Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för täckande av viss del av statens järnvägars driftförlust under år 1918.
1919-06-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:299, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för täckande av viss del av statens järnvägars driftförlust under år 1918.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 299.
9
Nr 299.
Godkfind av första kammaren den 11 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för täckande av viss del av
statens järnvägars driftförlust under år 1918.
(Statsutskottets utlåtande nr 197).
Till Kod,ungen.
Uti en till riksdagen den 7 mars 1919 avlåten proposition (nr 162)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att för täckande av statens järnvägars driftförlust under
år 1918 — utöver för dylikt ändamål förut anvisade anslag — å tillläggsstat
för år 1919 under titel »utgifter för kapitalökning, tillfällig
försträckning åt statens järnvägar» anvisa ett förslagsanslag, att utgå
av tillfälliga lånemedel, å högst 11,300,000 kronor.
För täckande av driftförlust vid statsbanorna under förra delen av
år 1918 beviljade samma års lagtima riksdag å tilläggsstat under titel
»tillfällig försträckning åt statens järnvägar» ett förslagsanslag, högst,
30,000,000 kronor. För beredande av medel till extra krigstidstillägg
och extra krigstidshjälp åt statsbanepersonalen anvisade därefter urtima
riksdagen 1918 å extra tilläggsstat under samma titel ett förslagsanslag,
högst, 19,000,000 kronor. Den bokförda driftförlusten under året har
emellertid efter verkställt bokslut befunnits uppgå till 60,298,170 kronor
96 öre. För täckande av bristen äskas nu ett till 11,300,000 kronor
avjämnat anslag.
Givetvis måste det av Eders Kungl. Maj:t begärda anslaget nu
anvisas. Den uppkomna situationen har emellertid måst ingiva riksdagen
allvarliga bekymmer, helst det för närvarande är omöjligt att överblicka,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 296—-301. 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 299.
huruvida densamma kommer att jämväl för innevarande år fortfarande
göra sig gällande.
Till det dåliga resultatet av statens järnvägars rörelse under år 1918
hava åtskilliga orsaker samverket. I »Järnvägsstatistiska meddelanden»,
extrahäfte I för år 1919, innefattande en preliminär redogörelse för
statens järnvägar under år 1918, hava de på frågan inverkande omständigheterna
utvecklats. Ur berörda redogörelse tillåter sig riksdagen
återgiva följande korta sammanfattning.
»Det otillfredsställande ekonomiska resultatet av 1918 års statsbanedrift
är i väsentlig grad att tillskriva dels det ogynnsamma konjunkturläget,
kännetecknat av en allmänt vikande konjunktur, förenad med från
högkonjunkturen kvarstående högt uppdrivna omkostnader av alla slag,
och dels en rad av extraordinärt ogynnsamma omständigheter, vilka
verkat antingen i form av abnorma driftkostnader eller såsom förlust
respektive utebliven vinst å särskilda rörelsegrenar. I fråga om omkostnaderna
är främst att nämna en fördyring av lokomotivbränslet långt
utöver måttet för kristidens allmänna prishöjning; denna kostnadsökningliar
i hög grad skärpts därigenom, att järnvägsstyrelsen ålagts att med
bortseende från egna ekonomiska hänsyn inköpa engelska stenkol till
priser, som vida överstego samtidiga priser å tillgängliga tyska kol.
Beträffande inkomsterna är att nämna, att malm-, post- och militärtransporter
av alldeles särskilda orsaker givit otillfredsställande ekonomiska
resultat, varjämte hänsyn till landets och näringslivets intressen
betingat återhållsamhet i fråga om ytterligare tariffhöjningar.
Kostnadsökningen på grund av bränslets fördyring utöver 1917
års redan utomordentligt högt uppdrivna nivå kan skattas till cirka 60
miljoner, varav cirka 22 miljoner kronor kunna tillskrivas en rent ekonomiskt
sett ofördelaktig import från England. Förlusten å post- och
militärtrafik kan skattas till cirka 6 miljoner kronor. För malmtrafiken
förefinnes enligt järnvägsstyrelsens åsikt en fordran hos LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag på cirka 13.3 miljoner kronor, vilken fordran
dock ingalunda uppgår till det belopp, som vid frihet från kontraktsbestämmelser
rörande fraktsatser skäligen synts böra uttagas i form av
höjda frakter; vid en höjning av malmfrakterna i samma proportion
som övriga frakter skulle nämligen hava uppstått en merinkomst av
cirka 17 miljoner kronor, och vid en höjning till samma nivå som
övriga malmfrakter skulle merinkomsten stigit till 32 miljoner kronor.»
Ehuruväl den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen synes
kunna till väsentlig del förklara den uppkomna driftförlusten för år 1918,
11
Riksdagens skrivelse Nr 29!/.
har dock riksdagen i detta sammanhang'' velat, framhålla den tvingande
nödvändigheten av att intet nnderlåtes att för framtiden söka åstadkomma
ett tillfredsställande resultat av denna betydande gren av statsverksamheten.
Då riksdagen nästlidet år yttrade sig angående det riksdagen
då underställda förslaget om förhöjda provisoriska tilläggsavgifter
å statens järnvägar, gav riksdagen uttryck för liknande uppfattning.
För att någon ytterligare förhöjning av taxorna å statsbanorna — även
om dessa för närvarande i allmänhet ligga väsentligt under de enskilda
järnvägarnas taxor — icke vidtagits, kunna emellertid tvivelsutan vägande
skäl anföras. Men det synes riksdagen vara nödvändigt, att statens
järnvägars taxepolitik återupptages till eu ingående prövning. Även åt
den ej mindre viktiga frågan om utgifternas begränsning är det enligt
riksdagens uppfattning nödvändigt att ägna eu liknande uppmärksamhet.
Sådana inskränkningar och besparingar, som med vederbörligt uppehållande
av driften kunna genomföras, böra givetvis iakttagas.
För att dessa synnerligen invecklade och omfattande frågor skola
bliva på ett allsidigt och klargörande sätt utredda, synes det riksdagen
vara lämpligast, att utredningen överlämnas åt personer, vilka äro på
samma gång obundna i sin uppfattning och utrustade med omfattande
erfarenhet från praktiskt ekonomisk verksamhet. Det vill synas riksdagen
uppenbart, att en på dylikt sätt verkställd utredning bör bliva
till stor fördel jämväl för järnvägsmyndigheterna själva, då fråga kan
bliva om vidtagande av taxeändringar eller andra åtgärder, som äro
nödvändiga för vinnande av ett ekonomiskt tillfredsställande resultat av
statsbanerörelsen. Det ligger i sakens natur, att den ifrågasatta utredningen
bör komma till stånd utan dröjsmål och snarast möjligt avslutas.
I enlighet med vad sålunda anförts, får riksdagen dels anmäla,
att riksdagen för täckande av statens järnvägars driftförlust under år
1918 — utöver för dylikt ändamål förut anvisade anslag — å tilläggsstat
för år 1919 under titel »utgifter för kapitalökning, tillfällig försträckning
åt statens järnvägar» anvisat ett förslagsanslag, högst,
11,300,000 kronor;
dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta om en
allsidig utredning snarast möjligt rörande de åtgärder, som böra vidtagas
för erhållande för framtiden av ett tillfredsställande resultat av driften
vid statens järnvägar.
Stockholm den 11 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.