Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konitngen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidslijälp åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1919-05-24 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:216, Skrivelse till Konitngen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidslijälp åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konitngen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg och dyrtidslijälp åt befattningshavare

i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 100 och memorial nr 143.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen,

nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavarna i statens

tjänst, för ändamålet såsom förslagsanslag beräkna

under andra huvudtiteln

(punkt 18)

kronor

3,700,000''

tredje

D

(

»

17)

»

500,000

»

fjärde

»

(

»

26)

»

29,800,000

femte

x>

(

23)

19,800,000

»

sjätte

»

(

»

23)

»

10,000,000

i>

sjunde

n>

(

31)

»

11,300,000

åttonde

))

(

72)

»

11,400,000

»

nionde

(

»

58)

2,500,000

Sedermera har Eders-Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars

1919 avlåten proposition (nr 225), under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt

befattningshavare i statens tjänst;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 216.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

2) att i avseende å dyrtidstillägget och dyrtidshjälpen för år 1919

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa samt folkskollärarnas pensionsinrättning

dyrtidstillägg och dyrtidshjälp må utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp

åt befattningshavare vid nedannämnda verk och institutioner å

tilläggsstat för år 1919 anvisa

tender sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 34,900,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 16,900,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å .................................................................................... kronor 62,200,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ....................................................................................... kronor 313,200,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå; samt

för bankinspektionen ett reservationsanslag å ...... kronor 22,900,

att av bidrag till bankinspektionen direkt utgå;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp

åt befattningshavare vid verk och institutioner, som icke här

ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln ....................... kronor 3,595,000

b

»

»

b

B

b

b

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

528,000

28.400.000

18.695.000

10.250.000

11.250.000

11.770.000

2,582,000

samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 216.

3) att i avseende å dyrtidstillägget och dyrtidshjälpen för år 1920

dels till bestridande av kostnaderna för dylika förmåner åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1920 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................. kronor 116,000,000,

dels ock förklara, att under år 1920 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens

tjänst skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa, folkskollärarnas pensionsinrättning, försäkringsinspektionen,

statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och

registreringsverket samt bankinspektionen av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner

av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp

under år 1920 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

»Förslag

till

kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst.

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej i samband med reglering av

avlöningsförmånerna annorlunda må varda bestämt, med nedan i denna

författning angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg

å följande i avlöningen ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 216.

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

krigslön;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för nästföregående

år utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som

svarar mot de tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat

uppbära, om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente

givna bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen

i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt

lägst å stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med

hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av

stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en femtedel därav, varefter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1 förekommande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst

2 Va understiger närmast högre 5-tal, till sagda 5-tal men eljest till

närmast lägre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med det

kvartal, under vilket Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till det kvartal,

under vilket Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd förändring

fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen av

levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas av

Kungl. Maj:t.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga

100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts^ samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 600

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar fyra tiondedelar

av grundtalet. Å del, som överstiger 600 kronor för månad, utgår icke

dyrtidstillägg.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna beräknas å

hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt

uppgå, utan avseende därå att till bestridande av nämnda

läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels

ock till förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den,

som förordnats att förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg bestrides

av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket

genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Om häradshövdings avlöningsförmåner av de i § 1 mom. 1 angivna

slag icke uppgå till det belopp, vara dyrtidstillägg högst må

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 216.

beräknas, likställes med avseende å dyrtidstillägg så stor del av hans

övriga inkomster i tjänsten, som motsvarar skillnaden, med berörda slags

avlöningsförmåner, och äger han att jämväl därå uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet

av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma proportion

som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ <5-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7.

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av

Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,

skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,

därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till

efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlönings förhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat, därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie

befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

7

§ 8.

Dyrtidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om lian

vid årets ingång var gift, dels för husföreståndarinna, vid samma tidpunkt

anställd hos befattningshavare, som var änkling, änka eller frånskild

och underhöll barn under 15 års ålder, och dels för barn under

15 års ålder, vilka befattningshavare vid samma tidpunkt underhöll, utgår,

med här nedan angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som vid årets ingång innehade

ordinarie anställning, samt

till sådana i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som vid årets ingång innehade

anställning med en daglig arbetstid, i medeltal — oavsett ferier,

semester och därmed jämförlig ledighet — icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig statsinstitution

är såsom minimum i allmänhet stadgat.

