Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till dels förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, dels ock förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin ävensom en i ämnet väckt motion.

1919-05-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:175, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till dels förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, dels ock förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 175.

1

Nr 175.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till dels förordning

angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad

sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning,

dels ock förordning om ändrad lydelse av 12 §

förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin ävensom en i ämnet väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 34.)

Till Konungen.

I en den 21 mars 1919 avlåten proposition, nr 365, har Eders

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

antaga dels följande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. lå sand. Nr 175.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 175.

Förslag

till förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad sprit,,

framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Under de villkor och till den myckenhet, som Konungen bestämmer,

må partihandlare, varom i förordningen angående handel med skattefri

sprit förmäles, jämväl i andra fall, än i 8 § samma förordning avses,

för vetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, tekniska, industriella eller

likartade ändamål försälja ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning framställd

sprit, som ej denaturerats.

2 §•

För försäljning, som i denna förordning avses, skall partihandlare

påföras skatt enligt vad i 12 § 1 mom. förordningen angående tillverkning

av brännvin är stadgat, och skola i fråga om skattens erläggande

samt kontrollen däröver lända till efterrättelse de föreskrifter, Konungen

utfärdar.

3 §•

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse enligt denna förordning

stadgade villkor eller meddelade föreskrifter, straffes med böter

från och med tjugufem till och med ett tusen kronor eller, i händelse

omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex

månader, och have tillika, där ej synnerligen mildrande omständigheter

föreligga, förbrutit den sprit, förseelsen avser, jämte kärl och annat emballage,

vari spriten förvaras.

4 §•

I övrigt skola bestämmelserna uti 29, 30, 31, 32 och 33 §§ förordningen

angående handel med skattefri sprit i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

l)enna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 175.

3

dels ock följande

Förslag
till

förordning om andrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 12 § förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin i nedan angivna del skall erhålla

följande ändrade lydelse:

12 §.

1. För brännvin — — — — alkohol.

2. Inbetalning av — — — — liter.

3. Vid utförsel----— normalstyrka.

4. Restitution av----nämnda förordning.

5. Skattefrihet må åtnjutas för brännvin, som tillverkas vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare,

varom i 4 b) sägs, utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen

rörelse; dock att angående beskattning för försäljning för vissa ändamål

av odenaturerad sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkniug,

gälle vad därom särskilt är stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

___

I anledning av förevarande proposition har inom första kammaren

väckts en motion, nr 172, i vilken hemställts, att 1 § i det i Kungl.

Majtts proposition nr 365 framställda förslaget till förordning angående

försäljning för vissa ändamål av odenaturerad sprit, framställd ur avfallslut

vid sulfitcellulosatillverkning, måtte få följande lydelse:

”1 §•

Under de villkor och till den myckenhet, som Konungen bestämmer,

må partihandlare med skattefri sprit på därom gjord ansökan, jämväl

i andra fall än i § 8 av förordningen rörande skattefri sprit avses,

till partihandlare med rusdrycker, vilken idkar rening av brännvin, försälja

ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning framställd sprit, som ej

denaturerats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 175.

Rörande de villkor, under vilka sålunda inköpt vederbörligen renad

sprit må försäljas, meddelar Konungen särskilda föreskrifter.”

På sätt inhämtas av vad departementschefen till nyssnämnda statsrådsprotokoll

anfört avser Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag att ersätta

den för tekniska och andra särskilda ändamål använda beskattade

sprit, som framställts ur jordbruksprodukter, med beskattad sprit, framställd

ur sulfitlut. Förslaget innebär sålunda en utvidgning av sulfitspritens

användningsområde. Då för apoteksbehov samt för vetenskapliga

och tekniska ändamål beräknats under år 1919 åtgå icke mera

än inemot 1,200,000 liter å 50 procent, föranleder emellertid Eders Kungl.

Maj:ts förslag icke någon större utvidgning av sagda område. Motivet

till förslaget är ej heller att tillgodose sulfitspritfabrikernas intressen

såsom fallet var med de vid 1914 års riksdagar väckta motionerna. Eders

Kungl. Maj:ts förslag åsyftar i stället att möjliggöra tillhandahållandet

av billig sprit av god kvalitet för de tekniska ändamål, till vilka beskattad

sprit måste användas, något som under nuvarande förhållanden,

då den tillgängliga beskattade jordbruksproduktspriten är mycket dyr

samt även i renad form icke är av fullgod beskaffenhet, synes särskilt

erforderligt.

Det i motionen I: 172 framställda förslaget syftar betydligt längre

än Eders Kungl. Maj:ts förslag. Det avser att öppna möjlighet för användande

av sulfitsprit, sedan den blivit renad och beskattad, för förtäringsändamål.

