Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige under våren 1919, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, dels och i anledning av propositionerna inom riksdagen väckta motioner.

1919-02-25 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:30, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige under våren 1919, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, dels och i anledning av propositionerna inom riksdagen väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SO.

i

Nr 30.

Godkänd av första kammaren den 25 februari 1919.

Godkänd av andra kammaren den 25 februari 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

May.ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter

i fråga om förrättandet av val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige under våren 1919, dels

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande

till två dagar av vissa valförrättningar under

våren 1919, dels och i anledning av propositionerna

inom riksdagen väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

Genom en den 24 januari 1919 dagtecknad proposition, nr 36, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden, föreslagit riksdagen att antaga

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 14 sand. Nr 30. 843 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 30.

vid propositionen fogat förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga

om förrättandet av val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

under våren 1919.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom en den 4 februari 1919 dagtecknad

proposition, nr 76, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående utsträckande

till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919.

I samband med propositionerna har riksdagen behandlat nio i anledning

av desamma inom riksdagen väckta motioner.

riksdagen har ansett sig i ett sammanhang böra till behandling

upptaga ifrågavarande kungl. propositioner jämte i anledning av dem

väckta motioner.

Vad då först angår en inom andra kammaren väckt motion, vari

hemställes, att förrättandet av landstingsmannavalen innevarande år

måtte uppskjutas till förra hälften av juni månad, vill riksdagen erinra

om att enligt vid 1918 års urtima riksdag träffad överenskommelse

så väl landstingsmannavalen som övriga här ifrågavarande val skola

förrättas i mars månad och har riksdagen på denna grund icke kunnat

bifalla nämnda motion. Riksdagen delar däremot den uppfattning, som

i de kungl. propositionerna kommit till uttryck, att, särskilda åtgärder

böra vidtagas för underlättande såväl av dessa val som av de övriga

val, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december

1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

samt om landsting den 21 mars 1862, skola äga rum under våren 1919.

För underlättande av nämnda val har Eders Kungl. Maj:t föreslagit två

åtgärder, nämligen utsträckande av tiden för val i kommunerna till två

dagar samt sammanförande av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen,

som avse två tidsperioder, till en och samma förrättning. Ett

genomförande av dessa åtgärder skulle enligt riksdagens mening i väsentlig

grad både för väljare och valförrättare underlätta valhandlingen.

1 de motioner, som i anledning av de kungl. propositionerna hava

väckts inom riksdagen, hava även framlagts åtskilliga andra förslag

avseende att underlätta de kommande valen. I huvudsak yrkas i motionerna

bland annat, dels att inom kommun eller valdistrikt å landsbygden

val skall kunna förrättas å särskilda lokaler, vilket med nuvarande lagstiftning

icke är möjligt, dels att röstning för val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige för båda tidsperioderna bör få äga rum

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 30.

3

genom avlämnande av två i samma kuvert nedlagda, eventuellt sammanhängande

valsedlar. Riksdagen anser, att åtgärder, avseende att efterkomma

dessa önskemål, även skulle vara ägnade att underlätta de

kommande valen.

Då såväl båda propositionerna som motionerna hava samma syfte,

har riksdagen ansett sig böra till ett lagförslag sammanföra de olika bestämmelser,

som riksdagen dels i anslutning till de framlagda förslagen,

dels på grund av vad i övrigt förekommit vid riksdagens behandling av

frågan, funnit nödigt besluta för vinnande av det önskade ändamålet.

De fördelar, som skulle vinnas genom att vid val av kommunal-, municipal-

och stadsfullmäktige de röstande skola äga avlämna två valsedlar i

ett valkuvert, ligga för öppen dag. Förslaget, att mer än en vallokal

användes inom kommun eller valdistrikt å landsbygden, förutsätter, att

sådana anordningar vidtagas, att valförrättningen å de särskilda lokalerna

förlägges till särskilda dagar; uppställningen av röstlängden i landskommunerna

medger i regel nämligen icke, att valet samtidigt hålles på två

platser. I Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 36 utsäges, att en sådan anordning

icke ansetts tillrådlig, då beslut härom icke borde ankomma på

stämmoordföranden och anordningen dessutom kunde missbrukas samt tekniska

svårigheter med anordnande av dylika ambulatoriska valförrättningar

förelåge. Riksdagen beaktar väl dessa synpunkter, men i betraktande av

de stora fördelar för väljarna, den ifrågasatta anordningen skulle medföra,

anser riksdagen vad i propositionen anförts mot ett anordnande av flera

än en vallokal för val i landskommun icke vara av avgörande natur.

