Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kung], Maj:ts framställning angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen m. m.

1919-05-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:272, Skrivelse till Konungen i anledning av Kung], Maj:ts framställning angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

1

Nr 272.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1919.

'' * t

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kung], Maj:ts

framställning angående beredande av förbättrade lokaler

åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 178.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande

av punkt 64 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva

riksdagen förelagd, till ombyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid

Karl XIII:s torg i Stockholm bland de extra anslagen under sjunde

huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av

400,000 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till påbörjande av ombyggnad av Preisiska

huset vid Drottninggatan i Stockholm bland de extra anslagen under

sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

I den samma dag till riksdagen avlåtna propositionen med förslag

till tilläggsstat för år 1919 har Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand,. Nr 272—275. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 272.

titeln (punkt 17) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till ombyggnad av den s. k.

åtel] erbyggnaden vid Karl XIII:s torg i Stockholm å tilläggsstat för år

1919 beräkna ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 mars

1919 avlåten proposition (nr 212), under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen

in. m. till om- och påbyggnad av den s. k. åtel]erbyggnaden vid Kungsträdgården

bevilja ett anslag å 625,000 kronor

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom

reservationsan slag

ej mindre å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 300,000 kronor

än även å extra stat för år 1920 ett belopp av 325,000 kronor,

dels ock att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i

Stockholms län m. m. till om- och påbyggnad av det så kallade Preisiska

huset bevilja ett anslag å 365,000 kronor

och därav å extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa

såsom reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen angående

tilläggsstat för år 1918 därom gjorda framställning anvisade 1918 års

lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år ett belopp av 100,857

kronor till inlösen av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus vid Kungsträdgården

i Stockholm.

I särskild proposition till 1918 års riksdag, nr 247, framlade Eders

Kungl. Maj:t vidare två olika alternativ för lösande av länsstyrelsens i

Stockholms län och byggnadsstyrelsens lokalfråga, det ena avseende ombyggnad

av det s. k. Preisiska huset vid Drottninggatan, för beredande

av lokaler därstädes åt båda dessa myndigheter, och det andra, omfattande

ändrings- och reparationsarbeten å nämnda fastighet ävensom omoch

påbyggnad av det s. k. ateljerhuset vid Kungsträdgården. I enlighet

med det senare alternativet föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen

att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms

län och åt byggnadsstyrelsen å extra stat för år 1919 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av högst 513,000 kronor.

I skrivelse den 21 juni 1918, nr 440, anmälde riksdagen, att berörda

proposition icke av riksdagen bifallits; och anförde riksdagen i

sammanhang härmed bland annat följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 272.

»Vid prövning av detta ärende tiar riksdagen funnit det synnerligen tveksamt,

huruvida tillräckliga skäl för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

kunna anses föreligga.

Beträffande först förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i

anspråk hela den mycket värdefulla fastigheten med adressnummer 36 vid Drottninggatan

har detta synts riksdagen innebära eu så kostsam lösning av förevarande

lokalfråga, att redan på grund härav anledning till förnyad prövning av ärendet

torde föreligga. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen, därest staten sä

önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som betydligt överstege kostnaden

för uppförande av ett helt nytt länsresidens. Det torde också hava varit

med hänsyn härtill, som man enligt ovan återgivna alternativ I i fastigheten i

fråga sökt inrymma såväl lokaler för byggnadsstyrelsen som för -- med undantag

av landshövdingebostad — länsstyrelsen. Ett utnyttjande av fastigheten i enlighet

med alternativ II måste därför anses synnerligen oekonomiskt. Då härtill kommer,

att efter den ombyggnad, som ifrågasatts, lokalerna i och för sig icke kunna anses

bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet, har riksdagen funnit skäl föreligga,

att hela denna fråga underkastas en förnyad allsidig utredning.

