Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till epidemilag, ävensom tre i ämnet väckta motioner.
1919-05-17 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:200, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till epidemilag, ävensom tre i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 200.
f
Nr 200.
Godkänd av första kammaren den 17 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till epidemilag, ävensom
tre i ämnet väckta motioner.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 38.)
Till Konungen.
Genom eu den 21 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 153,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av i statsrådet fört protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till epidemilag.
I samband med denna proposition har riksdagen till behandling
förehaft tre inom riksdagen i anledning av densamma väckta motioner.
Under åberopande av vad som anförts i riksdagens andra lagutskotts
av riksdagen godkända utlåtande nr 38, varav ett tryckt exemplar
härvid fogas, får riksdagen anmäla, att riksdagen icke kunnat i oförändrat
skick antaga det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
innefattade lagförslaget, men att riksdagen i anledning av samma proposition
samt de i ämnet väckta motionerna för sin del antagit följande
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 200—202. mo io l
2
Riksdagens skrivelse Nr 200.
Epidemilag.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Utbryter smittsam sjukdom inom hälsovårdsområde eller är anledning
befara, att sådan sjukdom där skall uppstå, åligger det hälsovårdsnämnden
att skyndsamt vidtaga erforderliga åtgärder till sjukdomens
förebyggande eller förhindrande av dess utbredning.
2 §•
1 inom. Har inom ett hushåll inträffat sjukdomsfall, som giver anledning
antaga, att pest, kolera, smittkoppor, fläckfeber, nervfeber, paratyfus,
scharlakansfeber, difteri, akut barnförlamning, smittsam hjärnfeber
eller rödsot föreligger, åligger det hushållsföreståndaren att, såvida han
ej tillkallat läkare, ofördröjligen anmäla sjukdomsfallet hos vederbörande
tjänsteläkare eller ock därom underrätta i stad hälsovårdsnämnden och
på landet hälsovårdsnämndens ordförande eller någon av hälsovårdsnämndens
ledamöter eller landsfiskalen i orten eller pastor i församlingen.
1 anmälan eller underrättelse, som i detta moment sägs, skall uppgift
lämnas om den insjuknades namn, ålder och bostad, sjukdomstecknen
samt, såvitt möjligt är, tiden för insjuknandet.
2 mom. Har underrättelse, som i 1 mom. omförmäles, inkommit
till hälsovårdsnämnd i stad, skall nämnden skyndsamt föranstalta om
tillkallande av läkare. Kostnaden för sålunda tillkallad läkares besök
skall gäldas av staden.
På landet åligger det ordförande och ledamot i hälsovårdsnämnd,
landsfiskal och pastor, då underrättelse, som i 1 mom. sägs, till dem
ingått eller till deras kännedom kommit, att flera personer i samma hus
eller på samma plats hastigt insjuknat eller avlidit eller att sjukdomsfall
eljest inträffat, som giver anledning antaga, att någon av de i 1 mom.
angivna sjukdomar är för handen, att, såvida läkare ej redan tillkallats,
ofördröjligen anmäla förhållandet för vederbörande tjänsteläkare eller för
länsstyrelsen.
3 mom. Läkare, som hos någon, vilken han undersöker eller behandlar,
iakttager sådan sjukdom, som i 1 mom. sägs, är pliktig att,
Riksdagens skrivelse Nr 200.
3
där sjukdomen veterligen icke förut blivit av annan läkare iakttagen,
ofördröjligen till hälsovårdsnämnden i orten göra skriftlig anmälan om
sjukdomsfallet. Sådan anmälan skall innehålla uppgift om sjukdomens
art, den insjuknades namn, ålder och bostad, dagen för insjuknandet,
vad om sjukdomens orsak kunnat utrönas samt de åtgärder, som blivit
vidtagna. Formulär till anmälan, som i detta moment avses, fastställes
av medicinalstyrelsen.
4 mom. Har provinsialläkare eller extra provinsialläkare mottagit
anmälan, som i 1 eller 2 mom. sägs, eller har han annorledes erhållit
kännedom om, att sjukdom, som i 1 mom. omförmäles, utbrutit eller
antages hava utbrutit inom hans distrikt, skall han, där så prövas
vara av behovet påkallat samt annan läkare ej redan med anledning av
sjukdomens utbrott besökt platsen och meddelat nödiga föreskrifter, på
tjänstens vägnar ditresa. Inträffar ytterligare fall av samma sjukdom
och finner vederbörande tjänsteläkare förnyat besök på platsen vara av
nöden för åstadkommande av betryggande åtgärder mot sjukdomens
spridning, skall han ånyo företaga dylik resa.
