Riksdagens skrivelse Nr 374
1919-06-18 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:374, Riksdagens skrivelse Nr 374
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 374.
1
Nr 374.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition nr 259, i vad den innefattar förslag
till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering, dels en i berörda ämne väckt
motion, dels ock Kungl. Majds proposition nr 301 med
förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom.
1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6
augusti 1894 angående mantalsskrivning m. m.
(Bevillningsutskottets betänkanden nr 60, 61 och 69.)
Till Konungen.
I en den 21 mars 1919 dagtpcknad proposition, nr 259, bär Eders
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; och
2) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma
dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
I skrivelse nr 372 har riksdagen jämte det riksdagen meddelat sina
beslut i anledning av förstnämnda förslag anmält, att riksdagen i fråga
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 374.
om Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering komme
att i annat sammanhang tillkännagiva sitt beslut.
Kungl. Maj:ts sistberörda förslag är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 och 11 §§, 26 § 1 mom.
samt 32 §, 36 § 2 mom. och 59 § i förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering ävensom de vid
samma förordning fogade formulär nr 1 A och 1 B skola i nedan angivna
delar hava följande ändrade lydelse:
2 §•
1 mom. Skyldighet att avgiva uppgift till ledning för egen taxering
(deklaration) åligger utan särskild anmaning:
a) -------
b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest
han under nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års
utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av
förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;
c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock åtnjutit så stor inkomst och
vid sagda års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en
sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till 100 kronor;
skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet
hänsyn tagas till hustrus och barns inkomst och förmögenhet,
därest enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den skattskyldige
skall taxeras därför.
3 §•
Deklaration skall avgivas —--— inkomstkälla, i avseende å
vilken skattskyldighet åligger honom,
3
Riksdagens skrivelse Nr 374.
dels och i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,
upptaga:
beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år.
Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus och barns inkomst
och förmögenhet, skall deklarationen innehålla enahanda upplysningar
angående hustruns och barnens inkomst och förmögenhet, som här ovan
äro föreskrivna beträffande den uppgiftspliktiges egen inkomst och förmögenhet.
Deklaration skall särskilt angiva — — — — — — —.
— — — — uppgives särskilt bolagets kapital.
För nu nämnt bolag uppgives därjämte bolagets nästföregående år
enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomst och vad därav utdelats till delägarna; har uppgift i
sistberörda avseende ej kunnat lämnas i bolagets deklaration, må densamma
särskilt ingivas till vederbörande taxeringsnämnds ordförande
eller, om taxeringsnämnden avslutat sitt arbete, inom den i 39 § stadgade
tid till prövningsnämnden.
Deklaration, som avgives för utländsk — — — —
11 §''
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
1:°) — ;------;
2:6) varje år:
a)-------;
l)-------;
c) -------;
d) av förmyndarekammare eller gode män för tillsyn av förmynderskap
:
uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i förmyndareräkning
redovisade inkomst nästföregående år och angående värdet
av den omyndiges förmögenhet vid utgången av samma år, därest
inkomsten uppgått till minst 100 kronor eller förmögenheten uppgått
till minst 1,200 kronor;
e) av styrelse eller likvidatorer för inländskt aktiebolag eller solidariskt
bankbolag — — — —.
26 §.
1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse — — — — taxeringsnämnds
ordförande. Kungörelsen skall därjämte innehålla uppgift
4
Riksdagens skrivelse Nr 374.
om, till vilken ortsgrupp varje taxeringsdistrikt hör, eller, om delar av
ett och samma taxeringsdistrikt tillhöra olika ortsgrupper, till vilken
ortsgrupp varje sådan särskild del hör.
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden att införa:
i fastighetslängderna — — — — vederbörande fastigheter och
i inkomstlängden de skattskyldigas namn och civilstånd samt dels,
i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet
bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels, i
fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn,
för vilka skattefritt avdrag äger rum, varvid särskilt angives, huru många
som uppnått och huru många ej uppnått 15 år, sammanlagda beloppet
av skattefria avdrag, beskattningsbart belopp, skattens grundbelopp samt
i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag bolagets kapital,
det belopp, vara skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent därå, det belopp,
varå skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, och grundbeloppen,
dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall
i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den
inom samma ort senast upprättade mantalslängden.
Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet
legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden i inkomstlängden
angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,
som ingår i det taxerade beloppet.
Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens
anteckningskolumn göras anteckning om den till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår
av inkomstlängden i övrigt.
Å titelbladet till inkomstlängden skall antecknas, till vilken ortsgrupp
distriktet eller, om delar av distriktet tillhöra olika ortsgrupper,
varje sådan del hör. I senare fallet skola de skattskyldiga, vilka äro
bosatta å ort, som hör till annan ortsgrupp än distriktets övriga delar,
i längden särskilt angivas och sammanföras.
Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen till bevillning
för inkomst medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten,
skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas
å titelbladet till inkomstlängden.
Där taxeringsnämnd medgiver skattefritt avdrag åt skattskyldig av
Riksdagens skrivelse Nr 374. 5
den anledning, att hans skatteförmåga är på grund av särskilda förhållanden
väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas
i inkomstlängdens anteckningskolumn.
Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning
av brännvin — — — —.
36 §.
2 mom. Efter emottagande!, av taxeringslängderna åligger det på
landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre
att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter,
som på grund av taxeringsnämndernas beslut skola påföras, varvid i
särskilda kolumner skola införas dels de delar av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som belöpa å ena sidan å den i det taxerade beloppet upptagna
inkomsten, å andra sidan å den i samma belopp upptagna förmögenhetsdelen,
dels ock å ena sidan den inkomstskatt, som skall erläggas
jämlikt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
å andra sidan den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 19 § 2 mom.
i nämnda förordning, än även att genom granskning av taxeringslängderna
efterforska möjligen förelupen misskrivning eller annan oriktig
anteckning och till kronans ombud hos prövningsnämnden skriftligen
framställa de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.