Vidkommande härefter förslaget att för byggnadsstyrelsens räkning ombygga

det s. k. ateljébyggnadsbolagets vid Kungsträdgården belägna hus har riksdagen

funnit jämväl denna byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning. Så upptaga

riksdagen förelagda ritningar och arbetsbeskrivning en ombyggnad av denna fastighet

å hela det område, som den nuvarande ateljébyggnaden omfattar. Enligt av riksdagen

inhämtade upplysningar torde emellertid, med hänsyn till den gatureglering,

som med en så omfattande ombyggnad, som förslaget i fråga förutsätter, oundgängligen

synes vara förknippad, ett bebyggande i enlighet med dessa ritningar icke

kunna fullföljas. Vid sådant förhållande och då uppförandet av en helt ny byggnad

å ifrågavarande plats eventuellt kan komma att framställa sig som ett förmånligare

alternativ än den nu föreslagna ombyggnaden, har riksdagen, ej heller funnit sig

kunna biträda nu ifrågavarande förslag och detta så mycket mindre som i sistnämnda

fall det synes förtjäna tagas i övervägande, dels i vilken omfattning den i

alternativ II i utsikt ställda uthyrningen kan och bör med fördel genomföras, dels

huruvida en förläggning till platsen i fråga av lokaler för byggnadsstyrelsen kan

anses vara den ur statens synpunkt mest förmånliga användning av fastigheten,

som kan tänkas ifrågakomma. Det uppskov med användandet direkt för statens

räkning av ateljébyggnadsbolagets hus, som föranledes av riksdagens sålunda intagna

ståndpunkt, torde ingalunda behöva innebära någon förlust för statsverket, då säkerligen

även en tillfällig uthyrning av lokalerna i dess nu befintliga skick skulle giva

större inkomst än ränta å det utgiftsbelopp av 100,857 kronor, husets inlösen redan

den 1 oktober 1918 förorsakar statsverket.»

Sedan inom byggnadsstyrelsen verkställts förnyad utredning i frågan

med beaktande av vad i riksdagens skrivelse anförts, hava i fråga om

användningen av det s. k. Preisiska huset framlagts tvenne huvudförslag,

påbyggnadsförslaget och ändringsförslaget.

Förstnämnda förslag innebär fastighetens om-, till- och påbyggnad

och avser att bereda lokaler åt länsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 272.

byggnadsstyrelsens möbelförråd samt bostad åt landshövdingen. Kostnaderna

hava beräknats uppgå till i runt tal 2,500,000 kronor.

Beträffande ändringsförslaget har av byggnadsstyrelsen anförts:

»Om- och tilibyggnadsarbetena i detta förslag, vilka i stort sett sammanfalla

med dem, som avsågos i byggnadsstyrelsens tidigare förslag »alternativ I»,

omfatta i huvudsak stallflygelns ersättande, såsom även i »påbyggnadsförslaget»,

med en tillbyggnad, upptagande hela den inre, nordöstra gårdsvinkeln och omdaning

av byggnadens inre i övrigt jämte anordnande av tidsenliga toalettanordningar och

värmeledning.

Ändringsförslagets genomförande skulle för länsstyrelsen medföra fullt tillfredsställande

tjänstelokaler samt tillika, såvitt nu kan bedömas, fullt betryggande

möjligheter för framtida utvidgningar. Som av ritningarna framgår bliva nämligen

för andra ändamål inom byggnaden omedelbart disponibla 18 rum jämte ett vaktrum.

Dessa rum torde genom sitt centrala läge i staden och på grund av deras

inbördes läge bliva synnerligen lämpliga för något eller några mindre ämbetsverk,

till exempel stuteriöverstyrelsen, eller för kommittéer. (I detta sammanhang kan

erinras om att för statens ämbetsverk i Stockholm, med undantag av post, telegraf

och järnvägar, årligen förhyras lokaler för omkring 456,000 kronor samt för kommittéer,

utom kristidskommissionerna, för omkring 40,000 kronor.) Landshövdingbostaden

bibehålies i nuvarande våningar och undergår endast mindre förändringar

i förening med vindsvåningens fullständiga utnyttjande. Liksom i påbyggnadsförslaget

erhålles särdeles lämplig lokal för byggnadsstyrelsens möbelförråd. Jämväl

i detta förslag ersättes landshövdingens stall och vagnbod med ett garage vid

Brimkebergsgatan, och krigsministerns stall och vagnbod slopas.

