Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ödehygdsvägar.

1919-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:252, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ödehygdsvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

1

Nr 252.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ödehygdsvägar.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 14 mars 1919 avlåten proposition, nr

292, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagda utdrag av i

statsrådet och lagrådet bållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen,

föreslagit riksdagen att antaga därvid fogat förslag till lag om ödebygdsvägar.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

»Förslag till lag om ödebygdsvägar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Med. ödebygdsväg förstås i denna lag väg, som till avsevärd längd

sträcker sig över fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter

och som, ehuru vägen icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig

och nödig, likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad

att främja landets uppodlande och bebyggande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 252—253. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Biksdagens skrivelse Nr 252.

2 §.

Uppstår fråga om anläggning av ödebygdsväg, skall, efter det

plan och kostnadsförslag uppgjorts samt de väghållningsskyldiga ävensom

landsfiskalen blivit i ärendet hörda, länsstyrelsen pröva, huruvida

den tillämnade vägen är att hänföra till ödebygdsväg.

I samband med denna prövning äge länsstyrelsen ålägga vägstyrelsen

i distrikt, där vägen skall framgå, att, om företaget kommer

till stånd, ur vägkassan lämna bidrag till vägens byggande med visst

belopp i penningar. Ej må sådan bidragsplikt åläggas, där densamma

skulle för de väghållningsskyldiga verka oskäligt betungande, ej heller

må bidraget i allmänhet sättas högre än till en sjättedel av beräknade

kostnaden för den del av företaget, som faller inom distriktet.

3 §■

Huruvida väg, som länsstyrelsen prövat vara att hänföra till ödebygdsväg,

skall byggas eller ej, därom bestämmes i den ordning, som

är eller må varda föreskriven i fråga om beslut rörande användningen

av statsanslag till sådana vägföretag.

4 §•

Anläggning av ödebygdsväg sker genom statens försorg.

Ödebygdsväg skall till byggnadssättet vara av så enkel beskaffenhet,

som kan vara förenlig med vägens ändamål.

5 §•

När anlagd ödebygdsväg vunnit nödig stadga och fasthet, skall

vägen övertagas till allmänt underhåll. Intill dess så skett have de

väghållningsskyldiga i distriktet ej annan förpliktelse med avseende å

vägens byggande än i 2 § är sagt ej heller skyldighet att deltaga i

vägens underhåll den tid mark är bar.

Om vägens övertagande till allmänt underhåll meddelar länsstyrelsen,

efter verkställd utredning, beslut att tillämpas från utgången

av det år, då beslutet vunnit laga kraft. Från samma tid skall gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet i tillämpliga

delar gälla med avseende å ödebygdsvägen som vore den allmän väg,

dock med iakttagande av vad här nedan särskilt stadgas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

3

6 §.

Beträffande omläggning av ödebygdsväg skola, evad vägen är till

allmänt underhåll övertagen eller ej, bestämmelserna i 2—5 §§ äga motsvarande

tillämpning, med iakttagande att länsstyrelsens prövning för

sådant fall skall gälla frågan, huruvida omläggningen länder det allmänna

till gagn.

När den nya vägen övertagits till allmänt underhåll, skall, utan hinder

av vad i 14 § första stycket i gällande lag angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet finnes stadgat, underhållet bestridas

av vägkassan intill dess vid vägdelning inom distriktet annorlunda må

varda bestämt.

7 §•

Sker, efter det ödebygdsväg blivit till allmänt underhåll övertagen,

vägdelning inom distriktet, skall, där icke annat i laga ordning bestämmes,

ödebygdsvägen i sådan egenskap omfattas av fördelningen.

8 §•

Förändras ödebygdsväg till bygdeväg eller landsväg, skall beträffande

kostnaden härför tillämpas vad i 8 § andra stycket i gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet finnes för där

avsedda fall föreskrivet; och njute den, vilkens vägunderhåll genom

förändringen försvåras, härför ersättning ur vägkassan. Om den ersättning

gälle vad i 18 § i nämnda lag stadgas.

9 §•

Sedan ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, lämnas av

statsmedel, utöver sådant bidrag som avses i 60 § första stycket, första

punkten i gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet, särskilt tilläggsbidrag med belopp motsvarande tre tiondelar av

uppskattade kostnaden för vägens underhåll. I väghållningsdistrikt, där

särskilda omständigheter äro för handen, må dock, enligt vad därom

särskilt föreskrives, tilläggsbidraget kunna utgå med högre belopp intill

sex tiondelar av nämnda kostnad.

Tilläggsbidraget utbetalas till vägstyrelsen. Det bidrag, som belöper

på underhållet av indelad väg, tillkommer samtliga dem, som bestrida

underhåll av indelad väg inom distriktet, en var i förhållande till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 252.

uppskattade underhållskostnaden å hans väglott. Vad sålunda å väghållarna

belöper tillhandahålles dem av vägstyrelsen på lämpligt sätt.

Vid beräkning av vägskatt, enligt vad i 60 § sista stycket i nämnda

lag stadgas, skall avdrag ske jämväl för tilläggsbidraget, i den mån

det belöper på indelad väg.

10 §.

Vad i VII och VIII kap. i gällande lag angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet stadgas beträffande vinterväghållning skall

äga tillämpning med avseende å ödebygdsväg, ändå att vägen ännu icke

blivit till allmänt underhåll övertagen.

11 §•

Över länsstyrelses beslut i fråga, som i denna lag omförmälesT

må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement föras i den

ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.»

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 63, varav ett tryckt exemplar bifogas, får riksdagen anmäla,,

att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 30 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.