59 §.
1 mom. — — — — — — —
2 mom. — — — — — — —
3 mom. Därest efter anförda besvär taxering till inkomstskatt enligt
19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
ändras eller sådan taxering varder åsatt, vidtages den jämkning i redan
påförd taxering enligt 2 mom. i nyssnämnda paragraf eller den påföring
av sådan taxering, som må därav föranledas. Framgår ej av tillgängliga
handlingar, huruvida och till vilket belopp taxering enligt sistnämnda
moment ägt rum, skall erforderlig uppgift härom införskaffas.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920. I fråga om
taxering, som år 1920 skall äga rum enligt 19 § 2 mom. i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, avses med inkomstskatt enligt 19 §
1 mom. i sagda förordning i stället inkomstskatt enligt 20 § i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt enligt detta lagrums lydelse
i förordningen den 22 juni 1911.
6
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Deklarationsblankett nr 1 A.
A. Inkomst av fast egendom.
Överförd bruttoinkomst
kr.
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
1. Avlöning---portvakt o. s. v. (se 7) .
Utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen
o. d., ävensom av levande och
döda inventarier (se 9)............ »
Utgifterna för reparation av byggnader ... »
Avgifterna för försäkring av arbetspersonal,
byggnader, förråd och driftsinventarier, utgifterna
för läkarevård och medicin till arbetspersonal
och kreatursbesättning..... »
Arrenden eller andra i penningar utgående
avgälder.......... »
Övriga omkostnader (se 10).......... »
2.
3.
4.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor öre
6.
Återstående inkomst (se 11)
B. Inkomst av kapital.
Summa
Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad.....
Inkomst under B
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)
(se 8).
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
7
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka
vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ........, barn,
som ej uppnått 15 år ......... (Det skattefria avdrag, som äger rum för barn, får
icke göras i deklarationen.)
I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver
jag för bevillningstaxeringen i denna kommun följande inkomst (se 31)
1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).................................. kr.
inkomst enligt B.............................................. »
Summa ............................ kr.
Avgår: ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2). . . ............................. »
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ............................ kr.
Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.
Bolagets kapital eller---procent av kapitalet.
Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till ................ kr.
och hava därav intill denna dag till delägarna utdelats ................ kr. (se 32)
Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis
underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och
icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit
annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,
samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas
på heder och samvete.
............................ den ............................ 19.....
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall---räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:
a) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll,
b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven därest han under nästföregående
år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit
så stor inkomst och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten
och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;
e) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års utgång ägt
8 Riksdagens skrivelse Nr 374.
så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått
till 100 kronor;
skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn
tagas till hustrus och barns inkomst och förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs,
den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.
Efter anmaning---angående denna.
Hav skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,
som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga till densamma uppgiva
sådana barns inkomst och förmögenhet.
Den, som ej är svensk medborgare,---
3. Till skattskyldigs familj---kusk o. d.), varemot, då skattskyldig äger
göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått
21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant barn.
4. ---—-------—----------
7. Avlöning i naturaförmåner---ej avdragas. Till arbetspersonal räknas
hemmavarande barn, som deltager i arbetet med egendomens skötsel och uppnått 21
år eller särskilt taxeras för avlöning vid gården. För lön och underhåll åt hemmavarande
barn, som ej uppnått 21 år och icke särskilt taxeras för sin inkomst, får avdrag
icke äga rum.
8. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att
ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga
kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 300 kronor. Har dylikt avdrag
ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken av detsamma och om inkomst, från vilken
avdraget skett. Skulle efter avdraget kvinnans inkomst av nyssnämnda verksamhet utvisa
underskott, får underskottet, i den mån det föranledes av i denna punkt omnämnt
avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag.
9. -------------------------
14. Har någon under året — — — utföres med noll (se 11). Motsvarande
iakttages, där skattskyldigs hustru eller barn drivit affär, för vilken den skattskyldige
är uppgiftspliktig.
15. ----------------------
20. Svensk medborgare — — — här utövas.
Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige eller hans
hustru, må underskottet avräknas från den andra makens behållna inkomst och må,
därest allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga makarnas
sammanräknade inkomst, det överskjutande beloppet avräknas från barnens behållna
inkomst. Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn varit berättigat, överstiga
barnets inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges
hustrus eller övriga barns behållna inkomst.
21. — —-----------—-------“
27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna
skola upptagas — — — — — — —.
28. Uppgiften skall upptaga---sålunda innehaft.
Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva
9
Riksdagens skrivelse Nr 374.
fast egendom, som hustrun ägt eller brukat. Den skattskyldige är jämväl pliktig att
lämna uppgift om fast egendom, som ägts eller brukats av hemmavarande eller av honom
helt eller delvis underhållna, ej särskilt skattskyldiga barn under 21 år. I deklarationen
bör särskilt angivas, vilken egendom som ägts eller brukats av barnen.
31. Om den skattskyldiga är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,
skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.
Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.
32. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola
bägge upptagas till belopp, som angivits i ingående balansräkningen, där de ej under
året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter vilka grunder
medelstorleken av kapitalet beräknats.