Dyrtidshjälp för barn, vars föräldrar vid nämnda tidpunkt båda

innehade anställning som nu är sagd, utgår endast till fadern, eller, om

föräldrarna icke sammanleva, till den av dem, som har vårdnaden om

barnet. För hustru, som själv åtnjuter dyrtidstillägg såsom befattningshavare,

samt för husföreståndarinna eller barn, som själv åtnjuter dyrtidstillägg

såsom befattningshavare eller pensionär, utgår icke dyrtidshjälp.

Dyrtidshjälp får tillgodonjutas för samma tid, för vilken rätt till

dyrtidstillägg äger rum, dock att för tid, under vilken befattningshavare

på grund av inkallelse till militär tjänstgöring är förhindrad uppehålla

befattningen, dyrtidshjälp utgår, även om dyrtidstillägg därunder icke

må uppbäras.

§ 9.

Dyrtidshjälpen utgår, för år räknat, så länge det i § 2 omförmälda

grundtal överstiger 125, med följande belopp, nämligen:

då det beräknade belopp, för vilket befattningshavaren under närmast

föregående år haft att erlägga skatt enligt förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar sammanräknade),

utgör

högst 1,000 kronor: med 225 kronor för hustru eller husföreståndarinna

och med 112 kronor 50 öre för varje barn;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 216.

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 180 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 90 kronor för varje barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 135 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 67 kronor 50 öre för varje barn; samt

från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 90 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 45 kronor för varje barn.

Befattningshavare, som under närmast föregående år enligt nämnda

förordning haft att erlägga skatt för beräknat belopp av mera än 6,000

kronor (äkta makars taxeringar sammanräknade), äger icke tillgodonjuta

dyrtidshjälp.

Nedgår grundtalet till 125 men icke till 50, skall dyrtidshjälpen

utgå

vid ett grundtal av 125 intill 100 med tre fjärdedelar,

» » » » 100 » 75 » hälften samt

» » » »75 » 50 » en fjärdedel,

allt av ovan angivna belopp.

Nedgår grundtalet till 50 eller därunder, skall dyrtidshjälp icke utgå.

Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ io.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad. Dyrtidshjälp utgår endast

för en av befattningarna, nämligen den, vid vilken dyrtidstillägget utbetalas.

Sammanlagda beloppet av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp enligt

denna kungörelse må icke i något fall överstiga det belopp, vartill dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst högst får uppgå.

§ 11-

Mom. 1. Från åtnjutande av såväl dyrtidstillägg som dyrtidshjälp

undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 216.

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

Mom. 2. Avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

medför icke rätt till dyrtidstillägg eller dyrtidshjälp enligt denna kungörelse.

§ 12.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas dyrtidstillägg och dyrtidshjälp efter de

grunder, som i denna kungörelse äro fastställda; dock med iakttagande

att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som

äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även å

den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller

tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag av stat och kommun

eller från enskild donation, samt under villkor, att halva kostnaden för

dyrtidstillägg och dyrtidshjälp bestrides av vederbörande kommun.

§ 13.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg och dyrtidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa

och folkskollärarnas pensionsinrättning samt indelt manskap vid

krigsmakten.

§ 14-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till fullo utbetalts, övergår hans

rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 15-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 16.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis och dyrtidshjälpen kvartalsvis

i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 216.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,

enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att enligt

de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtidstillägg och dyrtidshjälp

skola utgå även för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens

ikraftträdande, varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen

av samma år det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 135.

