Skrivelse till Konungen, i anledning av Iiungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av utrikesdepartementet samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet jämte en i ärendet väckt motion.
1919-06-14 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:329, Skrivelse till Konungen, i anledning av Iiungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av utrikesdepartementet samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet jämte en i ärendet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagen» skrivelse Nr ■12(1.
1
Nr 329.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Iiungl. Maj:ts
''proposition angående omorganisation av utrikesdepartementet
samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet
jämte en i ärendet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 144 ock memorial nr 192.)
Till Konungen.
I den till innevarande års riksdag avlåt na propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under tredje
huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som i
ärendet kunde bliva förelagd riksdagen, i riksstaten för år 1920 beräkna,
dels det ordinarie anslaget till utrikesdepartementet, nu utgörande
164,700 kronor till 307,200 kronor (punkt 1),
dels ock följande extra anslag nämligen,
till extra avlöningstillägg åt vissa befattningshavare i utrikesdepartementet
m. m. såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 40,000 kronor,
(punkt 2),
till upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 92,000 kronor (punkt 10),
till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 10,000 kronor (punkt 15),
till extra diplomat- och konsulsaspiranter såsom förslagsanslag, högst,
ett belopp av 19,000 kronor (punkt 17),
till extra han delsattachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
175,000 kronor (punkt 18),
till sociala attachéer såsom reservationsanslag ett belopp av 70,000
kronor (punkt 19), samt
Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 14 samt. Nr 329—331.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 329.
till inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
150,000 kronor (punkt 21).
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den samma dag avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919 under tredje huvudtiteln
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ärendet,
som kunde komma att avlåtas, å tilläggsstat för år 1919 beräkna följande
anslag,
till förstärkning av det ordinarie anslaget till departementet, föranledd
av föreslagen omorganisation av detsamma såsom förslagsanslag ett
belopp av 35,000 kronor (punkt 1),
för upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder,
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 23,000 kronor, (punkt 5),
till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder, såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 2,500 kronor,
(punkt 7),
till extra diplomat- och konsulsaspiranter, såsom förslagsanslag, högst,
ett belopp av 4,750 kronor, (punkt 8),
till extra handelsattachéer, såsom reservationsanslag ett belopp av
43,750 kronor, (punkt 10),
för sociala attachéer, såsom reservationsanslag ett belopp av 17,500
kronor (punkt 11), samt
för inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet, såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
37,500 kronor, (punkt 13).
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1919 dagtecknad
proposition, nr 360, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels godkänna den av ministern för utrikes ärendena i statsrådsprotokollet
förordade staten för utrikesdepartementet med därvid fogad
övergångsstat, att tillämpas från och med den 1 oktober 1919,
dels förklara, att för de å departementets nya stat uppförda befattningar
såsom kabinettssekreterare, avdelningschef, chef för byrå, andre
legationssekreterare eller vice konsul, byråsekreterare och kanslist skola
från och med den 1 oktober 1919 gälla de av ministern för utrikes ärendena
föreslagna särskilda villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i
staten för ifrågavarande befattningar upptagna avlöningsförmåner,
dels ock medgiva, att de förutvarande ordinarie befattningshavarna
inom utrikesdepartementet, vilkas tjänster efter den nya avlöningsstatens
Riksdagens skrivelse Nr 329.
3
ikraftträdande äro avsedda att upphöra och vilka icke befordras till högre
grad från tiden för den nya statens ikraftträdande och ej heller varda
inom närmast jämförliga grad uppförda ä den nya staten, skola med
fortsatt tjänstgöringsskyldighet bibehållas vid dem enligt hittills gällande
stat tillkommande avlöningsförmåner och upptagas å blivande övergångsstat,
ävensom förklara, att under övergångstiden motsvarande antal närmast
jämförliga befattningar inom departementet skola hållas vakanta,
samt att, intill dess de övertaliga tjänstemännen varda upptagna å övergångsstat,
av de inbesparade avlöningarna må användas erforderligt belopp
till avlönande av de övertaliga tjänstemännen,
dels ock förklara, att beträffande de å departementets nya stat uppförda
befattningarna såsom kansliråd, kamrerare, förste och andre arkivarie,
kvinnligt skrivbiträde, vaktmästare och portvakt skola för åtnjutande av
de i staten för ifrågavarande befattningar upptagna avlöningsförmåner, gälla
de i statsrådsprotokollet angivna villkor och bestämmelser, med iakttagande,
att kamreraren äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjuta semester under en och en halv månad,
dels — i händelse av godkännande av det framlagda statförslaget
för år 1920 med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till avlöningsförbättring
åt vissa vaktmästare m. fl. uppförda ordinarie anslaget
å 2,400 kronor — höja ordinarie anslaget till utrikesdepartementet från
dess nuvarande belopp, 164,700 kronor, med 122,800 kronor till 287,500
kronor,
dels för följande ändamål på extra stat för år 1920 anvisa nedan
angivna belopp, nämligen:
arvode till en extra avdelningschef .......... 11,650 kronor
» » en extra byråsekreterare.......... 4,850 >
» » tre extra kvinnliga skrivbiträden av tredje graden 7,050 »
» » ett extra kvinnligt skrivbiträde av andra graden 1,950 »
» » två vaktmästare.............. 3,150 »
till beredande av extra avlöningstillägg åt vissa befattningshavare
inom departementet m. m., i enlighet med i statsrådsprotokollet närmare
angivna grunder, ett förslagsanslag, högst, å 39,600 kronor,
till upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 93,000 kronor,
till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 10,000 kronor,
till extra diplomat- och konsulsaspiranter såsom reservationsanslag
ett belopp av 19,000 kronor,
4
Riksdagens skrivelse Nr 329.
till extra han delsattachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
175.000 kronor,
till sociala attachéer såsom reservationsanslag ett belopp av 70,000 kronor,
till inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
150.000 kronor,
dels medgiva att å fjärde kvartalet av år 1919 belöpande belopp av
de å ordinarie stat uppförda anslagen till departementet och till avlöningsförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
tillhopa uppgående till 41,775 kronor, måtte få till angivna ändamål disponeras
efter den nya statens ikraftträdande,
dels till förstärkning av sistnämnda anslagsbelopp å tilläggsstat för
år 1919 anvisa ett belopp av 28,700 kronor,
dels medgiva, att den återstod av det å extra stat för år 1919 upptagna
förslagsanslag, högst, å 51,550 kronor till provisorisk förstärkning
av departementets arbetskrafter, vilken bliver tillgänglig den 1 okt. 1919
och vilken, på sätt i statsrådsprotokollet närmare angivits, beräknas uppgå
till 8,650 kronor, måtte få användas till avlöning åt förutnämnda extra
befattningshavare och beredande av extra avlöningstillägg åt vissa befattningshavare
inom departementet,
dels ytterligare till sistnämnda båda ändamål under fjärde kvartalet
av år 1919 såsom förslagsanslag, högst, anvisa ett belopp av 8,000 kronor,
dels ock för följande ändamål å tilläggsstat för år 1919 anvisa nedan
angivna belopp, nämligen:
för upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 23,250 kronor,
till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 2,500 kronor,
till extra diplomat- och konsulsaspiranter såsom reservationsanslag
ett belopp av 4,750 kronor,
till extra handelsattachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
43,750 kronor,
till sociala attachéer såsom reservationsanslag ett belopp av 17,500
kronor, samt
till inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
37,500 kronor.