Den förra året till A-skatt taxerade inkomsten upptages till det belopp, som bestämts
av taxeringsnämnden eller, om dess beslut ändrats av högre myndighet, det sålunda
bestämda beloppet. Såsom till delägarna utdelat uppgives vad av den taxerade
inkomsten tilldelats dem såsom utdelning i vanlig ordning.
Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.
Deklarationsblankett nr 1 B.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor
öre
B. Inkomst av kapital.
Summa
•
Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad.........
Inkomst under B
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka
vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ............, barn,
som ej uppnått 15 år .............
(Det skattefria avdrag, som äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 374.
I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen
följande inkomst (se 16):
1. Av kapital (enligt B)...........<............ kr.
Avgår ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)........ »
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll). . »
Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).
Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter
(se 15):
Kvarter och nummer eller annan beteckning: Stad, socken: Taxeringsvärde:
Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis
underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och
icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit
annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,
samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas
på heder och samvete.
................................................ den ........................ 19.........
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall — — — näst föregående år.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:
a) svensk medborgare, som är bär i riket mantalsskriven, därest han under nästföregående
år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit
så stor inkomst och vid samma års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomSten och
en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;
b) annan enskild skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstoch
förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års
utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans
överstigit 100 kronor;
skolande vid beräkning av skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn tagas
till hustrus och barns förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är
uppgiftspliktig därför.
Efter anmaning vare en var annan — — — angående denna.
Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,
11
Riksdagens skrivelse Nr 374.
som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt, den skattskyldigo i sin deklaration uppgiva sädana barns inkomst och
förmögenhet.
Den, som ej är svensk medborgare, — — —
2. Till skattskyldjgs familj — — — kusk o., d.), varemot, då skattskyldig äger
göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått
21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant barn.
3. ______---------------
6. Av staten anvisad — — — enligt resereglemente. — Gift kvinna, som av
förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, äger
att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt biträde i hemmet,
dock högst 300 kronor. Har dylikt avdrag ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken
av detsamma och om inkomst, från vilken avdraget skett. Skulle efter avdraget
kvinnans inkomst av sådan verksamhet utvisa underskott, får underskottet, i den mån det
föranledes av nyssnämnda avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag.
7. — ---------------------
9. Svensk medborgare — — — här utövas.
Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige eller hans
hustru, må underskottet avräknas från den andre makens behållna inkomst och må, därest
allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga makarnas sammanräknade
inkomst, det överskjutande beloppet avräknas från barnens behållna inkomst.
Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn varit berättigat, överstiga barnets
inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges
hustrus eller övriga barns behållna inkomst.
10. --— —---------------_ —
14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna
skola upptagas — — —.
15. Uppgiften skall upptaga — — — han sålunda innehaft.
Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva
hustruns fasta egendom. Den skattskyldige är jämväl pliktig att lämna uppgift om fast
egendom, som ägts av hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna, ej
särskilt skattskyldiga barn, som ej uppnått 21 år. I deklarationen bör särskilt angivas,
vilken egendom som tillhört barnen.
16. Om den skattskyldige är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,
skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.
Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.
Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.
I anledning av propositionen nr 259 liar i motion II: 414 herr Månsson
i Erlandsro med instämmande av sex av kammarens ledamöter yrkat,
»att riksdagen må besluta vidtaga sådana ändringar i det av Kungl.
Maj:t föreslagna formulär nr 1 A för självdeklaration, att fullständigare
12
Riksdagens skrivelse Nr 374.
specifikation i formuläret upptages för beräkning av den beskattningsbara
inkomsten från fast egendom».
Genom proposition, nr 301, av den 11 mars 1919 .har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
antaga nedan återgivna förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1
och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;
2)
förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt
3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och
39 §§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1
i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.
Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.
1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ 1.
Mom,. 1. Mantalsskrivning, därvid varje svensk undersåte utom
den, som övergivit riket och bosatt sig å utländsk ort, ävensom utländsk
undersåte, som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och yrke i
mantalslängd, gällande för det nästkommande kalenderåret, uppföras,
skall årligen emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt
för varje stad, kommun å landet eller, där kommun å landet tillhör flera
fögderier, fögderidel av sådan kommun samt i allmänhet försiggå inom
mantalsskrivningsdistriktet, dock att, vad landsbygden beträffar, förrättningen,
efter därom hos vederbörande häradsskrivare före september
månads början av kommun gjord framställning, må kunna hållas å
ställe, beläget utom distriktets område.
Utländsk undersåte, tillhörande främmande makts härvarande beskickning,
är för sig, sin familj och sin utländska betjäning från mantalsskrivning
befriad.
13
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,
skall vid den mantalsskrivning sförrättning, som hålles året innan den nya
indelningen träder i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.
§ «■
Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet bör häradsskrivaren hava
enligt bifogade formulär nr 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfabetisk
ordning och med utsättande av jordeboksnummer, där sådana
finnas, alla hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet
ävensom deras ägare och innehavare i enlighet med den vid senaste
mantalsskrivning upprättade längd, för så vitt icke dåvarande förhållanden,
enligt vad känt är, undergått förändring; börande omedelbart efter
varje sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och
andra lägenheter. Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner,
församlingar eller skoldistrikt, varde det i längden angivet.
Omfattar mantalsskrivning sdistrikt delar av härad eller tingslag, höra
dessa upptagas i särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,
där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle eller köping,
som icke bildar egen kommun.
§ 8.
Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning
av de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,
som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola
i mantalslängden för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var
fastighet eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn och
födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där mantalsskrivas.
