Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’ 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.
1919-05-30 · 47 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:268, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’ 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 208.
1
Nr 2(>S.
Godkänd av första kammaren den 30 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds
proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’
16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande
däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl.
Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49
regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1
riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.
(Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 358, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet
fört protokoll, till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning
framlagt ett vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse av
§§ 6, 7, 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till övergångsstadgande
däri, varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, att Eders Kungl. Maj:t
hade för avsikt att i samband med definitivt antagande av ovannämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 268. 1
2 Riksdagens skrivelse AV 268.
förslag förelägga riksdagen ett såsom bilaga till propositionen fogat
förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen
den 26 maj 1909.
Genom en likaledes den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr
354, har Eders Kungl. Maj:t vidare, under åberopande av propositionen
bilagt, i statsrådet fört protokoll, till riksdagens prövning i grundlagsenlig
ordning framlagt ett vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse
av § 49 regeringsformen och §§18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen,
varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, att Eders Kungl. Maj:t
hade för avsikt att i samband med definitivt antagande av sistnämnda
förslag förelägga riksdagen dels ett förslag till lag om ändring i vissa
delar av lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909, dels ett förslagtill
lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare
avgiva valsedel vid val till riksdagens andra kammare, vilka bägge förslag
såsom bilagor vidfogats propositionen.
De genom förevarande propositioner framlagda förslag till grundlagsändringar
hava icke kunnat av riksdagen oförändrade antagas såsom
vilande. Vad beträffar de ämnen, som beröras i de av Eders Kungl.
Maj:t vid propositionerna fogade förslagen till lagar om ändrad lydelse
av vallagen ävensom till lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse
inför valförrättare avgiva valsedel vid val till riksdagens andra kammare,
har riksdagen funnit beslut härutinnan redan nu böra fattas. Riksdagen
har sålunda i anledning av nämnda propositioner ävensom i ärendet
väckta motioner
dels såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit nedan
meddelade förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24
riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri,
dels, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse
med sistnämnda förslag blir av riksdagen i grundlagsenlig
ordning beslutad och av Eders Kungl. Maj:t gillad, för sin del antagit
lag om val till riksdagen av den lydelse här nedan angives.
Beträffande skälen till de sålunda vidtagna ändringarna får riksdagen
hänvisa till riksdagens första särskilda utskotts av riksdagen godkända
utlåtande nr 1.
De av riksdagen alltså i anledning av propositionerna nr 358 och
354 på sätt ovan sagts antagna förslag till grundlagsändringar samt laginföras
här som följer:
Riksdagens skrivelse AV 268.
3
l :o) Förslag
till lindrad lydelse av §§ G, 7, 9, IG, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och till
örergångsstadgande däri.
§ 6.
1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio
väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer
för de städer, som ej deltaga i landsting. Valet gäller för en tid av
åtta år, räknade från januari månads början året näst efter det, under
vilket valet skett.
2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras
i en valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.
Indelningen i valkretsar innehålles i vallagen.
3. För varje valkrets väljes efter folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets
folkmängd.
4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet
i 3 mom. bör utses, icke uppgår till ettbundrafemtio, skola, för
ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera välja ytterligare
en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt
att under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.
6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda
bestämmelse, så många ledigbeter inom kammaren, att valkretsar, för
vilka ökning av antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt
komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän,
skall, i avseende å ordningen för sagda rättighets utövning dessa valkretsar
emellan, gälla till efterrättelse: att valkretsar, för vilka tillökningen
i riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i 3 mom., äga
företräde framför valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från
4
Riksdagens skrivelse Nr 268.
föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på grund av
stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet,
för vilken detta antal är störst eller, om antalet är lika för två
eller flera valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter de
tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna; att bland sådana valkretsar, vilka jämlikt 4
mom. äga utse ökat antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för
vilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöverskott är störst; samt
att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort för två eller
flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av företrädet
dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen för det
departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre bland fullmäktige
i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontor,
7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något
av områdena landsting smännens antal större än som skolat utses, därest den
för annat landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval gällande
grund blivit tillämpad, då skola ej flera av landsting smännen i förstnämnda
område deltaga i valet av riksdagsmän än att valmännens antal svarar mot
nyssberörda grund; och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen skall
förrättas, landstinget i det område till sådant antal bland tingets ledamöter
utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet. Val, varom i detta
mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder, som av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer. Varder landstingsman, som
blivit utsedd till valman, förhindrad att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant
i den ordning, som beträffande förhinder för landstingsman i allmänhet gäller.
8. De i 1 mom. omförmäla elektorer utses för Stockholms stad och
Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad, som
ej deltager i landsting, till det antal, som efter folkmängden i staden eller
i de särskilda valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar mot
den beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.
9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått tjugusju års ålder. Valen äro omedelbara och, där två
eller flera elektorer skola utses, proportionella. Varje röstande har lika
röst. Vid val av elektorer skola jämväl utses suppleanter för dem. Närmare
bestämmelser om elektorsval meddelas i vallagen.
10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt.
Elektor kan ej vara:
den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;
Riksdagens skrivelse Nr 2b''8. 5
dm som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till
straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet
till elektor.
Omfatta1 valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera
lön eller delar av flera län, åligger Konungens befallningshavande i det av
dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har samband,
taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer
Konungens befallningshavande.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.
2. Varje år under september månad skall inom eu av de i 1 mom.
nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken
ordning härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.
3. Har Konungen — — — utgången av den åttaårsperiod, för
vdken---tillhör.
4. Hai i en valkrets riksdagsman avgatt före åttaårsperiodens slut,
---i vallagen sägs. Skall---återstående tiden.
. ''r>‘ Skall plats, när åttaårsperioden — — — värde under åttonde
aiet av sagda period, löpande åttaårsperiod för samma valkrets.
6. Har i en valkrets riksdagsman avgatt före åttaårsperiodens slut,
— — — till årets slut.
§ 9.
Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och
kvinnor, som uppnått---sin befattning.
§ 16.
Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.
Valrätt må dock ej utövas av:
opaginerad Kontrollera mot PDF
(5 Riksdagens skrivelse Nr 268.
a) den som står under förmynderskap eller
som är i konkurstillstånd;
b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig
försörjning; „
c) den som är från valrätten utesluten pa grund av adomd stratt
påföljd;
, , , o
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Till efterrättelse — — — inträffar.
§ 19.
Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt — — någon av dessa.
§ 21.
Riksdagsman — — — lagtima riksdagar.
Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdag smannauppdrag, även om
icke något av nu nämnda skäl är för handen.
Avsägelse — — — Konungens befallningshavande.
§ 24.
Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som
genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktélse
är förhindrad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning
och under de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse
avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda
lag, avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är i öst
berättigad.
Övergång sstadgande.
Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i
hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas
här nedan första valåret.
Riksdagsman i första kammaren, som är vald med tillämpning av de
före första valåret gällande stadgande^ äger ej med sin befattning fortfara
längre än till utgången av nämnda år. Inträffar dessförinnan
Riksdagens skrivelse Nr 26''8. 7
ledighet, skall sådan, med tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas
för den återstående tiden.
Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första
valåret i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgandena
i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken
är den första enligt den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, gäller
valet de åtta åren närmast efter första valåret, men för annan grupp
för tiden från och ined året närmast efter första valåret till ingången av
gruppens närmaste åttaårsperiod.
Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i
åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla för
grupp, som valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp
till början av dess första åttaårsperiod.
Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen
bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets
efter vad i 6 § 5 mom. sägs.
2:o) Lag
om val till riksdagen.
Om val till första kammaren.
Valkretsar oeli gruppindelning1.
1 §.
För valen till första kammaren indelas riket i nitton valkretsar nämligen:
1.
Stockholms stad.
2. Stockholms län och Uppsala län.
3. Södermanlands län och Västmanlands län.
4. Östergötlands lån med Norrköpings stad.
5. Jönköpings län.
6. Kronobergs län och Hallands län.
7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gottlmds län.
8. Blekinge län och Kristianstads län.
9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad.
8
Riksdagens skrivelse Nr 268.
10. Göteborgs stad.
11. Göteborgs och Bohus lön.
12. Älvsborgs län.
13. Skaraborgs län.
14. Värmlands lön.
15. Örebro län.
16. Kopparbergs län.
17. Gävleborgs län med Gävle stad.
18. Västernorrlands län och Jämtlands lån.
19. Västerbottens län och Norrbottens län.
2 §.
Valkretsarna indelas i följande grupper:
första gruppen: första och tolfte valkretsarna,
andra gruppen: andra och nittonde valkretsarna,
tredje gruppen: tredje och åttonde valkretsarna,
fjärde gruppen: fjärde och adertonde valkretsarna,
femte gruppen: femte, elfte och fjortonde valkretsarna,
sjätte gruppen: sjätte, tionde och femtonde valkretsarna,
sjunde gruppen: sjunde, trettonde och sextonde valkretsarna,
åttonde gruppen: nionde och sjuttonde valkretsarna.
Om elektorer för städer, som ej deltaga i landsting.
3 §.
Elektorer för stad, som icke deltager i landsting, väljas för fyra år,
räknade för Stockholms stad från och med den 1 april det år, under vilket
valet skett, och för annan stad från och med den 1 januari året näst efter valet.
För Stockholms stad och Göteborgs stad tillämpas vid valet den valkretsindelning,
som gäller för val av stadsfullmäktige. Annan stad, som ej deltager
i landsting, skall, därest folkmängden uppgår till minst 40,000 personer,
indelas i valkretsar, med iakttagande därav, att i regel för varje valkrets
kommer att utses minst fem, högst tio elektorer; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att område, som vid val
av stadsfullmäktige utgör en valkrets, ej må på skilda valkretsar fördelas;
att antalet elektorer varder i den mån så utan olägenhet kan ske lika fördelat
på de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar, så ock det antal elektorer, som skall för varje
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 268. <)
valkrets utses, fast ställes efter ovan angivna grunder av Konungens befallning
skav ande.
4 §.
Vid val av elektorer skall den för val av stadsfullmäktige gällande röstlängden
ligga till grund; och ankomme på Konungen att i fråga om sådan
längd meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för iakttagande av
vad i riksdagsordningen stadgats om viss särskild ålder som villkor för rösträtt
vid elektorsval.
Val av elektorer förrättas i samband med val av stadsfullmäktige sålunda
att röstberättigad, som önskar utöva rösträtt vid båda valen, skall
vid ett och samma tillfälle avgiva sin röst beträffande vartdera av dem.
Om överlåtande av rösträtt äge tillämpning vad i sådant hänseende
gäller i fråga om val till stadsfullmäktige.
I fråga om valsättet skall, med de nedan i denna § stadgade undantag,
vad om val till stadsfullmäktige gäller äga motsvarande tillämpning.
A valsedel må upptagas högst dubbelt så många namn som det antal
elektorer, vilka skola utses för valkretsen. Upptager valsedel flera namn än
sålunda är medgivet, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
A valkuvei t skall vara tydligt anbragt ordet »Elektorsval». Finnes nämnda
01 d anbragt å valsedel, skall detta icke föranleda vare sig att valsedeln
ogillas eller att ordet anses utgöra eller tillhöra partibeteckning.
Kostnader för valets kungörande ävensom utgifter för valkuvert och
stämplar skola gäldas av den kommun, för vilken valet äger rum.
5 §.
Rösterna sammanräknas på sätt för val av stadsfullmäktige är stadgat.
Sedan valet av elektorer blivit avslutat, skola suppleanter utses sålunda
att'' för elektor, vald för grupp, som endast tilldelats en plats, företagas
två nya sammanräkningar inom denna grupp samt att för varje annan elektor
företages en ny sammanräkning inom den grupp, för vilken han blivit
vald. Har elektor fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald
för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.
De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari elektorerna
blivit valda. Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga elektorns namn för själva elektorsvalet. Valsedel beräknas
äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall vid varje ny sammanräkning
tillgodoräknas den av de förut ej valda, vilkens namn står
främst å sedeln. Den, som erhållit högsta röstetalet, är vald till suppleant.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 268. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Vid valtillfället skall, särskilt för varje elektor, bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna från den grupp, för vilken lian valts, skola i hans
ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande elektor, vald för grupp, som
tilldelats endast en elektor splats, att företräde tillkommer den av suppleanterna
som blivit tidigare vald, samt beträffande annan elektor, att suppleant,
som utsetts genom den för elektorn företagna sammanräkning, intager
plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommet
suppleant, som blivit tidigare vald.
6 §.
Mellan lika röstetal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning. . , 7 „ ... , ,
Hava elektorer icke blivit till föreskrivet antal valda, skall, för utseende
av felande antal elektorer jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen anställas.
Äro elektorer valda till vederbörligt antal, men ej lika många suppleanter,
skall vid valet bero.
7 §.
Vid avfattande av protokoll över elektorsval bör till ledning tjäna formulär,
som av Konungen fastställes.
Samtliga valsedlar skola inläggas i förseglat omslag samt forvaras,
till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit
avgjorda, Magistraten låter utan lösen skyndsamligen tillställa var och en
elektor och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad det den ene eller
andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.
Valets utgång skall kungöras i den ordning, som i fråga om meddelanden
från magistraten eljest är bruklig.
8 §.
Är någon missnöjd med elektorsval, må han däröver hos Konungen
anföra underdåniga besvär, , och skall han vid förlust av talan sist inom en
månad efter den dag då valet avslutats, ingiva små till Konungen stallda
besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse, vilken i en
eller flera av ortens mest spridda tidningar införes, utsätter viss kort tid,
inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens
befallning shavande, varjämte Konungens befallning shavande från magistraten,
som verkställt sammanräkningen, infordrar de avgivna valsedlarna
Riksdagens skrivelse. Nr 268.
11
samt övriga valet rörande handlingar. Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländagått, har Konungens befallningshavande att besvären
jämte de förklaringar, som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet,
valsedlarna och övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen
insända för att i Dess regeringsrätt föredragas och avgöras.
Skiljes den valde från uppdraget, skall magistraten ofördröjligen underrättas.
9 §.