5 mom. Finner länsstyrelse efter anmälan eller eljest sådan sjukdom,
som i 1 mom. sägs, antagligen vara för handen och har läkare
ej redan besökt platsen, åligger det länsstyrelsen att förordna vederbörande
tjänsteläkare eller, där denne är förhindrad, annan läkare att,
så fort ske kan, ditresa för att meddela föreskrift om den eller de sjukas
vård samt anvisning på de åtgärder, som böra vidtagas till förekommande
av sjukdomens utbredning.
Har länsstyrelse förordnat annan än tjänsteläkare att företaga dylik
resa, åligger det den förordnade läkaren att ställa sig till efterrättelse
de i gällande läkarinstruktion för tjänsteläkare givna föreskrifter angående
avgivande av rapport över resan.
För resa, som i enlighet med bestämmelserna i detta moment företagits
av annan än tjänsteläkare, Utgår av statsmedel ersättning efter
den klass i gällande resereglemente, som är för provinsialläkare bestämd.
6 mom. Har inom ett hushåll inträffat sjukdomsfall, som giver
anledning antaga, att spetälska föreligger, åligger det hushållsföreståndaren
att därom göra anmälan till hälsovårdsnämnden. Läkare, som
iakttagit dylikt sjukdomsfall, är ock pliktig att göra sådan anmälan, som
nu är sagd.
Har anmälan, varom här är fråga, inkommit till hälsovårdsnämnd,
skall nämnden skriftligen därom underrätta vederbörande föreståndare
för spetälskesjukvården, där sådan finnes förordnad, och i annat fall
länsstyrelsen. Har dylik underrättelse inkommit till länsstyrelse, har
4
Riksdagens skrivelse Nr 200.
länsstyrelsen att antingen förordna läkare att besöka orten för meddelande
av erforderliga råd och anvisningar eller hos medicinalstyrelsen
begära anställande av undersökning genom någon för sådant uppdragsärskilt
lämplig läkare.
3 §•
1 mom. Har någon av läkare förklarats behäftad med sådan sjukdom,
som i 2 § 1 mom. omförmäles, skall hälsovårdsnämnden tillse, att
den sjuke ofördröjligen erhåller vård å för ändamålet avsedd sjukvårdsinrättning,
såvida icke nödig vård på enskild bekostnad beredes honom
och de därvid mot smittas spridning vidtagna åtgärder äro av beskaffenhet
att kunna av nämnden godkännas, eller ock med läkares intyg
styrkes, att den sjuke icke utan fara för livet kan förflyttas.
2 mom. Vad i 1 mom. är stadgat äger jämväl tillämpning, då någon
misstänkes vara behäftad med sjukdom, som i 2 § 1 mom. sägs, och
läkare finner hans intagande på sjukvårdsinrättning vara av behovet
påkallat.
3 mom. Hälsovårdsnämnd äger att låta underkasta person, vilken utan
att vara sjuk likväl av läkare misstänkes föra smitta av sådan sjukdom,
som i 2 § 1 mom. sägs, den observation och den isolering, som nämnden
i det särskilda fallet kan finna erforderlig.
Förer sådan person smitta under längre tid, utan att sjukdomstecken
yppa sig, och är det ej oundgängligen nödigt att underkasta honom
isolering, skall hälsovårdsnämnden i stället ålägga honom erforderliga
inskränkningar i fråga om arbete, varmed han må taga befattning, samt
1 övrigt meddela honom föreskrift om vad han har att iakttaga till förekommande
av smittas spridning.
4 §•
1 mom. Har person, som är behäftad med sådan sjukdom, som i
2 § 1 och 6 mom. sägs, blivit avförd till sjukvårdsinrättning eller, om
han åtnjuter enskild vård, flyttats till annan lägenhet, tillfrisknat eller
avlidit, skall hälsovårdsnämnden ombesörja, att den sjukes bostad jämte
hans gång- och sängkläder samt andra av honom brukade persedlar
ävensom vid förflyttning använda åkdon och därmed jämförliga transportmedel
underkastas erforderlig rening från smitta.