Härvid antecknas den förändring i avseende å ägande-, åboeller
nyttjanderätt till fastigheten, som må hava inträffat. I övrigt iakttages,
att för envar, för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva
utfärdad, utsättes hans bostad samt, vad angår landet och stad, där
magistrat ej finnes, jämväl hans postadress;''att för varje arbetsgivare,
hos vilken i regel under året äro anställda högst sju tjänare eller andra
arbetare, i därför avsedda kolumner utsättes antalet sådana arbetare,
hörande härvid särskilt uppgivas antalet arbetare i varje slag av rörelse
eller verksamhet, som av samma arbetsgivare utövas; att varje man och
kvinna, som vid början av det år, mantalsskrivningen avser, uppnått
femton men icke sextiosex års ålder, upptages särskilt för sig med utsättande
av fullständiga förnamn och tillnamn — för gift kvinna, från
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 374.
skild hustru eller änka utom mannens tillnamn jämväl det tillnamn hon
burit såsom ogift —, födelsedag, födelseort och civilstånd; att för varje
sålunda upptagen person, som vid senaste mantalsskrivning icke varit
mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres om närmast föregående
mantalsskrivningsort eller, där denna icke är med visshet känd, den
församling, där personen senast varit kyrkobokförd; att varje man, som
vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder, jämväl upptages särskilt
för sig med utsättande av hans fullständiga förnamn och tillnamn; att,
därest någon man, vilkens ålder vid slutet av det år, mantalsskrivningen
avser, ej understiger tjuguett år, icke är kyrkoskriven i församlingen,
anteckning härom göres i längden; att särskild beteckning; (ny) införes
för alla män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen
ej voro mantalsskrivna inom distriktet; att likaledes särskild beteckning
(ftg) införes för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom. 3 omförmälda,
av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning; samt att för
dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras nationalitet.
I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande
av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att
den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,
på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Härigenom förordnas, att 6 § i föroi-dningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fäst egendom samt av inkomst skall erhålla
följande ändrade lydelse: •
Vid uppskattning
för frälseränta.
15
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar eller
skoldistrikt, värde särskilt taxeringsvärde åsatt en var av fastighetens delar.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt 49 §
1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering.
Härigenom förordnas, att 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt
49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i nedan angivna delar erhålla
följande ändrade lydelse:
3 §.
Deklaration skall avgivas
och huru densamma beräknats.
I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner
eller i samma kommun men inom olikä församlingar eller skoldistrikt,
skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav
bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda
förvaltningsområdena.
För inländskt aktiebolag — — — — — — — — — — — —.
29 §.
1 mom. För varje taxeringsdistrikt — — — — — — — —
— — — — — —--— över taxeringen till inkomstbevillning
samt inkomst- och förmögenhetsskatt (inkomstlängd).
16
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,
skola, året innan ändringen träder i kraft, i taxeringsdistrikt eller kommun,
som genom ändringen skall delas, upprättas särskilda taxeringslängder för
varje därvid uppkommande del samt taxeringen ske med tillämpning av
den nya kommunindelningen.
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden — — — — — — — — — —
likasom, därest av. inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från
municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.
Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun
beskattas, bedrivits inom olika församlingar eller skoldistrikt, skall i
inkomstlängden angivas, huru stor del av inkomsten härflutit från vartdera
förvaltningsområdet.
I stad böra— — — — — — — — — — — — —---.
39 §.
Skattskyldig, som — — — — — — kungörelsen härom erinras.
Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var
för sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda
på bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma
besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling å
landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område
ej sammanfaller med kommuns område.
Om rätt till besvär — — — — — — — — — — — — —.
* 49 §.
1 mom. Över prövningsnämnds beslut må besvär anföras av
kronans ombud ävensom, i den mån 39 § stadgar, av vederbörande
kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle och vägstyrelse.
Skattskyldig, som — — — — — — — — — — —---.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
17
Riksdagens skrivelse Nr 374.
De av Eders Kungl. Maj:t genom propositionen nr 259 föreslagna
ändringarna i taxeringsförordningen äro — med undantag av vad som
föreslagits med hänsyn till den genom proposition nr 344 ifrågasatta
kapitalökningsfonden och vartill riksdagen här nedan får anledning
återkomma — huvudsakligen sådana, som mer eller mindre utgöra
konsekvenser av ändringarna i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
éller eljest ansetts främja syftet med de sistnämnda. Någon
anledning till erinran från riksdagens sida har icke förekommit.
Beträffande de till taxeringsförordningen hörande deklarationsformulären
hava i propositionen föreslagits vissa ändringar, betingade
huvudsakligen av de nya bestämmelserna i skatteförordningen rörande
familjebeskattning, skattefria avdrag och B-skatt. Däremot synes plats
icke vara i formuläret nr 1 A beredd för uppgift från bolag, som skall
erlägga skatt enligt 19 § 2 mom. förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
(B-skatt), angående de å den nästföregående året till
A-skatt taxerade inkomsten belöpande kronoutskylder, för vilka sådant
bolag jämlikt berörda mom. äger rätt till avdrag vid taxeringen till
B-skatt. I detta avseende har formuläret kompletterats. I övrigt har
riksdagen i fråga om deklarationsformulären ej beslutat andra avvikelser
än som omedelbart följa av riksdagens beslut rörande högre avdrag för
biträde i hemmet, då hustru har förvärvsverksamhet utom detsamma,
ändrad beräkning av barnavdragen samt rätt för ogift skattskyldig till
avdrag för husföreståndarinna.
I den av herr Månsson i Erlandsro väckta motionen, 11:414,
har framförts, krav på en fullständigare specifikation angående inkomsternas
och driftskostnadernas sammansättning vid deklarering enligt
formulär 1 A av jordbrukets inkomster. Motionens syfte är att ernå på
en gång lättare kontroll från taxeringsmyndigheternas sida samt större
trygghet för den skattskyldige, särskilt i sådana fall där, såsom vid
mindre jordbruk, inkomstbeloppen kunna starkt växla från det ena året
till det andra.
