Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’ 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.

1919-05-30 · 47 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:268, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’ 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 208.

1

Nr 2(>S.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds

proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9,’

16, 19 och 21 riksdagsordningen och till öv er gång sstadgande

däri jämte i ämnet väckta motioner, dels Kungl.

Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 49

regeringsformen och §§ 18 och 24 samt § 38 mom. 1

riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 358, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet

fört protokoll, till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlagt ett vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse av

§§ 6, 7, 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen och till övergångsstadgande

däri, varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, att Eders Kungl. Maj:t

hade för avsikt att i samband med definitivt antagande av ovannämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 268. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse AV 268.

förslag förelägga riksdagen ett såsom bilaga till propositionen fogat

förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909.

Genom en likaledes den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr

354, har Eders Kungl. Maj:t vidare, under åberopande av propositionen

bilagt, i statsrådet fört protokoll, till riksdagens prövning i grundlagsenlig

ordning framlagt ett vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse

av § 49 regeringsformen och §§18 och 24 samt § 38 mom. 1 riksdagsordningen,

varjämte Eders Kungl. Maj:t meddelat, att Eders Kungl. Maj:t

hade för avsikt att i samband med definitivt antagande av sistnämnda

förslag förelägga riksdagen dels ett förslag till lag om ändring i vissa

delar av lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909, dels ett förslagtill

lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare

avgiva valsedel vid val till riksdagens andra kammare, vilka bägge förslag

såsom bilagor vidfogats propositionen.

De genom förevarande propositioner framlagda förslag till grundlagsändringar

hava icke kunnat av riksdagen oförändrade antagas såsom

vilande. Vad beträffar de ämnen, som beröras i de av Eders Kungl.

Maj:t vid propositionerna fogade förslagen till lagar om ändrad lydelse

av vallagen ävensom till lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse

inför valförrättare avgiva valsedel vid val till riksdagens andra kammare,

har riksdagen funnit beslut härutinnan redan nu böra fattas. Riksdagen

har sålunda i anledning av nämnda propositioner ävensom i ärendet

väckta motioner

dels såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit nedan

meddelade förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24

riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri,

dels, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse

med sistnämnda förslag blir av riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad och av Eders Kungl. Maj:t gillad, för sin del antagit

lag om val till riksdagen av den lydelse här nedan angives.

Beträffande skälen till de sålunda vidtagna ändringarna får riksdagen

hänvisa till riksdagens första särskilda utskotts av riksdagen godkända

utlåtande nr 1.

De av riksdagen alltså i anledning av propositionerna nr 358 och

354 på sätt ovan sagts antagna förslag till grundlagsändringar samt laginföras

här som följer:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 268.

3

l :o) Förslag

till lindrad lydelse av §§ G, 7, 9, IG, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och till

örergångsstadgande däri.

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio

väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer

för de städer, som ej deltaga i landsting. Valet gäller för en tid av

åtta år, räknade från januari månads början året näst efter det, under

vilket valet skett.

2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms

stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras

i en valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.

Indelningen i valkretsar innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets

folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet

i 3 mom. bör utses, icke uppgår till ettbundrafemtio, skola, för

ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera välja ytterligare

en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt

att under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda

bestämmelse, så många ledigbeter inom kammaren, att valkretsar, för

vilka ökning av antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt

komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän,

skall, i avseende å ordningen för sagda rättighets utövning dessa valkretsar

emellan, gälla till efterrättelse: att valkretsar, för vilka tillökningen

i riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i 3 mom., äga

företräde framför valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 268.

föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på grund av

stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet,

för vilken detta antal är störst eller, om antalet är lika för två

eller flera valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter de

tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna; att bland sådana valkretsar, vilka jämlikt 4

mom. äga utse ökat antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för

vilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöverskott är störst; samt

att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort för två eller

flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av företrädet

dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen för det

departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre bland fullmäktige

i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontor,

7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något

av områdena landsting smännens antal större än som skolat utses, därest den

för annat landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval gällande

grund blivit tillämpad, då skola ej flera av landsting smännen i förstnämnda

område deltaga i valet av riksdagsmän än att valmännens antal svarar mot

nyssberörda grund; och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen skall

förrättas, landstinget i det område till sådant antal bland tingets ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet. Val, varom i detta

mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder, som av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer. Varder landstingsman, som

blivit utsedd till valman, förhindrad att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant

i den ordning, som beträffande förhinder för landstingsman i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmäla elektorer utses för Stockholms stad och

Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad, som

ej deltager i landsting, till det antal, som efter folkmängden i staden eller

i de särskilda valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar mot

den beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder

han uppnått tjugusju års ålder. Valen äro omedelbara och, där två

eller flera elektorer skola utses, proportionella. Varje röstande har lika

röst. Vid val av elektorer skola jämväl utses suppleanter för dem. Närmare

bestämmelser om elektorsval meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2b''8. 5

dm som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet

till elektor.

Omfatta1 valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera

lön eller delar av flera län, åligger Konungens befallningshavande i det av

dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har samband,

taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer

Konungens befallningshavande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

2. Varje år under september månad skall inom eu av de i 1 mom.

nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken

ordning härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen — — — utgången av den åttaårsperiod, för

vdken---tillhör.

4. Hai i en valkrets riksdagsman avgatt före åttaårsperiodens slut,

---i vallagen sägs. Skall---återstående tiden.

. ''r>‘ Skall plats, när åttaårsperioden — — — värde under åttonde

aiet av sagda period, löpande åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman avgatt före åttaårsperiodens slut,

— — — till årets slut.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och

kvinnor, som uppnått---sin befattning.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte

och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Riksdagens skrivelse Nr 268.

a) den som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig

försörjning; „

c) den som är från valrätten utesluten pa grund av adomd stratt
påföljd;

, , , o

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången

av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse — — — inträffar.

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,

som äga valrätt — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — lagtima riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdag smannauppdrag, även om

icke något av nu nämnda skäl är för handen.

Avsägelse — — — Konungens befallningshavande.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som

genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktélse

är förhindrad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning

och under de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse

avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda

lag, avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är i öst
berättigad.

Övergång sstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i

hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas

här nedan första valåret.

Riksdagsman i första kammaren, som är vald med tillämpning av de

före första valåret gällande stadgande^ äger ej med sin befattning fortfara

längre än till utgången av nämnda år. Inträffar dessförinnan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 26''8. 7

ledighet, skall sådan, med tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas

för den återstående tiden.

Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första

valåret i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgandena

i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken

är den första enligt den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, gäller

valet de åtta åren närmast efter första valåret, men för annan grupp

för tiden från och ined året närmast efter första valåret till ingången av

gruppens närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i

åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla för

grupp, som valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp

till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen

bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets

efter vad i 6 § 5 mom. sägs.

2:o) Lag

om val till riksdagen.

