Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag till täckande av statens järnvägars driftförlust.

1919-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:349, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag till täckande av statens järnvägars driftförlust.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 349.

1

Nr 349.

Godkänti av första kammaren den 18 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anvisande av anslag till täckande

av statens järnvägars driftförlust.

(Statsutskottets utlåtande nr 209.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 27 maj 1919 avlåten proposition, nr 407,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att under verkliga utgifter å 1919 års tilläggsstat såsom bidrag

till täckande av statens järnvägars driftförlust anvisa ett förslagsanslag,

högst, å 25,000,000 kronor samt att såsom tillfällig försträckning till

statens järnvägar under utgifter för kapitalökning å 1919 års tilläggsstat

anvisa ett förslagsanslag, högst, å 15,000,000 kronor att utgå av

tillfälliga lånemedel.

Å uästlidet och innevarande års tilläggsstater har riksdagen för

täckande av driftförlust vid statsbanorna under år 1918 såsom tillfällig

försträckning till statens järnvägar under utgifter för kapitalökning anvisat

sammanlagt 60,300,000 kronor. Enligt den i ämnet lämnade utredningen

beräknas, därest icke särskilda åtgärder vidtagas för nedbringande

av driftförlusten, denna komma att under innevarande år ökas

med omkring 40,000,000 kronor. Beträffande sättet för avvecklandet

av den uppkomna driftförlusten har chefen för finansdepartementet anfört

bland annat följande:

»— — — — — — — — — — — — Det bör under normala

förhållanden icke råda någon tvekan därom, att driftkostnaderna för

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 349—353. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 349.

statens järnvägar böra bäras av trafikanterna men icke av de skattdragande.

Taxorna böra därför så avvägas, att de, som draga nytta av

trafikens upprätthållande, få betala kostnaderna härför. Bäst i överensstämmelse

med denna tankegång står det nog, att ett tillfälligt uppkommande

driftunderskott sedermera avbetalas av medel från själva järnvägsdriften,

ej av skattemedel, och att härför erforderliga taxeförhöjningar

verkställas.

Vid anmälan av inkomsterna i årets statsverksproposition tillät jag

mig emellertid antyda, att genomförandet av taxeförhöjningar icke ovillkorligen

finge ske alldeles utan hänsyn till andra verkningar därav. Den

utomordentliga storlek, som driftförlusten under de abnorma kristidsförhållandena

tydligen kommer att få, framkallar allvarliga betänkligheter

mot ett genomförande fullt ut av det ovan berörda programmet.

En amortering av hela driftförlusten genom trafikmedel skulle för en

kanske mycket avsevärd tid uppskjuta den nedsättning av järn vägstarifferna

och återgång till mera normala förhållanden på detta område,

som för hela näringslivet vore i hög grad önskvärd. Eller ock

nödgas man, för att möjliggöra en avskrivning av skuldbördan i raskare

tempo, tillgripa ytterligare taxeförhöjningar med ännu mera betänkliga

verkningar under den i allt fall bekymmersamma avvecklingsperiod,

som nu förestår. Jag finner mig med hänsyn härtill böra förorda, att

statsverket ingriper för att möjliggöra eu snabb avskrivning av skuldbördan.

Härför ser jag icke någon annan utväg än att ett betydande

tillskott nu göres av skattemedel. Det synes mig vara i sin ordning,

att detta sker, medan ännu inkomster från krigskonjunkturen kunna uppbära

skattebördan.

Tidpunkten synes mig däremot icke vara inne att bestämma, huru

mycket statsverket skall övertaga av den ifrågavarande skuldbördan.

Det torde vara lämpligt att dessförinnan avvakta det finansiella resultatet

av innevarande års järnvägsdrift. Då det resultatet föreligger,

torde man kunna säkrare bedöma både i vad män statsjärnvägarna

kunna av egna trafikmedel bidraga till förlustens avskrivning och hur

stora utgifter för ändamålet det statsfinansiella läget tillåter.

