Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.
1919-06-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:306, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.
Dokumentets text
8
Riksdagens skrivelse Nr 306.
Nr 30G.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i lagen om
skiljemän den 28 oktober 1887.
(Första lagutskottets utlåtande nr 35.)
Till Konungen.
Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 384, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887.
Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av
riksdagen godkända utlåtande nr 35, varav ett tryckt exemplar härvid
fogas, får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i
propositionen innefattade lagförslaget, anmäla, att riksdagen, i anledning
av samma proposition, för sin del antagit följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 306.
S)
Lag
om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.
Härigenom förordnas, att 6—11 §§ i lagen om skiljemän den 28
oktober 1887 skola erhålla följande ändrade lydelse samt att i nämnda
lag skola införas två nya paragrafer med beteckning 9 a § och 11a §,
av den lydelse här nedan sägs:
6 §•
Skola parterna var för sig välja skiljemän, och har endera parten
skriftligen underrättat motparten om sitt val, vare denne, där ej annorlunda
är genom skiljeavtalet bestämt, pliktig att inom fjorton dagar därefter
lämna den andra parten skriftlig underrättelse om sitt val av
skiljeman.
Part, som lämnat motparten underrättelse om sitt val av skiljeman,
må ej utan motpartens medgivande återkalla valet.
7 §•
Har någon, som blivit genom skiljeavtalet utsedd till skiljeman,
avsagt sig uppdraget, eller varder han på grund av jäv eller av annan
anledning hindrad att fullgöra detsamma, vare i avseende på den tvist,
som är i fråga, avtalet förfallet, där ej parterna annorlunda överenskommit.
8 §•
Om skiljeman, som ej är nämnd i skiljeavtalet, avsäger sig uppdraget
eller icke deltager i skiljemännens arbete på sätt för dess vederbörliga
fortgång kräves, skall, så vida ej skiljeavtalet innehåller annan
bestämmelse, skiljeman utses av överexekutor i den ort, där endera parten
har sitt bo och hemvist.
Var skiljemannen utsedd av part, och berodde hans avgång av
jäv eller laga förfall, som uppkommit efter valet, välje dock parten
själv annan skiljeman i hans ställe; och gälle om sådant val i tillämpliga
delar vad i 6 § är stadgat.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 303—306.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 306.
9 §•
Ifullgöres ej vad part, som skall välja skiljeman, i sådant avseende
åligger, eller kunna i det fall, att skiljeman skall av andra skiljemän
tillkallas, dessa ej förena sig om valet, vare lag, som i 8 § första
stycket sägs.
9 a §.
Skiljeman, som blivit av andra skiljemän tillkallad eller, där dessa
ej enats, utsedd av överexekutor, har att bestämma lämplig ort och tid
för skiljemännens sammanträde.
10 §.
Har, sedan yrkande om skiljeavtalets tillämpning blivit framställt,
part bestritt yrkandet, eller har part, som skolat välja skiljeman, ej
fullgjort vad honom i sådant avseende ålegat, och vill motparten, hellre
än att vidare påkalla skiljedom i tvisten, sin talan däri vid domstol utföra,
må skiljeavtalet ej utgöra hinder för tvistens prövning vid domstol.
11 §•
Parterna äga bestämma viss tid, inom vilken skiljemannaåtgärden
skall vara avslutad. Är ej skiljedom meddelad inom sålunda bestämd
tid, vare med avseende å den tvist, som överlämnats till skiljemännens
prövning, skiljeavtalet förfallet.
Är sådan bestämmelse, som i första punkten avses, ej given, skall
skiljedom meddelas inom sex månader, räknade från den dag, då skiljeavtalet
slöts, eller, där skiljeavtalet avser framtida tvist eller ej är skriftligen
upprättat, från den dag, då dess tillämpning påkallades i den ordning,
som i 5 § sägs; dock skall, därest tvist om skiljeavtalets giltighet
eller tillämplighet inom nämnda tid varder anhängiggj ord vid domstol,
tiden för skiljedoms meddelande räknas från den dag, då sådan tvist
blivit slutligen avgjord. Överexekutor, som i 8 § första stycket sagts,
må likväl, när särskilt skäl därtill är, medgiva förlängning av den i
detta stycke bestämda tiden, dock icke, utan synnerlig anledning, med
mera än sammanlagt sex månader. Skiljeavtalet vare i avseende å den
ifrågakomna tvisten förfallet vid den fastställda tidens utgång, där ej
dessförinnan antingen meddelats skiljedom eller rörande tidens förlängning
gjorts ansökan, som av överexekutor bifalles.
11
Riksdagens skrivelse Nr 306.
11 a §.
Beslut över ansökan om utseende av skiljeman eller förlängning
av tid för skiljedoms meddelande må av överexekutor icke givas, med
mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet.
Mot överexekutors beslut, varigenom skiljeman blivit utsedd eller
fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må
klagan ej föras; dock vare beslutet utan verkan, där domstol förklarar
skiljeavtalet icke hava ägt giltighet eller tillämplighet å den tvist, varom
fråga är.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1919, men äger ej utan parternas
medgivande tillämpning å skiljeavtal, som slutits före nämnda dag.
Stockholm den 11 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.