Om val till första kammaren.

Valkretsar oeli gruppindelning1.

1 §.

För valen till första kammaren indelas riket i nitton valkretsar nämligen:
1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands län.

4. Östergötlands lån med Norrköpings stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gottlmds län.

8. Blekinge län och Kristianstads län.

9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 268.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus lön.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands lön.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län med Gävle stad.

18. Västernorrlands län och Jämtlands lån.

19. Västerbottens län och Norrbottens län.

2 §.

Valkretsarna indelas i följande grupper:

första gruppen: första och tolfte valkretsarna,

andra gruppen: andra och nittonde valkretsarna,

tredje gruppen: tredje och åttonde valkretsarna,

fjärde gruppen: fjärde och adertonde valkretsarna,

femte gruppen: femte, elfte och fjortonde valkretsarna,

sjätte gruppen: sjätte, tionde och femtonde valkretsarna,

sjunde gruppen: sjunde, trettonde och sextonde valkretsarna,

åttonde gruppen: nionde och sjuttonde valkretsarna.

Om elektorer för städer, som ej deltaga i landsting.

3 §.

Elektorer för stad, som icke deltager i landsting, väljas för fyra år,

räknade för Stockholms stad från och med den 1 april det år, under vilket

valet skett, och för annan stad från och med den 1 januari året näst efter valet.

För Stockholms stad och Göteborgs stad tillämpas vid valet den valkretsindelning,

som gäller för val av stadsfullmäktige. Annan stad, som ej deltager

i landsting, skall, därest folkmängden uppgår till minst 40,000 personer,

indelas i valkretsar, med iakttagande därav, att i regel för varje valkrets

kommer att utses minst fem, högst tio elektorer; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att område, som vid val

av stadsfullmäktige utgör en valkrets, ej må på skilda valkretsar fördelas;

att antalet elektorer varder i den mån så utan olägenhet kan ske lika fördelat

på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar, så ock det antal elektorer, som skall för varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268. <)

valkrets utses, fast ställes efter ovan angivna grunder av Konungens befallning

skav ande.

4 §.

Vid val av elektorer skall den för val av stadsfullmäktige gällande röstlängden

ligga till grund; och ankomme på Konungen att i fråga om sådan

längd meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för iakttagande av

vad i riksdagsordningen stadgats om viss särskild ålder som villkor för rösträtt

vid elektorsval.

Val av elektorer förrättas i samband med val av stadsfullmäktige sålunda

att röstberättigad, som önskar utöva rösträtt vid båda valen, skall

vid ett och samma tillfälle avgiva sin röst beträffande vartdera av dem.

Om överlåtande av rösträtt äge tillämpning vad i sådant hänseende

gäller i fråga om val till stadsfullmäktige.

I fråga om valsättet skall, med de nedan i denna § stadgade undantag,

vad om val till stadsfullmäktige gäller äga motsvarande tillämpning.

A valsedel må upptagas högst dubbelt så många namn som det antal

elektorer, vilka skola utses för valkretsen. Upptager valsedel flera namn än

sålunda är medgivet, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

A valkuvei t skall vara tydligt anbragt ordet »Elektorsval». Finnes nämnda

01 d anbragt å valsedel, skall detta icke föranleda vare sig att valsedeln

ogillas eller att ordet anses utgöra eller tillhöra partibeteckning.

Kostnader för valets kungörande ävensom utgifter för valkuvert och

stämplar skola gäldas av den kommun, för vilken valet äger rum.

5 §.

Rösterna sammanräknas på sätt för val av stadsfullmäktige är stadgat.

Sedan valet av elektorer blivit avslutat, skola suppleanter utses sålunda

att'' för elektor, vald för grupp, som endast tilldelats en plats, företagas

två nya sammanräkningar inom denna grupp samt att för varje annan elektor

företages en ny sammanräkning inom den grupp, för vilken han blivit

vald. Har elektor fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald

för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari elektorerna

blivit valda. Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga elektorns namn för själva elektorsvalet. Valsedel beräknas

äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall vid varje ny sammanräkning

tillgodoräknas den av de förut ej valda, vilkens namn står

främst å sedeln. Den, som erhållit högsta röstetalet, är vald till suppleant.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 268. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Vid valtillfället skall, särskilt för varje elektor, bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna från den grupp, för vilken lian valts, skola i hans

ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande elektor, vald för grupp, som

tilldelats endast en elektor splats, att företräde tillkommer den av suppleanterna

som blivit tidigare vald, samt beträffande annan elektor, att suppleant,

som utsetts genom den för elektorn företagna sammanräkning, intager

plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommet

suppleant, som blivit tidigare vald.

6 §.

Mellan lika röstetal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning. . , 7 „ ... , ,

Hava elektorer icke blivit till föreskrivet antal valda, skall, för utseende

av felande antal elektorer jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen anställas.

Äro elektorer valda till vederbörligt antal, men ej lika många suppleanter,

skall vid valet bero.

7 §.

Vid avfattande av protokoll över elektorsval bör till ledning tjäna formulär,

som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar skola inläggas i förseglat omslag samt forvaras,

till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit

avgjorda, Magistraten låter utan lösen skyndsamligen tillställa var och en

elektor och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad det den ene eller

andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.

Valets utgång skall kungöras i den ordning, som i fråga om meddelanden

från magistraten eljest är bruklig.

8 §.

Är någon missnöjd med elektorsval, må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär, , och skall han vid förlust av talan sist inom en

månad efter den dag då valet avslutats, ingiva små till Konungen stallda

besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse, vilken i en

eller flera av ortens mest spridda tidningar införes, utsätter viss kort tid,

inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens

befallning shavande, varjämte Konungens befallning shavande från magistraten,

som verkställt sammanräkningen, infordrar de avgivna valsedlarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse. Nr 268.

11

samt övriga valet rörande handlingar. Sedan den för förklarings avgivande

bestämda tid tilländagått, har Konungens befallningshavande att besvären

jämte de förklaringar, som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet,

valsedlarna och övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen

insända för att i Dess regeringsrätt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall magistraten ofördröjligen underrättas.

9 §.

Underrättelse-, som i 8 § sägs, kungör magistraten och inkallar, om

icke i följd av besvär över valet annan person förklaras vara vald, till

ordinarie elektor den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bär i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, föranstaltar magistraten om

ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya valet länder i tillämpliga

delar till efterrättelse vad ovan om elektorsval stadgats.

10 §.

Utträder stad ur landsting, skall val av elektorer första gången förrättas

i samband med nästa allmänna val av stadsf ullmäktige. Skall val till

första kammaren äga rum för den valkrets, staden tillhör, innan elektorer

sålunda blivit utsedda, skola de, som voro landstingsmån för staden vid tiden

för dess utträde ur landsting, deltaga i valet i egenskap av elektorer.

11 §.