Den av departementschefen föreslagna nya staten för utrikesdepartementet
jämte därvid fogad övergångsstat är av följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 929.
Avlöningsstat för utrikesdepartementet.
i Tjänst-
.
...
Lön.
1 görings- pennin-
Orts- til lägg.
j Arvode.
»Summa.
gnr.
i
1 kabinettssekreterare (en-
1
voyé).........
9,000
6,000
—
—
15,000
1 ministerresident ellergenc- ralkonsul (avdelningschef)
2 ministerresidenterellerge-
j 6,600
3,000
—
—
9,600
neralkonsuler (avdelnings- chefer) .........
13,200
6,000
_
_
19,200
1 speciellt sakkunnig i folk-
rätt..........
—
—
—
8,000
8,000
j 1 förste legationssekreterare
eller konsul (chef för byrå,)
5,400
2,500
—
7,9001
[Efter 5 år kan lönen höias j
| 5 förste legationssekreterare
1
) med 600 kronor och efter 1
eller konsuler (chefer för
I
i 10 år med vtterligare 1
byråer).........
27,000
12,500
—
_
39.500J
| 600 kronor.
1 andre legationssekreterare
eller vice konsul ....
3,600
1,600
_
5,2001
Efter 3 år kan lönen höjas i
med 400 kronor, efter 6 i
7 andre legationssekreterare
år med ytterligare 400 j
eller vice konsuler. . . .
25,200
11,200
—
—
36,400)
kronor och efter 9 år med 1
ytterligare 400 kronor.
1 byråsekreterare.....
3,600
1,400
—
—
5,000
5 byråsekreterare.....
18,000
7,000
—
25,000
Efter 2 år kan lönen höjas 1
,
med 200 kronor, efter 4 j
år med ytterligare 200 j
1 1 kanslist.......
kronor, efter 6 år med
2,400
600
—
'' —
3,0001
'' ytterligare 200 kronor,
3 kanslister.....
7,200
1,800
—
_
9,0001
efter 9 år med ytterligare
300 kronor, efter 12 år
med ytterligare 300 kro-
nor och efter 15 år med
ytterligare 300 kronor.
1 kansli råd (chef för arkivet)
5,000
2,500
600
1
8,100
Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
1 1 kamrerare.......
3,600
1,800
400
5,8001
(Efter 5 år kan lönen höjas
! 1 förste arkivarie.....
1 1 förste arkivarie.....
3,600
1,800
400
—
5,8001
j med 500 kronor och efter
1 10 år med ytterligare
3,600
1,800
400
—
5,800j
l 500 kronor.
1 andre arkivarie.....
[Efter 5 år kan lönen höjas
2,200
1,500
300
-1
4,0001
med 500 kronor, efter 10
1 andre arkivarie.....
2,200
1,500
300
4,000j
år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år med
1
1
ytterligare 500 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 329.
Lön.
Tjänst-
görings-
Orts-
Arvode.
Summa.
pennin-
tillägg.
gar.
1 kvinnligt biträde av tredje
Efter 5 år kan avlöningen
graden .........
1,500
700
200
—
2,400
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med vtter-
5 kvinnliga biträden av tred- je graden .......
7,500
3,500
1,000
—
12,000
ligare 200 kronor, samt
efter 15 år med ytterli-
1 kvinnligt biträde av andra
gare 200 kronor, skolan-1
lönegraden .......
1,300
500
200
—
2,000
de av ålderstillägget 100 J
kronor utgöra lön och 100 !
7 kvinnliga biträden av
andra lönegraden ....
9,100
3,500
1,400
—
14,000.
kronor tjänstgöringspen- ningar.
1 förste vaktmästare . . .
1,100
650
150
—
1,900
Efter 3 år kan lönen höjas
1 vaktmästare......
900
6,300
550
3,850
150
1,050
—
1,600
med 100 kronor, efter 6
år med ytterligare 100
7 vaktmästare......
—
11,200
kronor och efter 9 år med
1 portvakt........
900
550
150
—
1,600;
ytterligare 100 kronor.
| Till vikariatsersättningar
A
extra biträden m. m. . .
—
-
24,500
24,500
Summa kronor
170,000
78,300
6,700 32,500 287,500
Anm. 1. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant
anordnats, anvisas åt vaktmästare eller portvakt, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 300
kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest vaktmästaren eller portvakten åtnjuter enbart bostad
eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan
beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att
efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen
av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.- timmar. Åtnjutes lyse skall vaktmästaren eller portvakten själv bekosta armatur och lampor. I övrigt
skola i fråga om förmånen av bostad m m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. förf.-saml. 1918 nr 836.)
Anm. 2. I fråga om pensionsunderlag skall, utöver vad särskilt härom är stadgat, gälla, att
högsta pcnsioDsunderlaget skall utgöra för förste legationssekreterare eller konsul (chef för byrå) 5,600
kronor samt för andre legationssekreterare eller vice konsul 4,600 kronor samt för kanslist 3,800 kronor.
Övergångsstat.
Personligt avlöningstillägg till kvinnliga skrivbiträdet i tredje graden Rosa Grön- lund..................................
Kronor.
300
Riksdagens skrivelse Nr 329.
7
De av departementschefen tillstyrkta villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöningsförmånerna äro av följande lydelse:
§ I
o
A
staten för utrikesdepartementet och å staten för beskickningar
och konsulat upptagna, här nedan angivna befattningar fördelas i följande
sex löneklasser, nämligen:
första löneklassen omfattande envoyéer, tjänstgörande såsom beskicknings
chefer
eller såsom kabinettssekreterare inom
andra
utrikesdepartementet,
»
ministerresidenter och generalkonsuler vid
tjänst utomlands eller såsom avdelningschefer
inom departementet,
tredje
förste legationssekreterare och konsuler vid
tjänst utomlands eller såsom chefer för de- partementets byråer,
fjärde
»
andre legationssekreterare och vice konsu- ler vid tjänst utomlands eller inom departe- mentet,
byråsekreterare inom departementet,
femte
»
sjätte
»
kanslister vid tjänst utomlands eller inom
departementet.
Befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig förflyttning till
befattning inom samma löneklass.
§ 2.
Befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av statsdepartementen eller eljest kan varda stadgad, ävensom därest
vissa till statsdepartement hörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig, att med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöt
ning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk, till vilket göromålen överlämnas.
8
Riksdagens skrivelse Nr 329.
§ 3.
Med befattning inom utrikesdepartementet eller vid beskickning eller
konsulat må ej förenas annan tjänst ä rikets, riksdagens eller kommuns
stat ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej, vad angår tjänsteman,
som av Kungl. Maj:t utnämnes, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, ministern för utrikes ärendena uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
§ 4.
Lön beräknas från och med månaden näst efter den, under vilken
utnämningen ägt rum, och skall utgå till och med den månad, under
vilken tjänstemannen upphör att innehava befattningen.
§ 5.
Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den,
som förordnats att uppehålla befattningen, för så vitt icke Kungl. Maj:t
på grund av särskilda omständigheter finner beloppet till större eller mindre
del höra till statsverket inbesparas.