2 mom. Då person, vilken åtnjuter enskild vård för sjukdom, som
2 § 1 och 6 mom. sägs, flyttats till annan lägenhet, tillfrisknat eller
avlidit, skall den läkare, som behandlat den sjuke, så snart han om förhållandet
fått kännedom göra anmälan till hälsovårdsnämnden i och för
nödig smittrening.
Riksdagens skrivelse Nr 200. 5
5 §•
1 mom. Don i 4 § föreskrivna smittrening skall verkställas med
ledning av de anvisningar, som medicinalstyrelsen utfärdar, samt bekostas
av vederbörande hälsovård sområde. Där så anses nödigt, äger
hälsovårdsnämnd låta, mot utgivande av skälig ersättning, förstöra gångoch
sängkläder samt andra föremål, vilka kunna befaras överföra smitta.
2 mom. Ej må någon genom bortförande eller på annat sätt undandraga
föremål från sådan åtgärd, som i 1 mom. sägs.
6 §•
Har i en bostadslägenhet förekommit fall av någon av de i 2 §
1 mom. omförmälda sjukdomar, äger hälsovårdsnämnden, där så prövas
nödigt och annan tjänlig bostad kan av nämnden kostnadsfritt tillhandahållas,
att för viss tid förbjuda begagnandet av den bostadslägenhet,
där sjukdomsfallet förekommit.
i §•
I lägenhet, där fall inträffat av sådan sjukdom, som i 2 § 1 mom.
sägs, må ej bostad upplåtas eller samling av människor anordnas, förrän
erforderlig smittrening verkställts.
8 §■
Då person angripits av sjukdom, som misstankes vara någon av
de i 2 § 1 mom. omförmälda, är vederbörande tjänsteläkare berättigad
att erhålla tillträde till den sjuke samt att på den sjuke och på personer
i hans omgivning göra de undersökningar han för sjukdomens
bestämmande prövar nödiga.
Har person avlidit i sjukdom, som misstänkes vara någon av de i
2 § 1 mom. avsedda, må vederbörande tjänsteläkare ej förvägras tillträde
till liket. Finner tjänsteläkaren för fastställande av sjukdomens
beskaffenhet liköppning nödig och medgives ej sådan, har läkaren att
anmäla förhållandet hos länsstyrelsen, som äger i ärendet förordna.
9 §■
Har fall av sjukdom, som i 2 § 1 mom. avses, inträffat inom hälsovårdsområde,
skall, om hälsovårdsnämnden så påfordrar, å näst inträffande
6
Riksdagens skrivelse Nr 200.
sön- eller helgdag från predikstolen kungöras att sådan sjukdom utbrutit
samt därjämte lämnas uppgift om platsen för sjukdomsfallet
ävensom kort anvisning om nödiga försiktighetsmått.
10 §r
1 mom. Hälsovårdsnämnden må kunna förbjuda envar, som befaras
överföra smittsam sjukdom, att besöka läroverk, skola, konfirmationsundervisning
eller offentlig tillställning inom hälsovårdsområdet.
2 mom. Då smittsam sjukdom utbrutit och hälsovårdsnämnden
anser behovet påkalla, att undervisningen i läroverk eller skola för längre
eller kortare fid inställes, skall nämnden därom göra hemställan hos
vederbörande skolstyrelse, rektor eller föreståndare.
11 §•
Under det smittsam sjukdom är gängse, har hälsovårdsnämnden att
söka förekomma onödiga folksamlingar, vilka kunna bidraga till sjukdomens
utbredning, varjämte det åligger vederbörande länsstyrelse att,
där så prövas nödigt, sörja för att dylika folksamlingar bliva förbjudna
ävensom att ändring av ort eller tid äger rum i fråga om tingssammanträde,
uppbördsstämma, marknad, auktion, samling av trupp och dylikt.
12 §-
År hälsovårdsområde hemsökt av svårare eller mera utbredd smittsam
sjukdom, skall hälsovårdsnämnden tid efter annan till vederbörande länsstyrelse
lämna uppgifter om sjukdomens fortgång och om vad i övrigt
beträffande sjukdomen kan vara förtjänt av uppmärksamhet samt om
de åtgärder nämnden vidtagit.
Yppas ovanlig dödlighet bland råttor, särskilt i hamnstäder eller
på hamnplatser, skall, med hänsyn till fara för pestsmitta, uppgift om
förhållandet skyndsamt lämnas på sätt nu stadgats.