Underrättelse-, som i 8 § sägs, kungör magistraten och inkallar, om
icke i följd av besvär över valet annan person förklaras vara vald, till
ordinarie elektor den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda
ordning bär i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, föranstaltar magistraten om
ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya valet länder i tillämpliga
delar till efterrättelse vad ovan om elektorsval stadgats.
10 §.
Utträder stad ur landsting, skall val av elektorer första gången förrättas
i samband med nästa allmänna val av stadsf ullmäktige. Skall val till
första kammaren äga rum för den valkrets, staden tillhör, innan elektorer
sålunda blivit utsedda, skola de, som voro landstingsmån för staden vid tiden
för dess utträde ur landsting, deltaga i valet i egenskap av elektorer.
11 §.
Avgår elektor under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, tillkännagiver
magistraten sådant i den ordning, vari meddelanden från magistraten
pläga kungöras, och inkallar till ordinarie elektor den suppleant,
som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bär i stället inträda.
Om valets förrättande och sammanräkning.
12 §.
1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,
som grundar sig å stadgandena i 7 § 2 mom. riksdagsordningen, av
landstinget vid lagtima möte; skall val äga rum jämlikt föreskrifterna i 7 §
3 6 mom. riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.
12
Riksdagens skrivelse Nr 26''8.
2. Omfattar valkrets ett landstingsområde jämte en eller flera städer,
som ej deltaga i landsting, bestämmer Konungens befallningshavande tid
och ställe för valet, Val, som grundar sig å stadgandena i 7 § 2 mom.
riksdagsordningen, skall utsättas att äga rum i samband med landstingets
lagtima möte, dock tidigast å andra dagen för mötet.
1 fall, varom i detta mom. sägs, låter Konungens befallningshavande
i god tid före valet tillkännagiva tid och ställe för valförrättningen i länskungörelserna
ävensom meddela underrättelse till magistrat i stad, som tillhör
valkretsen och ej deltager i landsting. Magistraten låter personlig
kallelse till valet minst åtta dagar förut tillställas envar för staden utsedd
elektor.
3. Tillhöra landstingsområden inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för valet. Konungens befallningshavande
i vart och ett av lånen inom valkretsen utfärdar kungörelse om valet och
meddelar, där inom länet finnes stad, som ej deltager i landsting, magistraten
i sådan stad underrättelse för delgivande av kallelse, varom i 2
mom. sägs.
Inträffar för landstingsområde fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen
förmäles, sammanträder landstinget, där så erfordras, i god tid före valet
till urtima möte för utseende av valmän såsom i nämnda mom. sägs.
4. Utgör stad egen valkrets, bestämmer Konungens befallningshavande
dag för valet och underrättar magistraten i staden. Magistraten utfärdar
i god tid före valet kungörelse, däri elektorerna kallas att å utsatt
tid och ställe sammanträda för valets förrättande, samt låter delgiva envar
elektor personlig kallelse såsom i 2 mom. sägs.
5. För deltagande i riksdagsmannaval åtnjuter elektor för stad
samt, då val ej förrättas i samband med landstingsmöte, jämväl landstingsman
av statsmedel dagtraktamente för varje för rättning sdag. .År valmannen ej
bosatt å den ort där valet hålles, utgår jämväl dagtraktamente för varje
resedag ävensom ersättning för resekostnaden, Traktamente och reseersättning,
som nu sagts, utgå enligt samma grunder, som gälla i fråga om
deltagande i landstings möte.
13 §.
Skatt val, efter ty i 12 § är föreskrivet, äga rum vid annat tillfälle
än under landstingsmöte och inträffar för landstingsman sådant hinder att
han ej kan titt valet sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen
underrätta Konungens befallningshavande i länet, vilken till deltagande
i valet inkallar suppleant efter vad beträffande landsting är stadgat.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
13
År elektor för stad förhindrad att inställa sig till val, skall han ofördröjligen
underrätta magistraten i staden, som till deltagande i valet inkallar
vederbörande suppleant.
U §.
Omfattar valkrets ej flera landstingsområden än ett, är landstingets
ordförande valförrättare. Ingå flera landstingsområden i valkretsen, är valförrättare
den till levnadsåren äldste av de ordförande i landsting, som deltaga
i valet, I stad, som utgör egen valkrets, förrättas valet av magistratens
ordförande.
Valmännen utse inom sig erforderligt antal personer att biträda
valförråttaren.
15 §.
Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara av vitt papper
utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
m eningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser.
Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet
riksdagsmän, avse själva riksdagsmannavalet och de övriga allenast val
av efterträdare åt avgången riksdagsman. Har å valsedeln medelst en
linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock allenast
de sålunda avskilda främsta namnen avse själva riksdagsmannavalet.
10 §.
Omedelbart efter slutad omröstning verkställes prövning av valsedlarnas
giltighet samt anteckning och sammanräknande av de avgivna
rösterna.
17 §.
Og-ill är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
14
Riksdagens skrivelse Nr 268.
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
18 §.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, ellerframgår
avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln överstruket, anses
sådant namn såsom obefintligt.
Finnas å valsedel flera namn än som enligt 15 § är medgivet,
anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet
avser, vare ändock giltig.
19 §.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den frU
gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med samum
beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet
av stadgat antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i 15 § sägs, avse själva riksdagsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn, som fått högsta rösttalet, bliver det första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel, vars röstvärde
icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,
såsom hel röst. Annan valsedel gäller som halv röst, där ett av de
namn, vilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som
erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
Do) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
Riksdagens skrivelse Nr 26‘<S.
15
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl
samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen; upptaga
valsedlar, som hava samma första och samma andra namn samt
utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje
namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter
samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.
Vid varje sammanräkning skola föras anteckningar, utvisande, där
de i fråga om den fria gruppen stadgade grunder tillämpats, röstvärdet
för de olika valsedlarna samt det rösttal, som för varje namn uträknats,
men eljest antalet av de valsedlar, som upptaga samma första namn eller
samma första och andra namn, och så vidare.
20 §.
1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den
grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit eu grupp tilldelad, besättes genast så,
att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i
ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra
namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i
ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad
till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från eu eller flera
andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt 19 § företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet
vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en
plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det
tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning av det antal
16
Riksdagens skrivelse Nr 268.
platser som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i
15 § sägs, avse själva riksdagsmannaval, varde den från vidare jämförelse
utesluten.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt vad i 1 mom. sägs,
har största jämförelsetalet.
21 §.
Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger
sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning
inom den valsedelgrupp, för vilken den avgångne blivit vald.
Blev den avgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske
inom den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet. Varje
valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den
av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den avgångnes ställe.
Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga
sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen
såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, vilka
upptaga den först avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet.
22 §.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
23 §.
Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,
anställes genast nytt val för besättande av den eller de återstående
platserna.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
17
24 §.
Vid valet skall föras protokoll, i vilket antecknas utom annat,
som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga valsedlar
avgivits, de olika grupper, i vilka valsedlarna hlivit ordnade, antalet
giltiga valsedlar i varje grupp, den ordning mellan namnen å valsedlarna,
vilken inom varje grupp blivit bestämd, partigruppernas rösttal,
de övriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen av
platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats varje grupp,
samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.