Orts tillägg utgår från och med den dag, då tjänsteman tillträtt sitt
ämbete, dock med iakttagande att ortstillägg icke åtnjutes, förrän den
föregående tjänstinnehavaren frånträtt sitt ortstillägg.
Ortstillägget upphör att utgå, då tjänsteman till sin efterträdare överlämnat,
befattningen eller eljest upphör att utöva densamma, dock att vid
avgång från tjänsten i följd av avskedstagande, entledigande eller dödsfall
ortstillägget skall utgå till månadens slut.
Därest befattningshavare förflyttas till annan av de i § 1 angivna
befattningar, vare han berättigad att fortfarande uppbära ditintills åtnjutet
Riksdagens skrivelse Nr 329.
9
ortstillägg, intill dess han, enligt vad ovan ilr sagt, får uppbära för den
nya befattningen anslaget ortstillägg.
Vad ovan är stadgat rörande ortstillägg skall äga motsvarande
tillämpning beträffande sådant särskilt avlöningstillägg, som tillkommer
diplomatiska eller konsulära befattningshavare vid tjänstgöring inom utrikesdepartementet.
§ 7.
Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära
hela lönen jämte ortstillägget, men den, som eljest undfår ledighet,
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras, eller eljest
prövas skäligt.
Avlöning må ej utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.
Därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, under tiden innehållas, såvida ej prövas
skäligt låta honom uppbära något därav.
§ 8.
Vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av semester,
skall tjänsteman vara skyldig att bestrida högre befattning, därest han
tjänstgör i utrikesdepartementet, inom departementet, samt, därest han
tjänstgör utomlands, vid samma beskickning eller konsulat, varvid tjänstemannen
mot avstående av egna tjänstgöringspenningar äger uppbära vid
sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men
eljest däremot svarande belopp.
Enahanda skyldighet åligger tjänsteman vid fall av tjänstledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilt uppdrag
eller då befattningshavare avstängts från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta sin befattning; och må på Kungl. Maj:ts prövning
bero, huruvida ställföreträdaren skall utöver ovannämnda ersättning uppbära
ytterligare gottgörelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 329—331.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 329.
§ 9.
Vid beskickning eller konsulat anställd innehavare av befattning,
tillhörande tredje eller fjärde löneklassen, vare skyldig att, därest detta
för beredande av semester eller på grund av kortvarigare sjukdom eller
annat tillfälligt förfall prövas nödigt, ä samma ort, varest beskickningen
eller konsulatet har sitt säte, utan särskild gottgörelse jämte egen befattning
upprätthålla tjänst såsom förste legationssekreterare, konsul, andre
legationssekreterare eller vicekonsul.
§ 10.
Tjänsteman skall, när det erfordras vid sjukdomsförfall eller för beredande
av semester, eller, då vederbörande erhållit tjänstledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilt uppdrag eller i behörig
ordning avstängts från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta sin befattning, vara skyldig att bestrida befattning
i ''likställd eller högre lönegrad å annan ort, än där han är anställd, mot
åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar^ eller
ett därmed lika belopp jämte ett belopp motsvarande med befattningen
förenat ortstillägg, dock att den, som under angivna förutsättning förordnas
att såsom chargé d’affaires förestå beskickning, av ministerns ortstillägg
allenast må uppbära, därest ortstillägget understiger 20,000 kronor,
hälften, dock icke under 5,000 kronor, samt i annat fall en tredjedel,
dock icke under 10,000 kronor, allt för år beräknat.
Är tjänsteman, som erhållit förordnande, varom ovan sägs, pliktig
utgiva hyra för bostad, eller har han andra av förordnandet vållade utefter,
som icke rimligen kunnat undvikas, å den ort, varest han före
förordnandet var anställd, må, där Kungl. Maj:t så prövar skäligt, gottgörelse
för förlust, som härigenom tillskyndas honom, kunna beredas
honom.
Tjänsteman skall, då han erhållit förordnande, varom ovan sägs,
vara skyldig att förutom sina egna tjänstgöringspenningar avstå eget ortstillägg.
§ 11-
I avlöningsstaterna angiven förhöjning av lönen (ålderstillägg) efter
viss tids fortsatt innehavande av befattning i samma löneklass skall inträda
under villkor, att innehavaren under mera än lyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 329.
u
stritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid.icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt och under iakttagande, vad samtliga löneförhöjningar angår, att
den högre avlöningen ej f''år tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänstetiden uppnåtts; börande löntagare
därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya avlöningsstatens för
departementet trädande i kraft förflutit från hans tillträde till närmast
motsvarande befattning å förut gällande stat för departementet.
Befattningshavare, som utnämnts att från den nya statens för utrikesdepartementet
ikraftträdande eller från och med dag förut under år 1919
vara innehavare av å densamma upptagen ordinarie tjänst, eller av tjänst
vid beskickning eller konsulat må för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas
den tid, varunder han omedelbart före tillträdet till befattningen
på grund av stadigvarande förordnande i utrikesdepartementet eller vid
beskickning och konsulat bestritt närmast motsvarande tjänst med av riksdagen
å extra stat anvisad avlöning för tjänsten.
Tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna
i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension är
skyldigoatt från tjänsten avgå, må ej tillträda samma förhöjning.
Alderstillägg uppbäres oberoende därav att tjänsteman förflyttas
från en befattning till annan inom samma grad. Om sådan förflyttning
äger rum från tjänst inom Europa till tjänst utom Europa eller omvänt,
skall intjänat ålderstillägg utgå med det för den nya tjänsten fastställda
belopp från och med månaden efter utnämningen till den nya tjänsten.
§ 12.
1. Semester må, när sådan utan hinder för göromålens behöriga
gång kan äga rum, åtnjutas inom utrikesdepartementet av kabinettssekreteraren,
avdelningscheferna, cheferna för byråerna samt i departementet
tjänstgörande andre legationssekreterare och vice konsuler, under en och en
halv månad samt av byråsekreterarna och departementets kanslister under
eu månad årligen.
2. Envoyé, ministerresident, generalkonsul, förste legationssekreterare,
konsul, andre legationssekreterare och vice konsul, vilka innehava
tjänst utomlands, äga, därest sådant utan olägenhet kan ske, årligen åtnjuta
semester under två månader.
12
Riksdagens skrivelse AV 329.
I utlandet tjänstgörande kanslist äger åtnjuta en och en halv månads
semester årligen.
3. I norra Amerika anställd befattningshavare må i och för besök
i hemlandet vara berättigad att med den honom under året tillkommande
semester sammanlägga under det närmast föregående året antingen icke
alls eller icke tillfullo tillgodonjuten semester. På enahanda sätt må tjänsteman
i Syd-Amerika eller Syd-Afrika förena semester under tre samt tjänstemän
i Ost-Asien och Australien under fyra på varandra följande år. Därjämte
må i detta moment avsedda befattningshavare, därest Konungen
prövar skäligt sådant medgiva, utöver den dem tillkommande semester
såsom sådan jämväl beräkna den tid, som åtgår för resan från och till
hemlandet, eller del därav.
4. Konungen må på därom gjord framställning bevilja ersättning
för hemresa åt tjänsteman, anställd vid beskickning eller konsulat i
1) Amerika eller Afrika en gång vartannat år,
2) Asien och Australien en gång vart tredje år;
och äge Konungen därvid tillika föreskriva de villkor, som för ersättningens
uppbärande må finnas lämpliga.