Kostnaderna för ändringsförslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ............................ kronor 1,300,000

Byggnadsarbetena enligt bifogade kostnadsberäkning ....... »_ 365,000

Summa kronor 1,665,000

Som arbetena kunna utföras, sedan byggnadsstyrelsen avflyttat, utan att

byggnaden i övrigt behöver utrymmas, erfordras icke någon hyra av lokaler under

arbetstiden.

Räknas å nämnda summa, 1,665,000 kronor, en avkastning efter 6 procent,

skulle hyresvärdet uppgå till 99,900 kronor, varav 19,000 kronor kunna anses motsvara

hyran för de ovannämnda, för mindre ämbetsverk eller kommittéer användbara

18 rummen. Den sammanlagda nyttiga golvytan, korridorer, toaletter och liknande

utrymmen oberäknade, uppgår i detta förslag till 2,055 kvadratmeter, vadan

sålunda årliga hyran per kvadratmeter utgör 48 kronor 61 öre.»

Sistnämnda förslag förutsätter, att plats för byggnadsstyrelsens

lokaler beredas i det s. k. ateljerhuset, vilket för ändamålet borde ombrggas

för en sammanlagd kostnad av 625,000 kronor, varav för år

1019 skulle erfordras 300,000 kronor och för år 1920 återstoden.

I fråga om de nu framlagda förslagen har departementschefen

anfört följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272. 5

»Såsom jag redan framhållit vid framläggandet av 1918 års proposition

i detta ämne äro såväl byggnadsstyrelsens som länsstyrelsens

i Stockholms län lokaler ordnade på ett synnerligen otillfredsställande

sätt. Det förhållande, att ämbetsverkens nuvarande lokaler sakna såväl

nödigt utrymme som möjlighet till ändamålsenliga utvidgningar, gör den

snara lösningen av förevarande fråga i hög grad önskvärd.

Beträffande det vid 1918 års lagtima riksdag framlagda förslaget till

utnyttjande av Preisiska huset i enlighet med alternativ II har riksdagen

i sin omförmälda skrivelse av den 21 juni 1918 anfört, att förslaget,

som avsåge att enbart för länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk nyssnämnda

mycket värdefulla fastighet, syntes innebära en så kostsam

lösning av lokalfrågan, att redan på grund härav anledning till förnyad

prövning av ärendet förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle

nämligen, därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till

ett pris, som betydligt överstege kostnaden av ett helt nytt länsresidens.

Av den nu förebragta utredningen torde emellertid framgå, att

eu försäljning av Preisiska huset skulle ställa sig ofördelaktig för statsverket,

isynnerhet som statens behov av ämbetslokaler under senare

åren varit i ständig tillväxt.

Riksdagen har vidare uttalat en farhåga, att lokalerna i Preisiska

huset efter den ifrågasatta ombyggnaden i och för sig icke kunde anses

bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet.

Vad byggnadsstyrelsen härutinnan anfört synes mig ägnat att

undanröja denna farhåga.

Slutligen har riksdagen vidkommande förslaget att för byggnadsstyrelsens

räkning ombygga ateljerbyggnadsaktiebolagets hus funnit denna

byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning, enär vid förslagets

uppgörande icke tagits i beaktande en eventuell gatureglering.

I sitt nya förslag har byggnadsstyrelsen tagit hänsyn till nämnda

förhållande.

Byggnadsstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse av 7 februari

1919 framlagt två alternativa huvudförslag rörande användningen av

det Preisiska huset, det ena kallat påbyggnadsförslaget och det andra

ändringsförslaget. Därjämte har styrelsen överlämnat ett förslag rörande

utnyttjandet av gårdsutrymmet i Preisiska huset och jämväl lämnat utredning

rörande uppförandet av en helt ny byggnad å tomten till samma

hus,, Slutligen har styrelsen även avgivit förslag till användningen

■av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus.