En åtgärd, som enligt riksdagens mening är särskilt ägnad att underlätta

de kommande valen, är att, enligt vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

valförrättning utsträckes över mer än en dag. Riksdagen delar den i

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 76 uttalade åsikten, att en utsträckning

av valförrättning till två dagar bör göras obligatorisk i folkrikare kommun

eller valdistrikt av kommun å landsbygden. I smärre kommuner

å landsbygden liksom även i städer och stadsliknande samhällen bör en

utsträckning av tiden för valförrättningen åter göras fakultativ. En anhopning

av väljare är givetvis i smärre landsortskommuner icke att

vänta eller kommer i varje fall icke att förekomma i så stor utsträckning

som i större kommuner. I städer och stadsliknande samhällen är

en dylik anhopning åter icke av så avsevärd olägenhet för de röstande

som fallet är på landsbygden; beträffande valförrättningar i städerna

böra dessutom meddelas bestämmelser, som möjliggöra upprättande av

flera samtida vallokaler.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 30.

Det invånarantal i landskommun eller valdistrikt, som torde föranleda

obligatorisk utsträckning av tiden för valförrättning till två dagar,

synes riksdagen böra i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 76 sättas till 3.000.

Ett förläggande av valförrättningen i landskommun till flera lokaler

inom kommunen bör göras helt fakultativt. I kommuner, i vilka

samfärdsförhållandena äro av sämre beskaffenhet, kan ett förläggande

av valet till två eller tre särskilda lokaler vara synnerligen önskligt; i

kommuner med goda samfärdsförhållanden kan åter en dylik åtgärd

vara obehövlig. En bestämmelse av den art, som föreslagits i en inom

andra kammaren väckt motion, att två eller tre vallokaler skulle inrättas,

där de röstande hava mer än en mil till vallokalen, skulle enligt riksdagens

åsikt icke giva den önskvärda smidigheten åt de ifrågasatta bestämmelserna

om valförrättnings förläggande till särskilda lokaler.

1 allmänhet bör enligt riksdagens mening valförrättning å landsbygden

icke äga rum i flera lokaler än två för varje kommun eller valdistrikt

av kommun. Där särskilda skäl tala därför, torde emellertid

möjlighet böra beredas, att inom kommun eller valdistrikt upprätta tre

vallokaler. För detta fall måste tydligen valet äga rum å tre skilda

förrättningsdagar.

Bestämmanderätten, huruvida valförrättning å landsbygden skall

inom kommun eller valdistrikt kunna utsättas att äga rum å särskilda

lokaler, synes icke kunna anförtros åt annan än åt ordföranden i vederbörande

kommunal- eller distriktsstämma. I en inom andra kammaren

väckt motion har ifrågasatts att uppdraga bestämmanderätten åt länsstyrelsen,

vars beslut i detta fall icke skulle få överklagas; en sådan anordning

synes emellertid med den knappa tid, som står till buds, med nödvändighet

komma att medföra sådant dröjsmål, att dess genomförande skulle

äventyras. Ett hörande av kommunalstämman eller kommunalnämnden

vore för många fall kanske icke möjligt och skulle alltid medföra tidsutdräkt.

De dagar, under vilka valförrättning skall äga rum, böra där så

ske kan enligt riksdagens mening omedelbart följa varandra. För

det fall, att valförrättning äger rum i särskilda lokaler, är detta tydligen

icke alltid möjligt, enär valförrättaren måste äga tid att resa från

en vallokal till annan. För detta fall synes det böra läggas i hans

hand att förordna, att valförrättning i lokal, som senare användes, icke

skall taga sin början förr än å andra dagen näst efter den, å vilken

förrättningen utsatts att äga rum å lokal, som tidigare under valet användes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SO.

För att bereda största möjliga antal väljare tillfälle att deltaga i

valen torde stadgas, att eu av förrättniugsdagarna för val av kommunalfullmäktige

bör infalla å en söndag. Vid val av landstiugsmän är

enligt nu gällande big Marie bebådelsedag i regel valdag; i detta förhållande

bör enligt riksdagens mening icke göras ändring.

Skall landstingsmannaval förrättas å två dagar synes i regel den

följande dagen eller, om två vallokaler upprättas, den närmast därefter

följande dagen böra tagas i anspråk för den fortsatta förrättningen, men

möjlighet torde beredas att i detta fall förlägga valet även till (lagen

närmast före den 25 mars.