Kanslist må dock i båda dessa fall icke åtnjuta sådan gottgörelse
mer än en gång vart femte år.
Ersättningen omfattar allenast kostnaden för biljett åt tjänstemannen
till Stockholm samt åter till tjänstgöringsorten.
5. Befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande departementschef
bestämmes, begagna sig av semester.
§ 13.
1 fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat.
§ 14.
1. En var, som den 1 oktober 1919 eller dag därefter tillträder
under § 1 här ovan inbegripen befattning, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser.
2. Den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
Riksdagens skrivelse Nr 329.
13
underkasta sig, efter vårt bestämmaride, upphörande eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.
§ 15.
Innehavare av de befattningar i utrikesdepartementet, som ej avses i
§ 1 här ovan, äro underkastade de villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner, som för befattningshavare i statsdepartementen i
allmänhet gälla och som innefattas bl. a. i kungörelsen den 25 juni 1917
(nr 584) och den 1 november 1918 (nr 836).
Beträffande kvinnliga befattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla å för vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
I samband med Eders Kungl. Majrts förevarande proposition har
inom riksdagen inotionsvis hemställts bl. a., att reservationsanslaget till
handelsattachéer måtte av riksdagen beviljas från den 1 juli 1919 i stället
för den 1 oktober samma år.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion, anhöll riksdagen
i skrivelse den 12 juni 1918, det Eders Kung]. Maj:t täcktes snarast möjligt
låta verkställa en allsidig utredning angående behovet avförändringar
och utvidgningar av Sveriges utrikesrepresentation jämte erforderliga ändringar
i dess lönestat samt om lämpliga ändringar i kompetens- och antagningsbestämmelserna
för anställning i utrikesdepartementets tjänst, allt
i syfte att utrikesrepresentationen skulle vara i stånd att tillgodose de
ökade krav, som ur kommersiell synpunkt kunde komma att ställas på
densamma efter krigets slut, ävensom vidtaga de åtgärder, vartill utredningen
kunde föranleda. Riksdagen underströk vikten av, att den ifrågasatta
utredningen måtte oförtövat. taga sin början, samt att utredningens
resultat måtte snarast möjligt bli föremål för statsmakternas prövning.
De inom utrikesdepartementet i juni månad 1918 tillkallade sakkunnige
med uppdrag att verkställa en allsidig utredning angående behovet
av förändringar och utvidgningar inom utrikesdepartementet och Sveriges
representation i utlandet jämte erforderliga ändringar i gällande lönestater
samt i kompetens- och antagningsbestämmelserna för anställning i utrikesdepartementets
tjänst hava i sitt den 1 februari 1919 avgivna betänkande
nr 1 framlagt förslag bland annat till ny organisation av utrikesdeparte
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 329.
mentet, förändrade avlöningsbestämmelser för vissa befattningshavare inom
departementet och för beskickningar och konsulat samt vissa åtgärder i
syfte att omedelbart förstärka den yttre representationen. De sakkunnigas
förslag hava i propositionen i huvudsak biträtts av departementschefen.
Förslagen innebära en genomgripande omorganisation av utrikesdepartementet,
ett nytt avlöningssystem för flertalet av dess tjänstemän
samt en betydande förstärkning av Sveriges representation i utlandet.
Utrikesdepartementet.
Riksdagen finner, att en efter de i den föreliggande propositionen ancivna
grunder genomförd organisation av utrikesdepartementet skulle vara
ägnad att åt detsamma förläna en i väsentlig grad ökad effektivitet. Med
hänsyn till ärendenas beskaffenhet och mångfald synes en decentralisering
av arbetet böra äga rum. Mot inrättandet av en politisk och handelspolitisk
avdelning, en rättsavdelning och en personal- och administrativ avdelning
med på angivet sätt genomförd byråindelning har riksdagen intet att erinra.
Däremot synes förslaget i vad det avser handläggningen inom departementet
av de s. k. speciella handelsärendena påkalla särskild uppmärksamhet.
De inom utrikesdepartementet tillkallade sakkunnige hava framhållit,
att ifrågavarande grupp av ärenden, vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag äro avsedda att handläggas å den speciella handelsavdelningen,
enligt sakkunniges förmenande närmast bort uppdragas åt en inom den
politiska "och handelspolitiska avdelningen förlagd särskild byrå. De hava
emellertid förklarat, att denna anordning under den nuvarande övergångsperioden
skulle erbjuda vissa olägenheter och därför stannat vid att föreslå
inrättandet av en särskild avdelning för dessa ärendens handläggning, varvid
emellertid avlöningsförmånerna såväl åt chefen för avdelningen som för
en byråsekreterare å densamma föreslagits upptagna å extra stat. Ivommerskollegium
har för sin del förordat inrättandet av en byrå inom politiska
och "handelspolitiska avdelningen. Departementschefen slutligen har betonat,
att han funnit starka skäl tala för att den ifrågasatta speciella
handelsavdelningen redan nu uppfördes å ordinarie stat, men ansett sig,
med hänsyn till svårigheterna att för närvarande fullt överblicka hithörande
förhållanden, böra biträda den av de sakkunnige förordade anordning.
Riksdagen kan helt ansluta sig till den av departementschefen uttalade
mening, att de närmaste åren bliva av synnerlig vikt för hela
vår utrikeshandels framtid. Våra handelsförbindelser med utlandet hava
i olika avseenden på det mest ingripande sätt berörts av världskriget.
Riksdagens skrivelse. Nr 329.
15
I många fall har det arbete, som före krigsutbrottet medfört ett livligt
varuutbyte, nu ödelagts och måste börjas på nytt. De svårigheter,
som möta, åro betydande. Det måste särskilt ihågkommas, att vår export
under kriget på åtskilliga håll undanträngts av med oss konkurrerande
länder. Vi måste i dylika fall med det snaraste vidtaga energiska åtgärder
för att undersöka det nuvarande läget och Unna medel att återerövra
vår forna ställning eller — om så av föhållandena betingas — utan onödiga
offer av tid och penningar söka nya marknader.
Dessa uppgifter äro icke av natur att kunna lösas utan statsmakternas
medverkan. Läget på världsmarknaden torde näppeligen någonsin hava
varit så invecklat som för närvarande, och följderna av underlåtenhet att
befrämja vår utrikeshandel skulle kunna bliva ödesdigra. Det måste då
anses vara en angelägen uppgift för statsmakterna att medverka till att den
depressionsperiod, vars återverkningar gjort sig skönjbara såväl inom näringslivet
som å det sociala området, måtte bliva så kortvarig som möjligt.
I syfte att bereda vår utrikeshandel behövligt stöd föreslås i den
föreliggande propositionen avsevärda utvidgningar av vår representation i
utlandet, särskilt genom inrättandet av nya konsulat samt en betydande
förstärkning av handelsattachéinstitutionen. Det synes riksdagen uppenbart,
att, därest de med ifrågavarande utvidgningar avsedda sj^ften skola
nås, fullt kompetenta organ måste i hemlandet skapas för att leda och
övervaka arbetet.