Av dessa förslag anser jag mig böra förorda ändringsförslaget i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 272.

kombination med förslaget rörande användningen av åtel]erbyggnadsaktiebolagets

hus. Ändringsförslaget, som förutsätter byggnadsstyrelsens

inflyttande i ateljerbyggnaden, avser att i Preisiska huset bereda

lokaler åt länsstyrelsen och bostadsvåning åt landshövdingen, varjämte

åtskilliga lokaler bliva disponibla för andra ändamål. Till motiveringav

detta mitt förord vill jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen

anfört, framhålla följande.

Påbyggnadsförslaget anser jag för min del oantagligt, enär genom

detsamma byggnadsstyrelsens lokalutrymme redan från början bliver för

knappt tilltaget. Byggnadsstyrelsen erhåller sålunda endast 845 kvadratmeters

golvutrymme mot erforderliga 915 kvadratmeter, varjämte framtida

utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens lokaler

äro så gott som fullständigt uteslutna.

Genom de av mig förordade förslagen erhålla emellertid båda

ämbetsverken fullt rymliga och ändamålsenliga lokaler med synnerligen

goda utvidgningsmöjligheter. I Preisiska huset bliva för andra ändamål

disponibla 18 rum jämte ett vaktrum, och så länge dessa ej behöva

användas för länsstyrelsens räkning, erhåller staten välbehövliga lokaler,

som kunna tagas i anspråk för ett eller flera mindre ämbetsverk eller ett

flertal kommittéer. Vad atelj erbyggnaden angår är denna särdeles lämpad

såsom lokal för byggnadsstyrelsen. Styrelsens nuvarande behov av

golvutrymme är såsom ovan nämnts 915 kvadratmeter, under det de

ifrågasatta nya lokalerna hava en golvyta av 984 kvadratmeter. Möjlighet

till utvidgning finnes, enär bottenvåningen till en början ej tages

i anspråk av byggnadsstyrelsen. Rörande användningen av denna våning

anser jag i likhet med styrelsen det vara mindre lämpligt, att kaférörelse

idkas i en byggnad, som huvudsakligen upptages av ett statens

ämbetsverk och ansluter jag mig till styrelsens uppfattning, att bottenvåningen

inredes till tjänstelokaler åt kommittéer.

Jag vill även framhålla, att de av mig förordade förslagen ställa

sig ekonomiskt fördelaktigare än påbyggnadsförslaget. De förra draga

en gemensam kostnad av 990,000 kronor och lämna en nyttig golvyta

av 3,323 kvadratmeter, varemot utförandet av det senare förslaget skulle

kosta 1,015,000 kronor men endast lämna en nyttig golvyta av 2,615

kvadratmeter.»

Till riksdagens vederbörande utskott hava inkommit tvenne skrivelser

från fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden, vilket bolag är ägare till

dels den intill statens tomt i kvarteret Kungl. Trädgården belägna tomten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 272.

nr 2 i samma kvarter, dels den snett emot ateljerbyggnadsbolagets hus

belägna fastigheten nr 7 i kvarteret Spektern med adress nr 17 vid

Västra Trädgårdsgatan, rörande byte av sistnämnda fastighet mot den

statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Kungl. ''brädgården. Skrivelserna

äro såsom bilagor vidfogade denna skrivelse (se bil. A och B).

Redan med hänsyn därtill, att innevarande års riksdag för tillgodoseende

av ämbetsverkens ökade lokalbehov tidigare anvisat betydande

belopp, har riksdagen måst känna sig tveksam inför förslaget att under

nu rådande prisförhållanden på byggnadsmarknaden igångsätta ifrågavarande

stora om- och påbyggnadsarbeten.

Vid den granskning, riksdagen underkastat Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag beträffande det s. k. ateljerhusets ombyggnad, har

riksdagen därjämte funnit, att, innan denna byggnadsfråga upptages till

slutligt avgörande, en uppgörelse mellan staten och aktiebolaget Hufvudstaden

bör om möjligt söka åstadkommas rörande bebyggandet av den

nämnda bolag tillhöriga tomten nr 2 i kvarteret i Kungl. Trädgården

och den intill nämnda fastighet gränsande, f. n. obebyggda men för

bebyggande avsedda delen av statens tomt i nämnda kvarter. Härvid

torde även det av fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden framlagda projektet

rörande byte av vissa fastigheter mellan statsverket och bolaget böra

tagas under omprövning.