13 §.
Då till länsstyrelses kunskap kommer, att svårare smittsam sjukdom
hotar eller redan yppats inom länet eller att annan smittsam sjukdom
vunnit stor utbredning, har länsstyrelsen att genast vidtaga de åtgärder
och meddela de föreskrifter till sjukdomens förekommande eller hämmande,
som kunna på länsstyrelsen ankomma.
Riksdagens skrivelse Nr 200.
7
Det åligger ock länsstyrelsen att, då pest, kolera, smittkoppor eller
fläckfeber yppar sig inom länet eller annan smittsam sjukdom uppträder
synnerligen elakartat eller vunnit större utbredning, till chefen för civildepartementet
och till medicinalstyrelsen ofördröjligen göra anmälan
därom samt meddela underrättelser om sjukdomens fortgång och om
de åtgärder, som i anledning därav blivit vidtagna.
Sådan anmälan skall ock göras, då till länsstyrelse inkommit uppgift,
som i 12 § andra stycket sägs.
14 §.
För att förhindra införande i riket av de sjukdomar, som i 2 § 1
mom. omförmälas, skola de i denna lag meddelade föreskrifter gälla i
tillämpliga delar.
Om de åtgärder, som utöver vad denna lag stadgar kunna finnas
erforderliga för att förhindra smittsamma sjukdomars införande i riket,
förordnar Konungen.
15 §.
Hälsovårdsnämnderna i hamnstäder och sådana hälsovårdsområden
på landet, där hamnplatser finnas, skola vaka över att personer, som
visa symtom av pest eller kolera, icke tagas ombord å fartyg, ävensom
att handelsvaror och andra föremål, som kunna anses medföra smitta
av sådan sjukdom, ej utföras. Därjämte skall hälsovårdsnämnd sörja
för att, då pest är gängse, råttor hindras att komma ombord å fartyg.
Då kolera förekommer, skall hälsovårdsnämnd tillse, att dricksvatten,
som tages ombord å fartyg, är ur sanitär synpunkt tillfredsställande.
16 §.
För ordnande av allmänna sjukvården vid smittsamma sjukdomar
skall varje landstingsområde utgöra ett epidemidistrikt.
Stad, som icke deltager i landsting, utgör eget epidemidistrikt.
Konungen äger för särskilt fall medgiva, att stad, som deltager i
landsting, må utgöra eget epidemidistrikt. Stad, som på grund av sålunda
lämnat medgivande utgör eget epidemidistrikt, är befriad från
bidrag till den av landstinget anordnade allmänna sjukvården vid smittsamma
sjukdomar inom det landstingsområde staden tillhör.
17 §•
Handhavandet av epidemidistriktets angelägenheter tillkommer i
stad, som utgör eget epidemidistrikt, stadsfullmäktige, samt å annan ort
landstinget.
8
Riksdagens skrivelse Nr 200.
18 §.
Varje epidemidistrikt skall äga tillgång till erforderligt antal platser
å sjukhus, avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de
i 2 § 1 mom. uppräknade sjukdomar. Sådana epidemisjukhus skola
vara ändamålsenligt förlagda och anordnade samt försedda med nödig
utrustning, och skall vid dem anställas läkare samt den övriga personal,
som av behovet påkallas.
Den vid epidemisjukhus anställda sjukvårdspersonalen skall vara så
talrik och hava sin tjänstgöring så ordnad, att nödig vila och ledighet
beredes densamma.
De till epidemisjukhus uppgjorda ritningar må underställas medicinalstyrelsens
prövning.
Varje epidemi distrikt skall därjämte vara försett med erforderlig
utrustning för sådana tillfälliga sjukvårdslokaler, vilkas inrättande kan
nödvändiggöras av särskilda omständigheter.
För att på landsbygden bereda vård åt sådana med smittsam sjukdom
behäftade personer, som äro intagna å tillfällig sjukvårdslokal eller
för vilka plats å sjukhus eller å dylik lokal ej kunnat beredas, skall
varje epidemidistrikt, som omfattar landsbygd, äga tillgång till nödigt
antal sjuksköterskor.
19 §.
Förvaltningen av epidemisjukhus tillkommer i stad, som utgör eget
epidemidistrikt, hälsovårdsnämnden, och å annan ort en för epidemidistriktet
tillsatt epideminämnd.