De avgivna valsedlarna skola av valets förrättare inläggas, de godkända
och de underkända var för sig, under försegling samt, jämte de
enligt 19 § gjorda anteckningar och valprotokollet ofördröjligen insändas
till den Konungens befallning shav ande, som enligt vad i riksdagsordningen
stadgas har att taga befattning med valet. Sker insändandet med allmänna
posten, skall försändelsen assureras.
25 §.
Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av val förr ättar en jämte
två av valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:
»I kraft av det riksdagsmannaval, som v> N. N. »valkrets blivit den
— (dag, månad, år)--— förrättat, varder» N. N. »härige
nom
befullmäktigad att för en tid av åtta år, räknade från och med den
1 januari nästkommande år» (eller, där valet skett enligt 7 § 3—6 mom.
riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år---») »vara leda
mot
av riksdagens första kammare.» Ort och tid.
26 §.
Har riksdagsman annorledes än i 21 § sägs avgått före utgången
av den tid, för vilken han blivit vald, och skall platsen besättas från den
valkrets, som utsett den avgångne, då skall Konungens befallningshavande
vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom
underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst
tryck så som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sarnl. (Nr 268.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 268.
förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 21 § angivna grunder.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
27 §.
Vid ”förrättning, som i nästföregående § avses, skall Konungens
befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan
detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande
omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. valkrets »utsedd till ledamot av
riksdagens första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med
den 1 januari år......» (eller där den avgångne blivit utsedd jämlikt
§ 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år . . . .»)
»men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § av lagen
om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot
av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år.....; varom detta
länder till bevis och fullmakt». Ort och tid.
28 §.
Finnes .i fall, som i 26 § avses, å där omförmälta valsedlar icke
namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe,
då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen.
Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall
Konungens befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos
Konungen anmäla behovet av nytt val för ledighetens fyllande.
29 §.
Om besvär över val till första kammaren är stadgat i riksdagsordningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 268.
1!)
Om val till andra kammaren.
Valkretsar.
so $.
För valen till andra kammaren indelas riket i femtiosex valkretsar,
nämligen:
1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,
Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar;
2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,
Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig Eleonora
och Oskars territoriella församlingar;
3. Stockholms läns södra valkrets, innefattande Sotholms, Svartlösa,
Öknebo, Färentuna och Sollentuna härad, Danderyds, Åkers och
Värmdö skeppslag samt städerna Södertälje, Vaxholm och Djursholm;
4. Stockholms läns norra valkrets, innefattande Långhundra, Ärlinghundra,
Seminghundra, Vallentuna, Lyhundra och Sjuhundra härad,
Bro och Vätö, Frötuna och Länna samt Väddö och Häverö skeppslag,
Frösåkers och Närdinghundra härad samt städerna Norrtälje, Östhammar,
Öregrund och Sigtuna;
5. Uppsala län;
6. Södermanlands läns norra valkrets, innefattande Väster-Rekarne,
Öster-Rekarne, Åkers och Selebo härad samt städerna Eskilstuna,
Torshälla, Strängnäs och Mariefred;
7. Södermanlands läns södra valkrets, innefattande Oppunda,
Villåttinge, Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härad samt städerna Nyköping
och Trosa;
8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga
läns, Björkekinds, Östkinds, Lösings och Bråbo härad, Memmings härad
utom Borgs kommun, Hammarkinds och Skärkinds härad samt städerna
Motala och Söderköping;
9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings
stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;
10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,
Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds,
Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena och Skeninge;
20
Riksdagens skrivelse Nr 268.
11. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra Vedbo,
Södra Vedbo, Östra och Västra härad samt Eksjö stad;
12. Jönköpings läns västra valkrets, innefattande Tveta, Vista, Mo,
Östbo och Västbo härad samt städerna Jönköping, Gränna, Huskvarna
och Nässjö;
13. Kronobergs läns östra valkrets, innefattande Konga, Uppvidinge,
Norrvidinge och Kinnevalds härad samt Växjö stad;
14. Kronobergs läns västra valkrets, innefattande Allbo och Sunnerbo
härad;
15. Kalmar läns norra valkrets, innefattande länets norra landstingsområde;
16.
Kalmar läns södra valkrets, innefattande länets södra landstingsområde;
17.
Gottlands län;
18. Blekinge län;
19. Kristianstads läns nordvästra valkrets, innefattande Södra
Åsbo, Bjäre, Norra Åsbo, Västra Göinge och Östra Göinge härad samt
städerna Ängelholm och Hässleholm;
20. Kristianstads läns sydöstra valkrets, innefattande Villands,
Gärds, Albo, Ingelstads och Järrestads härad samt städerna Kristianstad
och Simrishamn;
21. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs
och Onsjö härad;
22. Malmöhus läns mellersta valkrets, innefattande Harjagers,
Frosta, Färs, Torna och Bara härad;
23. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Oxie, Skytts, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads härad samt städerna Ystad, Trälleborg
och Skanör med Falsterbo;
24. Städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund;
25. Malmö stad;
26. Hallands län;
27. Göteborgs och Bohus läns södra valkrets, innefattande Åskhus,
Västra Hisings, Östra Hisings, Sävedals, Inlands Södre, Inlands Nordre,
Inlands Fräkne, Inlands Torpe, Tjörns, Orusts östra och Orusts västra
härad samt städerna Marstrand och Kungälv;
28. Göteborgs och Bohus läns norra valkrets, innefattande Lane,
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Kville, Tanums, Bullarens och
Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och Strömstad;
29. Göteborgs stad;
Riksdagens skrivelse Nr 268.
21
30. Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals,
Valbo, Tössbo och Vedbo härad samt Åmåls stad;
31. Älvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,
Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,
Alingsås och Trollhättan;
32. Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,
Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;
33. Skaraborgs läns norra valkrets, innefattande Vadsbo, Kåkinds,
Valle, Finne och Kinnefjärdings härad samt städerna Mariestad, Skövde,
Hjo och Lidköping;
34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Barne,
Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds härad
samt städerna Skara och Falköping;
35. Värmlands läns norra valkrets, innefattande Älvdals och Fryksdals
härad;
36. Värmlands läns östra valkrets, innefattande Färnebo, Ölme,
Visnums, Väse, Nyeds, Kils och Karlstads härad samt städerna Karlstad,
Kristinehamn och Filipstad;
37. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,
Näs, Nordmarks och Jösse härad;
38. Örebro läns norra valkrets, innefattande Nora och Hjulsjö,
Grythytte och Hällefors, Nya Kopparbergs samt Lindes och Ramsbergs
bergslag, Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härad ävensom städerna
-Örebro, Nora och Lindesberg;
39. Örebro läns södra valkrets, innefattande Karlskoga bergslag,
Humla, Grimstens, Hardemo, Edsbergs, Sundbo, Askers och Sköllersta
härad samt Askersunds stad;
40. Västmanlands läns östra valkrets, innefattande Torstuna, Simtuna,
Över-Tjurbo, Våla, Ytter-Tjurbo, Siende, Tuhundra och Norrbo
härad samt städerna Västerås och Sala;
41. Västmanlands läns västra valkrets, innefattande Åkerbo härad,
Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslag, Vagnsbro och Snevringe
härad samt städerna Arboga och Köping;
42. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,
Hedemora tingslag och Falu domsagas norra tingslag ävensom städerna
Falun, Hedemora och Säter'';
43. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande Falu domsagas
södra, Västerbergslags samt Nås och Malungs tingslag;
44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och
Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslag;
22
Riksdagens skrivelse Nr 268.
