Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse Nr 374

1919-06-18 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:374, Riksdagens skrivelse Nr 374

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

1

Nr 374.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition nr 259, i vad den innefattar förslag

till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering, dels en i berörda ämne väckt

motion, dels ock Kungl. Majds proposition nr 301 med

förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom.

1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6

augusti 1894 angående mantalsskrivning m. m.

(Bevillningsutskottets betänkanden nr 60, 61 och 69.)

Till Konungen.

I en den 21 mars 1919 dagtpcknad proposition, nr 259, bär Eders

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; och

2) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma

dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

I skrivelse nr 372 har riksdagen jämte det riksdagen meddelat sina

beslut i anledning av förstnämnda förslag anmält, att riksdagen i fråga

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 374.

om Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering komme

att i annat sammanhang tillkännagiva sitt beslut.

Kungl. Maj:ts sistberörda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 och 11 §§, 26 § 1 mom.

samt 32 §, 36 § 2 mom. och 59 § i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering ävensom de vid

samma förordning fogade formulär nr 1 A och 1 B skola i nedan angivna

delar hava följande ändrade lydelse:

2 §•

1 mom. Skyldighet att avgiva uppgift till ledning för egen taxering

(deklaration) åligger utan särskild anmaning:

a) -------

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest

han under nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års

utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av

förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock åtnjutit så stor inkomst och

vid sagda års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en

sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet

hänsyn tagas till hustrus och barns inkomst och förmögenhet,

därest enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den skattskyldige

skall taxeras därför.

3 §•

Deklaration skall avgivas —--— inkomstkälla, i avseende å

vilken skattskyldighet åligger honom,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 374.

dels och i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,

upptaga:

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år.

Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus och barns inkomst

och förmögenhet, skall deklarationen innehålla enahanda upplysningar

angående hustruns och barnens inkomst och förmögenhet, som här ovan

äro föreskrivna beträffande den uppgiftspliktiges egen inkomst och förmögenhet.

Deklaration skall särskilt angiva — — — — — — —.

— — — — uppgives särskilt bolagets kapital.

För nu nämnt bolag uppgives därjämte bolagets nästföregående år

enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomst och vad därav utdelats till delägarna; har uppgift i

sistberörda avseende ej kunnat lämnas i bolagets deklaration, må densamma

särskilt ingivas till vederbörande taxeringsnämnds ordförande

eller, om taxeringsnämnden avslutat sitt arbete, inom den i 39 § stadgade

tid till prövningsnämnden.

Deklaration, som avgives för utländsk — — — —

11 §''

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

1:°) — ;------;

2:6) varje år:

a)-------;

l)-------;

c) -------;

d) av förmyndarekammare eller gode män för tillsyn av förmynderskap

:

uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i förmyndareräkning

redovisade inkomst nästföregående år och angående värdet

av den omyndiges förmögenhet vid utgången av samma år, därest

inkomsten uppgått till minst 100 kronor eller förmögenheten uppgått

till minst 1,200 kronor;

e) av styrelse eller likvidatorer för inländskt aktiebolag eller solidariskt

bankbolag — — — —.

26 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse — — — — taxeringsnämnds

ordförande. Kungörelsen skall därjämte innehålla uppgift

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 374.

om, till vilken ortsgrupp varje taxeringsdistrikt hör, eller, om delar av

ett och samma taxeringsdistrikt tillhöra olika ortsgrupper, till vilken

ortsgrupp varje sådan särskild del hör.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna — — — — vederbörande fastigheter och

i inkomstlängden de skattskyldigas namn och civilstånd samt dels,

i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet

bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels, i

fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn,

för vilka skattefritt avdrag äger rum, varvid särskilt angives, huru många

som uppnått och huru många ej uppnått 15 år, sammanlagda beloppet

av skattefria avdrag, beskattningsbart belopp, skattens grundbelopp samt

i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag bolagets kapital,

det belopp, vara skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent därå, det belopp,

varå skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, och grundbeloppen,

dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall

i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet

legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden i inkomstlängden

angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteckningskolumn göras anteckning om den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår

av inkomstlängden i övrigt.

Å titelbladet till inkomstlängden skall antecknas, till vilken ortsgrupp

distriktet eller, om delar av distriktet tillhöra olika ortsgrupper,

varje sådan del hör. I senare fallet skola de skattskyldiga, vilka äro

bosatta å ort, som hör till annan ortsgrupp än distriktets övriga delar,

i längden särskilt angivas och sammanföras.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen till bevillning

för inkomst medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten,

skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas

å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd medgiver skattefritt avdrag åt skattskyldig av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374. 5

den anledning, att hans skatteförmåga är på grund av särskilda förhållanden

väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas

i inkomstlängdens anteckningskolumn.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning

av brännvin — — — —.

36 §.

2 mom. Efter emottagande!, av taxeringslängderna åligger det på

landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre

att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter,

som på grund av taxeringsnämndernas beslut skola påföras, varvid i

särskilda kolumner skola införas dels de delar av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som belöpa å ena sidan å den i det taxerade beloppet upptagna

inkomsten, å andra sidan å den i samma belopp upptagna förmögenhetsdelen,

dels ock å ena sidan den inkomstskatt, som skall erläggas

jämlikt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

å andra sidan den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 19 § 2 mom.

i nämnda förordning, än även att genom granskning av taxeringslängderna

efterforska möjligen förelupen misskrivning eller annan oriktig

anteckning och till kronans ombud hos prövningsnämnden skriftligen

framställa de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.

59 §.

