Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fri rättegång m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

1919-06-04 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:283, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fri rättegång m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283.

11

Nr 283.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om fri rättegång m. m.

ävensom en i ämnet väckt motion.

(Första lagutskottets utlåtande nr 27 och memorial nr 31.)

Till Konungen.

Genom en den 21 februari 1919 dagteeknad proposition, nr 118,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fri rättegång; samt

2) lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

en i anledning av densamma väckt motion.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets utlåtande

nr 27 och memorial nr 31, varav tryckta exemplar härvid fogas,

får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen

innefattade förslaget till lag om fri rättegång, anmäla, att riksdagen

för sin del antagit följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 283.

Lag

om fri rättegång.

Med upphävande av 15 kap. 9 § rättegångsbalken samt med ändring av

vad lag och författning i övrigt innehålla mot denna lag stridande, förordnas

som följer:

Om fri rättegång vid underrätt.

1 §•

Vid allmän underrätt, polisdomstol, poliskammare och krigsrätt samt första

domstol i skiftesmål och i vattenmål må på de villkor och i den omfattning, som

här nedan stadgas, fri rättegång i visst mål beviljas den, som icke äger tillgång

till gäldande av de med rättegången därstädes förenade kostnader eller efter deras

utgivande skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande av

honom åliggande underhållsskyldighet.

I brottmål, där brottet är sådant, att det hör under allmänt åtal eller må

efter angivelse åtalas av allmän åklagare, må fri rättegång ej beviljas målsägande

i annat fall än att åklagaren anhängiggjort talan i målet, ifri rättegång må ej

heller beviljas den, vilkens talan grundar sig på överlåtelse, som kan antagas

hava skett i syfte att därmed vinna sådan förmån.

2 §•

Part, som beviljats fri rättegång, vare befriad från erläggande av stämpelavgift

i målet och njute tillika den förmån att av allmänna medel skola gäldas

expeditionslösen, kostnad för delgivning av stämning och sådant rättens beslut, av

vilket motparten skall erhålla del, samt för inkallelse av och ersättning till sådana

av parten åberopade vittnen, vilkas hörande rätten prövar för målets utredning erforderligt,

så ock ersättning till tjänsteman för särskild förrättning eller å tjänstens

vägnar förskjuten kostnad.

Där så finnes erforderligt för behörigt anhängiggörande eller utförande

av partens talan, må ock lämplig person förordnas att mot ersättning av allmänna

medel biträda parten i rättegången.

3 §.

Beslut om fri rättegång meddelas av rätten eller, då rätten ej sitter, av

dess ordförande.

4 §•

Ansökan om fri rättegång göres muntligen eller skriftligen och skall åtföljas

av skriftlig, på heder och samvete avgiven uppgift å sökandens förmögen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283. lii

hetsvillkor och omfånget av honom åliggande underhållsskyldighet; äro sagda

förhållanden ej kända, bör uppgiften vara styrkt genom offentlig myndighet

eller trovärdig, känd person.

5 §•

Rättegångsbiträde förordnas av rätten eller, då rätten ej sitter, av dess

ordförande.

Där målets beskaffenhet det fordrar, bör till biträde förordnas lämplig person,

som avlagt för utövande av domareämbete föreskrivna kunskapsprov. Därvid bör

företrädesvis anlitas någon, som yrkesmässigt utövar adv okat verksamhet.

Har i fall, som i andra stycket sägs, part till rättegångsbiträde föreslagit

person, som där avses, bör avvikelse från förslaget ej ske, såframt ej särskilda skäl

därtill äro.

Vid förordnande av rättegångsbiträde må, när skäl därtill äro, biträdet

berättigas att sätta annan lämplig person i sitt ställe.

6 §•

Om delgivning och inkallelse, som i 2 § sägs, föranstalte, där parten därom

framställer begäran, rätten eller dess ordförande.

7 §•

Finnes under rättegången, att parten utan intrång i de medel, som äro

nödiga för hans eget uppehälle och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet,

kan gälda kostnaderna för rättegången, äge rätten förordna, att förmånen^

av fri rättegång skall upphöra. Lag samma vare, där parten berett sig fri

rättegång, oaktat hans talan är av beskaffenhet, som i 1 § andra stycket andra

punkten sägs.

8 §•

När rätten från sig skiljer mål, vari fri rättegång varit part beviljad,

skall rätten, där parten jämlikt 7 § förklarats förlustig sagda förmån, förplikta

honom ersätta statsverket kostnad, som enligt 2 § skolat gäldas av allmänna

medel. År ej sådant fall för handen, men tappar motparten, varde dylik ersättningsskyldighet

denne ålagd, där han enligt lag är pliktig gälda vinnande parts

rättegångskostnad.

9 §•

Mot beslut, varigenom fri rättegång beviljats, må talan ej föras.

Har rättens ordförande lämnat utan bifall ansökan om fri rättegång eller

om förordnande av rättegångsbiträde eller till rättegångsbiträde förordnat annan,

än part föreslagit, må parten hos rätten påkalla ny prövning av frågan.