Riksdagen har funnit motionens syfte synnerligen beaktansvärt.
Motionärens förslag att omedelbart företaga erforderlig komplettering
av deklarationsformuläret har riksdagen emellertid ej kunnat biträda, och
detta oavsett beskaffenheten av det motionen bilagda förslaget till formulärets
ändring. Riksdagen håller nämligen före, att det föreliggande
spörsmålet bör ses i samband med frågan om ett allmännare användande
av ordnad bokföring inom jordbruksnäringen.
Formuläret nr 1 A antogs i sin nuvarande form år 1913 i väsentlig
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 374. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 374.
överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag med syfte
att giva den deklarationsskyldige en fullständigare vägledning och underlätta
kontrollen från taxeringsmyndigheternas sida. Särskilt beträffande
inkomst av fast egendom innebar förslaget en fullständig omläggning,
i det att de i 1910 års formulär ingående uppgifterna om nettoinkomster
ersattes med specificerade primäruppgifter rörande bruttoinkomster och
utgifter. I fråga om förslaget anmärkte 1913 års riksdag, att formuläret
genom sin detaljrikedom möjligen kunde te sig mindre överskådligt,
men ansåg dock denna olägenhet uppvägas av dess fullständighet
och de reella fördelar i taxeringsväg, som man kunde emotse såsom
resultat av reformen.
Kammarrätten hade emellertid, vid sin granskning av 1913 års
formulärförslag, beträffande inkomstberäkningen för fast egendom framställt
den anmärkningen, att i formuläret hänsyn icke tagits till, huruvida
deklaranten hade ordnad bokföring''. Sålunda finge i deklarationen
icke såsom inkomst upptagas naturaförmåner från fastigheten, i den mån
de utgått såsom avlöning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan
avlöning ej heller finge avföras som utgift. Även om bokföringen vid
en jämförelse mellan in- och utgående förråd av osålda produkter visade
ett överskott vid årets slut, syntes detta överskott icke skola räknas
såsom inkomst. Det syntes med skäl kunna ifrågasättas, om icke den,
som hade ordnade räkenskaper, borde vid avgivande av deklaration få
i likhet med andra näringsidkare följa de grunder, efter vilka räkenskaperna
vore uppställda.
I anslutning till berörda synpunkter väcktes i anledning av propositionen
i ämnet en motion, II: 372, med yrkande om sådana ändringar
i de föreliggande förslagen, att den som hade ordnad bokföring finge
deklarera sin inkomst av fast egendom efter sina räkenskaper.
Motionen föranledde ej någon omedelbar ändring, men på förslag
av bevillningsutskottet anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913
om utredning av frågan, huruvida den, som hade ordnad bokföring kunde
få rätt att vid avgivande av deklaration för inkomst av fast egendom
följa de grunder, efter vilka räkenskaperna vore uppställda. I skrivelsen
framhöll riksdagen, att densamma delade motionärens åsikt om det billiga
och lämpliga i detta krav. Emellertid ansåge riksdagen sig böra erinra,
att då deklarationsformulärets föreslagna uppställning i fråga om beräkningen
av inkomst av jordbruk med dess binäringar i vissa avseenden
uteslöte tillämpningen av de grunder, som brukade följas vid ordnad
bokföring, detta sammanhängde med skatteförordningens bestämmelser
angående bland annat vad som skulle räknas såsom sådan inkomst.
19
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Skatteförordningen angåve i stort sett såsom inkomst av jordbruk dels
vad som inflöte genom försäljning av jordbrukets produkter och övriga
så kallade kontanta inkomster, dels vad den skattskyldige för sin och
sin familjs räkning direkt tillgodogjorde sig i naturaförmåner av sin
egendom och dess avkastning. Avkastningen skulle sålunda vid taxeringen
icke räknas såsom inkomst, förr än densamma avyttrats eller ingått i
den skattskyldiges konsumtion, under det att vid orcfnad bokföring avkastningsöverskottet
toges i betraktande till sitt uppskattade värde vid
inkomstens beräknande, oavsett om detsamma förvandlats i penningar
eller förbrukats eller vid räkenskapsårets slut funnes kvar såsom behållning.
En förändring i den av motionären föreslagna riktningen torde
alltså i första hand kräva, att skatteförordningens bestämmelser i antydda
avseende ändrades.
Den sålunda gjorda framställningen har ännu ej föranlett något
förslag från Kungl. Maj:ts sida.
I kommunalskattesakkunnigas år 1917 framlagda betänkande med förslag
till lag angående kommunal taxering och skattskyldighet har emellertid
den ovanberörda riksdagsskrivelsen beaktats. Förslaget och de därtill
hörande anvisningarna innehålla utförliga föreskrifter angående beräkningen
av jordbrukets avkastning, och genom att giva särskilda föreskrifter
för sådana fall, då jordbrukare vilja lägga bokföring till grund
för sina uppgifter till taxeringsmyndigheterna, hava de sakkunniga sökt
tillmötesgå riksdagens i skrivelsen gjorda begäran.
Kommunalskattesakkunnigas ståndpunkt synes vara, att den skattskyldige
bör äga frihet att lämna antingen i fastställt deklarationsformulär
föreskrivna primäruppgifter eller ock en på rationell bokföring
stödd nettoinkomstuppgift.