45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra och
Gästriklands västra tingslag samt Gävle stad;
46. Hälsinglands södra valkrets, innefattande Bollnäs och Ala
tingslag samt Söderhamns stad;
47. Hälsinglands norra valkrets, innefattande Ljusdals, Arbrå och
Järvsö, Enångers, Bergsjö och Forsa samt Delsbo tingslag ävensom Hudiksvalls
stad;
48. Medelpads valkrets, innefattande Medelpads västra domsaga,
Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;
49. Ångermanlands södra valkrets, innefattande Säbrå, Stigsjö,
Viksjö, Häggdångers, Gudmundrå, Högsjö och Hemsö kommuner, Boteå,
Sollefteå, Ramsele och Resele samt Fjällsjö tingslag ävensom Härnösands
stad;
50. Ångermanlands norra valkrets, innefattande Nora, Bjärtrå och
Skogs kommuner, Nätra, Nordingrå samt Själevads och Arnäs tingslag
ävensom Örnsköldsviks stad;
51. Jämtlands läns södra valkrets, innefattande Svegs, Hede, Bergs,
Ragunda samt Revsunds, Brunflo och Näs tingslag ävensom Östersunds
stad;
52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och
Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals
tingslag;
53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Nordmalings
och Bjurholms, Umeå, Degerfors, Lycksele lappmarks och Åsele lappmarks
tingslag samt Umeå stad;
54. Västerbottens läns norra valkrets, innefattande Nysätra, Burträsks,
Skellefteå samt Norsjö och Malå tingslag ävensom Skellefteå stad;
55. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Älvsby,
Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Neder-Luleå, Över-Luleå
samt Jockmocks lappmarks tingslag ävensom Piteå och Luleå städer;
56. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande Råneå, NederKalix,
Över-Kalix, Gällivare lappmarks, Jukkasjärvi lappmarks, Karesuando
lappmarks, Pajala, Korpilombolo, Över-Torneå och Neder-Torneå
tingslag.
Riksdagens skrivelse Nr 288.
23
Om valdistrikt och om vniniltmid.
31 §.
I valkrets, som innefattar liera kommuner, förrättas val kommunvis,
därvid varje kommun bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som
till följd av folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker
tinnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas i
två eller flera. Höra på landet delar av samma kommun till olika valkretsar,
bildar varje del ett valdistrikt.
Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett valdistrikt;
dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två eller
flera valdistrikt.
32 §.
1. Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som är delad i
valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i riksdagsmannaval
berättigad väcka förslag om sådan delning av valdistrikt som i 31 §
sägs, eller om upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre
framställning till Konungens befallningshavande. Ej må framställning
bifallas med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma eller i
stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet delas, må
delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till
olika valdistrikt. I beslut om delning av valdistriktet skall jämväl angivas
tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet av Konungens befallningshavande
kungjort.
2. Över beslut, som i 1 mom. avses, må besvär anföras i den
ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.
33 §.
För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem
inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen
före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter
väljas å första ordinarie kommunalstämma varje år i den ordning, som
om nämndemansval är stadgad. Det åligger kommunalstämmans ordförande
att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en var av de valda
24
Riksdagens skrivelse Nr 268.
ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag av stämmoprotokollet,
i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som blivit
till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshavande
i liinskungörelserna meddela underrättelse.
34 §.
I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara
närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken de
flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening, ordföranden
biträder.
Vid valnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden.
35 §.
Av kommunalstämma lämnat uppdrag att vara ledamot eller suppleant
i valnämnd må ej annan avsäga sig, än ämbets- eller tjänsteman,
som av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått
sextio års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver hinder, som av
stämman godkännes.
Kvinna år berättigad att avsäga sig sådant uppdrag, även om icke
något av nu nämnda skäl är för handen.
36 §.
Menar någon att val av ledamot eller suppleant ‘i valnämnd icke
skett i laga ordning, eller vill någon klaga däröver att av honom gjord
avsägelse av uppdrag, som i 35 § avses, icke godkänts, äge han att hos
Konungens befallningshavande anföra besvär före klockan 12 å femtonde
dagen, i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i senare fallet från
den dag, då det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må över
Konungens befallningshavandes utslag i sådant mål klagan ej föras.
Om röstlängd.
37 §.
För varje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i
stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman som verkställer debite
-
Riksdagens skrivelse Nr 268.
25
ring av utskylderna till kronan, samt i annan stad av magistraten eller,
där särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, av dessa
under magistratens inseende.
38 §.
Röstlängd upprättas före den 25 juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år. Envar
sådan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen.
39 §.
Senast den 25 juni skall röstlängd vara avsänd eller avlämnad för
landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där
denna ej själv verkställt upprättandet.
Envar, som det åstundan äger att under behörig tillsyn taga del
av röstlängden ävensom göra avskrift därav.
40 §.
Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden vara
å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för
granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att
ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och ställe
för framläggandet än även ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen
person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom med allmänna
posten sända underrättelse med angivande av den eller de omständigheter,
på grund varav han från rösträtt uteslutits. Till dem,
vilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare dock ej
nödigt att sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse, varom i denna § förmäles, skall
jämväl angivas tiden, inom vilken anmärkning mot röstlängd för att
upptagas till prövning bör, jämlikt 42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för prövning
enligt 45 § av sålunda gjorda anmärkningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 268.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 268.
41 §.
Kungörelse samt underrättelse, varom i 40 § förmäles, skola avfattas
enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda
underrättelse tillhandahållas vederbörande av Konungens befallningshavande.
Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske. i ortstidningar
införas.
42 §.
Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig
påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen
såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen
avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens
ordförande eller magistraten sist den 15 juli före klockan 12 pa
dagen.
43 §.
Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne av valnämndens
ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten
sändas underrättelse med angivande av dagen för anmärkningens prövning.
Blanketter till sådan underrättelse, avfattade i överensstämmelse
med formulär 3 vid denna lag, skola av Konungens befallningshavande
hållas vederbörande tillhanda.
44
ej
Varder anmärkning ej ingiven inom föreskriven tid, kommer den
under prövning.
45 §.
Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder
på landet för varje valdistrikt valnämnden för prövning av de mot röstlängden
framställda anmärkningar. Samma lag vare° i stad för magistraten,
dock att sammanträde, som skulle hållas å måndag, i stället äger
rum nästa dag. Sammanträdet skall börja klockan 10 förmiddagen, och
vare förhandlingarna offentliga.
Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande av gjorda
anmärkningar med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit
liiksdatjem akrivelxe AV 268.
27
enligt 42 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten över varje i behörig
tid framställd anmärkning omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling
avkunna beslut, som, med angivande i korthet av skälen därför,
tecknas å den prövade anmärkningsskriften.
I röstlängden införas de rättelser, som av dessa beslut föranledas.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrives av valnämnden eller
magistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,
varde intyg därom av valnämndens ordförande eller magistraten
tecknat å längden.
46 §.