Men då det redan nu synes mig vara klart, att staten måste bära

en avsevärd del av driftförlusten och det dessutom kan sägas föreligga

särskilda skäl att icke belasta statsjärnvägarna med den extra förlust,

som föranletts av urtima riksdagens beslut år 1918 beträffande dyrtidstilläggen

och dess konsekvenser i innevarande riksdags beslut, vartill

hänsyn icke tagits vid fastställandet av taxorna, anser jag mig böra

föreslå, att inalles 50 miljoner kronor nu tagas i anspråk dels såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 349.

anslag1 till statens järnvägar och dels såsom återbetalning genom statsverkets

egen försorg av tillfälliga lånemedel, anskaffade för järnvägarnas

räkning, däri inberäknat de 10 miljoner kronor, som redan äro uppförda

å 1920 års riksstat såsom återbetalning av tillfälliga lånemedel. Detta

sistnämnda belopp skulle alltså komma att återbetalas oberoende av hur

stort överskott av trafikmedel, statens järnvägar kunna under år 1920

inleverera. I avseende å själva detta överskott synas mig tillräckliga

skäl icke föreligga att sänka det belopp, järnvägsstyrelsen ansett möjligt

att påräkna, ehuru beloppet givetvis är tämligen ovisst.

På tilläggsstaten har som förut är nämnt besparats över 30 miljoner

kronor. Under sådana förhållanden synes det mig möjligt att på

1919 års tilläggsstat uppföra ett anslag av 25 miljoner kronor såsom

bidrag till täckande av innevarande års driftförlust. Detta belopp bör

då uppföras ej som kapitalökningsutgift utan under verkliga utgifter.

Förslag härom torde senare i dag komma att framställas av chefen för

civildepartementet. För att nödiga medel skola stå till järnvägsstyrelsens

förfogande innevarande år är det emellertid därtill erforderligt att

anskaffa ytterligare 15 miljoner kronor. Innan det träffats ett slutligt

avgörande om finansieringen i det hela av järnvägarnas driftförlust, anser

jag det riktigast, att detta belopp liksom tidigare skett uppföres som

tillfällig försträckning åt järnvägarna och anskaffas lånevägen.

Den av statens järnvägars driftförlust förorsakade kristidsskulden

skulle då vid slutet av innevarande år utgöra cirka 75 miljoner kronor.

Härav skulle 25 miljoner kronor ytterligare avföras från statsjärnvägarnas

kapitalkonto och av statsverket betalas genom att 1920 års

riksstat upptager såsom kapitalökningsutgift återbetalning av tillfälliga

lånemedel till nyssnämnda belopp. För att bereda tillgång härtill utöver

de 10 miljoner kronor, som i statförslaget upptagits, erfordras en

höjning av skattemedlen med 15 miljoner kronor.»

I särskild proposition, nr 406, har Eders Kungl. Maj:t i anslutning

till chefens för finansdepartementet sålunda gjorda uttalande å 1920 års

riksstat för återbetalning av tillfälliga lånemedel äskat ett anslag av

25,225,000 kronor, varav 25,000,000 kronor avse ersättande av de utav

statens järnvägar erhållna tillfälliga försträckningar för täckande av

driftförlust. I samband med nämnda anslagsäskande har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, att sistberörda belopp måtte avföras från statens järnvägars

kapitalkonto.

Åven riksdagen anser det vara nödvändigt, att en avskrivning

av statens järnvägars skuld för driftförlust snarast kommer till stånd.

Riksdagen har fördenskull funnit sig böra bifalla förslaget om anvisande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 349.

under verkliga utgifter av ett anslag å 25,000,000 kronor å tilläggsstaten

för år 1919, såsom bidrag till täckande av förlusten.

Ej heller har riksdagen haft något att erinra mot, alt det för uppehållande

av driften under innevarande år i övrigt erforderliga beloppet,

enligt beräkning 15,000,000 kronor, anvisas såsom tillfällig försträckning

under utgifter för kapitalökning.

Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang hava uttalat den förhoppningen,

att bristen för år 1919 ej skall komma att uppgå till det

ovan angivna beloppet av 40,000,000 kronor. Härvid ha* riksdagen

ock velat erinra om den av riksdagen i annat sammanhang begärda

utredningen angående åtgärder för erhållande för framtiden av ett tillfredsställande

resultat av driften vid statens järnvägar, vid vilken utredning

enligt riksdagens uppfattning bland annat bör till prövning

upptagas frågan om statens järnvägars taxepolitik.

Skulle bristen för år 1919 komma att understiga 40,000,000 kronor,

bör besparingen i första hand ske å det under utgifter för kapitalökning

tillstyrkta anslaget och alltså den tillfälliga upplåningen i motsvarande

mån minskas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen dels under verkliga utgifter å 1919 års tilläggsstat såsom

bidrag till täckande av statens järnvägars driftförlust anvisat ett förslagsanslag,

högst, 25,000,000 kronor; dels och såsom tillfällig försträckning

till statens järnvägar under utgifter för kapitalökning å 1919 års tillläggs

stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.