Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag om vissa, för ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst, dels ock en i ämnet väckt motion.

1919-06-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:373, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag om vissa, för ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst, dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

1

Nr 373.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kung!. Maj:ts

proposition med förslag om vissa, för ernående av jämkningar

i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga

ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

dels ock en i ämnet väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 35, memorial nr 40 och betänkande

nr 70.)

Till Konungen.

Genom proposition, nr 108, av den 7 februari 1919 har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga följande

Förslag
till
förordning
om

vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att dels 8 § 1 mom., 9 § 1 mom. och 12 §

2 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 373. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 373.

egendom samt av inkomst, dels ock 9 och 10 §§ i de vid nämnda förordning

fogade »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen» skola

erhålla följande ändrade lydelse:

8 §•

1 mom. Såsom inkomst---arbete.

Förmån av — — — inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

vad som — — — familjemedlemmar;

vinst — — — därutöver;

vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i föreningar för

ekonomisk verksamhet;

ersättning för---stärbhus;

kapital, som — — — stärbhus;

vad som — — — bosatt.

9 §•

1 mom. Till inkomst av kapital räknas:

a) -----

b) ------,

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i solidariska

bankbolag; samt

d) utdelning å aktier i utländska aktiebolag.

12 §.

2 mom. Från utgörande av inkomstbevillning frikallas:

b) ---;

c) ---;

d) ---;

e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse; dock att person, tillhörande olönat

konsulat, icke är frikallad från utgörande av bevillning för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

3

om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit av sin

tjänst hos den främmande makten;

f) ---;

g) ---•

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

9 §■

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt

bankbolag upptages det belopp, som delägaren nästföregående år uppburit

eller ägt uppbära i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka

bolagets tillgångar, som använts till utdelningen. Har aktie eller banklott

under nästföregående år bytt ägare, upptages utdelningen såsom inkomst

för den, som varit ägare av den till aktien eller banklotten hörande

kupongen vid den tidpunkt, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

Under inkomst, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till kommanditlottägare

i solidariskt bankbolag.

10 §.

Vid tillämpning av 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst av kapital eller arbete,

skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna avkomst

nästföregående år såväl av vederbörande då tillhörig fast egendom

som ock av sådan särskilt beskattad rörelse, som idkats å annan ort än

den, där den skattskyldige är mantalsskriven, tagas i beräkning vid bestämmandet

av de sammanräknade årsinkomsterna, varvid i fråga om

fast egendom iakttages, att inkomst av jordbruksfastighet beräknas till

6 procent och inkomst av annan fastighet till 5 procent av taxeringsvärdet.

Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrivningsort hava

haft t. ex. 450 kronors inkomst av kapital eller arbete samt tillika ägt

stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor, och vilken alltså bör upptagas

till 100 kronors avkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgått

till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket av det ifrågavarande

momentet, jämfört med vad ovan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfrihet för ett belopp av 450 kronor och kommer

således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,

varemot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst av kapital

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 373.

eller arbete tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 30,000 kronor och vilken

alltså bör upptagas till 1,500 kronors inkomst, skall erlägga full bevillning

för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,500 kronors inkomst av

kapital eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst av tjänst, så att

deras sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall vardera taxeras

för hela sin inkomst och därför erlägga bevillning utan avdrag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

I detta sammanhang har riksdagen funnit lämpligt till behandling

upptaga jämväl en tidigare inom riksdagen väckt motion, II: 112, av herr

Sköld, som hemställt, att riksdagen måtte bland annat besluta, »att utdelning

på aktier i inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag skall

räknas som inkomst av kapital och arbete och bevillningstaxeras».

Eu grupp av fall, där Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle verka obilligt,

bilda enligt riksdagens mening förekommande fall av moderbolag och dotterbolag.

Intressenterna i båda äro i huvudsak desamma, men olikheten i ändamål,

verksamhetens uppdelning med hänsyn till orten eller platsen eller

andra affärstekniska skäl hava föranlett bildandet av särskilda bolag på sådant

sätt, att det ena bolaget, vanligen det äldre eller större, innehar flertalet

aktier i det andra bolaget. En konsekvent tillämpning av förslaget

skulle faktiskt kunna leda till en tredubbel beskattning av den utdelning,

som dotterbolaget lämnar moderbolaget, nämligen, utom hos det förra

bolaget självt, först hos moderbolaget och därpå, till den del densamma

inginge i det sistnämnda bolagets utdelning, hos aktieägarna i detta.