1. Vill någon klaga över beslut, som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist å
tredje dagen från den dag, då beslutet avkunnades, och ingive sina besvär
till Konungens befallningshavande sist före klockan 12 å tionde
dagen från sistnämnda dag.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då anmälan
om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å anmärkningsskriften
samt att, sedan den för anmälan bestämda tid utlupit, ofördröjligen
insända till Konungens befallningshavande utdrag av röstlängden
i de delar, som angå besvär, varom anmälan skett, ävensom handlingarna
rörande dessa besvär.
2. Avse besvären annan än klaganden, skola de ingivas i två
exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga
det ena exemplaret av de ingivna besvärshandlingama och låta det
tillställas den, som besvären avse, samt inom den tid av minst två, högst
tio dagar, som Konungens befallningshavande efter omständigheterna i
varje särskilt fall bestämmer, till Konungens befallningshavande inkomma
med bevis om dagen för delgivningen.
47 §.
Göres ej anmälan, som i 46 § 1 mom. sägs, eller ingivas ej besvären
inom föreskriven tid, eller inkommer ej bevis, som i 46 § 2 mom.
sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till prövning.
48 §.
Har före utgången av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda
tid klaganden låtit besvärshandlingama tillställas den, som be
-
28
Riksdagens skrivelse Nr 268.
svaren avse, äge denne tillfälle att inom den tid av minst två, högst tio
dagar, som Konungens befallningshavande utsätter, räknad från dagen
för handlingarnas delgivning, till Konungens befallningshavande inkomma
med förklaring.
49 §.
Yad i avseende å besvärshandlingars delgivning och ingivande av
bevis därom samt förklarings avgivande bör iakttagas så ock påföljden
för försummelse att i rätt tid inkomma med delgivningsbevis skall tecknas
på besvärsskriften.
50 §.
Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna avgöras, teckne
Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna sitt beslut och återsände
handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten. De
rättelser, som av Konungens befallningshavandes beslut föranledas, skola
av ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.
Ej må besvärshandlingar till part återställas.
51 §.
Över Konungens befallningshavandes beslut må särskild klagan ej
föras. Anföras besvär över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till
efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.
52 §.
Har emot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände
den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill dess ny röstlängd
på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig efterrättelse,
där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden verkställas.
Har på klagan, som i samband med besvär över valförrättning
blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, evad felaktigheten
länt till förrättningens upphävande eller ej, Konungens befallningshavande
i längden införa de av beslutet föranledda rättelser.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
29
53 §.
Ej må vid klagan över beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten
varit i laga ordning företedda.
Om valets kungörande ocli förrättande.
54 §.
Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.
55 §.
När val till andra kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshavande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i
kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet av
dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom dag och tid
för valet, valstället inom varje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas
sammanräknande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den
skyldighet, som jämlikt 70 § åligger valförrättare, att ofördröjligen till
Konungens befallningshavande insända valkuvert, valprotokoll och röstlängd.
56 §.
Då nya val i hela riket till andra kammaren böra äga rum, skola
i stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i alla valkretsar.
57 §.
Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller
tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens
behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,
som ej kan avstyras, äge valförrättaren att avbryta förrättningen.
I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.
30
Riksdagens skrivelse Nr 268.
58 §.
Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2
eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan
8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen; dock att,
där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll göres
för den tid gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera
lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning
av valförrättaren förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall
finnas minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst en
timme efter klockan 6 eftermiddagen.
59 §.
Vid valet skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser.
Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet
riksdagsmän, avse själva riksdagsmannavalet och de övriga allenast
val av efterträdare åt avgången riksdagsman. Har å valsedeln medelst
en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva riksdagsmannavalet.
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas
namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som
kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
60 §.
Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna för det ändamål, varom
61 § förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka
en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
31
61 §.
En var, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna
inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat att
för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är
upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att väljares förehavande
där ej må av någon kunna iakttagas.
Efter det väljaren vid någon av omförmälta särskilda platser inlag!
sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan
dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat
sig om, att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad,
och tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på
utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att
rösträtten utövats.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, värde ej mottaget.
62 §.
Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,
han själv därtill utser.
63 §.
Aro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel
genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall
valsedelsförsändelse anordnas tidigast fjorton dagar före valet på sätt nedan
sägs.
För valsedelsförsändelse skall användas ett innerkuvert och ett ytterkuvert,
som tillhandahållas genom statsverkets försorg. Ej må för ändamålet
andra kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterku
-
32
Riksdagens skrivelse Nr 268.
vertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt
undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt, väljaren
vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt undertecknat
ovannämnda förklaring, med angivande av dag och ort för intygets meddelande.
64 §.
Kuvert för valsedelsförsändelse, varom i 63 § sägs, skola i god tid
före valet finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i
valnämnd och i kommunalnämnd, i stad hos magistraten ävensom hos de
jänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
65 §.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom i 63 § sägs.
Finnes, att båda makarna äro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade,
att ytterkuvertet är sådant som i 63 § andra stycket föreskrives, samt
att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig anledning att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall
varde det ej mottaget.
Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat
märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma såsom i 60 § sägs,
och nedlägges i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den
röstandes namn göres anteckning, att rösträtten utövats.
Är innerkuvert ej sådant som i 63 § andra stycket föreskrives eller
finnes å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det ej
mottaget.
66 §.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöva;
dock att om rätt att i visst fall ingiva valsedel till Konungens befallningshavande
gäller vad i 71—75 §§ här nedan stadgas.
67 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
opaginerad Kontrollera mot PDF
8;s
Riksdagens skrivelse Nr 288.
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättare!! inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro
obrutna.
68 §.
De väljare, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet
skall sluta, aro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas
a anvisad plats dänntill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att
avlamna sina valsedlar.
69 §.
När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde
till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen
avslutad. 6
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
ooppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med det vid denna
lag fogade formulär 4 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förlättnmgen,
antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i
protokollet antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet. 6
.... Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen
skola jämväl i protokollet avtryckas.
70 §.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordtoranden
och tva av de närvarande, avslutas valförrättningen med tillkännagivande
av tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas sammanräknande.
Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befalllimgshavande
valkuverten, valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet
med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Om rätt for väljare att i vissa fall ingiva valsedel omedelbart till Konungens befall
ningsliavande.
ma,
71 §.
Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstearupper
i den ordning t 72—74 §§ föreskrives, avgiva ‘valsedel genom förBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. Nr 268. 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 268.
sändelse omedelbart till Konungens befallningskavande; dock att sådan
rätt ej må utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden for försändelsens
anordnande kan tagas för visst, hinder för valjarens personliga
inställelse vid valförrättningen möter på grund darav att yrkets eller
tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistnktet den-dag, da
valet äger rum. o , ,
Hindret skall styrkas på sätt i 74 $ stadgas.
Den rätt nu är sagd tillkommer:
1) den som utövar militärtjänst;
2) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen diet
annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning
eller annan personal å fartyg; . _ , •?.
3) den som tillhör personalen vid statens jarnvagar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrvasendet.
72 §.