Denna uppfattning, som låg till grund även för riksdagens ståndpunkt
1913, hyser riksdagen fortfarande. I överensstämmelse härmed
anser riksdagen det vara av vikt att, så länge skatteförfattningarnas
särskilda principer för beräkning av jordbrukets inkomster äga bestånd,
formulärets uppställning möjliggör en effektiv tillämpning av dessa
principer. Det torde ej kunna förnekas, att de förväntningar, som,
enligt vad ovan antytts, knötos till 1913 års omläggning av formuläret
i detta avseende, icke blivit infriade. Erfarenheterna från de
senare årens taxeringsarbete hava ganska allmänt gått i den riktningen,
att till följd av ofullständiga eller felaktiga deklarationsuppgifter jordbrukets
idkare i många fall blivit oriktigt taxerade.
De anvisningar, som lämnats i förevarande motion, äro helt visst
flera avseenden beaktansvärda. Formulär, liknande det av motionären
20
Riksdagens skrivelse Nr 374.
upptagna, Lava, enligt vad riksdagen har sig bekant, på olika håll kommit
till användning på initiativ av vederbörande taxeringsmyndigheter.
Riksdagen har i förevarande sammanhang beretts tillfälle att taga del
av ett dylikt kompletterande formulär, som enligt uppgift användes
inom en del taxeringsdistrikt i Malmöhus län. Detta formulär, utgörande
ett »sammandrag över inkomster och utgifter», har riksdagen
ansett innefatta én ganska god vägledning och därför lämpligen böra
till belysning av ämnet såsom bilaga åtfölja denna skrivelse. Om
detta formulär gäller emellertid, att detsamma för sin användning förutsätter
förandet av vissa räkenskaper såsom hushållsjournal och kassabok.
En dylik enklare bokföring torde dock vara nödvändig för varje
jordbrukare, som vill äga någon överblick å sin verksamhet, och skulle
väl ett eventuellt åläggande härutinnan, direkt eller indirekt genom
föreskrift om uppgifter, som därförutan ej kunde lämnas, icke behöva
kännas som något obehörigt intrång.
Efter riksdagens uppfattning är det av motionären framförda spörsmålet
förtjänt av en allsidig utredning. Då detsamma enligt sakens
natur är av största vikt även för den kommunala beskattningen, håller
riksdagen före, att utredningen därav kan befinnas lämpligen böra ingå
som ett led i förarbetena till det väntade kommunalskatteförslaget.
Visserligen synes frågan redan vara i viss utsträckning beaktad i de
sakkunnigas ovannämnda betänkande, men åtskilliga synpunkter, här
ovan berörda och andra, torde ännu återstå att belysa.
Såsom av Eders Kungl. Maj:ts ovannämnda'' proposition, nr 301,
framgår, stå de däri upptagna förslagen i närmaste samband med den
lagstiftning om kommunala nybildningar, som för innevarande riksdag
framlagts genom propositionen nr 310 med förslag till lag om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m.
Genomförandet av denna lagstiftning, i vad den avser lindring i det
beroende, vari rikets olika indelningar nu stå till varandra, förutsätter
bland annat de ändringar i mantalsskrivningsförordningen, bevillningsförordningen
och förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering, om vilka nu är fråga.
Riksdagen har numera bifallit den nyssnämnda propositionen nr 310.
Vid den prövning, som med anledning därav företagits i fråga
om förevarande förslag, har gjorts gällande, att § 6 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen
behövde kompletteras i syfte att vid mantalslängders
upprättande jämväl landsfiskalsdistrikt bleve upptagna i särskilda
avdelningar.
21
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Enligt numera gällande bestämmelser i uppbördsreglementet åligger
det länsstyrelserna att upprätta restlängder i fråga om oguldna kronoutskylder.
Detta arbete skulle, efter vad som framhållits, väsentligt
underlättas, om i sådana fall, där en kommun tillhörde olika landsfiskalsdistrikt,
varje sådant distrikt finge sin särskilda avdelning i mantalslängden
och i följd härav även i uppbördsboken.
Riksdagen har från statistiska centralbyrån erhållit följande uppgift
å kommuner, som för närvarande äro delade på olika landsfiskalsdistrikt
utan att tillika vara delade på olika härad eller tingslag:
»Stockholms län. Yärmdö är delat på Värmdö och Gustavsbergs
distrikt.
Blekinge lån. Augerum är delat på Lyckeby och Augerums distrikt.
Värmlands län. Sunne är delat på Värmlands Sunne och Rottna
distrikt, Lysvik är delat på Värmlands Sunne och Rottna distrikt.
Kopparbergs län. Stora Duna är delat på Ovanbro och Utombro
distrikt. Mora är delat på Våmhus och Mora distrikt.
Västerbottens län. Umeå landskommun är delad på Umeå och
Holmsunds distrikt. Skellefteå landskommun är delad på södra och
norra distriktet. Lycksele är delat på norra och södra distriktet. Vilhelmina
är delat på Dikanäs och Vilhelmina distrikt.
Norrbottens län. Piteå landskommun är delad på södra och norra
distriktet. Överluleå är delat på Edefors och Överluleå distrikt. Gällivare
är delat på Hakkas och Gällivare distrikt. Jukkasjärvi är delat
på Vittangi och Kiruna distrikt.»
Då det synes tydligt, att den ifrågasatta anordningen kan medföra
vissa praktiska fördelar i angivna hänseendet, samt någon olägenhet
eller något nämnvärt besvär ej därav lärer förorsakas, har riksdagen
ansett § 6 mom. 1 böra fullständigas i omförmälda syfte.
Vidare har riksdagen funnit, att det skulle tjäna till bättre överskådlighet,
om de många olika punkterna i § 8 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen
genom numrering göras mera var för sig framträdande.