1 mom. — — — — — — —

2 mom. — — — — — — —

3 mom. Därest efter anförda besvär taxering till inkomstskatt enligt

19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

ändras eller sådan taxering varder åsatt, vidtages den jämkning i redan

påförd taxering enligt 2 mom. i nyssnämnda paragraf eller den påföring

av sådan taxering, som må därav föranledas. Framgår ej av tillgängliga

handlingar, huruvida och till vilket belopp taxering enligt sistnämnda

moment ägt rum, skall erforderlig uppgift härom införskaffas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920. I fråga om

taxering, som år 1920 skall äga rum enligt 19 § 2 mom. i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, avses med inkomstskatt enligt 19 §

1 mom. i sagda förordning i stället inkomstskatt enligt 20 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt enligt detta lagrums lydelse

i förordningen den 22 juni 1911.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Deklarationsblankett nr 1 A.

A. Inkomst av fast egendom.

Överförd bruttoinkomst

kr.

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

1. Avlöning---portvakt o. s. v. (se 7) .

Utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen

o. d., ävensom av levande och

döda inventarier (se 9)............ »

Utgifterna för reparation av byggnader ... »

Avgifterna för försäkring av arbetspersonal,

byggnader, förråd och driftsinventarier, utgifterna

för läkarevård och medicin till arbetspersonal

och kreatursbesättning..... »

Arrenden eller andra i penningar utgående

avgälder.......... »

Övriga omkostnader (se 10).......... »

2.

3.

4.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor öre

6.

Återstående inkomst (se 11)

B. Inkomst av kapital.

Summa

Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad.....

Inkomst under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)

(se 8).

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ........, barn,

som ej uppnått 15 år ......... (Det skattefria avdrag, som äger rum för barn, får

icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver

jag för bevillningstaxeringen i denna kommun följande inkomst (se 31)

1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).................................. kr.

inkomst enligt B.............................................. »

Summa ............................ kr.

Avgår: ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2). . . ............................. »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ............................ kr.

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital eller---procent av kapitalet.

Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till ................ kr.

och hava därav intill denna dag till delägarna utdelats ................ kr. (se 32)

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis

underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit

annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,

samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas

på heder och samvete.

............................ den ............................ 19.....

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall---räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll,

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven därest han under nästföregående

år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit

så stor inkomst och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten

och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

e) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års utgång ägt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 374.

så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått

till 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn

tagas till hustrus och barns inkomst och förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs,

den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning---angående denna.

Hav skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,

som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga till densamma uppgiva

sådana barns inkomst och förmögenhet.

Den, som ej är svensk medborgare,---

3. Till skattskyldigs familj---kusk o. d.), varemot, då skattskyldig äger

göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått

21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant barn.

4. ---—-------—----------

7. Avlöning i naturaförmåner---ej avdragas. Till arbetspersonal räknas

hemmavarande barn, som deltager i arbetet med egendomens skötsel och uppnått 21

år eller särskilt taxeras för avlöning vid gården. För lön och underhåll åt hemmavarande

barn, som ej uppnått 21 år och icke särskilt taxeras för sin inkomst, får avdrag

icke äga rum.

8. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att

ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga

kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 300 kronor. Har dylikt avdrag

ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken av detsamma och om inkomst, från vilken

avdraget skett. Skulle efter avdraget kvinnans inkomst av nyssnämnda verksamhet utvisa

underskott, får underskottet, i den mån det föranledes av i denna punkt omnämnt

avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag.

9. -------------------------

14. Har någon under året — — — utföres med noll (se 11). Motsvarande

iakttages, där skattskyldigs hustru eller barn drivit affär, för vilken den skattskyldige

är uppgiftspliktig.

15. ----------------------

20. Svensk medborgare — — — här utövas.

Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige eller hans

hustru, må underskottet avräknas från den andra makens behållna inkomst och må,

därest allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga makarnas

sammanräknade inkomst, det överskjutande beloppet avräknas från barnens behållna

inkomst. Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn varit berättigat, överstiga

barnets inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges

hustrus eller övriga barns behållna inkomst.

21. — —-----------—-------“

27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna

skola upptagas — — — — — — —.

28. Uppgiften skall upptaga---sålunda innehaft.

Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 374.

fast egendom, som hustrun ägt eller brukat. Den skattskyldige är jämväl pliktig att

lämna uppgift om fast egendom, som ägts eller brukats av hemmavarande eller av honom

helt eller delvis underhållna, ej särskilt skattskyldiga barn under 21 år. I deklarationen

bör särskilt angivas, vilken egendom som ägts eller brukats av barnen.

31. Om den skattskyldiga är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,

skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.

Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.

32. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola

bägge upptagas till belopp, som angivits i ingående balansräkningen, där de ej under

året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter vilka grunder

medelstorleken av kapitalet beräknats.

Den förra året till A-skatt taxerade inkomsten upptages till det belopp, som bestämts

av taxeringsnämnden eller, om dess beslut ändrats av högre myndighet, det sålunda

bestämda beloppet. Såsom till delägarna utdelat uppgives vad av den taxerade

inkomsten tilldelats dem såsom utdelning i vanlig ordning.

Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.

Deklarationsblankett nr 1 B.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor

öre

B. Inkomst av kapital.

Summa

•

Avdrag yrkas för utgifter till förvaltningskostnad.........

Inkomst under B

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: barn, som uppnått 15 år ............, barn,

som ej uppnått 15 år .............

(Det skattefria avdrag, som äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 374.