Avgår elektor under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, tillkännagiver

magistraten sådant i den ordning, vari meddelanden från magistraten

pläga kungöras, och inkallar till ordinarie elektor den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bär i stället inträda.

Om valets förrättande och sammanräkning.

12 §.

1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,

som grundar sig å stadgandena i 7 § 2 mom. riksdagsordningen, av

landstinget vid lagtima möte; skall val äga rum jämlikt föreskrifterna i 7 §

3 6 mom. riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 26''8.

2. Omfattar valkrets ett landstingsområde jämte en eller flera städer,

som ej deltaga i landsting, bestämmer Konungens befallningshavande tid

och ställe för valet, Val, som grundar sig å stadgandena i 7 § 2 mom.

riksdagsordningen, skall utsättas att äga rum i samband med landstingets

lagtima möte, dock tidigast å andra dagen för mötet.

1 fall, varom i detta mom. sägs, låter Konungens befallningshavande

i god tid före valet tillkännagiva tid och ställe för valförrättningen i länskungörelserna

ävensom meddela underrättelse till magistrat i stad, som tillhör

valkretsen och ej deltager i landsting. Magistraten låter personlig

kallelse till valet minst åtta dagar förut tillställas envar för staden utsedd

elektor.

3. Tillhöra landstingsområden inom samma valkrets olika län, bestämmer

Konungen tid och ställe för valet. Konungens befallningshavande

i vart och ett av lånen inom valkretsen utfärdar kungörelse om valet och

meddelar, där inom länet finnes stad, som ej deltager i landsting, magistraten

i sådan stad underrättelse för delgivande av kallelse, varom i 2

mom. sägs.

Inträffar för landstingsområde fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen

förmäles, sammanträder landstinget, där så erfordras, i god tid före valet

till urtima möte för utseende av valmän såsom i nämnda mom. sägs.

4. Utgör stad egen valkrets, bestämmer Konungens befallningshavande

dag för valet och underrättar magistraten i staden. Magistraten utfärdar

i god tid före valet kungörelse, däri elektorerna kallas att å utsatt

tid och ställe sammanträda för valets förrättande, samt låter delgiva envar

elektor personlig kallelse såsom i 2 mom. sägs.

5. För deltagande i riksdagsmannaval åtnjuter elektor för stad

samt, då val ej förrättas i samband med landstingsmöte, jämväl landstingsman

av statsmedel dagtraktamente för varje för rättning sdag. .År valmannen ej

bosatt å den ort där valet hålles, utgår jämväl dagtraktamente för varje

resedag ävensom ersättning för resekostnaden, Traktamente och reseersättning,

som nu sagts, utgå enligt samma grunder, som gälla i fråga om

deltagande i landstings möte.

13 §.

Skatt val, efter ty i 12 § är föreskrivet, äga rum vid annat tillfälle

än under landstingsmöte och inträffar för landstingsman sådant hinder att

han ej kan titt valet sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen

underrätta Konungens befallningshavande i länet, vilken till deltagande

i valet inkallar suppleant efter vad beträffande landsting är stadgat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

13

År elektor för stad förhindrad att inställa sig till val, skall han ofördröjligen

underrätta magistraten i staden, som till deltagande i valet inkallar

vederbörande suppleant.

U §.

Omfattar valkrets ej flera landstingsområden än ett, är landstingets

ordförande valförrättare. Ingå flera landstingsområden i valkretsen, är valförrättare

den till levnadsåren äldste av de ordförande i landsting, som deltaga

i valet, I stad, som utgör egen valkrets, förrättas valet av magistratens

ordförande.

Valmännen utse inom sig erforderligt antal personer att biträda

valförråttaren.

15 §.

Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara av vitt papper

utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

m eningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser.

Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet

riksdagsmän, avse själva riksdagsmannavalet och de övriga allenast val

av efterträdare åt avgången riksdagsman. Har å valsedeln medelst en

linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock allenast

de sålunda avskilda främsta namnen avse själva riksdagsmannavalet.

10 §.

Omedelbart efter slutad omröstning verkställes prövning av valsedlarnas

giltighet samt anteckning och sammanräknande av de avgivna

rösterna.

17 §.

Og-ill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 268.

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

18 §.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, ellerframgår

avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln överstruket, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 15 § är medgivet,

anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet

avser, vare ändock giltig.

19 §.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den frU

gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med samum

beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

av stadgat antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i 15 § sägs, avse själva riksdagsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn, som fått högsta rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel, vars röstvärde

icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,

såsom hel röst. Annan valsedel gäller som halv röst, där ett av de

namn, vilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som

erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

Do) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 26‘<S.

15

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hava samma första och samma andra namn samt

utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje

namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter

samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

Vid varje sammanräkning skola föras anteckningar, utvisande, där

de i fråga om den fria gruppen stadgade grunder tillämpats, röstvärdet

för de olika valsedlarna samt det rösttal, som för varje namn uträknats,

men eljest antalet av de valsedlar, som upptaga samma första namn eller

samma första och andra namn, och så vidare.

20 §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den

grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit eu grupp tilldelad, besättes genast så,

att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i

ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i

ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad

till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från eu eller flera

andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt 19 § företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en

plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det

tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1.

Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller

partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning av det antal

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 268.

platser som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i

15 § sägs, avse själva riksdagsmannaval, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt vad i 1 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

21 §.

Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning

inom den valsedelgrupp, för vilken den avgångne blivit vald.

Blev den avgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske

inom den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet. Varje

valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den

av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga

sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, vilka

upptaga den först avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet.

22 §.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

23 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,

anställes genast nytt val för besättande av den eller de återstående

platserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

17

24 §.

Vid valet skall föras protokoll, i vilket antecknas utom annat,

som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga valsedlar

avgivits, de olika grupper, i vilka valsedlarna hlivit ordnade, antalet

giltiga valsedlar i varje grupp, den ordning mellan namnen å valsedlarna,

vilken inom varje grupp blivit bestämd, partigruppernas rösttal,

de övriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen av

platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats varje grupp,

samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

De avgivna valsedlarna skola av valets förrättare inläggas, de godkända

och de underkända var för sig, under försegling samt, jämte de

enligt 19 § gjorda anteckningar och valprotokollet ofördröjligen insändas

till den Konungens befallning shav ande, som enligt vad i riksdagsordningen

stadgas har att taga befattning med valet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen assureras.

25 §.

Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av val förr ättar en jämte

två av valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

»I kraft av det riksdagsmannaval, som v> N. N. »valkrets blivit den

— (dag, månad, år)--— förrättat, varder» N. N. »härige
nom

befullmäktigad att för en tid av åtta år, räknade från och med den

1 januari nästkommande år» (eller, där valet skett enligt 7 § 3—6 mom.

riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år---») »vara leda
mot

av riksdagens första kammare.» Ort och tid.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i 21 § sägs avgått före utgången

av den tid, för vilken han blivit vald, och skall platsen besättas från den

valkrets, som utsett den avgångne, då skall Konungens befallningshavande

vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom

underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst

tryck så som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sarnl. (Nr 268.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 268.

förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 21 § angivna grunder.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

27 §.