I anledning av förevarande proposition, utom i vad densamma

angår befattningshavare, dels tillhörande jordbruksdepartementet, dels

ock vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning,

får riksdagen anföra följande:

Det i Eders Kung!. Maj :ts förevarande proposition tillämpade systemet

för bestämmandet av dyrtidstillägg till statens befattningshavare (det

s. k. glidande systemet), enligt vilket tillägget periodvis och automatiskt

regleras efter levnadskostnadernas växlingar, innebär enligt riksdagens

uppfattning ett avgjort företräde framför det system med för

varje särskilt år bestämda fasta tillägg, som hittills tillämpats i

avseende å krigstidstilläggen till statstjänarna. Riksdagen har ock

utan tvekan anslutit sig till berörda grundsatser för dyrtidstilläggets

bestämmande, varvid riksdagen emellertid, i anslutning till vad departementschefen

i ämnet anfört, velat framhålla nödvändigheten av att en

noggrann undersökning vidtages rörande de åtgärder, som böra träffas

för ernående av i möjligaste mån korrekta beräkningar rörande prisnivåns

förändringar.

I det sakkunnigebetänkande, som legat till grund för Eders Kung!.

Maj:ts förslag och i vilket även framlagts ett alternativt förslag med

fasta tillägg, har i alternativet med glidande skala icke upptagits något

särskilt dyrtidsbidrag till familjeförsörjare. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

skall däremot utgå en särskild dyrtidshjälp, anordnad i anslutningtill

den krigstidshjälp, som förut utgått, dock med tillämpning även här

av glidande skala.

Mot anordningen med familjeförsörjningsbidrag kunna emellertid

åtskilliga erinringar framställas. Berörda sakkunniga hava sålunda

framhållit, hurusom den lönefyllnad, som av dyrtiden betingas, lika

väl som själva lönen är en gottgörelse för utfört arbete och så

vitt möjligt icke bör till någon del hava karaktären av understöd.

De sakkunniga påpeka vidare, hurusom ett ytterligare fastslående av

familjebidragen utgör en svårighet vid genomförande av framtida

löneregleringar. Åtskilliga andra olägenheter äro emellertid även för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 216.

bundna med en dyrtidsbjälp. Detta sammanhänger bland annat därmed,

att en dylik hjälp måste — såvida ej synnerliga svårigheter skola

uppstå i tillämpningen — knytas till familjeförhållandena vid eu viss

tidpunkt av året och att hänsyn därför icke kan tagas till senare inträffade

förändringar. Åven i andra avseenden måste ett schablonmässigt

förfarande tillämpas, vilket kommer att medföra stora ojämnheter

mellan olika befattningshavare och olika personalgrupper.

Genom att dyrtidshjälpen, såsom hittills ansetts vara nödvändigt och

som även efter Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle bliva fallet, grundats på

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, vilken hänför sig till

inkomstförhållandena två år före den tid, varunder familjebidraget får

uppbäras, kommer bidraget ej heller alltid att träffa det verkligen föreliggande

behovet vid den tidpunkt, då det utgår.

Systemet med familjeförsörjningsbidrag är alltså förenat med betydande

olägenheter och brister.

För befattningshavare med låga inkomster och barnrika familjer

innebär emellertid givetvis dyrtidshjälpssystemet fördelar. Men dessa

kunna lätt överskattas. Åven de lägst avlönade tjänstemännen hava

nämligen i allmänhet numera kommit upp på eu sådan lönenivå, att

det torde bli jämförelsevis sällan, som dyrtidshjälp skulle komma att

utgå med de högsta föreslagna beloppen. Ån mer bleve detta fallet

beträffande den dyrtidshjälp, som eventuellt skulle utgå under år 1920,

då till grund för beräkningen av familjebidragen detta år komme att

läggas 1918 års inkomster, vilka till följd av sistnämnda år uppburna

krigstidstillägg och krigstidshjälp i allmänhet torde komma att nå betydligt

över den fasta avlöningen.

Vid övervägande av nu nämnda, på frågan inverkande omständigheter

har riksdagen vunnit den uppfattningen, att systemet med familjeförsörjningsbidrag

icke bör bibehållas. Det föreligger så mycket större

skäl att omedelbart övergiva detta system som, därest dyrtidshjälpen

slopas, dyrtidstillägget nu kan tillmätas efter sådan måttstock, att i detsamma

kan rymmas jämväl viss ersättning för dyrtidshjälpen. Det bör

ock beaktas, att en som det vill synas tämligen enig stämning bland

befattningshavarna råder för övergång till glidande skala för dyrtidstillägget,

utan förening med dyrtidshjälp.