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen

följande inkomst (se 16):

1. Av kapital (enligt B)...........<............ kr.

Avgår ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)........ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll). . »

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter

(se 15):

Kvarter och nummer eller annan beteckning: Stad, socken: Taxeringsvärde:

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis

underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året icke åtnjutit

annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits,

samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas

på heder och samvete.

................................................ den ........................ 19.........

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall — — — näst föregående år.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) svensk medborgare, som är bär i riket mantalsskriven, därest han under nästföregående

år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit

så stor inkomst och vid samma års utgång haft så stor förmögenhet, att inkomSten och

en sextiondedel av förmögenheten tillsammans överstigit 600 kronor;

b) annan enskild skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller ock sagda år åtnjutit så stor inkomst och vid samma års

utgång haft så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans

överstigit 100 kronor;

skolande vid beräkning av skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn tagas

till hustrus och barns förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är

uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning vare en var annan — — — angående denna.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 374.

som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt, den skattskyldigo i sin deklaration uppgiva sädana barns inkomst och

förmögenhet.

Den, som ej är svensk medborgare, — — —

2. Till skattskyldjgs familj — — — kusk o., d.), varemot, då skattskyldig äger

göra avdrag för underhåll åt i hans verksamhet använt hemmavarande barn, som uppnått

21 år eller självt skall taxeras för sin inkomst, till familjen ej skall räknas sådant barn.

3. ______---------------

6. Av staten anvisad — — — enligt resereglemente. — Gift kvinna, som av

förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, äger

att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt biträde i hemmet,

dock högst 300 kronor. Har dylikt avdrag ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken

av detsamma och om inkomst, från vilken avdraget skett. Skulle efter avdraget

kvinnans inkomst av sådan verksamhet utvisa underskott, får underskottet, i den mån det

föranledes av nyssnämnda avdrag, icke avräknas såsom förlust under allmänna avdrag.

7. — ---------------------

9. Svensk medborgare — — — här utövas.

Om efter de avdrag, som skett enligt 10 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(allmänna avdrag), underskott uppstått för den skattskyldige eller hans

hustru, må underskottet avräknas från den andre makens behållna inkomst och må, därest

allmänna avdrag för den skattskyldige och hans hustru skulle överstiga makarnas sammanräknade

inkomst, det överskjutande beloppet avräknas från barnens behållna inkomst.

Däremot får icke, om allmänna avdrag, vartill barn varit berättigat, överstiga barnets

inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges, den skattskyldiges

hustrus eller övriga barns behållna inkomst.

10. --— —---------------_ —

14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna

skola upptagas — — —.

15. Uppgiften skall upptaga — — — han sålunda innehaft.

Gift man skall, om hustrun icke själv är skyldig avgiva deklaration, uppgiva

hustruns fasta egendom. Den skattskyldige är jämväl pliktig att lämna uppgift om fast

egendom, som ägts av hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna, ej

särskilt skattskyldiga barn, som ej uppnått 21 år. I deklarationen bör särskilt angivas,

vilken egendom som tillhört barnen.

16. Om den skattskyldige är gift man och uppgiftspliktig för hustruns inkomst,

skall den inkomst, som här uppgives, utgöra mannens och hustruns sammanräknade inkomst.

Däremot skall här icke medräknas barns inkomst.

Skulle det å blanketten — — — särskild bilaga.

I anledning av propositionen nr 259 liar i motion II: 414 herr Månsson

i Erlandsro med instämmande av sex av kammarens ledamöter yrkat,

»att riksdagen må besluta vidtaga sådana ändringar i det av Kungl.

Maj:t föreslagna formulär nr 1 A för självdeklaration, att fullständigare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 374.

specifikation i formuläret upptages för beräkning av den beskattningsbara

inkomsten från fast egendom».

Genom proposition, nr 301, av den 11 mars 1919 .har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga nedan återgivna förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1

och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;
2)

förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28

oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och

39 §§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1

i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.

1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1.

Mom,. 1. Mantalsskrivning, därvid varje svensk undersåte utom

den, som övergivit riket och bosatt sig å utländsk ort, ävensom utländsk

undersåte, som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och yrke i

mantalslängd, gällande för det nästkommande kalenderåret, uppföras,

skall årligen emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt

för varje stad, kommun å landet eller, där kommun å landet tillhör flera

fögderier, fögderidel av sådan kommun samt i allmänhet försiggå inom

mantalsskrivningsdistriktet, dock att, vad landsbygden beträffar, förrättningen,

efter därom hos vederbörande häradsskrivare före september

månads början av kommun gjord framställning, må kunna hållas å

ställe, beläget utom distriktets område.

Utländsk undersåte, tillhörande främmande makts härvarande beskickning,

är för sig, sin familj och sin utländska betjäning från mantalsskrivning

befriad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,

skall vid den mantalsskrivning sförrättning, som hålles året innan den nya

indelningen träder i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.

§ «■

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet bör häradsskrivaren hava

enligt bifogade formulär nr 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfabetisk

ordning och med utsättande av jordeboksnummer, där sådana

finnas, alla hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet

ävensom deras ägare och innehavare i enlighet med den vid senaste

mantalsskrivning upprättade längd, för så vitt icke dåvarande förhållanden,

enligt vad känt är, undergått förändring; börande omedelbart efter

varje sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och

andra lägenheter. Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner,

församlingar eller skoldistrikt, varde det i längden angivet.

Omfattar mantalsskrivning sdistrikt delar av härad eller tingslag, höra

dessa upptagas i särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,

där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle eller köping,

som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning

av de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,

som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola

i mantalslängden för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var

fastighet eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar

eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn och

födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där mantalsskrivas.

