner kronor att anskaffas genom spirituosaaccis. Förslag till lagstiftning

i sådant syfte har avgivits genom den föreliggande propositionen.

I motiveringen till förslaget till tilläggsstat har chefen för

finansdepartementet beräknat, att 28 miljoner kronor måste uttagas

genom skatter. Av detta belopp, skulle enligt förslaget 8 miljoner

kronor erhållas genom fortsatt förhöjning av fondstämpeln, i fråga

varom riksdagen numera fattat beslut i överensstämmelse med Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Då det gällde att anskaffa de för til läggsstaten

ytterligare erforderliga medlen, förklarade departementschefen bland

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr L74-

annat, att eu beskattning- av överflödsvaror synts honom böra i främsta

rummet komma i fråga. Under åberopande härav bär nu departementschefen

enligt det vid den föreliggande propositiouen fogade statsrådsprotokollet

vidare anfört, att med hänsyn till dels den framskjutna

plats, som spritdryckerna intoge bland sådana överflödsvaror, dels ock

svårigheten att genom annan beskattning av liknande art redan under

det löpande året anskaffa de behövliga medlen departementschefen

ansett den ifrågavarande accisen böra tillgripas.

Därvid bär departementschefen förklarat sig kunna tillstyrka eu

sådan skatt endast under två förutsättningar, om vil ha departementschefen

till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 vid behandling av

frågan om täckande av 1919 års tilläggsstats utgifter anfört följande:

»Dessa förutsättningar äro: att tillämpningen i dess fulla utsträckning

av den beslutade individuella kontrollen enligt den från årets början

gällande rusdrycksförordningen ej må hindras eller slappas; och vidare

att statsverkets ekonomiska frigörelse från rnsdrycksinkomsterna ej må

hämmas eller försenas. Skatten får sålunda varken bliva varaktig —

jag påräknar den heller icke för 1920 års riksstat — eller verka höjande

å det maximibelopp av hithörande inkomster, som staten framdeles kan

få enligt förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel tillgodogöra

sig för vanliga statsregleringsäudamål.

Härför lärer då vara lämpligt, att inkomsten av spirituosaaccis

lägges till nyssnämnda fond, av vilken å inkomstsidan motsvarande

belopp tages i anspråk, jämlikt bestämmelserna i berörda förordning.

Det synes mig icke kunna råda tvivel därom, att bland de å tilläggsstaten

uppförda anslagen förekomma, till långt större sammanlagt belopp

än här ifrågasatta 20 miljoner kronor, utgifter till sådana sociala ändamål,

för vilka fondmedlen må tagas i bruk.»

Det förslag till förordning om spirituosaaccis, som under förarbetena

till denna proposition först uppgjordes inom finansdepartementet, avsåg,

att accisen skulle utgå med 20 kronor för varje liter spritdrycker, som

utöver en myckenhet av 2 liter i kalenderkvartalet utminuterades till en och

samma person. Efter att hava omnämnt sistberörda förslag har departementschefen

vid motiverandet av den föreliggande propositionen för sin

del uttalat, att det syntes vara lämpligt, att accisen utginge med lägre

belopp, därest vederbörandes konsumtion allenast i ringa grad komme

att överskrida den nuvarande ransonen. I sådant avseende innebär det

föreliggande förslaget lägre avgifter för de två första liter accispliktiga

spritdrycker, som under ett och samma kalenderkvartal försäljas till en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 174.

person, nämligen för den första 5 och för den andra 10 kronor. Enligt

vad departementschefen i kon trollstyrelsen inhämtat mötte intet hinder

att även vid en sådan anordning öva tillsyn över avgifternas uppbärande

och vederbörliga redovisning.

I det ursprungliga förslaget har vidare, enligt vad departementschefen

meddelat, den jämkningen vidtagits, att person, som först under

det löpande kalenderkvartalet erhåller rättighet att utminuteringsvis inköpa

spritdrycker, ieke obetingat jämställes med den, som redan vid kvartalets

ingång innehar dylik rätt. Begränsningen innefattar, att den, som erhållit

inköpsrätt efter utgången av ett kvartals första månad, för samma kvartal

får köpa blott eu liter spritdrycker utan erläggande av accis, samt att

den, som först under kvartalets sista månad förvärvar rätt i berörda

avseende, får erlägga accis redan för den först inköpta litern.