Beträffande formerna för de val, som å landsbygden förrättas å

flera valdagar, bör enligt riksdagens mening föreskrivas, att valkuverten

för varje dag förseglas och insändas till vederbörande myndighet.

Försegling av valurnan synes icke vara tillfyllestgörande; särskilt

icke i de fall, då valförrättningen förlägges till skilda lokaler. Däremot

anser riksdagen icke behövligt, att föreskrift meddelas därom, att även

röstlängden skulle ovillkorligen behöva förseglas. Eu dylik föreskrift

skulle, om den icke uppfylldes, vara en anledning till vals överklagande.

Riksdagen förutsätter emellertid, att varje valförrättare kommer att vidtaga

betryggande åtgärder för att röstlängden under dess överförande

från en vallokal till annan kommer att skyddas för allt ingrepp.

I vissa större städer har magistraten redan med nu gällande lagstiftning

infört eu anordning, varigenom valkretsarna i stad uppdelats i

smärre distrikt med var sin vallokal. Möjlighet härtill beredes av det

förhållandet, att röstlängden i städerna är uppställd efter rotar och

kvarter. Den enda svårigheten utgöres av, att en väljare, som äger

att rösta å viss vallokal inom valkretsen, lagligen är berättigad att utöva

rösträtt med fullmakt även i annan vallokal. Denna svårighet upphäves

därigenom, att person, som. för egen del utövat rösträtt i en vallokal

men icke därstädes tillika röstat med fullmakt, på begäran i denna vallokal

erhåller ett bevis, att han är berättigad att i även annan vallokal

inom valkretsen utöva rösträtt med fullmakt. Sedan genom Eders Kungl.

Maj:ts kungörelse den 24 januari 1919 om magistrats i stad fördelning

på avdelningar samt sammansättning vid valförrättningar under år 1919

befogenhet givits magistrat att utan hinder av vad däremot stridande

må vara föreskrivet i den för magistraten gällande arbetsordning, fördela

sig på två eller flera avdelningar ävensom därvid till ledamöter i magistraten

förordna jämväl icke lagfarna personer, synes en dylik anordning,

varigenom uppenbara fördelar beredas väljarna, kunna åvägabringas

även i smärre städer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr SO.

Föreskrift torde icke behöva meddelas, att magistrat eller stadsstyrelse,

som icke bär att sammanräkna valsedlarna, bör för varje dag insända

dem till den myndighet, som har att förrätta sammanräkningen. Då i

stad valurnan icke behöver flyttas mellan de olika valdagarna och då

alltid en judiciell myndighet övervakar valet, synes det vara fullt tillräckligt,

att enligt gällande bestämmelser valurnan såsom vid annat uppehåll

i valet i vederbörlig ordning förseglas.

Då under våren 1919 flera val under en mycket kort period komma

att förrättas, och då stora väljarmassor, vilka förut icke ägt rösträtt och

därför icke äro vana att gå till val, komma att deltaga i dessa valhandlingar,

synes riksdagen lämpligt för att undvika förväxlingar av valsedlarna,

att uppgift bör få anbringas å dessa om det slag av val för vilket

valsedeln är avsedd.

De formulär till valfullmakter, som användas, upptaga ofta endast

viss valdag — t. ex. »fullmakt för val av landstingsman i N. N. kommun

Marie bebådelsedag år 1919». Då fullmakter för de val, som skola

äga rum i mars, redan torde börjat spridas, böra särskilda föreskrifter

meddelas, så att fullmakter av det innehåll, ovan berörts, bliva giltiga

för hela valförrättningen.

Såsom redan framgått av vad inledningsvis yttrats, har riksdagen

ansett sig böra förorda, att kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen

under våren 1919, vilka avse två olika tidsperioder, böra ske vid

en och samma förrättning, ävensom att därvid valmännen må vara berättigade

att i ett valkuvert frambära båda de valsedlar, de äga avlämna.

Till de båda valsedlar, som enligt riksdagens mening böra få

nedläggas i ett och samma valkuvert, bör, därest så önskas, kunna få

användas ett sammanhängande papper, avdelat i två hälfter genom en

lodrätt gående perforerad linje, så att delarna vid sammanräkningen lätt

kunna avskiljas från varandra. För att valsedlarna för det ena valet

skola kunna skiljas från de valsedlar, sorti avse det andra valet, måste

å de särskilda valsedlarna anbringas en. beteckning, vilken av de båda

tidsperioderna valsedel avser. Bäst synes detta ske genom anbringande

av orden »två år» eller »fyra år» såsom beteckningar å valsedlar för

åren 1919—1920 resp. 1919—1922. Såsom anvisning för uppställande

av dylika sammanhängande valsedlar har riksdagen vid det av riksdagen

antagna lagförslaget bifogat ett exempel på en så beskaffad valsedel.

