Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för att på bästa sätt främja skolans karaktärsfostrande verksamhet.
1919-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:202, Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för att på bästa sätt främja skolans karaktärsfostrande verksamhet.
Dokumentets text
14
Riksdagens skrivelse Nr 202.
Nr 202.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående vidtagande av
åtgärder för att på bästa sätt främja skolans karaktärsfostrande
verksamhet.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har enskild motionär framhållit
betydelsen av att åtgärder vidtoges för att i vår skolundervisning, närmast
i anslutning till den, som meddelades i kristendom och medborgarkunskap,
måtte inrymmas en för det dagliga livets förhållanden lämpad och
praktiskt anlagd upplysning och utbildning i levnadsvett och humanitet.
I den ordning, 46 § riksdagsordningen föreskriver, har första kammarens
första tillfälliga utskott, till vilket förevarande motion hänvisats,
inhämtat yttranden över motionen från läroverksöverstyrelsen och skolöverstyrelsen,
vilka yttranden finnas avtryckta såsom bilagor till nämnda
utskotts utlåtande nr 13 i ärendet.
Motionens syfte torde kunna sammanfattas så, att skolans arbete
bör inriktas icke blott på bibringande av teoretiska insikter och prak
-
Riksdagens skrivelse Nr 202.
15
tiska färdigheter utan därjämte och framför allt på dels utdanande av
ett etiskt vilje- och känsloliv, karaktärsfostran, dels bibringande av en
allmän yttre hyfsning, vilken motionären med ett sammanfattande ord
betecknar som levnadsvett.
Den fråga, på vilken motionären i förevarande motion fäst riksdagens
uppmärksamhet, är förvisso synnerligen betydelsefull. Den sedliga urartningen
i allmänhet och särskilt erfarenheterna från de senare åren av
den i oerhört hög grad tilltagande ungdomsbrottsligheten hava givit berörda
fråga ökad aktualitet. Med bekymmer och ängslan måste man
fråga sig, vilken vårt lands framtid skall bliva, om utvecklingen till det
sämre på detta område får fortgå.
Om demoralisationen skall kunna hämmas och vårt folk föras upp på
en högre etisk nivå, fordras givetvis att i synnerhet åt de ungas karaktärsdaning
ägnas större uppmärksamhet än hittills. Hemmens plikt att lägga
en god etisk grund är uppenbar. Statens krav på hemmen i detta fall
böra icke uppgivas. Ansvaret för de ungas fostran bör ej heller avlyftas
från föräldrar och målsmän och läggas enbart på skolan. Men tydligt
är, att, såsom ock av motionären erinrats, många hem, och kanske de
flesta, icke förmå fylla sin uppgift i detta hänseende. Denna brist kan
visserligen icke helt avhjälpas därigenom, att skolans uppfostrande verksamhet
stegras, men utan tvivel kan därigenom mycket vinnas i motionens
behjärtansvärda syfte. Det gäller härvidlag i alldeles särskilt hög
. grad att icke försmå några medel, varigenom en bättre samhällsanda
och en högre individuell kultur kunna skapas.
Det förefaller riksdagen, som om skolan under för handen varande
förhållanden gjort en betydande insats i motionens syfte och i stort sett
uträttat vad den kunnat. Man får emellertid ej överskatta skolans möjligheter
härutinnan. Vad särskilt beträffar folkskolan, som ju har att
handleda del stora flertalet av folkets barn, har dess verksamhet i detta
fall varit avsevärt hämmad bland annat därigenom, att den, även där
den varit jämförelsevis väl ordnad, måst upphöra med ungdomens handledning
vid så tidig ålder som 12 eller 13 år och saknat möjligheter att
därefter påverka densamma. Att även bristfällig lärarutbildning och
olämpliga lärokurser varit medverkande orsaker därtill, att resultatet ej
alltid motsvarat förväntningarna, lärer ej heller låta sig förnekas.
Man torde ock kunna förutsätta, att de redan beslutade eller nu
föreliggande reformerna — en förbättrad lärarutbildning, praktiska ungdomsskolor,
ny undervisningsplan etc. — skola i den mån de hinna
genomföras visa sig bliva till gagn även i avseende på de av motionären
berörda områdena. Framgången av skolans arbete i detta avseende
16
Riksdagens skrivelse Nr 202.
beror dock i första hand på läraren. Att anskaffa goda lärarkrafter i
tillräckligt antal blir därför en av de allra viktigaste uppgifterna, varförutan
andra åtgärder bli mer eller mindre verkningslösa.
Utförandet av motionärens idé förutsätter icke, att någon större
apparat sättes i gång. Intet nytt ämne behöver för syftemålets vinnande
införas på skolschemat. Några särskilda för ändamålet utarbetade läroböcker
uti det i motionen avsedda hänseendet böra och behöva givetvis
icke heller förekomma utan blott, om så skulle visa sig lämpligt, en
kortfattad handledning för lärarna.
Slutligen vill riksdagen uttala önskvärdheten av, att den föreliggande
frågan prövas i samband med de frågor, vilka förelagts den s. k. skolkommissionen.
Därigenom torde, utom andra fördelar, även vinnas den,
att frågan bleve, utan att nya sakkunniga behövde för ändamålet tillkallas,
bedömd av fackmän från så gott som alla de nu varande skoltyperna
liksom åtgärder i motionens syfte då kunde bättre anpassas
efter de skoltyper, som eventuellt komma att framgå ur den inom kommissionen
pågående utredningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att
Eders Ivungl. Maj:t täcktes uppdraga åt den genom Eders Kungl. Maj:ts
beslut den 31 december 1918 tillsatta skolkommissionen att taga i övervägande
vilka åtgärder, som böra vidtagas för att på bästa sätt främja
skolans karaktärsfostrande verksamhet.
Stockholm den 4 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.