Vid ”förrättning, som i nästföregående § avses, skall Konungens

befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan

detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande

omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. valkrets »utsedd till ledamot av

riksdagens första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med

den 1 januari år......» (eller där den avgångne blivit utsedd jämlikt

§ 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år . . . .»)

»men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § av lagen

om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot

av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år.....; varom detta

länder till bevis och fullmakt». Ort och tid.

28 §.

Finnes .i fall, som i 26 § avses, å där omförmälta valsedlar icke

namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe,

då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall

Konungens befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos

Konungen anmäla behovet av nytt val för ledighetens fyllande.

29 §.

Om besvär över val till första kammaren är stadgat i riksdagsordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

1!)

Om val till andra kammaren.

Valkretsar.

so $.

För valen till andra kammaren indelas riket i femtiosex valkretsar,

nämligen:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Kungsholms,

Bromma, Maria, Katarina och Brännkyrka territoriella församlingar;

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Klara, Jakobs,

Johannes, Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig Eleonora

och Oskars territoriella församlingar;

3. Stockholms läns södra valkrets, innefattande Sotholms, Svartlösa,

Öknebo, Färentuna och Sollentuna härad, Danderyds, Åkers och

Värmdö skeppslag samt städerna Södertälje, Vaxholm och Djursholm;

4. Stockholms läns norra valkrets, innefattande Långhundra, Ärlinghundra,

Seminghundra, Vallentuna, Lyhundra och Sjuhundra härad,

Bro och Vätö, Frötuna och Länna samt Väddö och Häverö skeppslag,

Frösåkers och Närdinghundra härad samt städerna Norrtälje, Östhammar,

Öregrund och Sigtuna;

5. Uppsala län;

6. Södermanlands läns norra valkrets, innefattande Väster-Rekarne,

Öster-Rekarne, Åkers och Selebo härad samt städerna Eskilstuna,

Torshälla, Strängnäs och Mariefred;

7. Södermanlands läns södra valkrets, innefattande Oppunda,

Villåttinge, Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härad samt städerna Nyköping

och Trosa;

8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga

läns, Björkekinds, Östkinds, Lösings och Bråbo härad, Memmings härad

utom Borgs kommun, Hammarkinds och Skärkinds härad samt städerna

Motala och Söderköping;

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings

stad med Borgs kommun samt Linköpings stad;

10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,

Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds,

Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena och Skeninge;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 268.

11. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra Vedbo,

Södra Vedbo, Östra och Västra härad samt Eksjö stad;

12. Jönköpings läns västra valkrets, innefattande Tveta, Vista, Mo,

Östbo och Västbo härad samt städerna Jönköping, Gränna, Huskvarna

och Nässjö;

13. Kronobergs läns östra valkrets, innefattande Konga, Uppvidinge,

Norrvidinge och Kinnevalds härad samt Växjö stad;

14. Kronobergs läns västra valkrets, innefattande Allbo och Sunnerbo

härad;

15. Kalmar läns norra valkrets, innefattande länets norra landstingsområde;
16.

Kalmar läns södra valkrets, innefattande länets södra landstingsområde;
17.

Gottlands län;

18. Blekinge län;

19. Kristianstads läns nordvästra valkrets, innefattande Södra

Åsbo, Bjäre, Norra Åsbo, Västra Göinge och Östra Göinge härad samt

städerna Ängelholm och Hässleholm;

20. Kristianstads läns sydöstra valkrets, innefattande Villands,

Gärds, Albo, Ingelstads och Järrestads härad samt städerna Kristianstad

och Simrishamn;

21. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs

och Onsjö härad;

22. Malmöhus läns mellersta valkrets, innefattande Harjagers,

Frosta, Färs, Torna och Bara härad;

23. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Oxie, Skytts, Vemmenhögs,

Ljunits och Herrestads härad samt städerna Ystad, Trälleborg

och Skanör med Falsterbo;

24. Städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund;

25. Malmö stad;

26. Hallands län;

27. Göteborgs och Bohus läns södra valkrets, innefattande Åskhus,

Västra Hisings, Östra Hisings, Sävedals, Inlands Södre, Inlands Nordre,

Inlands Fräkne, Inlands Torpe, Tjörns, Orusts östra och Orusts västra

härad samt städerna Marstrand och Kungälv;

28. Göteborgs och Bohus läns norra valkrets, innefattande Lane,

Tunge, Stångenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Kville, Tanums, Bullarens och

Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och Strömstad;

29. Göteborgs stad;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

21

30. Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals,

Valbo, Tössbo och Vedbo härad samt Åmåls stad;

31. Älvsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,

Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg,

Alingsås och Trollhättan;

32. Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

33. Skaraborgs läns norra valkrets, innefattande Vadsbo, Kåkinds,

Valle, Finne och Kinnefjärdings härad samt städerna Mariestad, Skövde,

Hjo och Lidköping;

34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Barne,

Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds härad

samt städerna Skara och Falköping;

35. Värmlands läns norra valkrets, innefattande Älvdals och Fryksdals

härad;

36. Värmlands läns östra valkrets, innefattande Färnebo, Ölme,

Visnums, Väse, Nyeds, Kils och Karlstads härad samt städerna Karlstad,

Kristinehamn och Filipstad;

37. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,

Näs, Nordmarks och Jösse härad;

38. Örebro läns norra valkrets, innefattande Nora och Hjulsjö,

Grythytte och Hällefors, Nya Kopparbergs samt Lindes och Ramsbergs

bergslag, Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härad ävensom städerna

-Örebro, Nora och Lindesberg;

39. Örebro läns södra valkrets, innefattande Karlskoga bergslag,

Humla, Grimstens, Hardemo, Edsbergs, Sundbo, Askers och Sköllersta

härad samt Askersunds stad;

40. Västmanlands läns östra valkrets, innefattande Torstuna, Simtuna,

Över-Tjurbo, Våla, Ytter-Tjurbo, Siende, Tuhundra och Norrbo

härad samt städerna Västerås och Sala;

41. Västmanlands läns västra valkrets, innefattande Åkerbo härad,

Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslag, Vagnsbro och Snevringe

härad samt städerna Arboga och Köping;

42. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,

Hedemora tingslag och Falu domsagas norra tingslag ävensom städerna

Falun, Hedemora och Säter'';

43. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande Falu domsagas

södra, Västerbergslags samt Nås och Malungs tingslag;

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Leksands och

Gagnefs, Rättviks, Mora, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslag;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 268.