Riksdagen vill i detta sammanhang erinra om, att Eders Kungl. Maj:t
i den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behov under punkt 11 av sjunde huvudtiteln bland annat
föreslagit riksdagen upprättandet inom kommerskollegium av en särskild
upplysningssektion. I sin skrivelse angående regleringen av utgifterna
under riksstatens för år 1920 sjunde huvudtitel har riksdagen efter jämförelse
med de uppgifter, som förelagts ifrågavarande upplysningssektion,
och vad i föreliggande proposition föreslås rörande en ny speciell handelsavdelning
inom utrikesdepartementet uttalat, att det synes riksdagen som
om frågan angående den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella
informationsorgan och deras förläggning icke förelåge så allsidigt och slutgiltigt
utredd, att definitiva beslut därom nu lämpligen borde fattas. Riksdagen
har vidare ifrågasatt, huruvida icke med ett sådant beslut borde
anstå, tills dess frågan om det nya handelsdepartementets ställning till och
inflytande över dessa organ samtidigt kunde komma under omprövning.
Riksdagen har därför icke ansett sig böra uppföra kommerskollegii upplysningssektion
å ordinarie stat.
Riksdagen finner emellertid, att inrättandet å extra stat inom kom
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 329.
merskollegium av en sådan informationssektion icke .gör den föreslagna speciella
handelsavdelningen inom utrikesdepartementet överflödig. Aven om
gränsen emellan ifrågavarande bägge organ tillsvidare och särskilt i avvaktan
på att ett blivande handelsdepartement trätt i verksamhet, i vissa
avseenden bliver flytande, synes det dock tydligt, att med hänsyn till nuvarande
förhållanden båda organen hava betydande uppgifter att fylla.
Riksdagen tillåter sig hänvisa till vad i den föreliggande propositionen
anförts rörande den speciella handelsavdelningens uppgifter. Särskilt synes
ledningen av handelsattachéernas verksamhet, vilken måste omläggas efter
mera praktiska principer, komma att bliva en betydande uppgift. Allmänt
hållna berättelser om läget å främmande marknader, må visserligen hava
sin betydelse, men det är av vikt, att handelsattachéernas verksamhet även
ledes därhän, att våra näringsidkare i enskilda fall på ett snabbt och tillförlitligt
sätt erhålla för dem erforderliga fackliga upplysningar.
Det torde ock kunna förutses, att en exportör eller en importör, som
önskar erhålla snabba upplysningar om avsättningsmöjligheter eller importförhållanden
eller angående möjligheterna att anknyta affärsförbindelser
inom visst land, mycket ofta skall direkt vända sig till utrikesdepartementet
i stället för att begagna omvägen över kommerskollegii upplysningssektion.
Likaledes skulle det medföra tidsutdräkt, om de utifrån inhämtade upplysningarna
icke direkt kornine honom tillhanda från utrikesdepartementet
utan genom ytterligare en instans. Det direkta samarbetet mellan utrikesdepartementet
och vårt näringslivs målsmän måste därföre, även sedan
kommerskollegii informationssektion trätt i verksamhet, bliva intimt och
omfattande.
Det synes riksdagen, att för handläggningen av de uppgifter, som
ovan angivits, ett särskilt organ inom utrikesdepartementet tills vidare
måste anses behövligt. Att uppdraga desamma åt kommerskollegii upplysningssektion
torde ej med samma fördel låta sig göra. I likhet med
vad sakkunnige framhållit, finner riksdagen, att det under vanliga förhållanden
vore både principiellt och praktiskt riktigast, att ifrågavarande ärenden
förlädes till en under den politiska och handelspolitiska avdelningen
upprättad särskild byrå, varigenom samtliga ärenden rörande utrikeshandeln
skulle komma att handläggas av en och samma avdelning. Med hänsyn
till vikten av att under nuvarande handelspolitiska förhållanden inom
utrikesdepartementet förfoga över ett organ med starkare personalutrustning
än som under mera normala förhållanden må vara behövlig, finner
sig emellertid riksdagen böra bifalla förslaget om upprättande tillsvidare
av en speciell handelsavdelning.
I överensstämmelse med nu angivna uppfattning och i anslutning
Riksdagens skrivelse, Nr 329.
17
till de synpunkter, som av riksdagen gjorts gällande angående upprättande
av kouunerskollegii informationssektion, anser riksdagen därför, att avlöningsförmånerna
till samtliga för den speciella handelsavdelningen avsedda
tjänstemän böra upptagas å extra stat. Avlöningarna för en andre
legationssekreterare eller vice konsul och en kanslist, som enligt det föreliggande
förslaget upptagits å ordinarie stat, böra å extra stat uppföras,
minskade med belopp i runt tal motsvarande vederbörande ordinarie tjänster
åliggande pensionsbidrag.
I samband därmed bör en nedsättning äga rum i det till vikariatsersättningar
in. m. å ordinarie stat upptagna belopp.
Vid skilda tillfällen i samband med att frågor rörande tjänstemännens
inom utrikesdepartementet avlöningsförhållanden förelagts riksdagens prövning,
har Eders Kungl. Maj:t framhållit det önskvärda i att en närmare överensstämmelse
lcomrae till stånd mellan de för befattningshavarna i utrikesdepartementet
och befattningshavarna vid beskickningar och konsulat gällande
avlöningsförmåner. Först genom Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag har emellertid ett avgörande steg blivit taget till ifrågavarande
önskemåls förverkligande.
Riksdagen finner de med det föreslagna nya avlöningssystemet förbundna
fördelarna vara påtagliga och av så avgörande vikt för ett effektivt
genomförande av den föreslagna nya organisationen av utrikesdepartementet,
att riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig detsamma, trots
att det visserligen vant fördelaktigare, om frågan om lönereglering för
den yttre förvaltningens tjänstemän samtidigt kunnat upptagas till avgörande.
Enligt berörda system skola å departementets stat upptagna befattningshavare
— med undantag av kanslirådet och chefen för arkivet,
förste och andre arkivarierna, kamreraren, kvinnliga skrivbiträden, vaktmästare
och portvakt — med avseende å lön och tjänstgöringspenningar
likställas med motsvarande befattningshavare vid beskickningar och konsulat.
Till de vid beskickningar och konsulat tjänstgörande befattningshavarne
utgå för varje ort särskilt bestämda ortstillägg. I propositionen
föreslås, att departementets tjänstemän, vilka icke komma i åtnjutande av
ortstillägg, skola tills vidare erhålla ett särskilt s. k. avlöningstillägg, som
beräknas sålunda, att inom varje avlöningsklass till befattningshavarne
utgående avlöningsförmåner skola på det hela taget motsvara varandra,
vare sig befattningshavarne tjänstgöra inom utrikesdepartementet eller i
utlandet. Härigenom skulle möjlighet beredas utrikesledningen att i praktiken
genomföra det system med förflyttningar mellan den inre och yttre
karriären, som är avsett att uppnås.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. lå sand. Nr 329—331.
3
18
Riksdagens skrivelse Nr 329.
I följd av det n}^a avlöningssystemet skulle flertalet av utrikesdepartementets
tjänstemän komma i åtnjutande av ej obetydligt högre
avlöningsförmåner än närmast motsvarande tjänstemän inom övriga departement.