Ytterligare har departementschefen anfört, att det synts honom

vara med rättvisa och billighet överensstämmande att jämväl å restauranter

och värdshus utskänkta spritdrycker finge bära sin del av ifrågavarande

skatt. I sådant avseende har i förslaget intagits bestämmelse

därom, att för varje till utskänkningsrörelse utlämnad liter spritdrycker

accis uttages med ett belopp av 5 kronor. Genom en sådan anordning

torde, anför departementschefen, även med vidtagande av ovanberörda

nedsättning av det ursprungligen ifrågasatta skattebeloppet vid utminutering,

de beräknade inkomsterna komma att inflyta till statsverket.

Slutligen bär, med hänsyn till den i 1 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning

införda benämningen »spritdrycker», det i 1916

års förordning använda ordet »spirituosaaccis» utbytts mot ordet »spritdrycksaccis».

I tre av de ovannämnda, i anledning av förevarande proposition

väckta motionerna har yrkats avslag å propositionen. Den för detta

yrkande anförda motiveringen, vilken är lika lydande i samtliga tre

motionerna, går i huvudsak ut på, att Kung!. Maj:ts förslag dels skulle

stå i strid med 1913 års riksdags ovan omnämnda beslut, dels skulle

komma att rubba den individuella kontrollen.

1913 års riksdags ifrågavarande beslut innebar i första hand, att

inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och

brännvinsförsäljningsmedel skulle få endast till viss del användas till

budgetens allmänna behov. Begränsningen bestämdes till en början till

visst belopp, 41,900,000 kronor, varvid föreskrevs, att vad som översköte

detta belopp skulle avsättas till eD särskild fond, benämnd statsverkets

fond av rusdrycksmedei. Vidare stadgades, att, därest för tre

på varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understege

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 174.

41,900,000 kronor, därefter skulle vad som övereköto detta medeltalsbelopp

avsättas till fonden, samt att på enahanda sätt skulle förfaras,

om därefter vid årligen verkställd uträkning befunnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

Rörande fonden bestämdes, att densamma skulle vara avsedd att

i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

som vore en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling, samt att, där särskilda omständigheter

därtill föranledde, fondens medel även skulle kunna få användas

för andra sociala ändamål.

Den ovan lämnade redogörelsen torde giva vid handen, att Lders

Kungl. Maj:ts förslag håller sig inom de av 1913 års riksdag sålunda uppdragna

gränserna. Genom medlens överförande till statsverkets fond aAr

rusdrycksmedel förebygges varje inverkan på ovan omförmälda medeltalsberäkning;

och då utgifter av social natur otvivelaktigt förekomma å

tilläggsstaten till högre belopp än här är i fråga, kan en antaglig form

vinnas för uppfyllande av de fordringar, som enligt vad nyss är nämntgälla

rörande användningen av medel ur nämnda fond. Härtill kommer,

att förslaget i såväl det ena som det andra hänseendet står i full överensstämmelse

med vad som gällde för 1916 års spirituosaaccis. Ytterligare

har riksdagen särskilt tagit hänsyn till, att förslaget är föranlett

av den oavvisliga nödvändigheten att anskaffa medel för täckande av ett

betydande belopp av de nytillkomna utgifterna för det pågående budgetåret,

samt att härigenom en snäv begränsning uppdragits för valet av

skatteköp. Förslaget avser följaktligen en beskattningsåtgärd av utpräglat

extraordinär natur, föranledd av sådana den alltjämt pågående

kristidens behov, vilka vid den ordinarie budgetens uppgörande icke

kunnat förutses.

Beträffande ovan berörda farhågor för att den individuella kontrollen

kunde komma att ofördelaktigt påverkas av en spritdrycks accis

anser riksdagen, att med de fasta former som gälla för denna kontroll

några större svårigheter att bibehålla densamma vid oförändrad effektivitet

icke böra föranledas av förslagets genomförande; och i likhet

med chefen för finansdepartementet förutsätter riksdagen, att kontrollens

tillämpning i dess fulla utsträckning icke kommer att hindras eller

slappas.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda framhållit har riksdagen

ansett sig kunna i huvudsak bifalla den föreliggande propositionen.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 14 saml. Nr 174.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 174.

De genom motionen I: 150 ifrågasatta ändringarna i Eders Kungl.

Maj:ts förslag avse dels en höjning av den under kalenderkvartalet för

varje köpare aecisfria spritdrycksmängden från 2 till 3, respektive från

1 till 2 liter allteftersom inköpsrätt erhållits före eller efter ingången av

kvartalets andra månad, dels ock en sådan sänkning av tariffen vid

utminutering, att den komme att utgå för accispliktiga drycker med 5

kronor för den första och den andra litern samt 10 kronor för varje

följande liter, försåld till en och samma person.