Då riksdagen alltså ansett att familjeförsörjningsbidrag ej längre

bör beviljas, har riksdagen likväl av finansiella skäl icke ansett sig

kunna oförändrat biträda det av de sakkunniga framlagda förslaget till

dyrtidstillägg vid systemet med glidande skala. Såsom framgår av propositionen,

ligger nämligen de sakkunnigas förslag i kostnadshänseende

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 216.

något över Eders Kungl. Maj:ts förslag. Enligt riksdagens vederbörande

utskott från finansdepartementet tillhandakomna upplysningar hava inom

departementet numera företagna kontrollräkningar vidare givit vid handen,

att kostnaden för de sakkunnigas förslag torde komma att med ett belopp

av omkring 10 miljoner kronor överskrida de ursprungliga beräkningarna

för detta förslag. Chefen för finansdepartementet har i statsrådsprotokollet

framhållit, att det för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till statens

nuvarande och förutvarande befattningshavare in. fl. av Eders Kungl. Maj:t

sammanlagt beräknade beloppet, omkring 225,000,000 kronor, är så

högt, att för dess täckande lärer bliva nödvändigt att anlita kassafonden

i en omfattning, som icke medgiver någon som helst ytterligare utsträckning.

Departementschefen har vidare angivit det vara av omständigheterna

oundgängligen betingat att vid bestämmandet av grunderna

för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare och pensionärer under

innevarande år noga aktgiva på, att kostnaderna komma att hålla sig

inom ovan angivna belopp, vilket synts departementschefen markera

gränsen för statens förmåga att för närvarande ekonomiskt komma sina

befattningshavare och pensionärer till hjälp i dyrtidens svårigheter.

Efter övervägande av olika möjligheter för erhållande av en lösning,

vilken, samtidigt som den medför nödig besparing, tillräckligt tillgodoser

särskilt de lägst avlönade befattningshavarna, har riksdagen funnit sig

böra besluta, att grundtalet beräknas efter åtta niondelar av talet för

kostnadsökningen samt att för avlöningsbelopp mellan 100 och 600

kronor för månad procenttalet för tillägget bestämmes till en tredjedel

av grundtalet. Av praktiska skäl synes emellertid grundtalet alltid böra

jämkas så, att det utgår med en siffra, som är jämnt delbar med 3,

varigenom helt procenttal för det reducerade tillägget erhålles. Med

en dyrtidsindex av 167 blir sålunda grundtalet 147 samt det reducerade

procenttalet för avlöningsbelopp över 100 kronor i månaden 49. Ett

på sådant sätt avvägt grundtal har även den fördelen, att det smidigare

anpassar sig efter prisnivåns ändringar, än fallet skulle bliva enligt

Eders Kungl. Maj ds förslag, utan att dock grundtalet behöver ändras vid

varje mindre växling i prisnivån.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Nedan införda jämförelsetabell utvisar, huru dyrtidsbidraget efter

nu angivna beräkning ställer sig för olika löneklasser.

Dyrtidsbidrag åt befattningshavare under helt år

(under förutsättning av oförändrat grundtal).

Fast årlig lön

Faktiska

dyrtidsbi- drag under

år 1918

Sakkun- nigas för- slag alt. I

(glidande

skala)

Kungl.

Maj:ts

förslag

Riksdagens

beslut

1,000 kr. ogift .............................................

1,073.3 3

1,500—

1,350—

1,470—

» » gift................................................

1,298.33

—

1,575—

—

» » » med B barn ..............................

1,638.83

—

1,912.50

—

1,500 » ogift ...........................................

1,371.—

1,980.—

1,782—

1,911—

* * gift ...............................................

1,551—

—

1,962—

—

» » » med 3 barn ..............................

1,821—

—

2,232—

—

2,000 » ogift .............................................