Sådan epideminämnd skall bestå av förste provinsialläkaren i länet
som självskriven ledamot samt tre inom epidemidistriktet bosatta personer,
vilka väljas av landstinget för eu tid av fyra kalenderår. För de
valda ledamöterna utser landstinget för samma tid lika antal suppleanter.
20 §.
Epideminämnd skall verka för att sjukvården inom epidemidistriktet
är så ordnad, att den, då sjukdom, som i 2 § 1 mom. sägs, utbryter
och så länge den varar, må fullt motsvara behovet.
För sådant - ändamål har nämnden att uppgöra en plan över sjukvårdens
ordnande, för den händelse de för distriktet tillgängliga platserna
å epidemisjukhus skulle visa sig otillräckliga. Denna plan skall upp
-
Riksdagens skrivelse Nr 200.
9
taga de lägenheter, över vilka nämnden vid förefallande behov kan förfoga
för inrättandet av tillfälliga sjukvårdslokaler, ävensom den personal
och utrustning, som för dessa finnas att tillgå. Planen skall omedelbart
kunna bringas till verkställighet, i den mån omständigheterna det påkalla.
Vad i denna paragraf är stadgat om epideminämnd skall i stad,
som utgör eget epidemidistrikt, gälla för hälsovårdsnämnden.
21 §.
Instruktion för epideminämnden fastställes av landstinget.
Epideminämnd har att hos landstinget göra framställning om medel,
som erfordras för den verksamhet, vilken enligt denna lag åligger nämnden.
I fråga om förvaltningen och redovisningen av dessa medel länder till
efterrättelse vad i förordningen om landsting är stadgat.
22 §.
Hälsovårdsnämnder och epideminämnder skola årligen avgiva berättelser
över de åtgärder, som av dem blivit i enlighet med bestämmelserna
i denna lag vidtagna.
Närmare föreskrifter angående dessa berättelser utfärdas av medicinalstyrelsen.
23 §.
Person, som inom epidemidistriktet insjuknat i sådan sjukdom, som
i 2 § 1 mom. sägs, åtnjuter kostnadsfritt vård och underhåll i allmänt
rum å epidemisjukhus och å sådan tillfällig sjukvårdslokal, som i 18 §
omförmäles.
Den, som jämlikt 3 § 2 eller 3 mom. intagits å epidemisjukhus
eller å tillfällig sjukvårdslokal, är berättigad att kostnadsfritt åtnjuta
underhåll i allmänt rum å sjukvårdsinrättningen under den tid han är
intagen därstädes.
Kostnaden för vård och underhåll, som i denna paragraf avses,
gäldas av epjdemidistriktet.
24 §.
Konungen äger förordna, att vad i denna lag är stadgat angående
sådan sjukdom, som i 2 § 1 mom. omförmäles, skall äga tillämpning
jämväl å annan smittsam sjukdom.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 200—202.
1849 i» 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 200.
25 §.
Har annan smittsam sjukdom än de i 2 § 1 mom. omförmälda
vunnit större utbredning på en ort eller uppträder den i mera elakartad
form, äger vederbörande länsstyrelse, efter förste provinsialläkarens hörande,
förordna, att vad i denna lag är stadgat angående dessa senare
sjukdomar jämväl skall, i de delar, som prövas nödigt, vinna tillämpning
beträffande den förra.
Sådant förordnande, vilket kan avse länet i dess helhet eller del
därav, må endast meddelas för viss tid. Har dylikt förordnande meddelats,
skall länsstyrelsen ofördröjligen därom underrätta medicinalstyrelsen.
26 §.
1 mom. Högsta tillsynen över allmänna sjukvården vid smittsamma
sjukdomar ävensom över åtgärder till förekommande av sådana sjukdomars
utbredning tillkommer medicinalstyrelsen. Epidemisjukhus står
under överinseende av medicinalstyrelsen i allt vad som rörer sjukvården
och den vid sjukhuset anställda sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden.
2 mom. Länsstyrelserna skola, var inom sitt län, vaka däröver,
att städer och landsting ävensom hälsovårdsnämnder och epideminämnder
samt vederbörande läkare fullgöra sina åligganden enligt denna lag, för
vilket ändamål länsstyrelse äger att, där sådant finnes vara av nöden,
förelägga lämpliga viten.
27 §.