Detsamma skulle för övrigt inträffa, så snart ett bolag innehar aktier i

ett annat, och utdelade medel från det senare komma att ingå i utdelningen

åt det förras delägare, låt vara att effekten bleve mera framträdande

och obilligheten mera påtaglig i de egentliga fallen av moderbolag

och dotterbolag. Att göra åtskillnad mellan dessa och övriga hithörande

fall torde ej vara befogat och skulle för övrigt stöta på praktiska

svårigheter. För undvikande av ifrågavarande obillighet synes

knappast någon annan åtgärd bliva till fyllest än att beskattningen hos

moderbolaget helt enkelt uteslutes. Vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag i princip bör därför enligt riksdagens åsikt undantag göras för

sådan utdelning, som uppbäres av annat aktiebolag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

5

Med hänsyn till att jämväl i propositionen nr 222 angående kooperativa

föreningars beskattning föreslagits ändring i 9 § 1 mom. har riksdagen

givit sitt bifall till nu förevarande förslag till ändrad lydelse av

samma moment en särskild formulering.

I ändamål att den genom bevillningstaxering av aktieutdelning öppnade

skattekällan snarast möjligt måtte komma kommunerna till godo, har

i propositionen förutsatts, att den nya ordningen skulle träda i tillämpning

redan vid innevarande års taxering. Genom frågans sammankoppling med

inotionsvis framförda förslag om skärpt fastighetsbeskattning, för vilkas

belysande erfordrats viss specialutredning, har handläggningen

av ärendet fördröjts så länge, att årets taxeringsnämnder icke hinna tilllämpa

de blivande nya bestämmelserna. Då det icke gärna kan komma

i fråga att pålägga prövningsnämnderna det ökade arbete, som tillämpningen

av de blivande bestämmelserna skulle medföra, har riksdagen uppgivit

tanken på varje tillämpning i år. I följd härav har riksdagen ansett

det böra uttryckligen stadgas, att dessa bestämmelser skola träda i

kraft först den 1 januari 1920.

Riksdagen får för Eders Kungl Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj :ts förevarande proposition ävensom motionen

II: 112, av herr Sköld, beslutat,

att i 9 § 1 mom. bevillningsförordningen skall under beteckningen

d) upptagas följande tillägg:

d) i fråga om andra skattskyldiga än inländska aktiebolag och solidariska

bankbolag utdelning å aktier eller lotter i sådant bolag;*)

att 8 § 1 mom. och 12 § 2 mom. bevillningsförordningen samt

9 och 10 §§ i de vid förordningen fogade »Särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen» skola erhålla följande ändrade avfattning:

8 §.

1 mom. Såsom inkomst — — — — — arbete.

Förmån av — — — — — inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

vad som —--— — familjemedlemmar;

vinst — — — — — därutöver;

*) Ändringar i Kungl. Haj:ts förslag äro utmärkta med kursiverad stil. Spärrad

kursiv i författningstexten angiver, att kursiveringen är avsedd att bibehållas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 373.

vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i föreningar för

ekonomisk verksamhet;

ersättning för — — — — — stärbhus;

kapital, som — stärbhus;

vad som — — — — — bosatt.

12 §.

2 mom. Från utgöraUde av inkomstbevillning frikallas:

a) -----;

b) -----;

c) ----—;

d) -----;

e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än

den, som utgjorts av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension

eller erhållits genom här idkad rörelse; dock att person, tillhörande

olönat konsulat, icke är frikallad från utgörande av bevillning för utdelning

å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;

om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit

av sin tjänst hos den främmande makten;

f) ------;

g) -----.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

9 §.

Vid taxering av utdelning från aktiebolag eller solidariskt bankbolag

skall såsom utdelning anses, vad delägaren nästföregående år uppburit

eller ägt uppbära i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka bolagets

tillgångar, som använts till utdelningen. Har aktie eller banklott under

nästföregående år bytt ägare, upptages utdelningen såsom inkomst för

den, som varit ägare av den till aktien eller banklotten hörande kupongen

vid den tidpunkt, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. Under

inkomst, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till kommanditlottägare

i solidariskt bankbolag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

7

10 §.

Vid tillämpning av 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst av kapital eller arbete,

skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna avkomst

nästföregående år såväl av vederbörande då tillhörig fast egendom

som ock av sådan särskilt beskattad rörelse, som idkats å annan ort än

den, där den skattskyldige är mantalsskriven, tagas i beräkning vid bestämmandet

av de sammanräknade årsinkomsterna, varvid i fråga om

fast egendom iakttages, att inkomst av jordbruksfastighet beräknas till

6 procent och inkomst av annan fastighet till 5 procent av taxeringsvärdet.

Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrivningsort hava

haft t. ex. 450 kronors inkomst av kapital eller arbete samt tillika ägt

stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor, och vilken alltså bör upptagas

till 100 kronors avkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgått

till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket av det ifrågavarande

momentet, jämfört med vad ovan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfrihet för ett- belopp av 450 kronor och kommer

således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,

varemot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst av kapital

eller arbete tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 30,000 kronor, och vilken

alltså . bör upptagas till 1,500 kronors inkomst, skall erlägga full bevillning

för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,500 kronors inkomst av

kapital eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst av tjänst, så att

deras sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall vardera taxeras

för hela sin inkomst och därför erlägga bevillning utan avdrag;

samt att de ovan omförmälda stadgandena skola i sin nya lydelse

träda i kraft den 1 januari 1920.

Stockholm den 18 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.