1,549—

2,280.—

2,052—

2,156—

» > gift................................................

1,729.—

—

2,232—

—

» » » med 3 barn .............................

1,999.-

—

2,502—

—

3,000 » ogift .............................................

2,049.—

2,880—

2,592—

2,646—

» * gift................................................

2,184—

—

2,727—

—

» » » med 3 barn ..............................

2,386.50

—

2,929.50

—

4,000 » ogift .............................................

2,549—

3,480—

3,132—

3,136—

» » gift ................................................

2,639—

—

3,222—

—

» » » med 3 barn ..............................

2,774—

—

3,357—

—

5,000 » ogift .............................................

3,019.50

4,080—

3,672—

3,626—

» » gift................................................

3,049.50

—

3,762—

—

» » » med 3 barn ..............................

3,094.50

—

3,897—

—

6,000 » ogift .............................................

3,019.50

4,680—

4,212—

4,116—

» » gift..............................................

3,049.50

—

4,302—

—

» » » med 3 barn ..............................

''3,094.50

—

4,437—

—

7,000 » .....................................................

3,019.50

5,040—

4,752. -

4,606—

7,200 » och därutöver .................................

3,019.50

5,040—

4,860—

4,704—

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de bestämmelser rörande dyrtidsbidrag

till statstjänarna, som beslutas av innevarande års riksdag,

gälla intill utgången av juni månad 1920. Då en sådan anordning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

synes medföra åtskilliga fördelar, har riksdagen icke haft något att

erinra mot förslaget i denna del.

Vidkommande detaljbestämmelserna i förslaget till kungörelse i

ämnet har riksdagen haft att erinra följande.

§ 1-

I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att krigstidstillägg

jämväl må utgå å uppmuntringspenningar till å gammal stat

kvarstående lotsar. Då dessa uppmuntringspenningar äro en arvode

närstående avlöningsförmån och utgå efter grunder, som riksdagen

prövat i samband med den år 1914 antagna staten för lotsverket, och

då den omständigheten, att avlöningsförmånen i fråga uppbäres å gammal

stat, i och för sig icke utgör anledning till att densamma icke skulle

medföra rätt till dyrtidstillägg, har riksdagen ansett sig böra medgiva

att jämväl uppmuntringspenningar till sagda personal uppföras under

mom. 1 av § 1.

I mom. 2 stadgas, att därest befattningshavare, varom i mom. 1

är fråga, i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande

åtnjuter beklädnadsersättning eller annan kontant ersättning, dyrtidstillägg

må utgå jämväl å sådan ersättning, om och i den mån myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914

till följd av stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat. På förekommen

anledning har riksdagen funnit sig böra framhålla, att till »annan kontant

ersättning» icke allenast bör hänföras ersättning för särskilt arbete i

tjänsten utan exempelvis även sådan ersättning, som enligt av fångvårdsstyrelsen

närmare meddelade föreskrifter tillkommer befattningshavare

vid fångvårdsstaten i stället för bostad och bränsle in natura. Att på

grund av skedd höjning av dylik ersättning göra avdrag på det dyrtidstillägg,

som skall utgå på de under mom. 1 upptagna kontanta avlöningsförmånerna,

synes emellertid ej heller böra ske.

§ 2.

Utöver den ändring av denna paragraf, som betingas av de

ändrade grunderna för bestämmandet av grundtalet, har riksdagen funnit

sig böra företaga en jämkning i avseende å tidpunkten för tillämpningen

av nytt grundtal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 216.

I tredje stycket av förevarande paragraf stadgas, att nytt grundtal

skall äga tillämpning från och med det kvartal, under vilket Eders Kungl.