Det åligger polismyndigheter och kronobetjäning ävensom tull-, lotsoch
hamnpersonal att biträda vederbörande hälsovårdsnämnd vid tillsynen
över iakttagandet av vad i denna lag är stadgat ävensom av de
särskilda föreskrifter, som jämlikt denna lag av nämnden meddelas.
28 §.
Underlåter hushålls föreståndare att fullgöra vad honom enligt 2 §
1 mom. åligger eller tredskas någon att hörsamma hälsovårdsnämnds
beslut jämlikt 3 § angående någons intagande å sjukvårdsinrättning
eller isolering eller ställande under observation eller bryter någon mot
föreskriften i 5 § 2 monj. eller mot bestämmelserna i 7 §, straffes med
böter från och med fem till och med ettusen kronor, där ej å förseelsen
strängare straff är i allmänna strafflagen utsatt.
Lag samma vare om läkare försummar att iakttaga vad honom
enligt 2 § 3 eller 6 mom. eller 4 § 2 mom. åligger.
11
Riksdagens skrivelse Nr 200.
29 §.
Då straff enligt denna lag ej finnes stadgat såsom påföljd för underlåtenhet
att ställa sig någon av hälsovårdsnämnd meddelad föreskrift till
efterrättelse, äger nämnden att genom föreläggande av vite göra sig
hörsammad.
30 §.
Den som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, som
i denna lag är belagd med bötespåföljd, fortsätter eller förnyar samma
förseelse, skall, när han därtill bliver lagligen förvunnen, för varje
gång åtal emot honom ägt rum dömas till de böter, som för sådan förseelse
äro bestämda.
31 §.
1 mom. Förseelse mot denna lag eller de i enlighet med densamma
givna föreskrifter skall åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan är
inrättad, men eljest hos poliskammare och, där sådan icke finnes, vid
allmän domstol.
2 mom. Förseelse, som i 1 mom. sägs, åtalas av allmän åklagare.
Hälsovårdsnämnd äger ock att för särskilt fall förordna åklagare.
32 §.
Mot de föreskrifter och åtgärder, vilka det enligt denna lag tillkommer
hälsovårdsnämnd eller länsstyrelse att meddela eller vidtaga,
äger den, som anser sin rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt,
att anföra besvär, över hälsovårdsnämnds beslut hos länsstyrelsen inom
trettio dagar efter delfåendet och över länsstyrelses beslut inom den tid,
som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut
är bestämd.
Hälsovårdsnämnds beslut jämlikt 3 §, 4 § och 10 § 1 mom. går
utan hinder av klagan genast i verkställighet. I andra fall länder utan
hinder av klagan beslut till efterrättelse endast försåvitt hälsovårdsnämnden
eller länsstyrelsen prövar nödigt därom förordna.
33 §.
Böter och viten, som ådömas på grund av denna lag eller de i
enlighet med densamma meddelade föreskrifter, tillfalla kommunen.
Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling
ske enligt allmänna strafflagen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 200.
34 §.
Angående lungsot och könssjukdomar gäller vad därom särskilt är
stadgat.
35 §.
Genom denna lag upphävas:
Kap. 4 i hälsovårdsstadgan för riket den 25 september 1874; .
kungl. förordningen den 19 mars 1875 angående åtgärder mot införande
och utbredning av smittosamma sjukdomar bland rikets invånare;
kungl. kungörelsen den 14 juli 1893 angående vissa åtgärder till
förekommande av kolerans utbredning bland rikets invånare; samt
kungl. brevet den 10 juli 1894 angående vissa lättnader för kommunerna
vid anordnandet av sjukstuga för kolerasjuke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920; dock att med avseende
på epidemidistrikt, som innefattar landsbygd, bestämmelserna i
18 § första och fjärde styckena icke skola äga tillämplighet förr än åtta
år förflutit från det lagen trätt i kraft.
Den skyldighet, som enligt 3 § 1 och 2 mom. åligger hälsovårdsnämnd,
skall beträffande hälsovårdsnämnd på landet icke inträda förr
än åtta år förflutit från det lagen trätt i kraft, i annat fall, än då tillgång
till plats finnes å sådan sjukvårdsinrättning, som i 3 § 1 mom.
omförmäles.
Ledamöter och suppleanter i epideminämnd skola av vederbörande
landsting utses vid lagtima landstingssammanträde år 1919.
Stockholm den 17 maj 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.