45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra och

Gästriklands västra tingslag samt Gävle stad;

46. Hälsinglands södra valkrets, innefattande Bollnäs och Ala

tingslag samt Söderhamns stad;

47. Hälsinglands norra valkrets, innefattande Ljusdals, Arbrå och

Järvsö, Enångers, Bergsjö och Forsa samt Delsbo tingslag ävensom Hudiksvalls

stad;

48. Medelpads valkrets, innefattande Medelpads västra domsaga,

Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;

49. Ångermanlands södra valkrets, innefattande Säbrå, Stigsjö,

Viksjö, Häggdångers, Gudmundrå, Högsjö och Hemsö kommuner, Boteå,

Sollefteå, Ramsele och Resele samt Fjällsjö tingslag ävensom Härnösands

stad;

50. Ångermanlands norra valkrets, innefattande Nora, Bjärtrå och

Skogs kommuner, Nätra, Nordingrå samt Själevads och Arnäs tingslag

ävensom Örnsköldsviks stad;

51. Jämtlands läns södra valkrets, innefattande Svegs, Hede, Bergs,

Ragunda samt Revsunds, Brunflo och Näs tingslag ävensom Östersunds

stad;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Undersåkers och

Offerdals, Sunne, Ovikens och Hallens, Lits och Rödöns samt Hammerdals

tingslag;

53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Nordmalings

och Bjurholms, Umeå, Degerfors, Lycksele lappmarks och Åsele lappmarks

tingslag samt Umeå stad;

54. Västerbottens läns norra valkrets, innefattande Nysätra, Burträsks,

Skellefteå samt Norsjö och Malå tingslag ävensom Skellefteå stad;

55. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Älvsby,

Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Neder-Luleå, Över-Luleå

samt Jockmocks lappmarks tingslag ävensom Piteå och Luleå städer;

56. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande Råneå, NederKalix,

Över-Kalix, Gällivare lappmarks, Jukkasjärvi lappmarks, Karesuando

lappmarks, Pajala, Korpilombolo, Över-Torneå och Neder-Torneå

tingslag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 288.

23

Om valdistrikt och om vniniltmid.

31 §.

I valkrets, som innefattar liera kommuner, förrättas val kommunvis,

därvid varje kommun bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som

till följd av folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker

tinnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas i

två eller flera. Höra på landet delar av samma kommun till olika valkretsar,

bildar varje del ett valdistrikt.

Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett valdistrikt;

dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två eller

flera valdistrikt.

32 §.

1. Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som är delad i

valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i riksdagsmannaval

berättigad väcka förslag om sådan delning av valdistrikt som i 31 §

sägs, eller om upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre

framställning till Konungens befallningshavande. Ej må framställning

bifallas med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma eller i

stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet delas, må

delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till

olika valdistrikt. I beslut om delning av valdistriktet skall jämväl angivas

tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet av Konungens befallningshavande

kungjort.

2. Över beslut, som i 1 mom. avses, må besvär anföras i den

ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem

inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen

före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter

väljas å första ordinarie kommunalstämma varje år i den ordning, som

om nämndemansval är stadgad. Det åligger kommunalstämmans ordförande

att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en var av de valda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 268.

ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag av stämmoprotokollet,

i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som blivit

till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshavande

i liinskungörelserna meddela underrättelse.

34 §.

I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara

närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken de

flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening, ordföranden

biträder.

Vid valnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden.

35 §.

Av kommunalstämma lämnat uppdrag att vara ledamot eller suppleant

i valnämnd må ej annan avsäga sig, än ämbets- eller tjänsteman,

som av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått

sextio års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver hinder, som av

stämman godkännes.

Kvinna år berättigad att avsäga sig sådant uppdrag, även om icke

något av nu nämnda skäl är för handen.

36 §.

Menar någon att val av ledamot eller suppleant ‘i valnämnd icke

skett i laga ordning, eller vill någon klaga däröver att av honom gjord

avsägelse av uppdrag, som i 35 § avses, icke godkänts, äge han att hos

Konungens befallningshavande anföra besvär före klockan 12 å femtonde

dagen, i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i senare fallet från

den dag, då det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må över

Konungens befallningshavandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

Om röstlängd.

37 §.

För varje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i

stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman som verkställer debite
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

25

ring av utskylderna till kronan, samt i annan stad av magistraten eller,

där särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, av dessa

under magistratens inseende.

38 §.

Röstlängd upprättas före den 25 juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år. Envar

sådan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas

i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

39 §.

Senast den 25 juni skall röstlängd vara avsänd eller avlämnad för

landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där

denna ej själv verkställt upprättandet.

Envar, som det åstundan äger att under behörig tillsyn taga del

av röstlängden ävensom göra avskrift därav.

40 §.

Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden vara

å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för

granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att

ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och ställe

för framläggandet än även ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen

person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom med allmänna

posten sända underrättelse med angivande av den eller de omständigheter,

på grund varav han från rösträtt uteslutits. Till dem,

vilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare dock ej

nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse, varom i denna § förmäles, skall

jämväl angivas tiden, inom vilken anmärkning mot röstlängd för att

upptagas till prövning bör, jämlikt 42 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för prövning

enligt 45 § av sålunda gjorda anmärkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 268.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 268.

41 §.

Kungörelse samt underrättelse, varom i 40 § förmäles, skola avfattas

enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda

underrättelse tillhandahållas vederbörande av Konungens befallningshavande.

Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske. i ortstidningar

införas.

42 §.

Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig

påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen

såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen

avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens

ordförande eller magistraten sist den 15 juli före klockan 12 pa

dagen.

43 §.

Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne av valnämndens

ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten

sändas underrättelse med angivande av dagen för anmärkningens prövning.

Blanketter till sådan underrättelse, avfattade i överensstämmelse

med formulär 3 vid denna lag, skola av Konungens befallningshavande

hållas vederbörande tillhanda.

44

ej

Varder anmärkning ej ingiven inom föreskriven tid, kommer den

under prövning.

45 §.

Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder

på landet för varje valdistrikt valnämnden för prövning av de mot röstlängden

framställda anmärkningar. Samma lag vare° i stad för magistraten,

dock att sammanträde, som skulle hållas å måndag, i stället äger

rum nästa dag. Sammanträdet skall börja klockan 10 förmiddagen, och

vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande av gjorda

anmärkningar med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit

s. 27 Kontrollera mot PDF

liiksdatjem akrivelxe AV 268.

27

enligt 42 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten över varje i behörig

tid framställd anmärkning omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling

avkunna beslut, som, med angivande i korthet av skälen därför,

tecknas å den prövade anmärkningsskriften.

I röstlängden införas de rättelser, som av dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrives av valnämnden eller

magistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,

varde intyg därom av valnämndens ordförande eller magistraten

tecknat å längden.

46 §.