Maj:ts beslut i ämnet kungjorts. Enligt sakkunnigas förslag i motsvarande

del skall det nya grundtalet tillämpas från och med den

månad, under vilken beslutet kungjorts. Jämväl de sakkunniga avse

emellertid, att förändring i grundtalet skall ske endast för varje kvartal,

då nämligen socialstyrelsens dyrtidsindex, som skulle vara bestämmande

för fixeringen av prisnivån, avse helt kvartal. Med den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna avfattningen av bestämmelsen i fråga kunna svårigheter

inträda, för det fall att grundtalet icke hinner fastställas och nödiga

hjälptabeller upprättas förrän i slutet av första månaden av kvartalet

eller — och än mer — om detta först kan ske i början av andra

månaden i kvartalet. De olägenheter, som beträffande utanordnandet

av tillägget för första månaden härav skulle följa, undvikas däremot,

om man följer de sakkunnigas förslag.

§ 3.

I denna paragraf erfordras allenast ändring på grund av att det

reducerade procenttalet för dyrtidstillägget enligt ovan angivna beräkningsgrund

skall motsvara en tredjedel av grundtalet.

§ 4.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag må dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid universiteten, de allmänna läroverken och navigationsskolorna

beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner

författningsenligt uppgå, utan avseende därå att till bestridande

av nämnda läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än

statsmedel. I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits att

enahanda bestämmelser skulle meddelas jämväl beträffande befattningshavare

vid musikaliska akademien, detta av den anledning att

akademien måst för förstärkande av lärarkrafterna under senare år

tillskjuta egna medel utöver det till arvoden åt biträdande lärare å stat

uppförda anslagsbeloppet. Grunderna för arvodena till de biträdande

lärarna vid musikaliska akademien hava så till vida varit föremål för

riksdagens prövning som, då anslaget i fråga av 1908 års riksdag beviljades,

arvodet beräknades skola utgå med lägst 150 kronor om året

för undervisningstimme i veckan. Lönerna till de ordinarie lärarna beräknades

samtidigt efter 175 kronor för timme. Det synes riksdagen vara

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

billigt, att ifrågavarande biträdande lärare erhålla dyrtidstillägg jämväl å

den del av arvodet, som tillskjutits av akademien, i den mån nämligen

dylika lärares sammanlagda arvode icke överstiger 175 kronor för

år och undervisningstimme.

§§ 8, 9.

Dessa paragrafer i Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå helt vid dyrtidshjälpens

bortfallande.

§ io.

De i förevarande paragraf intagna bestämmelser, vilka hänföra sig

till dyrtidshjälpen, böra uteslutas. Att befattningshavare, som uppbär

avlöning å mer än ep tjänst, icke må åtnjuta dyrtidstillägg till högre

belopp än som i § 3 angivits är självfallet, vadan särskilt stadgande i

dylik riktning ej erfordras.

§ 11.

Förutom de ändringar, som betingas av att dyrtidshjälp ej skall

utgå, bör under mom. 1 upptagas ett förklarande tillägg, innefattande

att arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt även undantages

från åtnjutande av dyrtidstillägg. Sagda personal har ej tidigare åtnjutit

krigstidstillägg och enligt vad riksdagen erfarit har telegrafstyrelsen

med telegraf- och telefonmannaförbundet avslutat kollektivavtal gällande

till och med den 30 juni 1920, vilket avtal är grundat på den

förutsättningen, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp icke skall under

avtalstiden tillkomma nämnda personal.

§§ 12-14, 16.

I samtliga ifrågavarande paragrafer böra uteslutas de bestämmelser,

vilka hänföra sig till dyrtidshjälpen.

Yad angår den vid stadgandet om författningens ikraftträdande

fogade övergångsbestämmelsen, bör denna i enlighet med vad ovan anförts

ändras därhän, att grundtalet för de två första kvartalen av år

1919 bestämmes till 147 i stället för 150.