Godtages den grundsatsen, att vid ovannämnda val två valsedlar

skulle kunna inläggas i ett valkuvert, måste vissa från de nuvarande

avvikande bestämmelser givas om valsedels ogiltighet. Vid utarbetande

av dessa bestämmelser har riksdagen även haft sin uppmärksamhet fäst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SO.

7

på lämpligheten att ändra ett av de allmänna stadganden om ogiltighet

av valsedel, som icke direkt beröras av den nya principen om två valsedlar

i ett valkuvert. Finnas i ett valkuvert två valsedlar, som innehålla

samma tids beteckning, borde båda valsedlarna enligt de äldre grundsatserna

vara ogiltiga. Om emellertid båda valsedlarna äro fullständigt

likalydande och det alltså med fullständig visshet kan fastslås, för vilket

val, vilket parti och vilka kandidater den röstande velat avgiva sin röst,

synes, vid det förhållandet, att valman har rätt att vid detta val i valsedel

inlägga två valsedlar, endast den ena sedeln böra anses ogill.

Enligt gällande bestämmelser äger valman att vid val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige å valsedel upptaga endast två namn utöver

det antal valet avser; de två sista namnen å valsedeln anses avse

endast suppleantval. Där valmännen, såsom vid kommun alfullmäktigeval

ofta torde bliva händelsen, komma att gå fram med gemensam lista, kan

ovannämnda regel lätt föranleda att antalet suppleanter blir otillräckligt.

Då någon grund numera icke torde finnas, varför å valsedlar till kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktigeval endast skulle få upptagas ett

begränsat antal namn, synes ovan antorda inskränkande bestämmelser i

den ifrågasatta lagstiftningen rörande instundande, val kunna upphävas.

Enligt vad riksdagen inhämtat, torde det icke bliva ovanligt, att

samma personer komma att uppsättas å valsedlar för såväl den längre,

som den kortare tidsperioden. Särskilda regler, huru bör förfaras vid

sammanräkningen för att icke en och samma person skall bliva vald för

såväl den längre som den kortare tidsperioden, måste därför meddelas.

Enligt den valkretsindelning, som kommer att tillämpas vid det

blivande stadsfullmäktigevalet i Stockholm, komma vid nämnda val att

därstädes förefinnas två valkretsar, där antalet fullmäktige icke är jämnt

(i den ena 19, i den andra 23). Under förberedelserna till valet har

uppmärksammats, att i följd härav, med tillämpning av övergångsbestämmelserna

i lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommun alstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862, endast 49 fullmäktige skulle komma att utses för två år och 51

för fyra år. Detta strider tydligen mot grunderna för § 17 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm och kommer dessutom att för

all framtid omöjliggöra tillämpningen av denua §. Svårigheten kan

avhjälpas medelst en bestämmelse analog med omförmälda § 17.

Genom de av riksdagen antagna bestämmelserna om möjlighet till

fördelande på flere efter varandra följande dagar av valen till kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän under våren 1919

skulle svårigheter uppstå att inom mars månad medhinnas samtliga i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 30.

övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 föreskrivna

val. Några dagars uppskov med vissa val blir därför nödvändigt.

Att uppskjuta landstingsmannavalen till början av april månad synes

emellertid icke behövligt, då dessa val även med tre förrättningsdagar

biträ hinna avslutas inom mars månad. Icke heder stadsfullmäktigeval

är det lämpligt att uppskjuta, då nuvarande stadsfullmäktiges mandattid

utgnr den 31 mars. Däremot synas kommunal- och municipalfullmäktigevalen

utan olägenhet kunna få förrättas några dagar in i april;

riksdagen har ansett, att tillräcklig frist beredes, om det föreskrives att

dessa val behövde förrättas först inom de första sex dagarna i april

månad.