Till stöd för dessa ändringsförslag har anförts, att det av statsfinansiella

skäl utan tvivel vore välbetänkt att extra beskatta den konsumtion

av spritdrycker, som anses överskrida ett väl avvägt minimum,

men att denna gräns ej finge sättas för snäv, då i sådant fall en dylik

extra beskattning komme att uppmuntra och befordra den olagliga och

nu stadigt florerande husbehovsbränningen. Motionären hade därför

ansett den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna progressionen vara

alltför kraftig och med anledning härav velat ifrågasätta de modifikationer,

som motionärens ovan återgivna förslag innehåller.

Av den förut meddelade redogörelsen för departementschefens motivering

för Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag framgår, att departementschefen

i spritdrycksaccisen velat se en beskattniug av överflödsvaror.

Det synes vara ur denna synpunkt departementschefen funnit

sig böra frångå den bestämmelsen i det ursprungligen uppgjorda förslaget,

enligt vilken för varje accispliktig liter skulle erläggas 20 kronor,

och i stället föreslå accisen för den första litern till 5 och för den andra till

10 kronor samt först för den tredje och därefter föl jande litrar till 20 kronor.

Det har synts riksdagen ur samma synpunkt kunna vara skäligt att

även något öka den aecisfria mängdeu. Med hänsyn härtill har riksdagen

ansett sig böra bifalla det i ovannämnda motion framförda förslaget i

denna del. Någon anledning att befara, att det avsedda skattebeloppet

icke skulle komma att med en sådan ändring i tariffen inflyta, torde

icke föreligga.

Vidkommande den i samma motion påyrkade nedsättningen av

accisbeloppen vill riksdagen icke underlåta att anmärka, att genom den

av Eders Kungl. Maj:t föreslagna progressionen beskattningen blir i förhållande

till varans värde synnerligen hög. Med hänsyn härtill vore

det obestridligen mera tilltalande, om accisen kunde något modifieras.

Genom en sådan åtgärd kunde emellertid resultatet av beskattningen

måhända vedervågas. Då nu som ovan är nämnt det statsfinansiella

läget kräver, att det ur ifrågavarande skattekälla påräknade beloppet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 174.

inflyter, och då beskattningen på sätt ovan visats måste betraktas såsom

en nödfallsutväg, beting.-id av rådande extraordinära förhållanden, bar

riksdagen stannat vid att bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga

om skattesatsernas belopp. Därvid förutsätter riksdagen, att de närmare

föreskrifter och anvisningar rörande sättet för spritdryeksaccisen* uppbärande

och redovisande, som enligt 5 § i förslaget till förordning om

spritdrycksaccis kontrollstyrelsen äger meddela, komma att erhålla sådan

form, att en effektiv kontroll över beskattningens fullgörande kommer

till stånd.

I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts proposition från riksdagens

sida ingen annan erinran än den, att den i förslaget till förordning

om spritdrycksaccis intagna bestämmelsen, enligt vilken förordningen

skulle träda i kraft den 1 april 1919, givetvis bör ändras.

I sådant hänseende har riksdagen ansett enahanda bestämmelse kunna

införas i sistnämnda författnings förslag som den, vilken Eders Kungl.

Maj:ts förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i fö»ordningen den

18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel innehåller.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagiva,

dels att riksdagen, som icke kunnat oförändrat bifalla det med

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 109 framlagda förslaget

till förordning om spritdrycksaccis, antagit följande av bevillningsutskottet

framlagda förslag till

Förordning om spritdrycksaccis.1)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,

där ej annat föranledes av stadgandet i 2 inom., upptagas en särskild

avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa

spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,

utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av

kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de

två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

) De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med kursiverad

stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts förslag varit kursiverade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 174.

2 §•

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminu tering

av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor

för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet

försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av

fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen

såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §.

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings
bolag.

4 §■

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i värjo månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet

accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad

försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen

av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljningav

accispliktiga spritdrycker.

5 §■

Kontroll styrel sen, som äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar

rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,

åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna uppgift

å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.

« §•

1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §

förmäles, upptager mindre myckenhet än som försålts, straffes med

böter från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fän
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 174.

golse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 § stadgade

avgift för den myckenhet, som icke blivit redovisad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje

dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen dirjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin

skyldighet Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången

av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken

accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande

tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet, som

kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer hava

försålts.

7 §■

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt dära meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till utgången av år 1919.

dels ock att riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts ovan införda

förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förorduingen den 18 *

juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Stockholm den G maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 174.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.