Med hänsyn härtill böra, såsom jämväl departementschefen
uttalat, de tjänstemän i utrikesdepartementet, vilkas löner regleras efter
andra grunder än de för andra departement gällande, icke komma i åtnjutande
av den tillfälliga löneförbättring, som kan komma övriga tjänstemän
inom departementen till del. Riksdagen vill i detta sammanhang uttala,
att det förhållandet, att detta oaktat vissa av utrikesdepartementets
tjänstemän enligt det av utskottet tillstyrkta förslaget komma att erhålla
högre avlöningsförmåner än närmast motsvarande befattningshavare inom
övriga departement, icke innebär någon värdesättning av tjänstemännens
inom de olika departementens arbete, utan endast föranletts av önskvärdheten
att genomföra en cirkulation mellan befattningshavarne vid beskickningar
och konsulat och inom departementet samt icke får på något sätt
anses prejudiciera en blivande lönereglering för departementen i allmänhet.
Mot beloppen av de ovanberörda särskilda avlöningstilläggen har riksdagen
intet att erinra.
Ej heller har riksdagen något att erinra mot de i propositionen föreslagna
särskilda villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner.
Dock synes den för innehavare av kvinnliga skrivbiträdes befattningar
stadgade tidpunkt, för vilken anmälan skall äga rum, att de vilja
övergå till den n}ra avlöningsstaten, böra fastställas till den 1 september
1919 i stället för till den 1 december samma år.
Vad därefter angår frågan om tiden för den nya avlöningsstatens
för utrikesdepartementet ikraftträdande, vill riksdagen erinra därom, att
den i sin skrivelse den 18 juni 1918 rörande omorganisationen av utrikesrepresentationen
in. m. framhållit vikten av, att den utredning, som i
skrivelsen begärdes, måtte oförtövat taga sin början, och att utredningens
resultat måtte snarast möjligt bliva föremål för statsmakternas prövning.
I den förevarande propositionen har Eders Kungl. Magt föreslagit, att den
nya organisationen av departementet måtte träda i kraft från den 1 oktober
1919. Då de utrikespolitiska förhållandena göra det i hög grad önskvärt,
att de behövliga reformerna inom utrikesrepresentationen snarast möjligt
träda i kraft, har riksdagen beslutat, såväl att den nya avlöningsstaten för
utrikesdepartementet jämte övergångsstaten skola tillämpas från och med
den 1 oktober 1919, som även att de för organisationen erforderliga anslag
å extra stat måtte å tilläggsstat för år 1919 ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande.
Riksdagens skrivelse Nr 329.
19
Sveriges representation i utlandet.
Med avseende å möjligheterna att under nuvarande förhållanden
genomföra en förstärkning av Sveriges representation i utlandet framhålles
i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, att det icke låter sig göra, att,
innan världskrigets verkningar i politiskt och kommersiellt avseende hunnit
stadga sig, genomföra • en organisation med anspråk på att systematiskt
ordna samtliga de spörsmål, som sammanhänga med den yttre representationen.
För att en sådan reglering skall kunna ske, erfordras, att de statliga
nybildningar, vartill världskriget givit upphov, erhålla stadga och
internationellt erkännande. Det torde ock erfordi*as, att större visshet, än
för närvarande råder, vinnes angående de blivande formerna för det internationella
umgänget de olika staterna emellan, liksom även att penningvärdet
i skilda länder erhåller större fasthet. Det framhålles emellertid å
andra sidan, att, om sålunda starka skäl tala för uppskov tillsvidare med
en definitiv reglering, det nuvarande läget i vissa delar av världen erbjuder
möjligheter att knyta och utveckla för vårt land värdefulla förbindelser,
som eljest ej skulle stå till buds, och vilka påkalla skyndsamma åtgärder
för vår utrikesrepresentations förstärkande i olika avseenden.
De åtgärder i angivna syfte, som under nuvarande omständigheter
kunna ifrågakomma, böra följaktligen vara av natur att i sådana avseenden,
där ovisshet råder om de blivande förhållandenas utveckling, ej föregripa
en definitiv reglering, men å andra sidan vara ägnade att kunna bringas
till ett snabbt och effektivt förverkligande.
I Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition föreslås att till upprät-konsutande
av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder måtte av riksdagen europeiska
anvisas såsom förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år 1919 ett belopp länder.
av 23,250 kr., dels ock å extra stat för år 1920 ett belopp av 93,000 kr.
ävensom till kontorskostnadsersättningar åt ifrågavarande nya konsulat dels
i tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 2,500 kr., dels ock å extra stat
för år 1920 ett belopp av 10,000 kronor.
I anledning av en vid 1918 års riksdag väckt motion, varuti föreslagits
upprättande av avlönade generalkonsulat i Brittiska och Holländska
Indien, hemställde riksdagen i skrivelse, att frågan om inrättandet av sådana
generalkonsulat borde göras till föremål för utredning genom Eders Kungl.
Maj:ts försorg.
Genom vad i den föreliggande propositionen anförts, finner riksdagen
behovet av generalkonsulats upprättande såväl i Brittiska som Holländska
Indien, med förläggning i respektive Calcutta och Batavia, vara ådagalagt.
Handels
attachéer.
20 Riksdagens skrivelse Nr 329.
Jämväl rörande behovet av ett konsulat i San Fransisco samt ett
vicekonsulat i Valparaiso finner sig riksdagen övertygad genom den i propositionen
förebragta utredning.
Anslaget till ifrågavarande konsulat skulle fördelas på följande sätt:.
Lön
kronor
Generalkonsuln i Calcutta................. 6,600
Generalkonsuln i Batavia................. 6,600
Konsuln i San Fransisco................. 5,400
Vicekonsuln i Valparaiso................. 3,600
Tjänstgörings
pengar
kronor
3,
000
3,000
2,500
1,600
Ortstillägg
kronor
20.400
18.400
12,100
9,800
Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna dél har riksdagen ansett sig
böra bifalla.
Yad de för ifrågavarande konsulat avsedda kontorskostnadsersättningar
angår, har riksdagen ej heller något att erinra.
I Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition föreslås vidare, att riksdagen
måtte till extra handelsattachéer såsom reservationsanslag anvisa, dels
å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 43,750 kr., dels ock å extra stat för
år 1920 ett belopp av 175,000 kronor.
Departementschefen har ifråga om detta anslag anfört bl. a. följande:
»Jag
vill emellertid i detta sammanhang icke underlåta att framhålla,
att det understundom kan visa sig förenat med svårigheter att erhålla
fullt kompetenta personer, vilka äro benägna att för längre tid åtaga sig
uppdrag såsom handelsattachéer. I vissa fall torde därför den utvägen
vara tänkbar, att av medel från här ifrågavarande anslag bestridas kostnaderna
för utsändandet under koljare tid av personer med uppdrag att studera
vissa särskilt angivna kommersiella och industriella frågor, vilka äro
av betydelse för det svenska näringslivet.»
Såsom ovan nämnts, har i en inom riksdagen väckt motion bl. a.
hemställts, att det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition begärda
anslaget för handelsattachéer måtte anvisas redan från den 1 juli 1919.
Riksdagen vill erinra därom, att å 1919 års stat finnes upptaget ett
ordinarie reservationsanslag å 40,000 kronor till handelsattachéer samt att
ett ordinarie reservationsanslag å lika belopp av innevarande års riksdag
för samma ändamål anvisats å 1920 års stat.
Riksdagen finner det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om
en förstärkning av handelsattachéinstitutionen välbetänkt.