Enligt vad riksdagen inhämtat lärer Eders Kungl. Maj:t komma att

utfärda vissa anvisningar till ledning vid valen och vill riksdagen uttrycka

önskvärdheten därav att i desamma införas formulär för valprotokoll,

som vid de olika valen skola uppsättas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen, som icke kunnat i oförändrad form bifalla de i Eders

Kungl. Maj:ts förevarande propositioner innefattade lagförslag, i anledning

av sagda propositioner samt de inom riksdagen i ärendet väckta

motioner för sin del antagit följande:

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande

bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller häremot

stridande lända till efterrättelse.

I.

Allmänna föreskrifter.

1 §•

Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun

företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 30.

9

invånarantal don 1 januari 1918 översteg 3,000, med de i 3 och 4 §§

angivna undantag utsattas att iiga rum å två på varandra följande dagar,

av vilka den ena skall vara en söndag.

I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag den valförrättning,

som skall under våren 1919 försiggå för utseende av landstingsman,

utsatt att äga rum, förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag, jämväl å dagen

närmast efter eller, efter vederbörande stämmoordförandes beprövande,

närmast före sagda dag.

År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,

skola stadgandena i denna § i stället äy;a tillämpning å varje särskilt

valdistrikt, vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,0<)0.

Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i

8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å det ställe,

där kommunal- eller distriktsstämma vanligen hålles. Endera förrättningsdagen

må valet dock äga rum å tillgänglig lokal inom annan del

av kommunen eller distriktet, därest ordföranden i vederbörande kommunal-

eller distriktsstämma med hänsyn till samfärdsförhållandena eller

andra orsaker inom kommun eller distrikt prövar detta erforderligt.

3 §.

Utsätter ordförande i kommunal- eller distriktsstämma valförrättning

att äga rum å annan lokal än den sedvanliga stämmolokalen, äge han

jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna, att valförrättning å lokal,

som senare användes, icke skall taga sin början förrän å andra dagen

efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen,

på sätt i 1 § första stycket stadgas, skall vara en söndag. Tager val

av landstingsmän på grund av stadgandet i 1 § andra stycket sin början

den 24 mars, skall det fortsättas den 25 mars.

4 §.

Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,

som i 1 § avses, ordföranden i kommunal- eller distriktsstämma

utsätta valförrättningen att äga rum jämväl å en påföljande tredje förBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr SO. 843 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 30.

rättnings dag å tillgänglig lokal inom sådan del a\*i kommunen eller distriktet,

där förrättning icke å första eller andra förrättningsdagen skall

hållas.

Utsättes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en tredje

förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

5 §•

Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet

utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda

lokalen.

6 §■

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall

tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hallas samt a vilken lokal

förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. 1 kungörelsen

skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

7 §•

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tilllämpning

med avseende a var och en av de dagar, a vilka enligt 1 4

§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,

valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter

i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet

valkuvert, inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola

jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen

för dagen.

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederböra

nd e myndighet omslaget med m,l kuverten.

Samtidig^ med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han

samtliga protokoll för valet.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr BO.

11

8 §''

På vederbörande stämmoordförande ankomme att förordna huruvida

den ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning

skall aga rum vid val under våren 1919 av kommunalfullmäktige eller

landstingsman i köping, som bildar egen kommun, samt i sådan landskommun

eller valdistrikt av landskommun, som den 1 januari 1918 icke

uppnatt ett invånarantal av 3,<)00.

Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar

galla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.

Vid val av municipalfullmäktige under våren 1919 äo-e vederbörande

stammoord förande förordna, att den i 1 § stadgade utsträckning

av valet skall äga rum, och galle i sådant fall i tillämpliga delar vad

ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskrives.

9 §.

Yid de valförrättningar, som under våren 1919 skola äga rum i

stad för utseende av stadsfullmäktige eller landstingsmän, äge magistraen

eller, dar magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta styrelse

förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda

lor särskilda delar av staden eller av valkrets i staden. Därvid skall

magistrat eller stadsstyrelse vidtaga sådan anordning, att valman, vilken

enligt förordnande som ovan sagts äger rösträtt i Oss vallokal, icke be
tages

sm ratt att med fullmakt utöva rösträtt i annan vallokal inom

staden eller valkretsen.

Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,

som i denna paragraf avses, att hällas under två på varandra följande

dagar horordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning

av val, galle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 SS samt i 7 t

forsta stycket stadgas. ^

10 §-

. A valsedel, som användes vid något av de i denna lag avsedda val

ma genom utsättande av ordet »kommunalfullmäktige», »municipalfullma

tige», »stadsfullmäktige)), »landstingsmän» eller på annat liknande sätt

meddelas uppgift om det slag av val, för vilket valsedeln är avsedd.

beteckning^1 * ^ 1Cke aQSe8 tiIlllöra å sedeln förekommande parti
Om

annan järn val i denna lag omnämnd särskild beteckning å valsedlar

gives föreskrift i 13 §. ö

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 30.