Beträffande 32 § taxeringsförordningen har riksdagen ansett den
ifrågasatta uppdelningen av inkomst av rörelse eller yrke onödig, där
kommun visserligen är delad i flera församlingar, men dessa, såsom
flerstädes är fallet, ändock hava gemensamhet i fråga om utgifter för
sina ändamål. Riksdagen har därför ansett en begränsning av omförmälda
föreskrift lämplig.
I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 301 framlagda förslag.
22
Riksdagens skrivelse Nr 374.
De i propositionen nr 259 föreslagna ändringarna i 32 § hava betingats
dels av de i propositionen upptagna bestämmelserna om skattefria
avdrag, om ändrade skattetariffer och om B-skatt, dels ock av Eders
Kungl. Maj:ts i den ovan berörda propositionen nr 344 framlagda förslag om
inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond. Ändringarna i 36 §
2 mom. hava påkallats dels av B-skatten och dels av förslaget om kapitalökningsfond.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har förslaget om en
kapitalökningsfond icke blivit av riksdagen bifallet. I följd härav bortfaller
anledningen till de av detta förslag beroende ändringarna i förevarande
paragrafer.
På sätt riksdagen i sin ovannämnda skrivelse nr 372 anmält,
har riksdagen anordnat barnavdragen utan någon olikhet mellan barn
under och över 15 år. Följaktligen saknas numera fog för den i
32 § taxeringsförordningen upptagna föreskriften om särskilt angivande
i inkomstlängden av huru många barn som uppnått och huru många ej
uppnått 15 år.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t tillkännagiva,
1) att riksdagen, som icke kunnat oförändrade antaga Eders Kungl.
Maj:ts med propositionerna nr 259 och 301 framlagda förslag till förordningar,
innefattande ändringar i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,
antagit samma förslag med de avvikelser beträffande 32 § och 36 § 2
mom. samt deklarationsblanketterna, vilka innefattas i nedanstående, av
riksdagen beslutade lydelse av nämnda stadganden:
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden att införa:
i fastighetslängderna — — — — vederbörande fastigheter och
i inkomstlängden de skattskyldigas namn och civilstånd samt dels,
i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet
bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels,
i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet
barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, sammanlagda beloppet av
skattefria avdrag, beskattningsbart belopp, skattens grundbelopp samt i
fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag bolagets kapital,
det belopp, varå skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst
-
23
Riksdagens skrivelse Nr 374.
och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent därå, det belopp, varå
skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, och grundbeloppen,
dels ock för eu var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall
i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den
inom samma ort senast upprättade mantalslängden.
Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet
legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldigs
deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,
som ingår i det taxerade beloppet.
Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens
anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår
av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå
i taxerat belopp.
Å titelbladet till inkomstlängden skall antecknas, till vilken ortsgrupp
distriktet eller, om delar av distriktet tillhöra olika ortsgrupper,
varje sådan del hör. I senare fallet skola de skattskyldiga, vilka äro bosatta
å ort, som hör till annan ortsgrupp än distriktets övriga delar,
i längden särskilt angivas och sammanföras.
Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen till bevillning för
inkomst medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten,
skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas
å titelbladet till inkomstlängden.
Där taxeringsnämnd medgiver skattefritt avdrag åt skattskyldig
av den anledning, att hans skatteförmåga är på grund av särskilda förhållanden
väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall
angivas i inkomstlängdens anteckningskolumn.
Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning
av brännvin — — — — — — — — — — — —----
likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från
municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.
Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun
beskattas, bedrivits inom olika församlingar, som var för sig hava att
bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller inom olika skoldistrikt,
skall i inkomstlängden angivas, huru stor del av inkomsten
härflutit från vartdera förvaltningsområdet.
I stad böra — — — — — — —--— — — —--.
24
Riksdagens skrivelse Nr 374.
36 §.
2 mom. Efter emottagande! av taxeringslängderna. åligger det
på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre
att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter,
som på grund av taxeringsnämndernas beslut skola påföras, varvid i
särskilda kolumner skola införas den inkomstskatt, som skall erläggas
jämlikt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
och den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 19 § 2 mom. i
nämnda förordning, än även att genom granskning av taxeringslängderna
efterforska möjligen förelupen misskrivning eller annan oriktig
anteckning och till kronans ombud hos prövningsnämnden skriftligen
framställa de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.
Deklarationsblankett nr 1 A.
Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka
vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: ......... (Det skattefria avdrag, som
äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)
Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.
Bolagets kapital eller — — — procent av kapitalet.
Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till ................ kr.,
varav intill denna dag till delägarna utdelats ................ kr. (se 32); och hava de
å den taxerade inkomsten belöpande kronoutskylderna uppgått till .................... kr.
Särskilda upplysningar.
[Angående — — — deklarationen (33).]
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
8. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att
ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga
25
Riksdag ens skrivelse Nr 374.
kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 400 kronor. Har — all
männa
avdrag.
33. Därest ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild)
har husföreståndarinna hos sig anställd, bör detta här uppgivas.
Deklarationsblankett nr 1 B.
Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka
vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: ................. (Det skattefria avdrag, som
äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)
Särskilda upplysningar.
[Angående---deklarationen (17).]
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
6. Av staten anvisad — — — enligt resereglemente. — Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet
är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel,
äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt biträde
i hemmet, dock högst 400 kronor. Har — — — — allmänna avdrag.
17. Därest ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild)
har husföreståndarinna hos sig anställd, bör detta här uppgivas.