1. Vill någon klaga över beslut, som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist å

tredje dagen från den dag, då beslutet avkunnades, och ingive sina besvär

till Konungens befallningshavande sist före klockan 12 å tionde

dagen från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då anmälan

om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å anmärkningsskriften

samt att, sedan den för anmälan bestämda tid utlupit, ofördröjligen

insända till Konungens befallningshavande utdrag av röstlängden

i de delar, som angå besvär, varom anmälan skett, ävensom handlingarna

rörande dessa besvär.

2. Avse besvären annan än klaganden, skola de ingivas i två

exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga

det ena exemplaret av de ingivna besvärshandlingama och låta det

tillställas den, som besvären avse, samt inom den tid av minst två, högst

tio dagar, som Konungens befallningshavande efter omständigheterna i

varje särskilt fall bestämmer, till Konungens befallningshavande inkomma

med bevis om dagen för delgivningen.

47 §.

Göres ej anmälan, som i 46 § 1 mom. sägs, eller ingivas ej besvären

inom föreskriven tid, eller inkommer ej bevis, som i 46 § 2 mom.

sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till prövning.

48 §.

Har före utgången av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda

tid klaganden låtit besvärshandlingama tillställas den, som be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 268.

svaren avse, äge denne tillfälle att inom den tid av minst två, högst tio

dagar, som Konungens befallningshavande utsätter, räknad från dagen

för handlingarnas delgivning, till Konungens befallningshavande inkomma

med förklaring.

49 §.

Yad i avseende å besvärshandlingars delgivning och ingivande av

bevis därom samt förklarings avgivande bör iakttagas så ock påföljden

för försummelse att i rätt tid inkomma med delgivningsbevis skall tecknas

på besvärsskriften.

50 §.

Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna avgöras, teckne

Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna sitt beslut och återsände

handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten. De

rättelser, som av Konungens befallningshavandes beslut föranledas, skola

av ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.

Ej må besvärshandlingar till part återställas.

51 §.

Över Konungens befallningshavandes beslut må särskild klagan ej

föras. Anföras besvär över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.

52 §.

Har emot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände

den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill dess ny röstlängd

på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig efterrättelse,

där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden verkställas.

Har på klagan, som i samband med besvär över valförrättning

blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, evad felaktigheten

länt till förrättningens upphävande eller ej, Konungens befallningshavande

i längden införa de av beslutet föranledda rättelser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

29

53 §.

Ej må vid klagan över beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten

varit i laga ordning företedda.

Om valets kungörande ocli förrättande.

54 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett

valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom

i 91 § här nedan sägs.

55 §.

När val till andra kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshavande

därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i

kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet av

dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom dag och tid

för valet, valstället inom varje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas

sammanräknande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den

skyldighet, som jämlikt 70 § åligger valförrättare, att ofördröjligen till

Konungens befallningshavande insända valkuvert, valprotokoll och röstlängd.

56 §.

Då nya val i hela riket till andra kammaren böra äga rum, skola

i stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i alla valkretsar.

57 §.

Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller

tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens

behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,

som ej kan avstyras, äge valförrättaren att avbryta förrättningen.

I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 268.

58 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2

eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan

8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen; dock att,

där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll göres

för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera

lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning

av valförrättaren förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall

finnas minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst en

timme efter klockan 6 eftermiddagen.

59 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser.

Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet

riksdagsmän, avse själva riksdagsmannavalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången riksdagsman. Har å valsedeln medelst

en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva riksdagsmannavalet.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas

namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som

kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

60 §.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna för det ändamål, varom

61 § förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka

en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

31

61 §.

En var, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna

inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat att

för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är

upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att väljares förehavande

där ej må av någon kunna iakttagas.

Efter det väljaren vid någon av omförmälta särskilda platser inlag!

sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan

dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat

sig om, att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad,

och tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på

utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att

rösträtten utövats.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, värde ej mottaget.

62 §.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,

han själv därtill utser.

63 §.

Aro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel

genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall

valsedelsförsändelse anordnas tidigast fjorton dagar före valet på sätt nedan

sägs.

För valsedelsförsändelse skall användas ett innerkuvert och ett ytterkuvert,

som tillhandahållas genom statsverkets försorg. Ej må för ändamålet

andra kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterku
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 268.

vertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt

undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt, väljaren

vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt undertecknat

ovannämnda förklaring, med angivande av dag och ort för intygets meddelande.

64 §.

Kuvert för valsedelsförsändelse, varom i 63 § sägs, skola i god tid

före valet finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i

valnämnd och i kommunalnämnd, i stad hos magistraten ävensom hos de

jänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

65 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom i 63 § sägs.

Finnes, att båda makarna äro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade,

att ytterkuvertet är sådant som i 63 § andra stycket föreskrives, samt

att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall

varde det ej mottaget.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma såsom i 60 § sägs,

och nedlägges i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den

röstandes namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvert ej sådant som i 63 § andra stycket föreskrives eller

finnes å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det ej

mottaget.

66 §.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöva;

dock att om rätt att i visst fall ingiva valsedel till Konungens befallningshavande

gäller vad i 71—75 §§ här nedan stadgas.

67 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

opaginerad Kontrollera mot PDF

8;s

Riksdagens skrivelse Nr 288.

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättare!! inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro

obrutna.

68 §.

De väljare, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet

skall sluta, aro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas

a anvisad plats dänntill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att

avlamna sina valsedlar.

69 §.

När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde

till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen

avslutad. 6

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

ooppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med det vid denna

lag fogade formulär 4 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förlättnmgen,

antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i

protokollet antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet. 6

.... Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen

skola jämväl i protokollet avtryckas.

70 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordtoranden

och tva av de närvarande, avslutas valförrättningen med tillkännagivande

av tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas sammanräknande.

Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befalllimgshavande

valkuverten, valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Om rätt for väljare att i vissa fall ingiva valsedel omedelbart till Konungens befall
ningsliavande.

ma,

71 §.

Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstearupper

i den ordning t 72—74 §§ föreskrives, avgiva ‘valsedel genom förBihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. Nr 268. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 268.

sändelse omedelbart till Konungens befallningskavande; dock att sådan

rätt ej må utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden for försändelsens

anordnande kan tagas för visst, hinder för valjarens personliga

inställelse vid valförrättningen möter på grund darav att yrkets eller

tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistnktet den-dag, da

valet äger rum. o , ,

Hindret skall styrkas på sätt i 74 $ stadgas.

Den rätt nu är sagd tillkommer:

1) den som utövar militärtjänst;

2) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen diet

annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning

eller annan personal å fartyg; . _ , •?.

3) den som tillhör personalen vid statens jarnvagar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrvasendet.

72 §.

Till val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen må valsedelsför

vi lidelse varom i 71 § sägs, ej anordnas tidigare an den 20 augusti

det år valet sker, och till val i annat fall ej tidigare än dopen för Konungens

befallningshavandes kungörelse om valet. Ej heller ma försändelse i nag

fall anordnas senare än valdagen. , , , , A . ■ 7d §

Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det S

omförmälda vittnesintyget underskrives.