11 §.

Fullmakt att utöva rösträtt vid ifrågavarande val skall, där den enligt

sin lydelse äger giltighet för dag, å vilken valförrättningen äger

rum, anses gälla även å annan dag under samma förrättning.

Skulle fullmakt enligt sm lydelse aga giltighet for kommunalfullmäktige-

eller municipalfullmäktigeval, vilket jämlikt övergångsbestämmelserna

till lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse! vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den -1 mars

1862 skulle förrättas under mars månad men vilket jämlikt 16 § av

denna lag uppskjutes till april månad, anses den aga giltighet aven lor

val under sistnämnda månad.

II.

Särskilda föreskrifter angående sammanförande av vissa val m. m.

12 §.

De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som komma

att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupperna av tullmäktige,

vilka skola utses för olika tidsperioder, aga rum vid en och

samma förrättning.

13 §.

Önskar valman vid i 12 § omförmäld valförrättning utöva rösträtt

beträffande båda de tidsperioder, valet avser, skall han i ett och samma

valkuvert inlägga två valsedlar, en för vardera av nämnda tidsperioder.

Till dessa valsedlar må även kunna användas ett sammanhängande

papper, avdelat i två hälfter genom en lodrätt gående perforerad linje,

så att delarna lätt kunna avskiljas från varandra.

Å valsedel, vilken vid valförrättningen kommer till användning,

skall genom anbringande av orden »Två år» eller »Fyra ar» utmarkas

den tidsperiod, som med sedeln avses, vid äventyr att densamma eljest

bliver ogill. Nyssnämnda tidsbetecknmg skall icke anses tillhora a

sedeln förekommande partibeteckning. ...

Finnas i ett valkuvert tre eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Innehåller ett valkuvert två valsedlar, som äro till innehållet lika lydande,

skall endera-valsedeln förklaras ogill; innehålla valsedlarna samma tidsbeteckning

men skilja sig i något hänseende beträffande sitt innehåll i

övrigt, vare de bägge ogilla. Ej må den omständighet, att i ett valkuvert

endast en sedel finnes, föranleda, att sedeln anses ogill.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SO.

13

14 §.

Valman vare vid kommunal-, municipal- och stadfullmäktigeval under

våren 1919 oförhindrad att å valsedel upptaga det antal namn,

han önskar. Av namnen anses så många från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigevalet och de övriga

allenast valet av elterträdare åt avgangen fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre antal namn från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva valet.

15 §''

I fråga om sammanräkningen av de vid valen avgivna röster iakttages,

att sammanräkning först sker för den grupp av fullmäktige, som

skall utses för den längre tidsperioden, och därefter för den grupp av

fullmäktige, som skall utses för den kortare tidsperioden.

Finnes vid sistnämnda sammanräkning valsedel upptaga namn å

någon, som redan erhållit plats vid valet för den längre tidsperioden,

skall sådant namn anses såsom obefintligt.

16 §-

Förrättning för val av kommunal- eller municipalfullmäktige må,

utan hinder av vad i övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december

1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 stadgas därom, att valen

skola ske före utgången av mars månad 1919, utsättas att äga rum

även inom de första sex dagarna av påföljande april månad.

17 §-

Vid valet av stadsfullmäktige i Stockholm våren 1919 skall hälften

av hela antalet fullmäktige utses för vardera av de båda tidsperioder,

valet skall avse. Med iakttagande härav äge magistraten att för valkrets,

där hela antalet fullmäktige icke är jämnt, bestämma, huruvida

det antal, som är närmast över eller närmast under hälften, skall utses

för den ena eller den andra tidsperioden.

18 §.

Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i 13 § av denna

lag avsedda hänseenden iakttaga bör finnas anbragt i vallokaien.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 30.

Bilaga.

Exempel på sammanhängande valsedlar, avsedda att användas vid

val av kommunalfullmäktige (respektive municipal- och stadsfullmäktige)

under våren 1919.

Kommunalfullmäktige.

Två år.

Gemensamma listan.

3. o

P

(13 o

Kommunalfullmäktige.

Fyra år.

Gemensamma listan.

Stockholm den 25 februari 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.