Frågan härom har under den senaste tiden varit föremål för särskild

uppmärksamhet. Sålunda hava dels kontrollstyrelsen till Kungl.

Maj:t ingivit en den 21 mars 1919 dagtecknad framställning i ärendet,

dels ock svenska cellulosaföreningen till statsrådet och chefen för

finansdepartementet ingivit en den 3 mars 1919 dagtecknad skrivelse,

vilken i huvudsak innehåller samma synpunkter som den föreliggande

motionen. Över bland annat sistberörda framställning har nykterhetskommittén

den 26 mars 1919 avgivit utlåtande.

Enligt vad som inhämtas av dessa handlingar är läget för närvarande

följande.

På grund av uppmuntran från statens sida har ett större antal

sulfitbrännerier anlagts med en betydande tillverkningskapacitet. Sedan

brännerierna blivit färdiga eller i det närmaste utbyggda, har statsbeslaget

å sulfitsprit upphävts och prisbildningen å detta område blivit fri.

I följd härav har sulfitspriten utsatts för konkurrens från de utländska

brännoljorna, varvid efterfrågan å motorsprit blivit ytterst ringa. Det

kan således förväntas, att det kommer att uppstå ett överskott av sul
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 175.

fitsprit, vilket, därest det icke kan exporteras, skulle förbliva liggande i

fabrikerna. Samtidigt härmed äro planer å bane att från utlandet importera

betydande kvantiteter brännvin för förtäringsändamål. Det har

därför till förekommande av importen av utländskt brännvin synts lämpligt,

att den inom landet tillverkade sulfitsprit, som icke kan finna avsättning

för tekniska ändamål, beskattas och renas för förtäringsändamål.

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det genom motionen

framställda förslaget efter numera inträdda förhållanden förtjänt av

beaktande. Även om man enligt riksdagens mening måste ställa

sig tveksam till tanken att genom möjliggörande av sulfitspritens användande

till förtäringsändamål mot förhållandevis högre priser bereda sulfitspritindustrien

ett stöd i konkurrensen med de utländska brännoljorna, har

riksdagen ansett, att ett inom riket förefintligt överskott av brännvin hellre

bör finna användning än att importvägen, vilken numera är öppen, anlitas

för att skaffa brännvin för förtäringsändamål. Jämväl har det synts

riksdagen lämpligare och ur nationalekonomisk synpunkt bättre, att den

annars värdelösa sulfitluten utnyttjas, än att för folknäringen användbara

jordbruksprodukter skola förbrukas för bränningsändamål.

Emellertid är den av motionären väckta frågan förenad med flera

svårigheter, vilka det gäller att lösa. Nykterhetskommittén har i sitt

ovan åberopade utlåtande erinrat, dels att beviljande av rätt för sulfitspritfabrikerna

att tillverka och avyttra förtäringssprit borde ske endast

i samband med en sådan reglering av rätten att tillverka jordbruksproduktsprit,

att två jämsides med varandra fortlöpande, konkurrerande produktionsgrenar

på detta område icke komme att uppstå, dels att det borde

uppställas som oeftergivligt villkor, att sulfitspritindustrien icke erhölle

tillverkningsrätt för obestämd tid eller för all framtid utan endast för

kortare perioder och under sådana former, att några ersättningsanspråk

från industriens sida icke kunde väckas. Såväl nykterhetskommittén som

kontrollstyrelsen har erinrat om, att den nuvarande brännvinstillverkningsförordningen

måste omarbetas, om sulfitspriten för framtiden skall

få användas för förtäringsändamål.

Vad sålunda av nykterhetskommittén och kontrollstyrelsen anförts

utgör efter riksdagens mening beaktansvärda invändningar mot att nu lämna

ett permanent medgivande till sulfitspritens användande för förtäringsändamål.

Med hänsyn härtill har riksdagen i likhet med kontrollstyrelsen

ansett, att tillhandahållande av beskattad sulfitsprit i renad form för sistnämnda

ändamål bör begränsas till en kortare tid och att därunder den

av kontrollstyrelsen och nykterhetskommittén påyrkade omarbetningen av

brännvinstillverkningsförordningen samt utredningen av därmed samman
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 175.

hängande frågor böra pågå. Med dylik anordning synas de anmärkningar,

som kommerskollegium och nykterhetskommittén på sin tid riktat mot att

sulfitspritfabrikerna beviljades rätt att tillverka och avyttra förtäringssprit,

icke kunna vidhållas. Livsmedels- och fodertillgången inom landet lär under

de närmaste åren icke bliva sådan, att brännvinstillverkning av ämnen,

som äro användbara för folknäringen, kan medgivas, åtminstone icke i

någon avsevärd omfattning. Någon konkurrens mellan sulfltbrännerier

och lantbruksbrännerier kan vid dylikt förhållande ej komma ifråga. Erinras

må ock, att enligt kontrollstyrelsens förslag, som i detta avseende sammanfaller

med motionärens, sulfitspriten skall avyttras av partihandlare

med skattefri sprit och icke av innehavare av sulfitbränneri. Härutinnan

torde ligga åtminstone en viss garanti för, att det icke skall uppstå ett

direkt ekonomiskt intresse hos sulfitspritindustrien att försälja brännvin

för förtäringsändamål.