Vid den ytterligare utredning av frågan, som enligt riksdagens

mening sålunda bör företagas, torde jämväl till prövning böra ånyo upptagas

spörsmålet, huruvida icke med hänsyn till det ur affärssynpunkt

förmånliga läge, som den nu till ombyggnad föreslagna fastigheten äger,

en ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare användning av densamma kan

vinnas än genom dess utnyttjande i sin helhet för beredande av ämbetslokaler.

Då förutsättningen för Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande det

s. k. Preisiska huset är en ombyggnad av ateljerhuset, har Eders Kungl.

Maj:ts förslag i denna del ej heller ansetts höra av riksdagen bifallas.

Riksdagen, som icke nu ingått på någon närmare prövning av detaljerna

i de ifrågasatta byggnadsförslagen, har dock i fråga om dispositionen

av utrymmet i det s. k. Preisiska huset velat framhålla, att

landshövdingens boställsvåning, omfattande, förutom andra utrymmen,

omkring 20 rum, synes riksdagen alltför stor tilltagen, särskilt om hänsyn

tages till förhållandet mellan eventuell hyra för en bostad av

denna storlek och den för samma befattningshavare anslagna avlöning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag för närvarande icke vunnit riksdagens bifall.

Stockholm den 5 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Bilaga A.

Till statsutskottets 8:e avdelning, Stockholm.

Såsom ägare till tomten nr 2 kvarteret Kungl. Trädgården hava vi under

ett halvt års tid sökt komma i underhandling med kungl. byggnadsstyrelsen om

omreglering av detta kvarter, så att ett förmånligare utnyttjande av tomterna

kunde äga rum. Härvid hava vi dels föreslagit en omstyckning av tomterna, dels

ett byte mellan statsverkets tomt i Kungl. Trädgården och vår fastighet nr 17

Västra Trädgårdsgatan.

En omstyckning av tomterna hava vi föreslagit då, om vår tomt nu bebygges,

densamma skulle förses med brandgavel mot Kungsträdgården för att möjliggöra

den utökning av byggnadsstyrelsens hus på tomtremsan utanför vår tomt, som

av kungl. byggnadsstyrelsen föreslagits. Då denna lösning för både oss och statsverket

ur byggnadskostnadsynpunkt är synnerligen ogynnsam samt då denna lösning

ur estetisk synpunkt ej är att förorda, hava vi föreslagit kungl. byggnadsstyrelsen

att bekosta en av byggnadsstyrelsen anordnad utredning om, hur dessa tomter

ur arkitektonisk synpunkt bäst böra ordnas.

Ett byte mellan den tomt i Kungl. Trädgården, som skulle upptagas av

byggnadsstyrelsens nu föreslagna byggnad jämte senare tillbyggnad, och vår fastighet

nr 17 Västra Trädgårdsgatan, skulle åter ur ekonomisk synpunkt vara synnerligen

fördelaktig för statsverket och hava vi därför velat framlägga saken för eder,

då vi förmoda att kungl. byggnadsstyrelsen ej nämnt något därom.

Enligt kungl. byggnadsstyrelsens förslag skulle en ombyggnad av nuvarande

ateljerbyggnaden kosta 625,000 kronor samt härför erhållas 36 rum jämte en

bottenvåning, för vilken i hyra beräknats 25,000 kronor. Byggnadskostnaden synes

dock väl lågt tilltagen, då för närvarande ingen förstklassig byggnad kan uppföraa

för de 80 kronor per m3, som i detta fall beräknats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Vår fastighet skulle enligt vårt brev till byggnadsstyrelsen förslagsvis förvärvas