Härvid antecknas den förändring i avseende å ägande-, åboeller

nyttjanderätt till fastigheten, som må hava inträffat. I övrigt iakttages,

att för envar, för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva

utfärdad, utsättes hans bostad samt, vad angår landet och stad, där

magistrat ej finnes, jämväl hans postadress;''att för varje arbetsgivare,

hos vilken i regel under året äro anställda högst sju tjänare eller andra

arbetare, i därför avsedda kolumner utsättes antalet sådana arbetare,

hörande härvid särskilt uppgivas antalet arbetare i varje slag av rörelse

eller verksamhet, som av samma arbetsgivare utövas; att varje man och

kvinna, som vid början av det år, mantalsskrivningen avser, uppnått

femton men icke sextiosex års ålder, upptages särskilt för sig med utsättande

av fullständiga förnamn och tillnamn — för gift kvinna, från
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 374.

skild hustru eller änka utom mannens tillnamn jämväl det tillnamn hon

burit såsom ogift —, födelsedag, födelseort och civilstånd; att för varje

sålunda upptagen person, som vid senaste mantalsskrivning icke varit

mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres om närmast föregående

mantalsskrivningsort eller, där denna icke är med visshet känd, den

församling, där personen senast varit kyrkobokförd; att varje man, som

vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder, jämväl upptages särskilt

för sig med utsättande av hans fullständiga förnamn och tillnamn; att,

därest någon man, vilkens ålder vid slutet av det år, mantalsskrivningen

avser, ej understiger tjuguett år, icke är kyrkoskriven i församlingen,

anteckning härom göres i längden; att särskild beteckning; (ny) införes

för alla män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen

ej voro mantalsskrivna inom distriktet; att likaledes särskild beteckning

(ftg) införes för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom. 3 omförmälda,

av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning; samt att för

dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande

av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att

den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,

på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att 6 § i föroi-dningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fäst egendom samt av inkomst skall erhålla

följande ändrade lydelse: •

Vid uppskattning

för frälseränta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar eller

skoldistrikt, värde särskilt taxeringsvärde åsatt en var av fastighetens delar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt 49 §

1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt

49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

3 §.

Deklaration skall avgivas

och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner

eller i samma kommun men inom olikä församlingar eller skoldistrikt,

skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav

bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda

förvaltningsområdena.

För inländskt aktiebolag — — — — — — — — — — — —.

29 §.

1 mom. För varje taxeringsdistrikt — — — — — — — —

— — — — — —--— över taxeringen till inkomstbevillning

samt inkomst- och förmögenhetsskatt (inkomstlängd).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,

skola, året innan ändringen träder i kraft, i taxeringsdistrikt eller kommun,

som genom ändringen skall delas, upprättas särskilda taxeringslängder för

varje därvid uppkommande del samt taxeringen ske med tillämpning av

den nya kommunindelningen.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden — — — — — — — — — —

likasom, därest av. inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från

municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun

beskattas, bedrivits inom olika församlingar eller skoldistrikt, skall i

inkomstlängden angivas, huru stor del av inkomsten härflutit från vartdera

förvaltningsområdet.

I stad böra— — — — — — — — — — — — —---.

39 §.

Skattskyldig, som — — — — — — kungörelsen härom erinras.

Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var

för sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda

på bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma

besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling å

landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område

ej sammanfaller med kommuns område.

Om rätt till besvär — — — — — — — — — — — — —.

* 49 §.

1 mom. Över prövningsnämnds beslut må besvär anföras av

kronans ombud ävensom, i den mån 39 § stadgar, av vederbörande

kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle och vägstyrelse.

Skattskyldig, som — — — — — — — — — — —---.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 374.

De av Eders Kungl. Maj:t genom propositionen nr 259 föreslagna

ändringarna i taxeringsförordningen äro — med undantag av vad som

föreslagits med hänsyn till den genom proposition nr 344 ifrågasatta

kapitalökningsfonden och vartill riksdagen här nedan får anledning

återkomma — huvudsakligen sådana, som mer eller mindre utgöra

konsekvenser av ändringarna i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

éller eljest ansetts främja syftet med de sistnämnda. Någon

anledning till erinran från riksdagens sida har icke förekommit.

Beträffande de till taxeringsförordningen hörande deklarationsformulären

hava i propositionen föreslagits vissa ändringar, betingade

huvudsakligen av de nya bestämmelserna i skatteförordningen rörande

familjebeskattning, skattefria avdrag och B-skatt. Däremot synes plats

icke vara i formuläret nr 1 A beredd för uppgift från bolag, som skall

erlägga skatt enligt 19 § 2 mom. förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(B-skatt), angående de å den nästföregående året till

A-skatt taxerade inkomsten belöpande kronoutskylder, för vilka sådant

bolag jämlikt berörda mom. äger rätt till avdrag vid taxeringen till

B-skatt. I detta avseende har formuläret kompletterats. I övrigt har

riksdagen i fråga om deklarationsformulären ej beslutat andra avvikelser

än som omedelbart följa av riksdagens beslut rörande högre avdrag för

biträde i hemmet, då hustru har förvärvsverksamhet utom detsamma,

ändrad beräkning av barnavdragen samt rätt för ogift skattskyldig till

avdrag för husföreståndarinna.

