Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 3920 i vad angår jordbruksärendena.

1919-06-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:332, Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 3920 i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 332.

1

Nr 332.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 13 jnni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna

för kapitalökning för år 3920 i vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 59 A, 61 och 83.)

Till Konungen.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

T.o) 1 den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

punkten 1, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande

av jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland ävensom till inköp

av en tomt för jägmästarbostad inom Kinda revir i huvudsaklig överensstämmelse

med domänstyrelsens förslag den 19 september 1918 såsom

kapitalökning för statens domäners fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 426,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag om

anvisande av anslag för anordnande av jägmästarbostäder i vissa revir

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 332. 1

Domänfonden.

[i.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 332.

i Norrland ävensom till inköp av en tomt inom Kinda revir icke måtte

av riksdagen bifallas.

Yad först angår det föreslagna inköpet av tomt för blivande bostad

åt jägmästaren i Kinda revir, vilken enligt statsrådsprotokollet för

närvarande är bosatt i staden Eksjö inom angränsande revir med samma

namn, erkänner riksdagen obetingat lämpligheten och önskvärdheten

av att, såsom domänstyrelsen i ärendet framhållit, vederbörande jägmästare

äro stationerade inom det egna reviret och där så centralt, som

omständigheterna medgiva. Riksdagen vill heller icke bestrida, att den

ifrågasatta platsen väl fyller de fordringar, som i detta avseende3 kunna

ställas på densamma. Däremot har riksdagen, på grund av vad inom

riksdagens vederbörande utskott blivit upplyst i fråga om platsens lämplighet

för ifrågavarande ändamål i övrigt, icke kunnat undgå att ställa

sig betänksam, huruvida riksdagen redan nu bör binda sig för den föreslagna

byggnadstomten, i all synnerhet som några allvarligare olägenheter

av jägmästarens fortsatta stationerande tillsvidare i Eksjö icke av

domänstyrelsen framhållits. Härtill kommer, att riksdagen i likhet med

departementschefen håller före, att priset å tomten i fråga är väljiögt.

Vid nu angivna förhållanden och då någon utredning beträffande annan

lämpligare plats för bostad åt ifrågavarande revirförvaltare icke föreligger,

anser riksdagen, att frågan om anslag till inköp av bostadstomt

för denne bör tillsvidare anstå.

Beträffande därefter frågan om anslag till uppförande av nya jägmästarbostäder

i Pärlälvens, Görjeå och Västra Arvidsjaurs revir samt i

tre av Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagna nya revir

vill riksdagen först erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse nr 323

angående driftkostnader för år 1920 för statens domäners fond medgivit

inrättande av de sålunda föreslagna nya reviren.

Rörande de föreslagna bostäderna har i den i ämnet väckta

motionen gjorts gällande, att dessa, särskilt i jämförelse med för vissa

andra statens befattningshavare i liknande ställning som jägmästarna

uppförda byggnader, berättigade till anmärkningar såväl med avseende

å deras ändmålsenlighet som ock med hänsyn till att bostadsutrymmet

anpassats efter allt för högt ställda fordringar, och har i motionen därför

ansetts nödvändigt, att, innan ytterligare medel beviljades för ändamålet

i fråga, mera ändamålsenliga ritningar och arbetsbeskrivningar upprättades

i syfte att begränsa utrymmet och nedbringa kostnaderna.

Såsom riksdagen redan vid tidigare tillfällen, då fråga förevarit

om uppförande av jägmästarbostäder, beträffande då ifrågakomna ritningar

haft tillfälle uttala, har riksdagen vid granskning av de nu före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Biladagens skrivelse Nr 332.

varande, i huvudsaklig överensstämmelse med de förstnämnda uppgjorda

ritningarna icke funnit anledning till någon egentlig erinran i de i motionen

anmärkta avseenden.

Kravet på revirförvaltarbostadeus belägenhet på den för revirets

skötsel lämpligaste platsen inom detsamma medför obestridligen, vad

vidkommer de nordligaste reviren med deras vidsträckta obygder, för

jägmästaren en relativt isolerad ställning. Då vidare dessa revirförvaltare

enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat i regel icke hava

utsikt att förrän efter en jämförelsevis lång tjänstetid därstädes erhålla

transport till annat revir, måste det enligt riksdagens förmenande anses

fullt befogat, att vederbörande, under den tid de äro hänvisade till att

uppehålla sig i obygden, beredas de förmåner i bostadsavseende, som

enligt det föreliggande förslaget äro avsedda att komma dem till del. På

samma gång riksdagen är av den nu uttalade uppfattningen, vill riksdagen

ingalunda förneka, att erfarenheten eventuellt kan hava ådagalagt

önskvärdheten av vissa mindre jämkningar i de företedda ritningarna.