2) att riksdagen, som icke heller kunnat oförändrat antaga Eders
Kungl. Maj:ts med propositionen nr 301 framlagda förslag till förordning
om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning, för sin del antagit samma
förslag med den avvikelse, att § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 skola erhålla
följande avfattning:
§ 6.
Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet —
längden angivet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Omfattar mantalsskrivningsdistrikt delar av härad, tingslag eller
landsfiskalsdistrikt, böra dessa upptagas i särskilda avdelningar. På
motsvarande sätt förkålles, där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle
eller köping, som icke bildar egen kommun.
§ 8.
Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning
av de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,
som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden
för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var
fastighet eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner,
församlingar eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn
och födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där
mantalsskrivas.
Härvid antecknas den förändring i avseende å ägande-, åbo- eller
nyttjanderätt till fastigheten, som må hava inträffat.
I övrigt iakttages:
l:o) att för envar, för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva
utfärdad, utsättes hans bostad samt, vad angår landet och stad, där
magistrat ej finnes, jämväl hans postadress;
2:o) att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel under året äro
anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i därför avsedda kolumner
utsättes antalet sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas antalet
arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma arbetsgivare
utövas;
3:o) att varje man och kvinna, som vid början av det år, mantalsskrivningen
avser, uppnått femton men icke sextiosex års ålder, upptages
särskilt för sig med utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn
— för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens
tillnamn jämväl det tillnamn hon burit såsom ogift — födelsedag, födelseort
och civilstånd;
4:o) att för varje sålunda upptagen person, som vid senaste mantalsskrivning
icke varit mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres
om närmast föregående mantalsskrivningsort eller, där denna icke är
med visshet känd, den församling, där personen senast varit kyrkobokförd;
5:o)
att varje man, som vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder,
jämväl upptages särskilt för sig med utsättande av hans fullständiga
förnamn och tillnamn;
27
Riksdagens skrivelse Nr 374.
6:o) att, därest någon man, vilkens ålder vid slutet av det år,
mantalsskrivningen avser, ej understiger tjuguett år, icke är kyrkoskriven
i församlingen, anteckning härom göres i längden;
7:o) att särskild beteckning (ny) införes för alla män av sistnämnda
ålder, viika vid senaste mantalsskrivningen ej voro mantalsskrivna inom
distriktet;
8:o) att likaledes särskild beteckning (ftg) införes för dem, vilka
finnas upptagna å den i § 7 mom. 3 omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen
uppgjorda förteckning; samt
9:o) att för dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras
nationalitet.
I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande
av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att
den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,
på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.
3) att riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts ovan intagna förslag
till förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Härjämte får riksdagen, i anledning av motionen II: 414 av herr
Månsson i Erlandsro, anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville, tilläventyrs
i samband med pågående förarbeten för kommunalskattereformen, föranstalta
om en utredning i motionens syfte samt, med eller utan sammanhang
med blivande förslag i kommunalskattefrågan, för riksdagen
framlägga det förslag, som av utredningen kan föranledas.
Stockholm den 18 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
28
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Bilaga.
Sammandrag över inkomster och utgifter.
till ledning vid lantbruket ................................................................................................
.................................................................taxering för inkomst av jordbruksfastighet år 19.
Inkomster:
1. Åtnjutna naturaförmåner.
Kronor
Kronor
bj I hushållet använda produkter från egendomen;
Vete............ kg. å............................................................
Trädgårdsprodukter............................................................
Nötkreatur......................................................................
Får och getter..................................................................
Svin och fläsk..................................................................
Fjäderfä...........................................................................
Ägg ............ tj. å.........................................................
Mjölk............ kg. å........................................................
Ved .................... .......................................
(hushållet består av............ vuxna och ............... barn) och
har antalet kostdagar varit för familjen...........................
för tjänare............... och för legodagsv............................
II. Försålda produkter enligt kassaboken:
Spannmål ........................................................................
Svin och fläsk.................................................................
...
Mjölk .............................................................................
III. Diverse inkomster:
...............
■
Summa driftinkomster som överföres
...............
...
Riksdagens skrivelse Nr 374.
29
Överföri
Utgifter:
Enligt kassaboken:
a) Arrende...................................................................
Kronor
1
Kronor
............ rvktarelöner.......................................
............ piglöner.............................................
* J i i
............ för skötsel av rotfrukter m. m.............
c) Kost för i den yttre driften anställd personal:
d) Avdrag för ...... st. barn över 15 år, som deltagit i arbetet...
e) För inköp av: spannmål ..................................................
» » » fröer ........................................................
» » » kraftfoder ...............................................
» » » rotfrukter .................................................
» » » betmassa ............ ...................................
» » » skumm iölk..................................................
...
» » » torvströ och halm .......................................
» » » gödselmedel ................................................
» » » hästar........................................................
» » » nötkreatur ...................................................
» » » svin och grisar.............................................
» » » får och getter ..............................
» » » fjäderfä ...............................................
» » » döda inventarier ..........................................
fj » reparationer och underhåll å inventarier ......................
» reparationer å byggnader ...........................................
g) » försäkringsavgifter: brandskada.......................................
(avdrag för inre lösörebo)
hagelskada.....................................
kreatur............................................
olycksfall för i den yttre driften anställd
personal .......................................
» läkare, medicin och sjukvård d:o d:o ..............................
» veterinärarvode och medicin för djur .............................
h) » diverse andra utgifter :..........................................
''tröskning av grödan + ångkol.........
triering och krossning av spannmål
bindgarn.......................................
väglagningsämnen ........................
frakter och skjutslegor ..................
Summa driftomkostnaderj
...............
Beskattningsbar inkomst från jordbruket
...............I-
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 374.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.