Till val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen må valsedelsför
vi lidelse varom i 71 § sägs, ej anordnas tidigare an den 20 augusti
det år valet sker, och till val i annat fall ej tidigare än dopen för Konungens
befallningshavandes kungörelse om valet. Ej heller ma försändelse i nag
fall anordnas senare än valdagen. , , , , A . ■ 7d §
Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det S
omförmälda vittnesintyget underskrives.
73 §.
Vid anordnande av valsedelsför sändelse enligt 71 § skall valjaren
anlita ojavifft vittne.^ n/.^ skall såsom vittne anlitas på landet ord
förande
eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjan
SÄ
kan såsen vittne anlita svensk kansul
eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal a svenskt
fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall for denne, hans nät
maste ^ QV(m nämnts, vare pliUiga att, när de därom anmodas,
tillhandagå väljare såsom nu är sagt ,
1 fråga om viss grupp av väljare åge Konungen förordna, vilka pels
ner ytterligare må hunna anlitas såsom vittne.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
35
Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka
■sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock medelst
prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfärtsbok eller annan tillfyllestgörande
handling.
74 §.
Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt 71 § skall väljaren använda
ett innerkuvert med vidhängande blankett och ett ytterkuvert, vilka
genom statsverkets försorg tillhandahållas. Ej må andra kuvert för ändamålet
brukas.
Väljare är berättigad att av vittne, som han jämlikt 73 § anlitar, erhålla
erforderliga kuvert.
Om valsedel gäller vad i 59 § stadgas.
Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta
detta.
Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande
blanketten tecknas noggrann upplysning angående de av valmannens yrke
dier tjänst förorsakade omständigheter, som förhindra hans personliga närvaro
vid valförrättningen, ävensom förklaring att han frivilligt och i enrum
inlagt sin valsedel i kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats
å blanketten skall av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika skola å
blanketten angivas yrke eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid
tiden för valet tillhör, och hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter
i övrigt, angående vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid
skall meddelas.
Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av valmannen
angivits såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt
skrivit sitt namn å blanketten såsom ovan sagts samt att han omedelbart
dessförinnan befunnit sig i enrum, ävensom ock angiva dag och ort för intygets
meddelande.
Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets
närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes och adresseras till Konungens
befallningshavande i vederbörande län (eller, om väljaren tillhör valdistrikt
mom Stockholms stad, till Överståthållareämbetet). En å ytterkuvertet anbragt
uppgift, att det innehåller väljarens valsedel, skall av väljaren egenhändigt
underskrivas. Tillika angives det valdistrikt väljaren tillhör och
hans hemvist inom distriktet.
Vittne, som jämlikt 73 § är pliktigt att tillhandagå väljare så som där
/
36 Riksdagens skrivelse Nr 268.
sägs, vare, då särskild anmodan därom framställes, skyldigt att ombesörja
försändelsens befordran.
Överlämnas försändelsen åt allmänna posten, skall den rekommenderas.
75 §.
Närmare föreskrifter för tillämpningen av stadgandena i 73 och 74 §§
meddelas av Konungen.
Om rösternas sammanräknande och valets avslutande.
76 §.
Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före röstsammanräknandet
tillse, att valkuvert, valprotokoll och röstlängd inkommit
från alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare
infordra vad som felas.
Då valsedélsförsändelse, varom i 74 § sägs, ankommit till Konungens
befallningshavande, skall anteckning därom med uppgift å dagen för ankomsten
ske i bok, som för ändamålet upplagts. Försändelserna förvaras
under läs.
77 §.
Å utsatt tid och ställe verkställes av Konungens befallningshavande
inför öppna dörrar sammanräknandet av de vid valet avgivna röster.
De från valförrättarna insända protokollen över röstningen granskas
var för sig, och sigillen å omslaget till de vid varje protokoll fogade
valsedlar jämföras med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer
därvid ej skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen
blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat,
och de däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
Hava valsedelsförsändelser, varom i 74 § sägs, ankommit, räknas desamma
och antalet jämföres med den över dylika försändelser förda boken.
Därefter brytas försändelsernas ytterkuvert. Har försändelse ankommit senare
än dagen efter valet eller har därtill begagnats annat ytterkuvert än
i nämnda § föreskrives eller förekommer skälig anledning att ytterkuvert
efter tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet och däri innesluten
valsedel vare utan verkan på valet.
Sedan ytterkuverten brutits, granskas innerkuverten med vidfästade
37
llikxdagens
blanketter, hinnas flera kuvert härröra från samma valman, äro de alla
ogilla och läggas orubbade åsido.
1 övrigt skall tillses,
att den som avgivit valsedeln är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad
och icke har inför valförrättare utövat sin rösträtt,
att han jämlikt 71 § är behörig att i förevarande ordning avgiva
valsedel,
att valsedel avgivits inom den i 72 § stadgade tid och i enlighet med
föreskrifterna i 73 och 74 §§,
samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamål sbeteckning eu.
Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat
åsido såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten och kuvertet nedlägges
i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes namn antecknas,
att rösträtten utövats.
78 §.
Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de
innerkuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna
uttagits ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten
och granskats, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet
och meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen må giva anledning.
79 §.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Finnas i ett kuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
80 §.
. . Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram
gåi
i avseende a något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln överstruket, anses
sadant namn såsom obefintligt.
Finnas a valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,
anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
38
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet
avser, vare ändock giltig.
81 §.
Rösterna sammanräknas och valets utgång bestämmes enligt de i
19, 20 och 22 §§ angivna grunder.
82 §.
Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,
anställes ofördröjligen nytt val för besättande av den eller de
återstående platserna.
83 §.
Vid förrättningen läte Konungens befallningsliavande föra protokoll,
i vilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru
många giltiga och ogiltiga valsedlar avgivits inför valforraltaren i varje
valdistrikt, huru många försändelser ankommit på grund av stadgandet i
71 « huru många innerkuvert som öppnats, och huru mango giltiga och
ogiltiga valsedlar som innehållits i dessa kuvert, de olika grupper, i vilka
valsedlarna blivit ordnade, antalet giltiga valsedlar i varje grupp, den
ordning mellan namnen å valsedlarna, vilken inom varje grupp blivit
bestämd, partigruppernas rösttal, de Övriga jämförelsetal, som vant bestämmande
vid fördelningen av platserna mellan grupperna, det antal
platser, som tilldelats varje grupp, samt slutligen de valda riksdags
mannens^namn inläggag; de godkända och de underkända var
för sig i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas förses me<i.must
två närvarandes sigill, varom anteckning sker i protokollet De sålunda
inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, vilka, pa satt $
sägsg blivit vid valet förda, förvaras intill utgången av den tid, for vilken
valet gäller.
84 §.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder
eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsed
inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter laggas
Riksdagens skrivelse Nr 268.
39
i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de närvarande
förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.
85 §.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av valprotokollet.
Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.
86 §.
Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas av Konungens befällniugshavande.
Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:
»Vid röstsammanräkning, som den........(dag, månad, år)
........ hållits för........(valkretsens namn) har» N. N. »blivit
utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för en tid av fyra
år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år» (eller om
valet hållits efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari
år........»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
<97 §■
Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget
och prövas avsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa
ny röstsammanräkning enligt de i 21 § angivna grunder. Den,
som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Samma lag vare, då riksdagsman eljest avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
88 §.