Om fri rättegång i hovrätt och hos Konungen.

10 §.

Har part vid underrätt åtnjutit fri rättegång, vare han, då målet fullföljes

till hovrätten, berättigad att jämväl med avseende å rättegången därstädes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 283.

tillgodonjuta de i 2 § första stycket omförmälda förmåner, såframt ej under tiden

partens förmögenhetsförhållanden veterligen så ändrats, att han utan intrång i de

medel som äro nödiga för hans eget uppehälle och för fullgörande av honom ålig
fande

underhållsskyldighet, kan gälda kostnaderna för rättegången i hovrätten.

art äge ock eljest i hovrätten komma i åtnjutande av fri rättegång i den omfattning

nu sagts, där han, på sätt i 4 § föreskrives, styrker, att han icke äger

tillgång till gäldande av de med rättegången i hovrätten förenade kostnader eller

efter deras utgivande skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande

av honom åliggande underhållsskyldighet.

Där hovrätt i allo eller i huvudsakliga delar bifaller ändringssökande av

part, som äger tillgodonjuta de i första stycket angivna förmåner, må hovrätten

på partens begäran i det slutliga utslaget tillerkänna biträde, som parten anlitat

för rättegången därstädes, ersättning av allmänna medel.

Yad i 1 § andra stycket samt i 6, 7 och 8 §§ är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning med avseende å fri rättegång i hovrätt.

Mot hovrätts beslut i fråga, som i denna paragraf avses, må talan ej föras.

11 §•

Yad i 10 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om mål,

som fullföljes hos Konungen.

Om fri verkställighet av dom eller utslag.

12 §.

Har part åtnjutit fri rättegång, vare parten vid verkställighet av dom

eller utslag i målet befriad från honom enligt lag åliggande skyldighet att förskjuta

kostnad för förrättningen, och skall av allmänna medel gäldas all nödig

förrättningskostnad, i den mån den ej kan av tappande parten uttagas.

Har på grund av vad nu stadgats statsverket haft att vidkännas förrättningskostnad,

skola bestämmelserna i första stycket icke äga tillämpning i fråga

om nytt försök till verkställighet av domen eller utslaget i den del förrättningen

avsåg.

Allmänna bestämmelser.

13 §•

Part, som åtnjutit fri rättegång, må, där han efter rättegångens avslutande

finnes utan intrång i de medel, som äro nödiga för hans eget uppehälle och för

fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet, kunna gälda rättegångskostnad,

som enligt denna lag av allmänna medel guldits, på yrkande av kronans

ombudsman i den ort, där parten har sitt hemvist, förpliktas ersätta statsverket

sådan kostnad, såframt motparten ej i utslaget ålagts dylik ersättningsskyldighet.

Talan härom må ej väckas senare än fem år efter rättegångens avslutande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283. 15

Yad nu stadgats galle ock i fråga om kostnad, som av allmänna medel

guldits för verkställighet av dom eller utslag, dock att tiden för talans anhängiggörande

skall räknas från det verkställigketsätgärden avslutats.

14 §.

Vittnesersättning, som enligt denna lag skall gäldas av allmänna medel,

skall utgå efter enahanda grunder och i samma ordning, som stadgas angående

ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål.

Rättegångsbiträde, som enligt denna lag är berättigad till ersättning av

allmänna medel, åtnjute efter rättens prövning skäligt arvode för det arbete, biträdet

nedlagt å rättegången för dess förberedande och utförande, så ock ersättning

för nödvändiga utgifter och tidsspillan. Ej må biträde, som förordnats av

rätten eller dess ordförande, av parten förbehålla sig ytterligare ersättning; bar

sådant förbehåll skett, vare det utan verkan.

Beslut om ersättning till rättegångsbiträde gånge i verkställighet, ändå

att det ej vunnit laga kraft. Skriftligt besked om beslutet skall utan avgift

tillhandahållas biträdet.

15 §.

Vad i denna lag sägs om rättegångsbiträde äge ej tillämpning i fall, då,

enligt vad särskilt är stadgat, häktad eller vid krigsdomstol tilltalad är berättigad

erhålla sådant biträde.

16 §.

Under förutsättning av ömsesidighet äger Konungen förordna, att undersåte

i viss främmande stat i fråga om rätt till fri rättegång skall vara likställd

med svensk medborgare.

11 §■

Närmare föreskrifter rörande ordningen för gäldande av ersättning enligt

denna lag till tjänstemän och rättegångsbiträden ävensom angående delgivningar

och inkallelser genom rättens eller dess ordförandes försorg samt vad" i övrigt

med avseende å''denna lags tillämpning är att iakttaga meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 283.

Angående propositionen, i vad den avser förslag till lag om ändrad

lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken, kommér riksdagen

att framdeles avlåta särskild skrivelse.

Stockholm den 4 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.