Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

1919-06-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:282, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 282.

Nr 282.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser

mot illojal konkurrens m. m., dels ock en i

ämnet väckt motion.

(Första lagutskottets utlåtande nr 30.)

Till Konungen.

Genom en den 28 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 269,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens; samt

2) lag om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

en i anledning av densamma väckt motion.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets, av

riksdagen godkända utlåtande nr 30, varav ett tryckt exemplar härvid

fogas, får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i

propositionen innefattade lagförslagen, anmäla, att riksdagen, i anledning

av samma proposition, för sin del antagit följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 282.

7

i:o) Lag

med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens.

Härigenom förordnas som följer:

Om obehörigt användande eller yppande av yrkeshemligheter samt

liknande brott.

1 §•

I näringsverksamhet anställd person, som under den tid, tjänstavtalet är

gällande, i avsikt att bereda sig eller annan fördel eller att göra skada, obehörigen

använder sig av eller yppar fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande

eller annat, varom han under samma tid erhållit kännedom och som han vet ut-''

göra en arbetsgivarens yrkeshemlighet, straffes med böter från och med fem till

och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en månad till och med

ett år; ersätte ock uppkommen skada.

Lag samma vare, om någon i annat fall, i avsikt varom ovan förmäles,

obehörigen använder sig av eller giver annan del av ritning, mönster, modell

schablon eller dylik teknisk förebild, som han för utförande av arbete eller eljest

för affärsändamål fått sig anförtrodd.

2 §•

Är gärning, som i 1 § avses, enligt 22 kap. strafflagen att bedöma såsom

trolöshet mot huvudman, skall vad i sagda paragraf tinnes stadgat ej vinna

tillämpning.

3 §•

Om någon i avsikt, som i 1 § omförmäles, obehörigen använder sig av

eller giver annan del av yrkeshemlighet eller i paragrafens andra stycke avsedd

förebild, varom han vunnit kännedom genom honom lämnat meddelande av

den i samma paragraf angivna art, varde, såframt han, då han mottog meddelandet,

ägde kännedom om de förhållanden, som gjorde detsamma otillåtet,

straffad på sätt i 1 § sägs ävensom förpliktad att gottgöra uppkommen skada.

Om bestickning.

4 §•

Den, som lämnar, utlovar eller erbjuder gåva eller annan förmån till någon

i näringsverksamhet eller eljest vid företag av ekonomisk art eller vid verk, inrättning

eller stiftelse anställd person för att därigenom muta denne att vid

avtal om inköp av varor eller utförande av arbete eller tagande av försäkring

för dens räkning, hos vilken han är anställd, åt någon skaffa företräde fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 282.

för annan eller att underlåta framställa anmärkning i fråga om fullgörande

av sådant avtal, straffes med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en månad till och med ett år; ersätte ock

uppkommen skada.

5 §■

I näringsverksamhet eller eljest vid företag av ekonomisk art eller vid verk,

inrättning eller stiftelse anställd person, som tager, låter åt sig utlova eller

begär gåva eller annan förmån för att därigenom låta muta sig att vid avtal

om inköp av varor eller utförande av arbete eller tagande av försäkring för

dens räkning, hos vilken han är anställd, åt någon skaffa företräde framför

annan eller att underlåta framställa anmärkning i fråga om fullgörande av sådant

avtal, varde straffad på sätt i 4 § sägs ävensom förpliktad att ersätta uppkommen

skada.

Emottagen muta eller dess värde tillfaller kronan.

6 §•

Yad i 4 och 5 §§ stadgats skall icke äga tillämpning, om gärningen är

straffbar enligt 25 kap. strafflagen.

Allmänna bestämmelser.

7 §•

Med näringsverksamhet förstås i denna lag varje huvudsakligen på ekonomisk

vinst för dess utövare riktad yrkesmässig verksamhet.

8 §■

Berättigad att anställa talan enligt denna lag är:

1) i de uti 1 och 3 §§ angivna fall den, vilkens yrkeshemlighet eller förebild

obehörigen använts eller röjts; samt

2) i de uti 4 och 5 §§ omförmälda fall varje näringsidkare, som frambringar,

tillverkar eller håller till salu varor eller utför arbete av samma eller liknande

art som de varor eller det arbete, som skolat inköpas eller utföras, eller meddelar

försäkring av samma slag som den försäkring, vilken skolat tagas, ävensom

den anställdes arbetsgivare, där ej gärningen skett med dennes begivande, så ock,

utom vad angår skadestånd, varje sammanslutning för främjande av yrkesintressen,

såframt näringsidkare, varom ovan sägs, äro företrädda inom sammanslutningen

och denna äger att inför domstol kära.

Efter angivelse av den, som enligt vad ovan stadgas äger anställa talan,

må ock allmän åklagare väcka påstående om straff för brott, varom i denna

lag förmäles.

9 §•

Då vid domstol förekommer mål om obehörigt användande eller yppande av

yrkeshemlighet eller om missbrukande av förebild, som i 1 § andra stycket avses,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 282.

9

må på begäran av den, vilkens rätt förmenas hava blivit genom den åtalade

handlingen kränkt, domstolen, därest målets offentliga handläggning prövas kunna

för honom medföra ytterligare skada i samma hänseende, förordna, att målet

skall handläggas inom stängda dörrar.

10 §.

Yar, som vill fördra skadestånd enligt denna lag, skall inom två år från

den dag, då skadan timade, anhängiggöra sin talan hos domstol. Försummas det,

have han förlorat sin talan.

11 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, skall förvandling ske efter allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

2:o) Lag

om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen skola erhålla

följande ändrade lydelse:

5 §•

Har ämbetsman tagit, låtit åt sig utlova eller begärt muta, för att i ämbetet

orätt främja; värde, ändå att ingen skada skedde, avsatt och förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller ock dömd till mistning av ämbete på

viss tid; och skall, där till avsättning dömes, den skyldige, om brottet det förtjänar,

dessutom straffas med fängelse.

Den, som till ämbetsman lämnar, utlovar eller erbjuder sådan muta, dömes

till böter eller fängelse.

Tager eller betingar sig ämbetsman eljest för sin ämbetsåtgärd någon belöning

eller sportel, därtill han ej berättigad är; straffes med mistning av ämbete

på viss tid eller böter: äro omständigheterna synnerligen försvårande; må till

avsättning dömas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 280—285.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 282.

21 §•

Böter, som efter 5 § 3 mom., 6, 10, 14, 16 eller 17 § ådömas, må sättas

högst till beloppet för ett år av den lön och övriga inkomst, som åtfölja det

ämbete, vari den skyldige sig förbrntit. Är ej med det ämbete viss lön eller annan

inkomst förenad; vare bot högst ett tusen riksdaler.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Stockholm den 4 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.