Vid förrättning, som i nästföregående § avses, skall Konungens
befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan
detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande
omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra
40 Riksdagens skrivelse Nr 268.
kammare för ........................ (valkretsens namn) för en tid av fyra år, räk
-
nade från och med den 1 januari år ........» (eller om den avgångne utsetts
först efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år --------»),
»men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt 87 § av lagen
om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot
av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år ........» (eller om för
rättningen
hållits före fyraårsperiodens början: »för sagda tid»); »varom
detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
89 §.
Finnes, i fall, som i 87 § avses, å där omförmälta valsedlar icke
namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe,
då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen.
Samma lag vare, där fel, som på besvär över den omedelbara
utgången av valet förklarats hava förelupit, är sådant, att det ej kan
avgöras, vem som bör inträda i den avgångnes ställe.
Allmänna bestämmelser.
90 §.
Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat vare i stad, där magistrat
ej tinnes, gällande om den för sådan stad särskdt tillsatta styrelse.
91 §.
Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för varje valdistrikt
utse tre eller flera deputerade att vara valförrättare i distriktet. Av
dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av
den, magistraten därtill utsett.
Till deputerad må i fall av behov utses den, som eljest ej tillhör
magistraten.
92 §.
Om besvär över val till andra kammaren är stadgat i riksdagsordningen.
Riksdagen» skrivelse Nr 268.
41
93 §.
I de ärenden rörande val till andra kammaren, varom i denna
lag förmäles, må det vara eu var tillåtet att, under iakttagande av behörig
tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar
i betalt brev med allmänna posten; dock att om valsedelsförsändelse,
varom i 74 § sägs och som med posten insändes, gäller vad i sista stycket
av nämnda § föreskrives.
Vad här ovan i denna § stadgas äger ej tillämpning i fråga om besvär.
94 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning
mot röstlängd, som i 42 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för
talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen
framställas eller åtgärden vidtagas å nästa söckendag.
95 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar,
som i 61 § avses, ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger
valnämndens ordförande eller magistrat, ävensom, med de undantag, som
av 96 § föranledas, utgifter för stämplar och valkuvert skola gäldas av
kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga vallokaler.
96 §.
Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, bekostas av
statsverket. Kuverten skola vara av ogenomskinligt papper och försedda
med ändamalsbeteckning samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek
och beskaffenhet.
Formulär till ändamalsbeteckning å kuverten samt till förklaring och
vittnesintyg å ytterkuvert, enligt vad i 63 § föreskrives, ävensom till blankett
till innerkuvert och uppgift å ytterkuvert enligt 74 § fastställas av
Konungen.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 268.
6
42
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Öve rgångsstadgande.
Genom denna lag upphäves lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909.
Ben nya lagen träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till
ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och
till övergångsstadgande däri, efter att hava av riksdagen antagits, varder av
Konungen gillat.
Elektorer för städer, som ej deltaga i landsting, skola genom särskild
valförrättning under maj månad det år, då lagen träder i kraft, utses för
tiden från valförrättningens avslutande till utgången av ar 1922, dock att
för Stockholms stad tiden för uppdraget utgår först den 31 mars 1923.
Kallelse till valet utfärdas och kungöres i den ordning, som i fråga om
val av stadsfullmäktige gäller.
Riksdagens skrivelse Nr 268.
43
Formulär 1.
Formulär till kungörelse om framläggande av röstlängd.
Kungörelse.
Härmed tillkännagives, att röstlängd till efterrättelse vid val till Riksdagens
andra kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från och med den 3
till och med den 9 juli framlagd i---*) för att där vara för granskning
tillgänglig; och erinras tillika, att den, vilken rösträtt enligt denna längd ej tillkommer,
men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser, att annan
icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar,
skriftligen avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till
— --2) sist å . . -8) dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, ävensom
att prövning av de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum i — —
— 4) . . . 6) dagen den---5).
Ort och tid.
Underskrift.
Anvisningar:
'') Här angives den lokal, i vilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande av lokal
iakttages, att behörig tillsyn över längden må kunna å det angivna stället utövas till förekommande av
att eljest anteckning i längden skulle av någon kunna verkställas.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
s) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist
skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
5) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda
tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
44
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Formulär 2.
Formulär till underrättelse enligt 41 §.
Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt
tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare, varder Eder härigenom
meddelat, att Ni på grund av att — —----------
--------------------------i)
icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.
Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsmannaval, vid
vilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar, skriftligen
avfattade och åtföljda av de bevis, Ni vill åberopa, ingiva till---2)
sist å . . .8) dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, och kommer prövning
av sådana anmärkningar att äga rum i---— 4) . . . 5) dagen den — 5) juli
med början klockan 10 förmiddagen.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
*) Här införas den eller de omständigheter, på grund varav vederbörande från rösträtt uteslutits.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
s) Här utsattes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist
skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
4) Vederbörande lokal.
8) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda
tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr ‘268.
4.r>
Formulär 3.
Formulär till underrättelse enligt 43 §.
Härigenom varder Eder till kännedom meddelat: att i rätt tid anmärkning
. . . framställts däremot, att i den röstlängd, som detta år upprättats för
att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare,
Ni upptagits såsom röstberättigad; samt att anmärkning .... avse . ., att
Prövning av anmärkning . . . äger rum i---J) . . .z) dagen den —2)
juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta anmärkning
...
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
*) Vederbörande lokal.
*) Här utsattes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda
tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.
46
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Formulär 4.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.
Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av ledamot i riksdagens
andra kammare å —--(vallokalen) i----(orten) den
— — — (dag, månad och år).
Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan — — — — — — den för sådant ända
-
mål utsedda valnämnd (eller i stad som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»;
eller i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).
__________________________*)
Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll--2)
Vid valet avgå vo----3) röstande i vederbörlig ordning valkuvert.
---------
Samtliga valkuvert inlades efter verkställd räkning i ett omslag, vilket
förseglades med de--5). sigill, som här nedan finnas avtryckta.
_________________________6)
Vid protokollet
N. N.
Avtryck
av
sigill
Avtryck
av
sigill.
Att detta protokoll vid
bekräftas.
valförrättningen upplästs och befunnits riktigt
N. N.
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Anvisningar:
1) Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här anmärkt.
2) Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.
Antalet
*) Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn
och orsaken till denna vägran, här anmärkt.
5) Antalet, som skall vara minst två.
6) Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaifenhet att böra i protokollet antecknas.
Riksdagens skrivelse Nr 26t>.
47
Riksdagen har vidare beslutat att till Eders Kungi. Maj:t göra följande
hemställanden, nämligen
3:o) att Eders Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, i vad
män gällande regler om utseende av ersättare åt ledamöter av första
kammaren äro i behov av omarbetning, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, som härav må kunna föranledas;
4:o) att Eders Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, i vad
män gällande bestämmelser om ansvar för obehörigt förfarande vid allmänna
val äro i behov av omarbetning för deras förtydligande och fullständigande,
ävensom för riksdagen framlägga de förslag, som härav må
kunna föranledas.
Jämväl beträffande de skäl, som föranlett sistberörda hemställanden,
får riksdagen hänvisa till riksdagens första särskilda utskotts förutnämnda
utlåtande nr 1.
Stockholm den 30 maj 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.