Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

1919-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:352, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 352.

Kr 852.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställning angående

avsättning för år 1920 till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

(Statsutskottets utlåtande nr 212.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avi åt na propositionen angående

statsverkets tillstånd ock behov under år 1920 har Eders Kungl.

Maj:t under titel »utgifter för kapitalökning» föreslagit riksdagen

dels att, under förutsättning att inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt,

brännvinsförsäljningsmedel, maltskatt och punschskatt för

åren 1918 och 1919 understiga 41,900,000 kronor, för avsättning till

statsverkets fond av rusdrycksmedel av det belopp, varmed samma inkomster

för år 1920 må komma att överstiga medeltalet av motsvarande

inkomster under närmast föregående tre år, anvisa ett förslagsanslag å

5,800,000 kronor,

dels ock att till statsverkets fond av rusdrycksmedel såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 860,000 kronor.

Yad angår förstnämnda anslag å 5,800,000 kronor har chefen för

finansdepartementet till statsrådsprotokollet rörande inkomstberäkningen

anfört följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 352.

»I förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

stadgas i förordningens 1 §, sådan den lyder efter ändring den 10 november

1916, följande:

''Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution

för denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri

omedelbart använts för tillverkning av svagdricka, till en särskild fond

avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år

ytterligare nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spirituosa
accis.

’

Det i förordningen förutsatta fallet, att den hittills gällande maximiBiflfran

41,900,000 kronor för det belopp av rusdrycksmedel, som må för

statsregleringsändamål tagas i anspråk, skall ersättas av en ny sådan

maximisiffra, synes komma att inträffa, då 1919 års riksbokslut föreligger,

alltså under det statsregleringsår, om vilket nu är fråga.

Medan under år 1916 inkomsten av de fyra först i fondförordningen

nämnda rusdrycksmedlen uppgått till ungefär 43.2 miljoner,

har den för år 1917 enligt riksbokslutet utgjort 21.2 miljoner kronor.

För åren 1918 och 1919 torde motsvarande belopp komma att uppgå

i runda tal till: för år 1918 14.9 miljoner och för år 1919 14.8

miljoner. Sedan alltså för vart och ett av dessa tre år 1917, 1918 och

1919 inkomsten understigit beloppet 41.9 miljoner, har man att, beträffande

år 1920, lägga till grund ett nytt maximibelopp, utgörande

medeltalet för de tre närmast föregående åren. Det exakta bestämmandet

av detta medeltal kan givetvis ej ske, förrän riksbokslutet är känt för

år 1919, således ett gott stycke in på år 1920. Att till dess undanskjuta

varje hänsynstagande till nu påpekade omständighet skulle uppenbarligen

innebära, att man för år 1920 och sannolikt även för år 1921

kom me att räkna vid statsregleringen med en tillgång, som icke får

för ändamålet disponeras. Ty av det beräknade beloppet 22.8 miljoner

för rusdrycksmedlen år 1920 lärer — såvitt nu kan bedömas — icke mer

än ungefär 17 miljoner, vilket är medeltalet för åren 1917—1919, kunna

få tagas i bruk, medan överskottet, eller 5.8 miljoner, bör vid 1920

års bokslut tillföras rusdrycksmedelsfonden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 349—353.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 352.

Under sådana omständigheter synes det vara lämpligast, att man

icke nu för ordinära statsutgifter disponerar mer av 1920 års rusdrycksmedel

än förutnämnda medeltalsbeloppet 17 miljoner. Budgetmässigt

synes detta böra utföras så, att å inkomstsidan visserligen uppföras de

av statskontoret beräknade beloppen, tillhopa 22.8 miljoner, men att

samtidigt under utgifter för kapitalökning uppföres som förslagsanslag

en avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel å 5.8 miljoner

kronor vid sidan av den regelbundet återkommande avsättningen av

fondens räntemedel. Skulle det exakta medeltalsbeloppet komma att

avvika från det härförut antagna, skulle därav, liksom därest de faktiska

inkomsterna komma att avvika från de i riksstaten upptagna summorna,

intet annat föranledas än att, då anslaget erhåller förslagsanslags karaktär,

det verkliga överskottet över det rätta medeltalet skulle i överensstämmelse

med förordningen tillföras fonden. Eventuellt kunde en del av

anslaget komma att gå till kassafonden.»

Vidkommande det senare av Eders Kungl. Maj :t äskade anslaget å

360,000 kronor avser detta ränteavkastningen av fonden, vilken enligt

gällande bestämmelser skall läggas till kapitalet.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen

dels, under förutsättning att inkomsterna av inkomsttitlarna

brännvinstillverkningsskatt, brännvinsförsäljningsmedel, maltskatt och

punschskatt för åren 1918 och 1919 understiga 41,900,000 kronor, för

avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel av det belopp, varmed

samma inkomster för år 1920 må komma att överstiga medeltalet

av motsvarande inkomster under närmast föregående tre år, anvisat

ett förslagsanslag å 5,800,000 kronor,

dels och för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel,

att av fondens avkastning direkt utgå, anvisat ett förslagsanslag å

360,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.