Beträffande slutligen de av Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstaten

under andra t. o. m. åttonde huvudtitlarna äskade anslagen till dyrtids
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 216.

tillägg- och dyrtidshjälp, torde de av riksdagen beslutade grunderna

för dyrtidsbidragen ej böra föranleda någon ändring. Ej heller lärer

kunna ifrågasättas någon minskning i det för år 1920 äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen, som i särskilda skrivelser anmäler sina beslut i anledning

av förevarande proposition, i vad densamma avser dels de under

jordbruksdepartementet berörda befattningshavare, dels ock befattningshavare

vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (bilaga A), med

undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet hörande

befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa

och folkskollärarnas pensionsinrättning;

dels i avseende å dyrtidstillägget för år 1919

medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk och postsparbanken dyrtidstillägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas,

för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för år 1919

anvisat

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 34,900,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 16,900,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag

å ........................''............................................................. kronor 62,200,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och - registreringsverket ett reservationsanslag

å ............................................................................. kronor 313,200,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå; samt

för bankinspektionen ett reservationsanslag å ...... kronor • 22,900,

att av bidrag till bankinspektionen direkt utgå;

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 216. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 216.

havare vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å

tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag anvisat

under

andra huvudtiteln ..........

............. kronor

3,595,000

b

tredje

B ..........

............. B

528,000

b

fjärde

B ..........

............ B

28,400,000

B

femte

B ..........

........... B

18,695,000

B

sj ätte

B ........

............. B

10,250,000

B

sjunde

B ..........

............. B

11,250,000

B

åttonde

B ..........

............. B

11,770,000;

dels ock i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

till bestridande av kostnaderna för nämnda förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom

avsättning å 1920 års riksstat anvisat ett förslagsanslag,

högst ............................................................ kronor 116,000,000,

förklarat, att under år 1920 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola bestridas, härför

erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, postsparbanken, försäkringsinspektionen,

statens biograf byrå, mynt- och justeringsverket, patent-och registreringsverket

samt bankinspektionen av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

sistnämnda å 1920 års riksstat anvisade anslag.

Stockholm den 24 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

liiksdayens skrivelse Nr 216.

19

Bilaga A.

F ö r s 1 a g

till

kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej i samband med reglering av

avlöningsförmånerna annorlunda må varda bestämt, med nedan i denna

författning angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg

å följande i avlöningen ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

krigslön;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

häradskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar åt lotsar, kvarstående på gammal stat; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 216.

uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för nästföregående

år utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som

svarar mot de tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat

uppbära, om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente

givna bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen

i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt

lägst å stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med

hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av

stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid,

för det fall att det sålunda erhållna talet icke är jämnt delbart med 3,

detsamma, därest det med högst IV2 understiger närmast högre med 3

jämnt delbara tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast

lägre med 3 jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

21

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga

100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstilliigg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 600

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar en tredjedel av

grundtalet. Å del, som överstiger 600 kronor för månad, utgår icke

dyrtidstillägg.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår

av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten, de allmänna läroverken och navigationsskolorna beräknas

å hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt

uppgå, utan avseende därå att till bestridande av nämnda

läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels

beträffande biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens

avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas

jämväl, å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår

efter högre belopp än 175 kronor för undervisningstimme i veckan, dels

ock till förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som

förordnats att förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg bestrides av

statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket

genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Om häradshövdings avlöningsförmåner av de i § 1 mom. 1 angivna

slag icke uppgå till det belopp, varå dyrtidstillägg högst må

beräknas, likställes med avseende å dyrtidstidstillägg så stor del av

hans övriga inkomster i tjänsten, som motsvarar skillnaden, med berörda

slags avlöningsförmåner, och äger han att jämväl därå uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 216.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet

av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma proportion

som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av

Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,

skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,

därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till

efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat, därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie

befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

§ 8-

För befattningshavare, som av'' statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

23

§ 9.

Mom. 1. Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfailsverk.

Mom. 2. Avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

medför icke rätt till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse.

§ io.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas dyrtidstillägg efter de grunder, som i

denna kungörelse äro fastställda; dock med iakttagande att dyrtidstillägg

skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för

vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även å den höjning

i avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig

löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag av stat och kommun

eller från enskild donation, samt under villkor, att halva kostnaden för

dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun.

§ 11-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas

pensionsinrättning samt indelt manskap vid krigsmakten.

§ 12-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 13-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Magt

nödiga tabeller.

§ 14-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,

enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att

enligt de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtid stillägg skall

utgå även för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens

ikraftträdande, varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen

av samma år det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 147.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.