Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalöknings fond ni. m.
1919-06-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:297, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalöknings fond ni. m.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 297.
Nr 297.
Godkänd av första kammaren den il juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående statsverkets
kapitalöknings fond ni. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 195.)
Till Konungen.
Ten till riksdagen den 21 mars 1919 avlåten proposition (nr 344),
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga propositionen bifogat förslag till dels förordning
om statsverkets kapitalökningsfond, dels ock förordning om
ändrad lydelse av 42 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt
och skatt för gåva.
Beträffande denna proposition får riksdagen, i vad densamma angår
förslag till förordning angående statsverkets kapitalökningsfond, anföra
föl j ande:
Den fråga, som nu bragts under riksdagens behandling, är tvivelsutan
värd all uppmärksamhet. Riksdagen har emellertid vid behandlingen
av propositionen vunnit den uppfattningen, att förslaget är av
mera genomgripande och omfattande betydelse än den i ärendet lämnade
utredningen synes giva vid handen. Såväl ur nationalekonomisk
som ur statsfinansiell synpunkt torde frågan tarva en mera fullständig
undersökning, innan definitivt beslut i ämnet fattas.
Med avseende på problemets rent nationalekonomiska sida synes
det sålunda till en början böra närmare klarläggas, vilka skatter i särskilt
hög grad kunna anses träffa de inkomster, som eljest skolat i den
enskildes hand användas till ny kapitalbildning. Det torde närmast vara
sådana skatter, som avses, då man talar om »kapitalskatter». Ty en
direkt överflyttning av redan placerat kapital till staten ställer inga
5
Riksdagens skrivelse Nr 297.
disponibla medel till statsverkets förfogade. Redan av statskontorets i
statsrådsprotokollet intagna yttrande i ärendet framgår, att delade meningar
kunna hysas, huruvida den del av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som belöper å den i det taxerade beloppet ingående förmögenhetsandelen,
verkligen är att betrakta såsom en kapitalskatt i här angiven
mening. Denna beteckning synes däremot kunna bättre passa på
vissa stämpelskatter, vilka dock ej beröras i Eders Kungl. Maj:ts proposition,
exempelvis fond- och lagfartsstämpelskatterna. Men även fastställandet
av de slag av statsutgifter, som skola anses vara kapitalbildande,
synes möta vissa svårigheter. Det finnes sålunda under riksstatens
rubrik »verkliga utgifter» uppförda anslag — exempelvis för
förvärv av fastigheter för ämbetsverkslokaler o. d. — som tvivelsutan
äro att betrakta såsom i högre grad kapitalbildande än åtskilliga anslag,
som i riksstaten uppföras under rubriken »utgifter för kapitalökning».
Vad den statsfinansiella synpunkten angår, har riksdagen i den
förevarande propositionen saknat utredning, på vad sätt medel äro avsedda
att anskaffas för täckande av den lucka i budgeten, som komme
att uppstå därigenom, att de i förordningen avsedda skatteinkomsterna
icke skulle få tagas i anspråk för bestridande av löpande statsutgifter.
Detta spörsmål är i och för sig av stor betydelse och bör enligt riksdagens
mening icke förbigås.
Riksdagen vill slutligen i förevarande sammanhang erinra därom,
att 1916 års riksdag i skrivelse nr 186 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t
ville låta verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning andra
statsinkomster än lånemedel borde komma till användande för statsbanebyggnaderna
i Norrland. Riksdagen framhöll i sagda skrivelse, att vid
denna utredning även borde tagas hänsyn till övriga utgifter för kapitalökning.
Det vill synas riksdagen, att sistnämnda fråga står i nära samband
med spörsmålet om inrättandet av en kapitalökningsfond, och att
fördenskull dessa båda frågor böra lösas i ett sammanhang.
I enlighet med vad nu anförts, har riksdagen ansett, att för närvarande
beslut om inrättande av en kapitalökningsfond icke bör fattas,
men att frågan om statens kapitalbildning bör i hela sin vidd upptagas
till förnyad prövning. Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad angår inrättande av
en statsverkets kaptalökningsfond, icke vunnit riksdagens bifall.
Stockholm den 11 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.