av statsverket genom byte mot tomten i Kungl Trädgården samt en kontant

mellanskillnad av 600,000 kronor. I detta fall skulle erhållas cirka 72 rum

samt en bottenvåning, som i hyra ger 15,000 kronor. Vindsutrymmena, som kunna

användas till ritrum, äro i denna fastighet nära dubbelt så stora, som i den nu

föreslagna byggnaden. Genom överbyggnad av gården kunna även stora utrymmen

vinnas. I detta fall är byggnaden redan färdig och försedd med värmeledning, hiss

och alla moderna anordningar, och inga överraskningar i form av ökade byggnadskostnader

behöva befaras. Lokalerna kunna delvis genast få disponeras och de utrymmen,

som statsverket skulle erhålla i denna fastighet, komma att vara ungefär

dubbelt så stora, som i den nu föreslagna byggnaden, medan de ökade årliga omkostnaderna

härför skulle vara cirka 10,000 kronor, eller skillnaden i hyra, som

beräknats för bottenvåningarna.

Ur ekonomiskt synpunkt synes detta förslag böra för statsverket kunna medföra

så stora fördelar, att skäl synas finnas för att genom verkliga underhandlingar

närmare undersöka saken. Skälet till att ett sådant byte bör för statsverket vara

förmånligt, är naturligtvis att hörntomten vid Hamngatan i privat hand kan genom

det goda affärsläget giva så höga hyror, att för statsverket lika centralt belägna

utrymmen kunna åstadkommas till betydligt lägre hyror.

Som skäl mot ett byte har från byggnadsstyrelsens sida anförts, dels att

statsverket eventuellt skall bygga i Kungsträdgården mot Hamngatan, dels att det

ganda åtel] erbyggnadsbolaget kan motsätta sig ett byte.

Vad det första skälet beträffa]'' torde ett sådant bebyggande komma att väcka

en sådan opposition, att det ej kan tänkas genomfört. Den nu föreslagna ombyggnaden

av ateljerbyggnaden med sin fasad mot Kungsträdgården är ju dessutom

hindrande för en sådan ny byggnad.

Ateljerbyggnadsbolagets samtliga aktier äro dessutom övertagna av oss, varför

ett byte med oss ej kan av någon utomstående hindras. I detta sammanhang

torde även kunna påpekas, att det ännu ej är utrett, huruvida ej detta bolag kan

yrka på att av statsverket utfå de hyror, som influtit av ateljerbyggnaden. då en

uthyrning av densamma ei kan rubriceras som ett statsverkets »eget ändamål»,

som enligt kontraktet med bolaget erfordras för statens övertagande av tomten.

Därest byggnadsstyrelsen kunnat använda huset i nuvarande skick, kunde

byggnadsfrågan lösts ekonomiskt förmånligt för statsverket, men enligt det framlagda

förslaget återstår av hela byggnaden högst ett värde av kronor 40—50,000,

allt annat skall rivas. Då byggnaden kostat staten kronor 100,000 och giver höga

hyror, synes det underligt att just denna ur affärssynpunkt dyrbara tomt skall användas

för byggnadsstyrelsens behov, då andra billigare och lika bra tomter härför

borde kunna uppbringas.

Därest en närmare undersökning av denna fråga skulle synas utskottet önskvärd,

skola vi framlägga närmare kalkyler och bifoga vi nu endast en sats kopior

över fastigheten nr 17 Västra Trädgårdsgatan.

Stockholm den 5 april 1919.

Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden

Lennart Palme.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 272 275.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Bilaga. B.

Till ordföranden i statsutskottets lista avdelning.

I anledning av Eder förfrågan huruvida vi voro villiga förklara oss stå fast

intill den 1 april 1920 vid vårt erbjudande att på vissa villkor byta vår tomt nr 17

Västra Trädgårdsgatan mot ateljerbyggnadsbolagets hus i Kungsträdgården, få vi

härmed meddela, att vi ej anse oss kunna på så lång tid binda oss härför, men är

det troligt, att vi framdeles liksom nu gärna önska inleda underhandlingar härom.

Inledas sådana underhandlingar, är det även troligt, att en hel del lokaler i nr 17

Västra Trädgårdsgatan kunna till 1 oktober 1920 disponeras.

Stockholm den 17 maj 1919.

Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden

Lennart Palme.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.