Riksdagens skrivelse Nr 329. 21
I anslutning till de i ifrågavarande motion framställda skäl finner
emellertid riksdagen önskvärt, att medel för utsändande av ett ökat antal
handelsattachéer måtte ställas till förfogande redan från den 1 juli 1919.
I syfte att bereda möjlighet härtill, utan att därigenom ökade kostnader
åsamkas statsverket, finner riksdagen, att det för år 1920 äskade anslag å
175,000 kr. bör nedsättas med 35,000 kr. till 140,000 kr. och att i stället
anslaget å 1919 års tilläggsstat ökas till 70,000 kr. I det av Eders Kungl.
Maj:t för förstärkande av handelsattachéinstitutionen i propositionen äskade
totalbelopp av 218,750 kr. skulle härigenom en nedsättning ske med 8,750
kr. till 210,000 kr.
Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till upprättande Tillfälliga
av tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet anvisa såsom för - matisOca''och
slagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 37,500 kr. konsulära
och dels å extra stat för år 1920 ett belopp av 150,000 kr. utlandet.
Mot det av Eders Kungl. Maj:t framställda förslag om anvisande av
medel för upprättande enligt Eders Kungl. Maj:ts närmare beprövande av
tillfälliga diplomatiska och konsulära poster har utskottet ej funnit anledning
till erinran. I det propositionen närlagda statsrådsprotokoll sid. 79 har
departementschefen uttalat, att, därest vid övervägande av de olika behov,
som ur här ifrågavarande anslag böra tillfredsställas, möjlighet visar sig
föreligga, departementschefen icke skall underlåta att hos Eders Kungl.
Maj:t tillstyrka anställandet av en representant å Island. Till vad departementschefen
sålunda anfört vill riksdagen uttala sin anslutnino-,
o O
Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till extra diplomat- och Diplomatkonsulsaspiranter,
i enlighet med vad i det propositionen närlagda stats-Zspimntlr''
rådsprotokoll närmare utvecklats, anvisa såsom reservationsanslag dels å
tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 4,750 kr., dels ock å extra stat för
år 1920 ett belopp av 19,000 kr.
Riksdagen finner med hänsyn till den förebragta utredningen, att en
höjning i anslaget till diplomat- och konsulsaspiranter är av behovet påkallad,
och har icke något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan
föreslagit.
I den förevarande propositionen har Eders Kungl. Maj:t slutligen Socialföreslagit
riksdagen att till socialattachéer anvisa såsom reservationsanslag attachée
dels å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 17,500 kr., dels ock å extra
stat för år 1920 ett belopp av 70,000 kr.
22
Riksdagens skrivelse Nr 329.
De föreslagna socialattachéerna skulle hava att såsom anställda vid
den beskickning0 de tillhöra biträda närmast med de olika densamma
ångande göromålen av socialpolitisk karaktär samt därvid särskilt
°° 1) aktgiva på och följa social lagstiftning och förvaltning samt arbetsmarknadens
läge och andra sociala företeelser och förhållanden i det
främmande landet,
2) genom regelbundna rapporter och utredningar i särskilda frågor
sätta beskickningarna i stånd att förse hemlandets intresserade ämbetsmyndigheter,
korporationer och enskilda med upplysningar,
3) biträda vid det på beskickningen ankommande bevakandet av
svenska medborgares intressen och förmåner i det främmande landet,
4) deltaga i och främja det svenska föreningslivet i det främmande
landet, särskilt i den mån detta avser sociala bildnings- och understödssträvanden
samt åsyftar stärkandet av sambandet mellan landsmännen därstädes
och med hemlandet, samt
5) biträda vid beskickningens upplysningsverksamhet i det främmande
landet, i den mån denna avser svenska sociala förhållanden.
Genom den i ärendet förebragta utredning finner riksdagen ådagalagt,
att anställandet av ett antal socialattachéer skulle vara ägnat att å ett
område, varest viktiga uppgifter i ökad utsträckning komma att föreligga,
förstärka vår utrikesrepresentations kompetens och arbetskraft.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit rörande anställande vid vissa
beskickningar av socialattachéer har riksdagen därför icke funnit anledning
till annan erinran, än att de av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbelopp
synas tills vidare och i avbidan på att någon erfarenhet vinnes angående
socialattachéernas verksamhet kunna nedsättas för år 1920 till 50,000 kronor
och för år 1919 till 12,500 kronor.
I övriga delar har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen
a) godkänt följande ordinarie avlöningsstat för utrikesdepartementet
att tillämpas från och med den 1 oktober 1919:
Riksdagens skrivelse Nr 329.
23
Lön.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Orts-
tillägg.
Arvode.
Summa.
1 kabinettssekreterare (en- voyé) .........
9,000
6,000
—
15,000
1 ministerresident ellergene- ralkonsul (avdelningschef)
6,600
3,000
—
9,600
2 ministerresidenter eller ge- neralkonsuler (avdelnings- chefer) .........
13,200
6,000
19,200
1 speciellt sakkunnig i folk- rätt .........
_
__
_
8,000
8,000
1 förste legationssekreterare
eller konsul (chef för byrå)
5,400
2,500
_
7,9001
5 förste legationssekreterare
eller konsuler (chefer för
byråer).........
27,000
12,500
I
39,5001
1 andre legationssekreterare
eller vice konsul ....
3,600
1,600
_
5,2001
6 andre legationssekreterare
eller vice konsuler . . .
21,600
9,600
—
_
31,20oj
1 byråsekreterare.....
3,600
1,400
—
_
5,000
5 byråsekreterare.....
18,000
7,000
—
—
25,000
1 kanslist........
2,400
600
3,000(
2 kanslister.......
4,800
1,200
—
—
6,000 (
1 kansliråd (chef för arkivet)
5,000
2,500
600
_
8,100
1 kamrerare.......
3,600
1.800
400
_
5,8001
1 förste arkivarie .....
3,600
1,800
400
—
5,8001
1 förste arkivarie.....
3,600
1,800
400
—
5,800J
1 andre arkivarie.....
2.200
1,500
300
_
4,0001
1 andre arkivarie.....
2,200
1,500
300
—
4,000)
{Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor och efter
10 år med ytterligare
600 kr.
(Efter 3 år kan lönen höjas
I med 400 kronor, efter 6
\ år med ytterligare 400
kronor och efter 9 år med
l ytterligare 400 kronor.
Efter 2 år kan lönen höjas
med 200 kronor, efter 4
år med ytterligare 200
kronor, efter 6 år med
ytterligare 200 kronor,
efter 9 år med ytterligare
300 kronor, efter 12 år
med ytterligare 300 kronor
och efter 15 år med
ytterligare 300 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare
500 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
år med ytterligare 500
kronor och efterlö årmed
ytterligare 500 kronor.
24
Riksdagens skrivelse Nr 329.
Lön.
Tjänst-
görings-
Orts-
Arvode.
Summa.
pennin-
tillägg
gar.
1 kvinnligt biträde av tredje
lönegraden .......
1,500
700
200
—
2,4001
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytter-
5 kvinnliga biträden av tred-
*
3,500
1,000
12,00 0
,
2,000
ligare 200 kronor, samt
jo lönegraden ......
7 500
—
efter 15 år med ytterli-
1 kvinnligt biträde av andra
lönegraden .......