73 §.

Vid anordnande av valsedelsför sändelse enligt 71 § skall valjaren

anlita ojavifft vittne.^ n/.^ skall såsom vittne anlitas på landet ord
förande

eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjan
SÄ

kan såsen vittne anlita svensk kansul

eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal a svenskt

fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall for denne, hans nät

maste ^ QV(m nämnts, vare pliUiga att, när de därom anmodas,

tillhandagå väljare såsom nu är sagt ,

1 fråga om viss grupp av väljare åge Konungen förordna, vilka pels

ner ytterligare må hunna anlitas såsom vittne.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

35

Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka

■sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock medelst

prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfärtsbok eller annan tillfyllestgörande

handling.

74 §.

Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt 71 § skall väljaren använda

ett innerkuvert med vidhängande blankett och ett ytterkuvert, vilka

genom statsverkets försorg tillhandahållas. Ej må andra kuvert för ändamålet

brukas.

Väljare är berättigad att av vittne, som han jämlikt 73 § anlitar, erhålla

erforderliga kuvert.

Om valsedel gäller vad i 59 § stadgas.

Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta

detta.

Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande

blanketten tecknas noggrann upplysning angående de av valmannens yrke

dier tjänst förorsakade omständigheter, som förhindra hans personliga närvaro

vid valförrättningen, ävensom förklaring att han frivilligt och i enrum

inlagt sin valsedel i kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats

å blanketten skall av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika skola å

blanketten angivas yrke eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid

tiden för valet tillhör, och hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter

i övrigt, angående vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid

skall meddelas.

Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av valmannen

angivits såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt

skrivit sitt namn å blanketten såsom ovan sagts samt att han omedelbart

dessförinnan befunnit sig i enrum, ävensom ock angiva dag och ort för intygets

meddelande.

Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets

närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes och adresseras till Konungens

befallningshavande i vederbörande län (eller, om väljaren tillhör valdistrikt

mom Stockholms stad, till Överståthållareämbetet). En å ytterkuvertet anbragt

uppgift, att det innehåller väljarens valsedel, skall av väljaren egenhändigt

underskrivas. Tillika angives det valdistrikt väljaren tillhör och

hans hemvist inom distriktet.

Vittne, som jämlikt 73 § är pliktigt att tillhandagå väljare så som där

/

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Riksdagens skrivelse Nr 268.

sägs, vare, då särskild anmodan därom framställes, skyldigt att ombesörja

försändelsens befordran.

Överlämnas försändelsen åt allmänna posten, skall den rekommenderas.

75 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av stadgandena i 73 och 74 §§

meddelas av Konungen.

Om rösternas sammanräknande och valets avslutande.

76 §.

Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före röstsammanräknandet

tillse, att valkuvert, valprotokoll och röstlängd inkommit

från alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare

infordra vad som felas.

Då valsedélsförsändelse, varom i 74 § sägs, ankommit till Konungens

befallningshavande, skall anteckning därom med uppgift å dagen för ankomsten

ske i bok, som för ändamålet upplagts. Försändelserna förvaras

under läs.

77 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes av Konungens befallningshavande

inför öppna dörrar sammanräknandet av de vid valet avgivna röster.

De från valförrättarna insända protokollen över röstningen granskas

var för sig, och sigillen å omslaget till de vid varje protokoll fogade

valsedlar jämföras med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer

därvid ej skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen

blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat,

och de däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

Hava valsedelsförsändelser, varom i 74 § sägs, ankommit, räknas desamma

och antalet jämföres med den över dylika försändelser förda boken.

Därefter brytas försändelsernas ytterkuvert. Har försändelse ankommit senare

än dagen efter valet eller har därtill begagnats annat ytterkuvert än

i nämnda § föreskrives eller förekommer skälig anledning att ytterkuvert

efter tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet och däri innesluten

valsedel vare utan verkan på valet.

Sedan ytterkuverten brutits, granskas innerkuverten med vidfästade

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

llikxdagens

blanketter, hinnas flera kuvert härröra från samma valman, äro de alla

ogilla och läggas orubbade åsido.

1 övrigt skall tillses,

att den som avgivit valsedeln är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad

och icke har inför valförrättare utövat sin rösträtt,

att han jämlikt 71 § är behörig att i förevarande ordning avgiva

valsedel,

att valsedel avgivits inom den i 72 § stadgade tid och i enlighet med

föreskrifterna i 73 och 74 §§,

samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamål sbeteckning eu.

Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat

åsido såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten och kuvertet nedlägges

i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes namn antecknas,

att rösträtten utövats.

78 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de

innerkuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna

uttagits ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten

och granskats, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet

och meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen må giva anledning.

79 §.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Finnas i ett kuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

80 §.

. . Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram
gåi

i avseende a något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln överstruket, anses

sadant namn såsom obefintligt.

Finnas a valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,

anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet

avser, vare ändock giltig.

81 §.

Rösterna sammanräknas och valets utgång bestämmes enligt de i

19, 20 och 22 §§ angivna grunder.

82 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,

anställes ofördröjligen nytt val för besättande av den eller de

återstående platserna.

83 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningsliavande föra protokoll,

i vilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru

många giltiga och ogiltiga valsedlar avgivits inför valforraltaren i varje

valdistrikt, huru många försändelser ankommit på grund av stadgandet i

71 « huru många innerkuvert som öppnats, och huru mango giltiga och

ogiltiga valsedlar som innehållits i dessa kuvert, de olika grupper, i vilka

valsedlarna blivit ordnade, antalet giltiga valsedlar i varje grupp, den

ordning mellan namnen å valsedlarna, vilken inom varje grupp blivit

bestämd, partigruppernas rösttal, de Övriga jämförelsetal, som vant bestämmande

vid fördelningen av platserna mellan grupperna, det antal

platser, som tilldelats varje grupp, samt slutligen de valda riksdags

mannens^namn inläggag; de godkända och de underkända var

för sig i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas förses me<i.must

två närvarandes sigill, varom anteckning sker i protokollet De sålunda

inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, vilka, pa satt $

sägsg blivit vid valet förda, förvaras intill utgången av den tid, for vilken

valet gäller.

84 §.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder

eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsed

inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter laggas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

39

i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de närvarande

förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.

85 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av valprotokollet.

Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

86 §.

Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas av Konungens befällniugshavande.

Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

»Vid röstsammanräkning, som den........(dag, månad, år)

........ hållits för........(valkretsens namn) har» N. N. »blivit

utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för en tid av fyra

år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år» (eller om

valet hållits efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari

år........»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

<97 §■

Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget

och prövas avsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa

ny röstsammanräkning enligt de i 21 § angivna grunder. Den,

som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Samma lag vare, då riksdagsman eljest avgått före utgången av

den tid, för vilken han blivit vald.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

88 §.