I den av herr Månsson i Erlandsro väckta motionen, 11:414,

har framförts, krav på en fullständigare specifikation angående inkomsternas

och driftskostnadernas sammansättning vid deklarering enligt

formulär 1 A av jordbrukets inkomster. Motionens syfte är att ernå på

en gång lättare kontroll från taxeringsmyndigheternas sida samt större

trygghet för den skattskyldige, särskilt i sådana fall där, såsom vid

mindre jordbruk, inkomstbeloppen kunna starkt växla från det ena året

till det andra.

Riksdagen har funnit motionens syfte synnerligen beaktansvärt.

Motionärens förslag att omedelbart företaga erforderlig komplettering

av deklarationsformuläret har riksdagen emellertid ej kunnat biträda, och

detta oavsett beskaffenheten av det motionen bilagda förslaget till formulärets

ändring. Riksdagen håller nämligen före, att det föreliggande

spörsmålet bör ses i samband med frågan om ett allmännare användande

av ordnad bokföring inom jordbruksnäringen.

Formuläret nr 1 A antogs i sin nuvarande form år 1913 i väsentlig

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 374. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 374.

överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag med syfte

att giva den deklarationsskyldige en fullständigare vägledning och underlätta

kontrollen från taxeringsmyndigheternas sida. Särskilt beträffande

inkomst av fast egendom innebar förslaget en fullständig omläggning,

i det att de i 1910 års formulär ingående uppgifterna om nettoinkomster

ersattes med specificerade primäruppgifter rörande bruttoinkomster och

utgifter. I fråga om förslaget anmärkte 1913 års riksdag, att formuläret

genom sin detaljrikedom möjligen kunde te sig mindre överskådligt,

men ansåg dock denna olägenhet uppvägas av dess fullständighet

och de reella fördelar i taxeringsväg, som man kunde emotse såsom

resultat av reformen.

Kammarrätten hade emellertid, vid sin granskning av 1913 års

formulärförslag, beträffande inkomstberäkningen för fast egendom framställt

den anmärkningen, att i formuläret hänsyn icke tagits till, huruvida

deklaranten hade ordnad bokföring''. Sålunda finge i deklarationen

icke såsom inkomst upptagas naturaförmåner från fastigheten, i den mån

de utgått såsom avlöning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan

avlöning ej heller finge avföras som utgift. Även om bokföringen vid

en jämförelse mellan in- och utgående förråd av osålda produkter visade

ett överskott vid årets slut, syntes detta överskott icke skola räknas

såsom inkomst. Det syntes med skäl kunna ifrågasättas, om icke den,

som hade ordnade räkenskaper, borde vid avgivande av deklaration få

i likhet med andra näringsidkare följa de grunder, efter vilka räkenskaperna

vore uppställda.

I anslutning till berörda synpunkter väcktes i anledning av propositionen

i ämnet en motion, II: 372, med yrkande om sådana ändringar

i de föreliggande förslagen, att den som hade ordnad bokföring finge

deklarera sin inkomst av fast egendom efter sina räkenskaper.

Motionen föranledde ej någon omedelbar ändring, men på förslag

av bevillningsutskottet anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913

om utredning av frågan, huruvida den, som hade ordnad bokföring kunde

få rätt att vid avgivande av deklaration för inkomst av fast egendom

följa de grunder, efter vilka räkenskaperna vore uppställda. I skrivelsen

framhöll riksdagen, att densamma delade motionärens åsikt om det billiga

och lämpliga i detta krav. Emellertid ansåge riksdagen sig böra erinra,

att då deklarationsformulärets föreslagna uppställning i fråga om beräkningen

av inkomst av jordbruk med dess binäringar i vissa avseenden

uteslöte tillämpningen av de grunder, som brukade följas vid ordnad

bokföring, detta sammanhängde med skatteförordningens bestämmelser

angående bland annat vad som skulle räknas såsom sådan inkomst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Skatteförordningen angåve i stort sett såsom inkomst av jordbruk dels

vad som inflöte genom försäljning av jordbrukets produkter och övriga

så kallade kontanta inkomster, dels vad den skattskyldige för sin och

sin familjs räkning direkt tillgodogjorde sig i naturaförmåner av sin

egendom och dess avkastning. Avkastningen skulle sålunda vid taxeringen

icke räknas såsom inkomst, förr än densamma avyttrats eller ingått i

den skattskyldiges konsumtion, under det att vid orcfnad bokföring avkastningsöverskottet

toges i betraktande till sitt uppskattade värde vid

inkomstens beräknande, oavsett om detsamma förvandlats i penningar

eller förbrukats eller vid räkenskapsårets slut funnes kvar såsom behållning.

En förändring i den av motionären föreslagna riktningen torde

alltså i första hand kräva, att skatteförordningens bestämmelser i antydda

avseende ändrades.

Den sålunda gjorda framställningen har ännu ej föranlett något

förslag från Kungl. Maj:ts sida.

I kommunalskattesakkunnigas år 1917 framlagda betänkande med förslag

till lag angående kommunal taxering och skattskyldighet har emellertid

den ovanberörda riksdagsskrivelsen beaktats. Förslaget och de därtill

hörande anvisningarna innehålla utförliga föreskrifter angående beräkningen

av jordbrukets avkastning, och genom att giva särskilda föreskrifter

för sådana fall, då jordbrukare vilja lägga bokföring till grund

för sina uppgifter till taxeringsmyndigheterna, hava de sakkunniga sökt

tillmötesgå riksdagens i skrivelsen gjorda begäran.

Kommunalskattesakkunnigas ståndpunkt synes vara, att den skattskyldige

bör äga frihet att lämna antingen i fastställt deklarationsformulär

föreskrivna primäruppgifter eller ock en på rationell bokföring

stödd nettoinkomstuppgift.

