Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo.

1919-05-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:262, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 262.

3

Nr 262.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om tillfälliga åtgärder till

förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 88.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 28 mars 1919 avlåten proposition, nr 389,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till lag om tillfälliga åtgärder till

förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 262.

Förslaget är av följande lydelse:

»Förslag

till

Lag

om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i

enskild ägo.

1 §•

Å fastighet i enskild ägo, belägen inom område, där lagen angående

vård av enskildes skogar är tillämplig, skola vederbörande rättsägare

med avseende å rätten att förfoga över skogen vara underkastade

de inskränkningar, som i denna lag stadgas.

2 §•

Avverkning av ungskog må ej ske annorledes än genom för beståndets

utveckling ändamålsenlig gallring, så framt ej skogsvårdsstyrelsen

med hänsyn till skogens tillstånd och beskaffenhet finner skäligt medgiva,

att avverkning sker under annan form.

3 §•

Å fastighet, som efter den 14 maj 1918 genom köp, byte eller gåva

övergått till annan än föregående ägarens skyldeman i rätt upp- och nedstigande

led, syskon eller syskons avkomling, må ej heller annan avverkning

av skog än enligt 2 § är i fråga om ungskog medgiven äga rum, i

fall den strider mot grunderna för god skogsvård eller fastigheten därigenom

skulle komma att lida brist på behövlig skog efter ortens förhållanden;

dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla beträffande avverkning

på grund av upplåtelse, som skett före den 15 maj 1918.

4 §•

Yad angår avverkningsrätt skall, utöver vad av 2 och 3 §§ följer,

därjämte gälla, att innehavare av avverkningsrätt, som upplåtits efter

den 14 maj 1918, skall, ändå att överlåtelse av fastigheten efter den

dagen icke ägt rum, vara underkastad enahanda inskränkning i rätten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 262.

5

att avverka annan skog än ungskog, som i 3 § stadgas i avseende å fastighet,

vilken efter sagda dag genom köp, byte eller gåva övergått till

annan än föregående ägarens skyldeman i rätt upp- och nedstigande led,

syskon eller syskons avkomling.

5 §•

Yad här ovan stadgas skall ej utgöra hinder för avverkning å område,

som är att hänföra till inägor, eller å sådant område i hagmark,

som erfordras till betesmark för fastigheten eller därmed sambrukad fastighet

samt på grund av markens beskaffenhet är till betesmark lämplig,

ej heller för marks uppodling till trädgård, åker eller äng eller användande

till byggnadstomt eller annat likartat ändamål.

6 §•

Sker avverkning i strid mot ovan givna föreskrifter, äger skogsvårdsstyrelsen

meddela förbud att å den fastighet, varå avverkningen ägt

rum, eller så stor del därav, som skäligt prövas, utan skogsvårdsstyrelsens

tillstånd verkställa avverkning av skog för annat ändamål än fastighetens

eller därmed sambrukad fastighets oundgängliga husbehov; dock

att förbud, som föranledes av avverkning i strid mot 2 §, må gälla allenast

skog, som i samma paragraf avses. Då avverkning på grund av

upplåtelse, som i 4 § sägs, föranleder förbud, må detta icke meddelas

för annat område än det, som till avverkning upplåtits.

Innan sådant förbud, som i första stycket sägs, varder meddelat,

skall fastighetens ägare samt, där avverkningen verkställts av annan,

jämväl denne beredas tillfälle att yttra sig i ärendet; finner skogsvårdsstyrelsen

saken sådan, att den ej kan tåla dylikt uppskov, må den dock

meddela förbud tillsvidare ock intill dess annorlunda varder förordnat.

Skogsvårdsstyrelsen äge och inhämta utlåtande från i lanthushållning

sakkunnig person såsom lantbruksingenjör, länsagronom eller jordbrukskonsulent,

där sådant av förhållandena påkallas.

Förbud, som nu sagts, skall utan hinder av besvär genast träda i

kraft.

7 §•

Den, som icke åtnöjes med skogsvårdsstyrelsens beslut, varigenom

förbud mot avverkning meddelats eller sökt tillstånd till avverkning vägrats,

äge att däröver hos länsstyrelsen anföra besvär. Rätt till klagan

över sådant beslut vare ej till viss tid inskränkt.

Påkallar klaganden undersökning på marken eller finner länsstyrel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 262.

sen eljest sådan undersökning vara av nöden, förordne länsstyrelsen en

skogsstatens tjänsteman att med biträde av två ojävige gode män, vilka

av förrättningsmannen utses bland dem, som till ledamöter i ägodelningsrätt

eller gode män vid lantmäteriförrättning valde äro, verkställa undersökningen

och däröver avgiva redogörelse. Har klagan förts över förbud

mot avverkning i fall, då förbudet meddelats innan vederbörande rättsägare

haft tillfälle att yttra sig i ärendet, må, ändå att klaganden påkallat

undersökning på marken, förordnade om sådan undersökning dock

meddelas endast om synnerliga skäl därtill äro.

