Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

1919-06-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:306, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 306.

Nr 30G.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887.

(Första lagutskottets utlåtande nr 35.)

Till Konungen.

Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 384, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid

propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av

riksdagen godkända utlåtande nr 35, varav ett tryckt exemplar härvid

fogas, får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i

propositionen innefattade lagförslaget, anmäla, att riksdagen, i anledning

av samma proposition, för sin del antagit följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 306.

S)

Lag

om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.

Härigenom förordnas, att 6—11 §§ i lagen om skiljemän den 28

oktober 1887 skola erhålla följande ändrade lydelse samt att i nämnda

lag skola införas två nya paragrafer med beteckning 9 a § och 11a §,

av den lydelse här nedan sägs:

6 §•

Skola parterna var för sig välja skiljemän, och har endera parten

skriftligen underrättat motparten om sitt val, vare denne, där ej annorlunda

är genom skiljeavtalet bestämt, pliktig att inom fjorton dagar därefter

lämna den andra parten skriftlig underrättelse om sitt val av

skiljeman.

Part, som lämnat motparten underrättelse om sitt val av skiljeman,

må ej utan motpartens medgivande återkalla valet.

7 §•

Har någon, som blivit genom skiljeavtalet utsedd till skiljeman,

avsagt sig uppdraget, eller varder han på grund av jäv eller av annan

anledning hindrad att fullgöra detsamma, vare i avseende på den tvist,

som är i fråga, avtalet förfallet, där ej parterna annorlunda överenskommit.

8 §•

Om skiljeman, som ej är nämnd i skiljeavtalet, avsäger sig uppdraget

eller icke deltager i skiljemännens arbete på sätt för dess vederbörliga

fortgång kräves, skall, så vida ej skiljeavtalet innehåller annan

bestämmelse, skiljeman utses av överexekutor i den ort, där endera parten

har sitt bo och hemvist.

Var skiljemannen utsedd av part, och berodde hans avgång av

jäv eller laga förfall, som uppkommit efter valet, välje dock parten

själv annan skiljeman i hans ställe; och gälle om sådant val i tillämpliga

delar vad i 6 § är stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 303—306.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 306.

9 §•

Ifullgöres ej vad part, som skall välja skiljeman, i sådant avseende

åligger, eller kunna i det fall, att skiljeman skall av andra skiljemän

tillkallas, dessa ej förena sig om valet, vare lag, som i 8 § första

stycket sägs.

9 a §.

Skiljeman, som blivit av andra skiljemän tillkallad eller, där dessa

ej enats, utsedd av överexekutor, har att bestämma lämplig ort och tid

för skiljemännens sammanträde.

10 §.

Har, sedan yrkande om skiljeavtalets tillämpning blivit framställt,

part bestritt yrkandet, eller har part, som skolat välja skiljeman, ej

fullgjort vad honom i sådant avseende ålegat, och vill motparten, hellre

än att vidare påkalla skiljedom i tvisten, sin talan däri vid domstol utföra,

må skiljeavtalet ej utgöra hinder för tvistens prövning vid domstol.

11 §•

Parterna äga bestämma viss tid, inom vilken skiljemannaåtgärden

skall vara avslutad. Är ej skiljedom meddelad inom sålunda bestämd

tid, vare med avseende å den tvist, som överlämnats till skiljemännens

prövning, skiljeavtalet förfallet.

Är sådan bestämmelse, som i första punkten avses, ej given, skall

skiljedom meddelas inom sex månader, räknade från den dag, då skiljeavtalet

slöts, eller, där skiljeavtalet avser framtida tvist eller ej är skriftligen

upprättat, från den dag, då dess tillämpning påkallades i den ordning,

som i 5 § sägs; dock skall, därest tvist om skiljeavtalets giltighet

eller tillämplighet inom nämnda tid varder anhängiggj ord vid domstol,

tiden för skiljedoms meddelande räknas från den dag, då sådan tvist

blivit slutligen avgjord. Överexekutor, som i 8 § första stycket sagts,

må likväl, när särskilt skäl därtill är, medgiva förlängning av den i

detta stycke bestämda tiden, dock icke, utan synnerlig anledning, med

mera än sammanlagt sex månader. Skiljeavtalet vare i avseende å den

ifrågakomna tvisten förfallet vid den fastställda tidens utgång, där ej

dessförinnan antingen meddelats skiljedom eller rörande tidens förlängning

gjorts ansökan, som av överexekutor bifalles.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 306.

11 a §.

Beslut över ansökan om utseende av skiljeman eller förlängning

av tid för skiljedoms meddelande må av överexekutor icke givas, med

mindre sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet.

Mot överexekutors beslut, varigenom skiljeman blivit utsedd eller

fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må

klagan ej föras; dock vare beslutet utan verkan, där domstol förklarar

skiljeavtalet icke hava ägt giltighet eller tillämplighet å den tvist, varom

fråga är.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1919, men äger ej utan parternas

medgivande tillämpning å skiljeavtal, som slutits före nämnda dag.

Stockholm den 11 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.