Denna uppfattning, som låg till grund även för riksdagens ståndpunkt

1913, hyser riksdagen fortfarande. I överensstämmelse härmed

anser riksdagen det vara av vikt att, så länge skatteförfattningarnas

särskilda principer för beräkning av jordbrukets inkomster äga bestånd,

formulärets uppställning möjliggör en effektiv tillämpning av dessa

principer. Det torde ej kunna förnekas, att de förväntningar, som,

enligt vad ovan antytts, knötos till 1913 års omläggning av formuläret

i detta avseende, icke blivit infriade. Erfarenheterna från de

senare årens taxeringsarbete hava ganska allmänt gått i den riktningen,

att till följd av ofullständiga eller felaktiga deklarationsuppgifter jordbrukets

idkare i många fall blivit oriktigt taxerade.

De anvisningar, som lämnats i förevarande motion, äro helt visst

flera avseenden beaktansvärda. Formulär, liknande det av motionären

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 374.

upptagna, Lava, enligt vad riksdagen har sig bekant, på olika håll kommit

till användning på initiativ av vederbörande taxeringsmyndigheter.

Riksdagen har i förevarande sammanhang beretts tillfälle att taga del

av ett dylikt kompletterande formulär, som enligt uppgift användes

inom en del taxeringsdistrikt i Malmöhus län. Detta formulär, utgörande

ett »sammandrag över inkomster och utgifter», har riksdagen

ansett innefatta én ganska god vägledning och därför lämpligen böra

till belysning av ämnet såsom bilaga åtfölja denna skrivelse. Om

detta formulär gäller emellertid, att detsamma för sin användning förutsätter

förandet av vissa räkenskaper såsom hushållsjournal och kassabok.

En dylik enklare bokföring torde dock vara nödvändig för varje

jordbrukare, som vill äga någon överblick å sin verksamhet, och skulle

väl ett eventuellt åläggande härutinnan, direkt eller indirekt genom

föreskrift om uppgifter, som därförutan ej kunde lämnas, icke behöva

kännas som något obehörigt intrång.

Efter riksdagens uppfattning är det av motionären framförda spörsmålet

förtjänt av en allsidig utredning. Då detsamma enligt sakens

natur är av största vikt även för den kommunala beskattningen, håller

riksdagen före, att utredningen därav kan befinnas lämpligen böra ingå

som ett led i förarbetena till det väntade kommunalskatteförslaget.

Visserligen synes frågan redan vara i viss utsträckning beaktad i de

sakkunnigas ovannämnda betänkande, men åtskilliga synpunkter, här

ovan berörda och andra, torde ännu återstå att belysa.

Såsom av Eders Kungl. Maj:ts ovannämnda'' proposition, nr 301,

framgår, stå de däri upptagna förslagen i närmaste samband med den

lagstiftning om kommunala nybildningar, som för innevarande riksdag

framlagts genom propositionen nr 310 med förslag till lag om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m.

Genomförandet av denna lagstiftning, i vad den avser lindring i det

beroende, vari rikets olika indelningar nu stå till varandra, förutsätter

bland annat de ändringar i mantalsskrivningsförordningen, bevillningsförordningen

och förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering, om vilka nu är fråga.

Riksdagen har numera bifallit den nyssnämnda propositionen nr 310.

Vid den prövning, som med anledning därav företagits i fråga

om förevarande förslag, har gjorts gällande, att § 6 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen

behövde kompletteras i syfte att vid mantalslängders

upprättande jämväl landsfiskalsdistrikt bleve upptagna i särskilda

avdelningar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Enligt numera gällande bestämmelser i uppbördsreglementet åligger

det länsstyrelserna att upprätta restlängder i fråga om oguldna kronoutskylder.

Detta arbete skulle, efter vad som framhållits, väsentligt

underlättas, om i sådana fall, där en kommun tillhörde olika landsfiskalsdistrikt,

varje sådant distrikt finge sin särskilda avdelning i mantalslängden

och i följd härav även i uppbördsboken.

Riksdagen har från statistiska centralbyrån erhållit följande uppgift

å kommuner, som för närvarande äro delade på olika landsfiskalsdistrikt

utan att tillika vara delade på olika härad eller tingslag:

»Stockholms län. Yärmdö är delat på Värmdö och Gustavsbergs

distrikt.

Blekinge lån. Augerum är delat på Lyckeby och Augerums distrikt.

Värmlands län. Sunne är delat på Värmlands Sunne och Rottna

distrikt, Lysvik är delat på Värmlands Sunne och Rottna distrikt.

Kopparbergs län. Stora Duna är delat på Ovanbro och Utombro

distrikt. Mora är delat på Våmhus och Mora distrikt.

Västerbottens län. Umeå landskommun är delad på Umeå och

Holmsunds distrikt. Skellefteå landskommun är delad på södra och

norra distriktet. Lycksele är delat på norra och södra distriktet. Vilhelmina

är delat på Dikanäs och Vilhelmina distrikt.

Norrbottens län. Piteå landskommun är delad på södra och norra

distriktet. Överluleå är delat på Edefors och Överluleå distrikt. Gällivare

är delat på Hakkas och Gällivare distrikt. Jukkasjärvi är delat

på Vittangi och Kiruna distrikt.»

Då det synes tydligt, att den ifrågasatta anordningen kan medföra

vissa praktiska fördelar i angivna hänseendet, samt någon olägenhet

eller något nämnvärt besvär ej därav lärer förorsakas, har riksdagen

ansett § 6 mom. 1 böra fullständigas i omförmälda syfte.

