Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

1919-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:21, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 21.

Nr 21.

Godkönd av första kammaren den 22 februari 1919.

GodkÄnd av andra kammaren den 22 februari 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen

att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra

stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897

och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

(Bankoutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konuugen.

i en till riksdagen avlåten, den 31 nästlidna januari dagtecknad

proposition nr 50, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen antaga här nedan intagna

Förslag

till

Lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av

10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av

§ 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige

i riksgäldskontoret,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 21.

ej mindre lör vise tid fritaga riksbanken från den enligt 10 §

.•ludra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken

åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens

räkning till myntverket avlämnas,

ån även förklara, att bestämmelsen i 9 i lagen om rikets mynt

den 30 maj 1873 om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar

guld, att därför erhålla guldmynt, under viss tid icke skall äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919 och gäller till den

1 mars 1920. Av Konungen jämlikt denna lag meddelad bestämmelse

må ej äga tillämpning längre än till sistnämnda dag.

Såsom skäl för den nu föreslagna åtgärden framhålla fullmäktige

i riksbanken, att de förhållanden, som föranledde nu gällande läge utfärdande,

visserligen numera i många avseenden väsentligt förändrats,

men att kursställningen på den internationella valutamarknaden fortfarande

vore sådan, att svenska kronor stode väsentligen högre i värde än flertalet

övriga valutor. Så länge detta vore fallet, kunde eventuell guldexport

från andra länder väntas komma att i första hand bliva dirigerad

till Sverige. Det vore därför, enligt fullmäktiges mening, föga välbetänkt

ätt så oviss, som även den närmaste framtiden för närvarande tedde

sig — avskaffa det skydd, som lagen av den 22 februari 1918 innebure.

Aven riksdagen anser den politiska ställningen och de ekonomiska

förhållandena i världen ännu vara så ovissa, att de på framställning av

fullmäktige nu föreslagna bestämmelserna om förnyad rätt för Eders

Kungl. Magt att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra

stycket av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av 9 § i

lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 av riksdagen bifallits.

Riksdagen vill dock tillika framhålla, att riksdagen härmed icke

velat uttala sig för att riksbanken under nuvarande förhållanden borde i

allmänhet undvika att övertaga guld. Under det senaste året har sedelcirkulationen

så stigit, att guldkassan numera utgör en mindre procent

av sedelstocken än tidigare. Åren 1910—1917 uppgick sålunda riksbankens

metalliska kassa i förhållande till sedelcirkulationen i medeltal för

år 1910 till 43.7 9 procent

» 1911 » 43.42 »

» 1912 » 46.2 1 »

» 1913 » 48.7 8 »

år 1914 till 42.81 procent

» 1915 » 40.17 »

)) 1916 » 49.5 7 »

» 1917 » 45.53 »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 21.

Detta förhållande utgjorde år 1918 endast 39.89 procent, varvid

dessutom är att märka, att proportionen under månaderna juli—december

var 37.59 procent. Den 1 februari 1919 var guldkassan 279,774,882

kronor och sedelcirkulationen 730,369,162 kronor samt förhållandet dem

emellan således 38.31 procent.

En förbättring av denna proportion synes riksdagen eftersträvansvärd

och i detta avseende torde de nuvarande kursförhållandena endast

vara’till fördel. Skulle den svenska kronan sjunka under guld pariteten,

komme det sannolikt att bliva svårare och förenat med större kostnader

att indraga guld från utlandet. _ . „

I följd av den ökade sedelcirkulationen har det visat sig nödvändigt

att höja den riksbanken utöver den metalliska kassan medgivna

sedelutgivningsrätten. En större guldkassa medför en ökning av sedelutgivningsrätten

och den nu medgivna tillfälligt förhöjda sedelutgivningsrätten

skulle möjligen i viss mån därigenom kunna undvikas. Aven

med hänsyn härtill synes det därför riksdagen önskvärt, att, om förhållandena

så medgiva, riksbankens metalliska kassa ökas, så mycket

hellre som bankens innehav av utländska valutor synes vara väl stort

i förhållande till guldkassan. , .

Men även om en ökning av guldkassan sålunda synes önskvärd,

utgör detta dock icke något skäl för avslag å den föreliggande propositionen

ty möjligheten av att riksbanken i så fall skulle kunna komma

att tvingas övertaga för mycket guld och sedelcirkulationen därigenom

endast ytterligare stegras är icke utesluten. Fullmäktige böra därför

beredas utväg att kunna skydda riksbanken mot en sådan eventualitet.

På grund av vad sålunda förekommit har riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 22 februari 1919.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.