Då riksdagen begränsar giltighetstiden för den föreslagna förordningen

till utgången av juni 1920 — ifrågavarande begränsning har riksdagen

funnit böra drabba ej blott användande av sulfitsprit för förtäringsändamål

utan även användande av dylik sprit i beskattad form för tekniska

ändamål — har riksdagen ansett sig samtidigt böra bos Eders Kungl.

Maj:t anhålla om utredning av de med sulfitspritens användande till

förtäringsändamål sammanhängande spörsmål ävensom om utarbetande

och framläggande av förslag till ny brännvinstillverkningsförordning.

Vidkommande de föreslagna bestämmelserna om befogenhet för

Kungl. Maj:t att föreskriva villkor för den beskattade och renade sulfitspritens

användande för andra ändamål än som avses i förordningen angående

handel med skattefri sprit ävensom att bestämma den mängd,

som skulle få disponeras, förutsätter riksdagen, att vid utövningen av dessa

befogenheter tillses, dels att sulfitspriten tillhandahålles utan föroreningar,

dels att icke större mängd disponeras än vad som kan anses utgöra

överskott utöver vad som erfordras för de i förordningen angående handel

med skattefri sprit avsedda ändamål.

Riksdagen har icke haft anledning till erinran mot det i 2 § av

Eders Kungl. Maj:ts förslag föreskrivna sättet för tillverkningsskattens

påförande liksom ej heller mot vad Eders Kungl. Maj:t i övriga, förut

icke berörda delar föreslagit.

Riksdagen får sålunda för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,. att

riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 365 ävensom motionen I: 172, antagit följande av bevillningsutskottet

framlagda förslag till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 175.

7

Förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad sprit,

framställd ur avfallslut vid sullltcellulosatillverkning.1

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Under de villkor och till den myckenhet, som Konungen bestämmer,

må partihandlare, varom i förordningen angående handel med

skattefri sprit förmäles, jämväl i andra fall än i 8 § samma förordning

avses, till den, som till av salu bedriver rening av brännvin, försälja ur

avfall slut vid sulfitcellulosatillverkning framställd sprit, som ej denaturerats.

2 §•

För försäljning, som i denna förordning avses, skall partihandlare

påföras skatt enligt vad i 12 § 1 mom. förordningen angående tillverkning

av brännvin är stadgat, och skola i fråga om skattens erläggande

samt kontrollen däröver lända till efterrättelse de föreskrifter, Konungen

utfärdar.

3 §•

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse enligt denna förordning

stadgade villkor eller meddelade föreskrifter, straffes med böter

från och med tjugufem till och med ett tusen kronor eller, i händelse

omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex

månader, och have tillika, där ej synnerligen mildrande omständigheter

föreligga, förbrutit den sprit, förseelsen avser, jämte kärl och annat emballage,

vari spriten förvaras.

4 §.

I övrigt skola bestämmelserna uti 29, 30, 31, 32 och 33 §§ förordningen

angående handel med skattefri sprit i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920.

1 De delar av denna och följande förordning, i vilka riksdagens beslut innefattar

ändring av Kungl. Maj:ts förslag, äro utmärkta med kursiverad stil.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 175.

samt

Förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 12 § förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin i nedan angivna del skall erhålla

följande ändrade lydelse:

12 §.

1. För brännvin —--— alkohol.

2. Inbetalning av — — — — liter.

3. Vid utförsel----normalstyrka.

4. Restitution av----nämnda förordning.

5. Skattefrihet må åtnjutas för brännvin, som tillverkas vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare, varom

i 4 b) sägs, utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen rörelse;

dock att angående beskattning för försäljning för vissa ändamål av

odenaturerad sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning,

gälle vad därom särskilt är stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920.

Därjämte får riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders

Ivungl. Maj:t måtte, efter verkställd utredning av de med sulfitspritens

användande till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål, låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändrade bestämmelser

angående tillverkning av brännvin, som av utredningen må föranledas.

Stockholm den 6 maj 1919.

Med. undersåtlig vördnad.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

192411

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.