Vidare har riksdagen funnit, att det skulle tjäna till bättre överskådlighet,

om de många olika punkterna i § 8 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen

genom numrering göras mera var för sig framträdande.

Beträffande 32 § taxeringsförordningen har riksdagen ansett den

ifrågasatta uppdelningen av inkomst av rörelse eller yrke onödig, där

kommun visserligen är delad i flera församlingar, men dessa, såsom

flerstädes är fallet, ändock hava gemensamhet i fråga om utgifter för

sina ändamål. Riksdagen har därför ansett en begränsning av omförmälda

föreskrift lämplig.

I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 301 framlagda förslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 374.

De i propositionen nr 259 föreslagna ändringarna i 32 § hava betingats

dels av de i propositionen upptagna bestämmelserna om skattefria

avdrag, om ändrade skattetariffer och om B-skatt, dels ock av Eders

Kungl. Maj:ts i den ovan berörda propositionen nr 344 framlagda förslag om

inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond. Ändringarna i 36 §

2 mom. hava påkallats dels av B-skatten och dels av förslaget om kapitalökningsfond.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har förslaget om en

kapitalökningsfond icke blivit av riksdagen bifallet. I följd härav bortfaller

anledningen till de av detta förslag beroende ändringarna i förevarande

paragrafer.

På sätt riksdagen i sin ovannämnda skrivelse nr 372 anmält,

har riksdagen anordnat barnavdragen utan någon olikhet mellan barn

under och över 15 år. Följaktligen saknas numera fog för den i

32 § taxeringsförordningen upptagna föreskriften om särskilt angivande

i inkomstlängden av huru många barn som uppnått och huru många ej

uppnått 15 år.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagiva,

1) att riksdagen, som icke kunnat oförändrade antaga Eders Kungl.

Maj:ts med propositionerna nr 259 och 301 framlagda förslag till förordningar,

innefattande ändringar i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,

antagit samma förslag med de avvikelser beträffande 32 § och 36 § 2

mom. samt deklarationsblanketterna, vilka innefattas i nedanstående, av

riksdagen beslutade lydelse av nämnda stadganden:

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna — — — — vederbörande fastigheter och

i inkomstlängden de skattskyldigas namn och civilstånd samt dels,

i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet

bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels,

i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, sammanlagda beloppet av

skattefria avdrag, beskattningsbart belopp, skattens grundbelopp samt i

fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag bolagets kapital,

det belopp, varå skatt enligt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 374.

och förmögenhetsskatt skall utgå, skatteprocent därå, det belopp, varå

skatt enligt 19 § 2 mom. i nämnda förordning skall utgå, och grundbeloppen,

dels ock för eu var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 15 § i samma lag skall

i taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet

legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldigs

deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår

av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå

i taxerat belopp.

Å titelbladet till inkomstlängden skall antecknas, till vilken ortsgrupp

distriktet eller, om delar av distriktet tillhöra olika ortsgrupper,

varje sådan del hör. I senare fallet skola de skattskyldiga, vilka äro bosatta

å ort, som hör till annan ortsgrupp än distriktets övriga delar,

i längden särskilt angivas och sammanföras.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen till bevillning för

inkomst medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten,

skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas

å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd medgiver skattefritt avdrag åt skattskyldig

av den anledning, att hans skatteförmåga är på grund av särskilda förhållanden

väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall

angivas i inkomstlängdens anteckningskolumn.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning

av brännvin — — — — — — — — — — — —----

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från

municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun

beskattas, bedrivits inom olika församlingar, som var för sig hava att

bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller inom olika skoldistrikt,

skall i inkomstlängden angivas, huru stor del av inkomsten

härflutit från vartdera förvaltningsområdet.

I stad böra — — — — — — —--— — — —--.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 374.

36 §.

2 mom. Efter emottagande! av taxeringslängderna. åligger det

på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre

att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter,

som på grund av taxeringsnämndernas beslut skola påföras, varvid i

särskilda kolumner skola införas den inkomstskatt, som skall erläggas

jämlikt 19 § 1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

och den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 19 § 2 mom. i

nämnda förordning, än även att genom granskning av taxeringslängderna

efterforska möjligen förelupen misskrivning eller annan oriktig

anteckning och till kronans ombud hos prövningsnämnden skriftligen

framställa de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.

Deklarationsblankett nr 1 A.

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: ......... (Det skattefria avdrag, som

äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital eller — — — procent av kapitalet.

Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till ................ kr.,

varav intill denna dag till delägarna utdelats ................ kr. (se 32); och hava de

å den taxerade inkomsten belöpande kronoutskylderna uppgått till .................... kr.

Särskilda upplysningar.

[Angående — — — deklarationen (33).]

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

8. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att

ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdag ens skrivelse Nr 374.

kostnaden för nödigt biträde i hemmet, dock högst 400 kronor. Har — all
männa

avdrag.

33. Därest ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild)

har husföreståndarinna hos sig anställd, bör detta här uppgivas.

Deklarationsblankett nr 1 B.

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgör: ................. (Det skattefria avdrag, som

äger rum för barn, får icke göras i deklarationen.)

Särskilda upplysningar.

[Angående---deklarationen (17).]

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

6. Av staten anvisad — — — enligt resereglemente. — Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet

är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel,

äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt biträde

i hemmet, dock högst 400 kronor. Har — — — — allmänna avdrag.

17. Därest ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild)

har husföreståndarinna hos sig anställd, bör detta här uppgivas.