Riksdagen kan heller icke underlåta uttala, att det förefaller

riksdagen som om åt byggnaderna skulle kunna utan några ökade

kostnader givas ett ur estetisk synpunkt väsentligt mera tilltalande yttre

än vad ritningarna i fråga ge vid handen, och att därför en revidering

av ritningarna i sådant syfte, där så lämpligen ske kan, synes riksdagen

önskvärd.

Riksdagen har ock övervägt, huruvida icke med hänsyn till statsfinansernas

nuvarande svåra läge och rådande höga prisläge, med uppförande

av ifrågavarande jägmästarbostäder skulle kunna anstå ännu något

år. Då emellertid behovet av sådana bostäders uppförande i vissa fall torde

vara så trängande, att ett sådant uppskov icke är försvarligt och å andra

sidan svårigheter möta för riksdagen att avgöra, vilket eller vilka revir

som i förevarande avseende böra lämnas företräde, har riksdagen ansett

sig böra bevilja hela det för nu ifrågavarande ändamål begärda anslagsbeloppet.

Förutsättningarna härför äro emellertid, att ritningarna

och arbetsbeskrivningarna före arbetenas igångsättande underkastas revidering

i av riksdagen här ovan angivet avseende och jämväl i övrigt där

erfarenheten givit vid handen, att någon jämkning bör ifrågakomma.

Vidare vill riksdagen framhålla angelägenheten därav, att i betraktande

av de höga materialpriserna endast sådana arbeten forceras, som äro

förestavade av det oavvisliga behovet, men att däremot övriga arbeten

få, i den mån så utan större olägenhet för deras ändamålsenliga och

praktiska utförande kan ske, anstå i avvaktan på den nedgång i prisläget,

som inom kort torde kunna förväntas inträda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Odlingslåne
fonden.

[2-]

Egnahems ■

lånefonden.

[3.]

4 Riksdagens skrivelse Nr 332.

Då riksdagen här ovan ställt sig avvisande beträffande det ifrågasatta

tomtinköpet, för vilket ändamål beräknats ett belopp av 2,616

kronor, bör det begärda totalanslaget nedsättas med detta belopp eller

till 423,384 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

för anordnande av jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland, i

huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den. 19 september

1918, såsom kapitalökning för statens domäners fond för år 1920

anvisat ett reservationsanslag av 423,384 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler

riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år 1919 tillsvidare lån från odlingslånefonden må av

Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp av högst 1,500,000 kronor årligen,

dels ock till kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får riksdagen anmäla, att riksdagen dels medgivit, att från och

med år 1919 tillsvidare lån från odlingslånefonden må av Kungl. Maj:t

beviljas till ett belopp av högst 1,500,000 kronor, årligen, dels ock till

kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut.

3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år 1920 ett belopp av 10,000,000 kronor må av Kungl.

Maj:t årligen disponeras såsom lån från egnahemslånefonden, dels ock

såsom kapitalökning för samma fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 6,500,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels medgivit, att från

och med år 1920 ett belopp av 10,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t

årligen disponeras såsom lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 332. 5

kapitalökning för samma fond för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 6,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 4 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till kapitalökning

för fonden för fiskerinäringens befrämjande för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för fonden

för fiskerinäringens befrämjande för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 350,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i annat

sammanhang sitt beslut.

5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning för dräneringsfonden

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot det såsom kapitalökning

för fonden i fråga för år 1920 beräknade beloppet, ansluter sig

sålunda till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet och får härmed anmäla, att

riksdagen till kapitalökning för dräneringsfonden för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning

för allmänna nyodlingsfonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för allmänna

nyodlingsfonden för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

Fiskerilåne
fonden.

[4J

Dränerings
fonden.

[5.]

Allmänna

nyodlings
fonden.

[6.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

Norrländska

andels
mejerifonden.

[7-]

Kr af Hedning slånefonden.

[8.]