Vid förrättning, som i nästföregående § avses, skall Konungens

befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan

detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande

omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens skrivelse Nr 268.

kammare för ........................ (valkretsens namn) för en tid av fyra år, räk
-

nade från och med den 1 januari år ........» (eller om den avgångne utsetts

först efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år --------»),

»men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt 87 § av lagen

om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot

av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år ........» (eller om för
rättningen

hållits före fyraårsperiodens början: »för sagda tid»); »varom

detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

89 §.

Finnes, i fall, som i 87 § avses, å där omförmälta valsedlar icke

namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe,

då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen.

Samma lag vare, där fel, som på besvär över den omedelbara

utgången av valet förklarats hava förelupit, är sådant, att det ej kan

avgöras, vem som bör inträda i den avgångnes ställe.

Allmänna bestämmelser.

90 §.

Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat vare i stad, där magistrat

ej tinnes, gällande om den för sådan stad särskdt tillsatta styrelse.

91 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för varje valdistrikt

utse tre eller flera deputerade att vara valförrättare i distriktet. Av

dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av

den, magistraten därtill utsett.

Till deputerad må i fall av behov utses den, som eljest ej tillhör

magistraten.

92 §.

Om besvär över val till andra kammaren är stadgat i riksdagsordningen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagen» skrivelse Nr 268.

41

93 §.

I de ärenden rörande val till andra kammaren, varom i denna

lag förmäles, må det vara eu var tillåtet att, under iakttagande av behörig

tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar

i betalt brev med allmänna posten; dock att om valsedelsförsändelse,

varom i 74 § sägs och som med posten insändes, gäller vad i sista stycket

av nämnda § föreskrives.

Vad här ovan i denna § stadgas äger ej tillämpning i fråga om besvär.

94 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning

mot röstlängd, som i 42 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för

talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen

framställas eller åtgärden vidtagas å nästa söckendag.

95 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar,

som i 61 § avses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat, ävensom, med de undantag, som

av 96 § föranledas, utgifter för stämplar och valkuvert skola gäldas av

kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga vallokaler.

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, bekostas av

statsverket. Kuverten skola vara av ogenomskinligt papper och försedda

med ändamalsbeteckning samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek

och beskaffenhet.

Formulär till ändamalsbeteckning å kuverten samt till förklaring och

vittnesintyg å ytterkuvert, enligt vad i 63 § föreskrives, ävensom till blankett

till innerkuvert och uppgift å ytterkuvert enligt 74 § fastställas av

Konungen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 268.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Öve rgångsstadgande.

Genom denna lag upphäves lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909.

Ben nya lagen träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till

ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen och

till övergångsstadgande däri, efter att hava av riksdagen antagits, varder av

Konungen gillat.

Elektorer för städer, som ej deltaga i landsting, skola genom särskild

valförrättning under maj månad det år, då lagen träder i kraft, utses för

tiden från valförrättningens avslutande till utgången av ar 1922, dock att

för Stockholms stad tiden för uppdraget utgår först den 31 mars 1923.

Kallelse till valet utfärdas och kungöres i den ordning, som i fråga om

val av stadsfullmäktige gäller.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

43

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande av röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagives, att röstlängd till efterrättelse vid val till Riksdagens

andra kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från och med den 3

till och med den 9 juli framlagd i---*) för att där vara för granskning

tillgänglig; och erinras tillika, att den, vilken rösträtt enligt denna längd ej tillkommer,

men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser, att annan

icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar,

skriftligen avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till

— --2) sist å . . -8) dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, ävensom

att prövning av de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum i — —

— 4) . . . 6) dagen den---5).

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

'') Här angives den lokal, i vilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande av lokal

iakttages, att behörig tillsyn över längden må kunna å det angivna stället utövas till förekommande av

att eljest anteckning i längden skulle av någon kunna verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

s) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist

skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

5) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda

tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 41 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt

tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare, varder Eder härigenom

meddelat, att Ni på grund av att — —----------

--------------------------i)

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsmannaval, vid

vilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar, skriftligen

avfattade och åtföljda av de bevis, Ni vill åberopa, ingiva till---2)

sist å . . .8) dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, och kommer prövning

av sådana anmärkningar att äga rum i---— 4) . . . 5) dagen den — 5) juli

med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

*) Här införas den eller de omständigheter, på grund varav vederbörande från rösträtt uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

s) Här utsattes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna sist

skola vara ingivna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

8) Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda

tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ‘268.

4.r>

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 43 §.

Härigenom varder Eder till kännedom meddelat: att i rätt tid anmärkning

. . . framställts däremot, att i den röstlängd, som detta år upprättats för

att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare,

Ni upptagits såsom röstberättigad; samt att anmärkning .... avse . ., att

Prövning av anmärkning . . . äger rum i---J) . . .z) dagen den —2)

juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta anmärkning

...

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

*) Vederbörande lokal.

*) Här utsattes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning bestämda

tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Formulär 4.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av ledamot i riksdagens

andra kammare å —--(vallokalen) i----(orten) den

— — — (dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes

denna dag, sammanträdde klockan — — — — — — den för sådant ända
-

mål utsedda valnämnd (eller i stad som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»;

eller i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

__________________________*)

Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll--2)

Vid valet avgå vo----3) röstande i vederbörlig ordning valkuvert.

---------

Samtliga valkuvert inlades efter verkställd räkning i ett omslag, vilket

förseglades med de--5). sigill, som här nedan finnas avtryckta.

_________________________6)

Vid protokollet

N. N.

Avtryck

av

sigill

Avtryck

av

sigill.

Att detta protokoll vid

bekräftas.

valförrättningen upplästs och befunnits riktigt

N. N.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N.

Anvisningar:

1) Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här anmärkt.

2) Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

Antalet

*) Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn

och orsaken till denna vägran, här anmärkt.

5) Antalet, som skall vara minst två.

6) Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaifenhet att böra i protokollet antecknas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 26t>.

47

Riksdagen har vidare beslutat att till Eders Kungi. Maj:t göra följande

hemställanden, nämligen

3:o) att Eders Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, i vad

män gällande regler om utseende av ersättare åt ledamöter av första

kammaren äro i behov av omarbetning, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, som härav må kunna föranledas;

4:o) att Eders Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, i vad

män gällande bestämmelser om ansvar för obehörigt förfarande vid allmänna

val äro i behov av omarbetning för deras förtydligande och fullständigande,

ävensom för riksdagen framlägga de förslag, som härav må

kunna föranledas.

Jämväl beträffande de skäl, som föranlett sistberörda hemställanden,

får riksdagen hänvisa till riksdagens första särskilda utskotts förutnämnda

utlåtande nr 1.

Stockholm den 30 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.