1,300
500
200
—
gare 200 kronor, skolan- de av ålderstillägget 100
kronor utgöra lön oeh 100
7 kvinnliga biträden av andra
lönegraden .......
9,100
3,500
1,400
—
14,000j
kronor tjänstgöringspen- ningar.
1 förste vaktmästare . . .
1,100
650
150
—
1,9001
Efter 3 år kan lönen höjas
1 vaktmästare......
900
550
150
—
1,600
med 100 kronor, efter 6
år med ytterligare 100
7 vaktmästare......
6,300
3,850
1,050
—
11200
kronor och efter 9 år med
1 portvakt ........
Till vikariatsersättningar
900
550
150
24,000
l,600j
24,000
ytterligare 100 kronor.
extra biträden m. m. . .
—
—
—
Summa kronor
164,000
76,100
6,700
32,000
278,800
Anm. 1. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant
anordnats, anvisas åt vaktmästare eller portvakt, skall av länen avstås för bostad och bränsle oOO
kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest vaktmästaren eller portvakten åtnjuter enbart bostad
eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmånen ar av sådan
beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj it att
efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall aga rum. lormånen
av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukmng av elektrisk stom intill högst 10U kn.- timmar Åtniutes lyse skall vaktmästaren eller portvakten själv bekosta arma.ur och lampor. I övrigt
skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i
i K 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med ar 191. for vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. förf.-saml. 1918 nr 83b.)
Anm. 2. I fråga om pensionsunderlag skall, utöver vad särskilt härom är stadgat, gälla, att .
högsta pensionsunderlaget skall utgöra för förste legationssekreterare eller konsul (chef för byrå) 5,600
kronor samt för andre legationssekreterare eller vice konsul 4,600 kronor samt for kanslist o,o00 kronor.
b) godkänt följande övergångsstat att tillämpas från och med den 1
oktober 1919:
Kronor.
Personligt avlöningstillägg till kvinnliga skrivbiträdet i tredje graden Rosa Grön-
300
Riksdagens skrivelse Nr 329.
25
c) godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 18 mars 1919 angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner för i staten för utrikesdepartementet
uppförda befattningar såsom kabinettssekreterare, avdelningschef,
chef för byrå, andre legationssekreterare eller vice konsul och kanslist
samt för i staten för beskickningar och konsulat upptagna befattningar,
d) medgivit, att de förutvarande ordinarie befattningshavarna inom
utrikesdepartementet, vilkas tjänster efter den nya avlöningsstatens ikraftträdande
äro avsedda att upphöra och vilka icke befordras till högre
grad från tiden för den nya statens ikraftträdande och ej heller varda
inom närmast jämförliga grad uppförda å den nya staten, skola med fortsatt
tjänstgöringsskyldighet bibehållas vid dem enligt hittills gällande stat
tillkommande avlöningsförmåner och upptagas å blivande övergångsstat,
ävensom förklarat, att under övergångstiden motsvarande antal närmast
jämförliga befattningar inom departementet skola hållas vakanta, samt att,
intill dess de övertaliga tjänstemännen varda upptagna å övergångsstat,
av de inbesparade avlöningarna må användas erforderligt belopp till avlönande
av de övertaliga tjänstemännen,
e) förklarat, att beträffande de å departementets nya stat uppförda
befattningarna såsom kansliråd, kamrerare, förste och andre arkivarie,
kvinnligt skrivbiträde, vaktmästare och portvakt skola för åtnjutande av
de i staten för ifrågavarande befattningar upptagna avlöningsförmåner gälla
de för befattningshavare i allmänhet i statsdepartementen stadgade villkor
och bestämmelser, med iakttagande, att kamreraren äger årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester
under en och en halv månad, samt att den för innehavare av kvinnliga
skrivbiträdesbefattningar stadgade tidpunkt, före vilken anmälan skll äga
rum, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten, fastställes till den 1
september 1919,
f) — med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till avlöningsförbättring
åt vissa vaktmästare m. fl. uppförda ordinarie anslaget å 2,400
kronor — höjt ordinarie anslaget till utrikesdepartementet från dess nuvarande
belopp 164,700 kronor, med 114,100 kronor till 278,800 kronor,
g) för följande ändamål på extra stat för år 1920 anvisat nedan angivna
belopp, nämligen:
1) arvode till en extra avdelningschef .... 11,650 kronor
» » en extra andre legationssekreterare
eller vice konsul. . . . 6,800 »
» » en extra byråsekreterare . . . 4,850 »
» » en extra kanslist.......3,500
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 329—331.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 329.
arvode till tre extra kvinnliga skrivbiträden
av tredje graden...... 7,050 kronor
» » ett extra kvinnligt skrivbiträde
av andra graden...... 1,950 »
» » två extra vaktmästare.....3,150 »
till beredande av vikariatsersättning åt ovan angivna extra befattningshavare
1,500 kronor,
eller tillhopa såsom förslagsanslag, högst, 40,450 kronor,
2) till beredande av extra avlöningstillägg åt vissa befattningshavare
inom departementet m. in., i enlighet med i statsrådsprotokollet närmare
angivna grunder, ett förslagsanslag, högst, å 37,200 kronor,
3) till upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 93,000 kronor,
4) till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 10,000 kronor,
5) till extra diplomat- och konsulsaspiranter såsom reservationsanslag
ett belopp av 19,000 kronor,
6) till extra handelsattachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
140.000 kronor,
7) till sociala attachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
50.000 kronor,
8) till inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska
och konsulära poster i utlandet såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
150.000 kronor,
h) medgivit, att å fjärde kvartalet av år 1919 belöpande belopp av
de å ordinarie stat uppförda anslagen till departementet och till avlöningsförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
tillhopa uppgående till 41,775 kronor, måtte få till angivna ändamål
disponeras efter den nya statens ikraftträdande,
i) till förstärkning av sistnämnda anslagsbelopp å tilläggsstat för år
1919 anvisat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 27,925 kronor,
k) medgivit, att den återstod av det å extra stat för år 1919 upptagna
förslagsanslag, högst, å 51,550 kronor till provisorisk förstärkning
av departementets arbetskrafter, vilken bliver tillgänglig den 1 okt. 1919
och vilken, på sätt i statsrådsprotokollet närmare angivits, beräknas uppgå
till 8,650 kronor, måtte få användas till avlöning åt förulnämnda extra
befattningshavare och beredande av extra avlöningstillägg åt vissa befattningshavare
inom departementet,
l) ytterligare till sistnämnda båda ändamål under fjärde kvartalet
Riksdagens skrivelse Nr 329.
27
av år 1919 å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag, högst, anvisat
ett belopp av 10,750 kronor samt
in) för följande ändamål å tilläggsstat för år 1919 anvisat nedan angivna
belopp, nämligen:
1) för upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 23,250 kronor,
2) till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska
länder såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 2,500 kronor,
3) till extra diplomat- och konsulsaspiranter såsom reservationsanslag
ett belopp av 4,750 kronor,
4) till extra handelsattachéer såsom reservationsanslag ett belopp av
70,000 kronor,
5) till sociala attachéer såsom reservationsanslag ett belopp av 12,500
kronor,
6) till inrättande vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska
och konsulära poster i utlandet såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av
37,500 kronor.
Stockholm den 14 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.