Över länsstyrelsens slutliga beslut må klagan föras i den ordning,

som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

8 §•

Kostnaden för undersökning, varom i 7 § andra stycket förmäles,

skall utgå av medel, som av skogsvårdsstyrelsen förvaltas, men kan genom

länsstyrelsens slutliga beslut åläggas klaganden, om han undersökningen

påkallat.

9 §•

Sker avverkning i strid mot meddelat förbud, straffes den, som

förbudet överträtt, med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor, och skall det avverkade virket, där det ligger kvar inom

området för avverkningen eller, om det är bortfört, fortfarande är i avverkarens

besittning, tagas i beslag och dömas förbrutet. Undgår dylikt

virke beslag, är den, som låtit verkställa avverkningen, skyldig att utgiva

ersättning med belopp, motsvarande värdet av samma virke. Har

efter avverkningen förbudet blivit genom utslag, som äger laga kraft, upphävt,

må icke virke dömas förbrutet eller ersättning utdömas, som här är sagt.

Innefattar avverkning, varom här är fråga, förbrytelse mot allmänna

strafflagen, skall vad förut i denna paragraf är stadgat ej vinna tillämpning;

dock skall delägare i samfälld skog eller mark, som vid överträdande

av avverkningsförbud tillika missbrukat sin rätt i samfälligheten,

hava förverkat vad å honom belöper av det avverkade virket samt, där

hans andel i virket undgår beslag, därför utgiva ersättning efter ty här

förut är sagt,

10 §.

Rätt att med beslag belägga virke, som skall anses förbrutet, tillkomme

allmän åklagare samt de till skogsvårdsstyrelsens biträde anställda

tjänstemän, men rätt att utföra åtal äge endast allmänne åklagaren. Har

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 262.

någon av de till skogsvårdsstyrelsens biträde anställda tjänstemän gjort

beslag, skall han, så snart ske kan och senast inom fjorton dagar, göra

anmälan därom hos allmänne åklagaren.

Varder ej inom sextio dagar, från det beslaget skedde, åtal i laga

ordning anställt, vare beslaget förfallet.

11 §•

.....Virke> som enligt denna lag dömes förbrutet, skall av åklagaren

försäljas å offentlig auktion, så kungjord som om auktion å utmätt lös

egendom är stadgat. Begär, innan frågan om virkes förverkande slutligen

prövats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner,

pa anmälan av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets förstörelse

eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är,

förordne överexekutor, att virket skall säljas i den ordning nyss sagts;

och skall i ty fall virkets ägare, där han är känd och inom riket boende’

eller, där han bor utom riket men inom riket har känt ombud, som äger

för honom mottaga stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklagarens

försorg bevisligen underrättas om auktionen minst åtta dagar in,

(len hålles- Anmälan av åklagare, varom här ovan sägs, skall vara

åtföljd av fullständig, av två trovärdige män styrkt förteckning, utvisande

virkets mängd och beskaffenhet.

12 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, ävensom genom försäljning

av förbrutit virke uppkommen behållning och enligt 9 § utdömd ersättning

för virke, som undgått beslag, fördelas lika mellan skogsvårdskassan

i det landstingsområde och skogsaccisfonden i den kommun, där avverkningen

ägt rum.

Försälj es i beslag taget virke innan det dömts förbrutet, skall, till

dess frågan bärom blivit slutligen avgjord, försäljningssumman nedsättas

1 riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och skall om sådana medels insättning

i bankinrättning vidare gälla, vad i 160 § utsökningslagen sägs.

13 §.

Saknas medel till fulla gäldandet av böter, vartill någon enligt

denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

14 §.

Genom denna lag sker ej ändring i vad lagen angående vård av

enskildes skogar innehåller om åtgärder till återväxtens betryggande, dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Riksdagens skrivelse Nr 262.

att förbud mot avverkning, som där avses, icke skall meddelas i fall, då

skogsvårdsstyrelsen meddelat sådant förbud efter ty i 6 § här ovan sägs.

Såvitt de i nämnda lag i övrigt meddelade bestämmelser strida mot föreskrifterna

i denna lag, skola samma bestämmelser icke tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1919 och gäller till den 1 juli

1920. Vad lagen innehåller beträffande påföljd av förseelse, som i 9 §

sägs, skall i avseende å förseelse, begången under tiden för lagens pltighet,

äga tillämpning även efter det lagen i övrigt upphört att gälla.»

Att 1918 års lag i stort sett fyllt sitt ändamål synes otvivelaktigt.

Riksdagen anser därför, i'' likhet med departementschefen, att en förlängning

med ett år av denna lag bör komma till stånd. Pa av departementschefen

anförda skäl torde nu endast böra företagas vissa mindre

ändringar i lagens avfattning, och får riksdagen biträda de förslag härutinnan,

som vidtagits i det nu framlagda förslaget.

Riksdagen har på grund härav för sin del antagit förevarande förslag till

lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet

i enskild ägo.

Stockholm den 30 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Sonor.

193249

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.