2) att riksdagen, som icke heller kunnat oförändrat antaga Eders

Kungl. Maj:ts med propositionen nr 301 framlagda förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen

den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning, för sin del antagit samma

förslag med den avvikelse, att § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 skola erhålla

följande avfattning:

§ 6.

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet —

längden angivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 374.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Omfattar mantalsskrivningsdistrikt delar av härad, tingslag eller

landsfiskalsdistrikt, böra dessa upptagas i särskilda avdelningar. På

motsvarande sätt förkålles, där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle

eller köping, som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning

av de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,

som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden

för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var

fastighet eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner,

församlingar eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn

och födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där

mantalsskrivas.

Härvid antecknas den förändring i avseende å ägande-, åbo- eller

nyttjanderätt till fastigheten, som må hava inträffat.

I övrigt iakttages:

l:o) att för envar, för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva

utfärdad, utsättes hans bostad samt, vad angår landet och stad, där

magistrat ej finnes, jämväl hans postadress;

2:o) att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel under året äro

anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i därför avsedda kolumner

utsättes antalet sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas antalet

arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma arbetsgivare

utövas;

3:o) att varje man och kvinna, som vid början av det år, mantalsskrivningen

avser, uppnått femton men icke sextiosex års ålder, upptages

särskilt för sig med utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn

— för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens

tillnamn jämväl det tillnamn hon burit såsom ogift — födelsedag, födelseort

och civilstånd;

4:o) att för varje sålunda upptagen person, som vid senaste mantalsskrivning

icke varit mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres

om närmast föregående mantalsskrivningsort eller, där denna icke är

med visshet känd, den församling, där personen senast varit kyrkobokförd;
5:o)

att varje man, som vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder,

jämväl upptages särskilt för sig med utsättande av hans fullständiga

förnamn och tillnamn;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 374.

6:o) att, därest någon man, vilkens ålder vid slutet av det år,

mantalsskrivningen avser, ej understiger tjuguett år, icke är kyrkoskriven

i församlingen, anteckning härom göres i längden;

7:o) att särskild beteckning (ny) införes för alla män av sistnämnda

ålder, viika vid senaste mantalsskrivningen ej voro mantalsskrivna inom

distriktet;

8:o) att likaledes särskild beteckning (ftg) införes för dem, vilka

finnas upptagna å den i § 7 mom. 3 omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen

uppgjorda förteckning; samt

9:o) att för dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras

nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande

av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att

den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,

på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

3) att riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts ovan intagna förslag

till förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härjämte får riksdagen, i anledning av motionen II: 414 av herr

Månsson i Erlandsro, anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville, tilläventyrs

i samband med pågående förarbeten för kommunalskattereformen, föranstalta

om en utredning i motionens syfte samt, med eller utan sammanhang

med blivande förslag i kommunalskattefrågan, för riksdagen

framlägga det förslag, som av utredningen kan föranledas.

Stockholm den 18 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Bilaga.

Sammandrag över inkomster och utgifter.

till ledning vid lantbruket ................................................................................................

.................................................................taxering för inkomst av jordbruksfastighet år 19.

Inkomster:

1. Åtnjutna naturaförmåner.

Kronor

Kronor

bj I hushållet använda produkter från egendomen;

Vete............ kg. å............................................................

Trädgårdsprodukter............................................................

Nötkreatur......................................................................

Får och getter..................................................................

Svin och fläsk..................................................................

Fjäderfä...........................................................................

Ägg ............ tj. å.........................................................

Mjölk............ kg. å........................................................

Ved .................... .......................................

(hushållet består av............ vuxna och ............... barn) och

har antalet kostdagar varit för familjen...........................

för tjänare............... och för legodagsv............................

II. Försålda produkter enligt kassaboken:

Spannmål ........................................................................

Svin och fläsk.................................................................

...

Mjölk .............................................................................

III. Diverse inkomster:

...............

■

Summa driftinkomster som överföres

...............

...

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

29

Överföri

Utgifter:

Enligt kassaboken:

a) Arrende...................................................................

Kronor

1

Kronor

............ rvktarelöner.......................................

............ piglöner.............................................

* J i i

............ för skötsel av rotfrukter m. m.............

c) Kost för i den yttre driften anställd personal:

d) Avdrag för ...... st. barn över 15 år, som deltagit i arbetet...

e) För inköp av: spannmål ..................................................

» » » fröer ........................................................

» » » kraftfoder ...............................................

» » » rotfrukter .................................................

» » » betmassa ............ ...................................

» » » skumm iölk..................................................

...

» » » torvströ och halm .......................................

» » » gödselmedel ................................................

» » » hästar........................................................

» » » nötkreatur ...................................................

» » » svin och grisar.............................................

» » » får och getter ..............................

» » » fjäderfä ...............................................

» » » döda inventarier ..........................................

fj » reparationer och underhåll å inventarier ......................

» reparationer å byggnader ...........................................

g) » försäkringsavgifter: brandskada.......................................

(avdrag för inre lösörebo)

hagelskada.....................................

kreatur............................................

olycksfall för i den yttre driften anställd

personal .......................................

» läkare, medicin och sjukvård d:o d:o ..............................

» veterinärarvode och medicin för djur .............................

h) » diverse andra utgifter :..........................................

''tröskning av grödan + ångkol.........

triering och krossning av spannmål

bindgarn.......................................

väglagningsämnen ........................

frakter och skjutslegor ..................

Summa driftomkostnaderj

...............

Beskattningsbar inkomst från jordbruket

...............I-

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 374.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.