6 Riksdagens skrivelse Nr 332.

1:6) Under punkt 7 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

till norrländska andelsmejerifonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom kapitalökning till

norrländska andelsmejerifonden för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

8:o) I punkt 8 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att från och

med år 1920 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden må beviljas intill

ett belopp av 1,500,000 kronor årligen, dels ock såsom kapitalökningför

denna fond anvisa för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

Därjämte ifrågasättes, att maximiutlåningen beträffande år 1919

höjes till 2,500,000 kronor samt att såsom kapitalökning för samma år

anvisas 1,500,000 kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagens första kammare väckt motion nr 76, vari hemställts, att

riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning bl. a. i vad mån

villkoren för låns erhållande böra förändras, ävensom vidtaga de åtgärder,

som därav kunna föranledas.

Enligt riksdagens beslut vid inrättande år 1918 av kraftledningslånefonden

kan lån från denna fond beviljas ekonomiska föreningar för

anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk energi ävensom

tillsvidare, intill dess en statslånefond för vattenkraftanläggningar

kan varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana anläggningar för

distribution inom orten av elektrisk energi.

Beträffande den i ämnet väckta motionen har riksdagens vederbörande

utskott inhämtat yttrande från den s. k. elektrifieringskommittén.

I detta yttrande har kommittén anfört, bland annat, följande:

»Herr Rosén har i första kammaren väckt motion, nr 76, om ändring i gällande

bestämmelser angående lån från kraftledningslånefonden. I likhet med motionären

anser kommittén, att lånen från kraftledningslånefonden icke nödvändigtvis

borde förbehållas endast ekonomiska föreningar, utan att även sammanslutningar av

annan form borde kunna komma ifråga, därest de av den beslutande myndigheten

befunnes vara lämpligt organiserade och icke avsedda till rena affärsföretag.

Motionären har framhållit, att bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 13

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 332. 7

september 1918 lägga hinder i vägen för företag, som redan äro utförda, att erhålla

lån ur fonden.

Enligt kommitténs mening är så knappast förhållandet, och de lån, som nyligen

tillstyrkts av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen från ifrågavarande fond,

avse också delvis redan utförda eller under byggnad varande företag. I varje fäll

torde lånefondens främsta syfte väl få anses vara att uppmuntra nya företag, varför

sådana för framtiden närmast borde understödjas, så mycket mer som de tillgängliga

medlen äro jämförelsevis snävt begränsade.»

Riksdagen biträder förslaget, att den högsta utlåningen Ilöjes beträffande

år 1920 till 1,500,000 kronor och beträffande år 1919 till

2,500,000 samt att för vartdera året såsom kapitalökning anvisas ett

belopp av 1,500,000 kronor.

Vad elektrifieringskommittén i anledning av vad i motionen anförts

i . fråga om möjlighet för jämväl andra sammanslutningar än

ekonomiska föreningar att under av kommittén angivna förutsättningar

erhålla lån från ifrågavarande fond, föranleder icke någon invändning

från riksdagens sida liksom ej heller kommitténs yttrande rörande frågan,

huruvida gällande'' allmänna bestämmelser för lån från kraftledningslånefonden

skulle utgöra hinder för redan utförda anläggningar att erhålla lån

från samma fond, ger riksdagen anledning till något särskilt uttalande.

Om tillskottsanslag å tilläggsstat för år 1919 samt medgivande

till höjd utlåning för samma år kommer riksdagen att i annat sammanhang

anmäla sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

dels medgivit, att från och med år 1920 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas intill ett belopp av 1,500,000 kronor

årligen,

dels och såsom kapitalökning för denna fond anvisat för år 1920

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda

medlen anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

9:o) Under punkt 9 av förberörda avdelning av statsverksproposi- Gödselvårdstionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning lånefonden.

för gödselvårdslånefonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av [9*]

1,000,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för gödselvårdslånefonden

för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor. ’

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lånefond för

mindre linberedningsanstalter.

[10.]

8 Riksdagens skrivelse Nr 332.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 10 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående inrättande av en lånefond för mindre linberedningsanstalter,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 beräkna ett

reservationsanslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj*.t i proposition nr 316 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 320 anmält, har riksdagen

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd lånefonden för mindre

linberedningsanstalter, skall inrättas för understödjande av dylika anstalters

anläggande, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,

statslån må, i mån av tillgång och intill ett. belopp av högst

150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig

villiga att utlämna linberedningslån för anläggande av sådan anstalt;

dels för kapitalökning till denna fond anvisat såsom reservationsanslag

för år 1920 150,000 kronor;

dels och godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna

grunder för lånerörelsen från ifrågavarande fond samt medgivit,

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de ytterligare föreskrifter, som i sådant

hänseende må finnas erforderliga.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen till kapitalökning för

ifrågavarande fond anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

Stockholm den 13 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.