Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalöknings fond ni. m.

1919-06-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:297, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående statsverkets kapitalöknings fond ni. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 297.

Nr 297.

Godkänd av första kammaren den il juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående statsverkets

kapitalöknings fond ni. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 195.)

Till Konungen.

Ten till riksdagen den 21 mars 1919 avlåten proposition (nr 344),

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga propositionen bifogat förslag till dels förordning

om statsverkets kapitalökningsfond, dels ock förordning om

ändrad lydelse av 42 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt

och skatt för gåva.

Beträffande denna proposition får riksdagen, i vad densamma angår

förslag till förordning angående statsverkets kapitalökningsfond, anföra

föl j ande:

Den fråga, som nu bragts under riksdagens behandling, är tvivelsutan

värd all uppmärksamhet. Riksdagen har emellertid vid behandlingen

av propositionen vunnit den uppfattningen, att förslaget är av

mera genomgripande och omfattande betydelse än den i ärendet lämnade

utredningen synes giva vid handen. Såväl ur nationalekonomisk

som ur statsfinansiell synpunkt torde frågan tarva en mera fullständig

undersökning, innan definitivt beslut i ämnet fattas.

Med avseende på problemets rent nationalekonomiska sida synes

det sålunda till en början böra närmare klarläggas, vilka skatter i särskilt

hög grad kunna anses träffa de inkomster, som eljest skolat i den

enskildes hand användas till ny kapitalbildning. Det torde närmast vara

sådana skatter, som avses, då man talar om »kapitalskatter». Ty en

direkt överflyttning av redan placerat kapital till staten ställer inga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 297.

disponibla medel till statsverkets förfogade. Redan av statskontorets i

statsrådsprotokollet intagna yttrande i ärendet framgår, att delade meningar

kunna hysas, huruvida den del av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som belöper å den i det taxerade beloppet ingående förmögenhetsandelen,

verkligen är att betrakta såsom en kapitalskatt i här angiven

mening. Denna beteckning synes däremot kunna bättre passa på

vissa stämpelskatter, vilka dock ej beröras i Eders Kungl. Maj:ts proposition,

exempelvis fond- och lagfartsstämpelskatterna. Men även fastställandet

av de slag av statsutgifter, som skola anses vara kapitalbildande,

synes möta vissa svårigheter. Det finnes sålunda under riksstatens

rubrik »verkliga utgifter» uppförda anslag — exempelvis för

förvärv av fastigheter för ämbetsverkslokaler o. d. — som tvivelsutan

äro att betrakta såsom i högre grad kapitalbildande än åtskilliga anslag,

som i riksstaten uppföras under rubriken »utgifter för kapitalökning».

Vad den statsfinansiella synpunkten angår, har riksdagen i den

förevarande propositionen saknat utredning, på vad sätt medel äro avsedda

att anskaffas för täckande av den lucka i budgeten, som komme

att uppstå därigenom, att de i förordningen avsedda skatteinkomsterna

icke skulle få tagas i anspråk för bestridande av löpande statsutgifter.

Detta spörsmål är i och för sig av stor betydelse och bör enligt riksdagens

mening icke förbigås.

Riksdagen vill slutligen i förevarande sammanhang erinra därom,

att 1916 års riksdag i skrivelse nr 186 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t

ville låta verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning andra

statsinkomster än lånemedel borde komma till användande för statsbanebyggnaderna

i Norrland. Riksdagen framhöll i sagda skrivelse, att vid

denna utredning även borde tagas hänsyn till övriga utgifter för kapitalökning.

Det vill synas riksdagen, att sistnämnda fråga står i nära samband

med spörsmålet om inrättandet av en kapitalökningsfond, och att

fördenskull dessa båda frågor böra lösas i ett sammanhang.

I enlighet med vad nu anförts, har riksdagen ansett, att för närvarande

beslut om inrättande av en kapitalökningsfond icke bör fattas,

men att frågan om statens kapitalbildning bör i hela sin vidd upptagas

till förnyad prövning. Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad angår inrättande av

en statsverkets kaptalökningsfond, icke vunnit riksdagens bifall.

Stockholm den 11 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.