Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska verk, lag om rätt till verk av bildande konst samt lag om rätt till fotografiska bilder ävensom i ärendet väckta motioner.

1919-04-01 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:76, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska verk, lag om rätt till verk av bildande konst samt lag om rätt till fotografiska bilder ävensom i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

1

Nr 7(*.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1919.

Godkänd av andra kammaren den 1 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om rätt till litterära och

musikaliska verk, lag om rätt till verk av bildande konst

samt lag om rätt till fotografiska bilder ävensom i ärendet

väckta motioner.

(Första lagutskottets utlåtande nr 10 och memorial nr 13.)

Till Konungen.

Genom en den 26 september 1918 dagtecknad proposition, nr 3,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om rätt till litterära och musikaliska verk,

2) lag om rätt till verk av bildande konst samt

3) lag om rätt till fotografiska bilder.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

fem i anledning av densamma väckta motioner.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets utlåtande

nr 10 och memorial nr 13, varav tryckta exemplar härvid fogas,

får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de genom

förevarande proposition framlagda lagförslag, anmäla, att riksdagen i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 76—78. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 76.

anledning av samma proposition och de i ämnet väckta motionerna för

sin del antagit följande

l:o) Lag

om rätt till litterära och musikaliska verk.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt författares och tonsättares befogenheter.

1 §•

Enligt de i denna lag givna bestämmelser skyddas rätten till följande

verk, nämligen:

1) skrift och muntligt föredrag;

2) musikaliskt verk;

3) teckning samt grafisk eller plastisk avbildning, där teckningen

eller avbildningen är av vetenskaplig eller teknisk art samt ej, efter sitt

huvudsakliga ändamål, att betrakta såsom konstverk;

4) mimiskt verk (balett eller pantomim);

5) kinematografiskt verk, vartill i denna lag hänföres jämväl verk,

avsett att återgivas genom ett kinematografi liknande förfarande.

Med författare förstås i denna lag upphovsman till verk, varom

här ovan sägs.

2 §•

Författare äge uteslutande rätt att genom tryck, fotografi eller på

annat sätt mångfaldiga sitt verk. Skrift och muntligt föredrag må dock

av en var avskrivas för hand.

Därjämte have författare till dramatiskt, mimiskt eller kinematografiskt

verk uteslutande rätt att offentligen uppföra detsamma ävensom

tonsättare uteslutande rätt att offentligen utföra av honom komponerat

musikaliskt verk.

Innan skrift eller muntligt föredrag utgivits, tillkomme författaren

uteslutande rätt att offentligen föredraga verket.

Författare äge ock uteslutande rätt att mångfaldiga sitt verk genom

detsammas överförande på mekaniskt tal- eller musikinstrument eller

på vals, platta, band eller annan till dylikt instrument hörande inrättning.

Där ett sålunda överfört verk genom instrumentet återgives,

anses detta såsom utförande eller föredragande av verket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

8

3 §.

Den enligt 2 § författare tillerkända befogenhet innebär även uteslutande

rätt för honom att på sätt i nämnda paragraf sägs mångfaldiga

ävensom offentligen uppföra, utföra eller föredraga sitt verk i översättning

till annat språk eller från en till annan munart av samma språk,

så oek i bearbetning.

Såsom bearbetning anses i synnerhet:

1) dramatisering eller eljest överförande av en skrift från en litterar

form till en annan ävensom skrifts överförande till en form, avsedd att

återgivas genom kinematografi eller liknande förfarande;

2) ett musikaliskt verks omsättning för ett eller flera instrument

eller för en eller flera sångstämmor.

Såsom bearbetning anses icke, att i fri anslutning till ett verk framställes

ett nytt, i det väsentliga självständigt sådant.

4 §■

Den, som översatt eller bearbetat ett verk, have för sin översättning

eller bearbetning den författarrätt, som i 2 och 3 §§ är nämnd; oförkränkt

dock den rätt, som må tillkomma originalverkets författare.

5 §•

Utgivare av tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga

bidrag från särskilda medarbetare, anses såsom författare till

verket såsom en helhet betraktat. Är utgivare till sådant samlingsverk

ej känd, betraktas verkets förläggare såsom utgivare.

Författare till särskilt bidrag behåller författarrätten till detta.

6 §•

Förbindes skrift med musikaliskt verk, behålle vartdera verkets

författare den honom tillkommande författarrätt. Lag samma vare, där

skrift förbindes med teckning eller avbildning.

7 §•

Äro flera gemensamt författare till ett verk, som ej består av

självständiga bidrag från de särskilda medarbetarna, erfordras för förfogande

över författarrätten till verket samtliga författares samtycke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 76.

8 §•

Såsom författare till ett verk varde, där ej annat visas, den ansedd,

vilken på sedvanligt sätt å verket angivits såsom sådan.

I fråga om verk av författare utan uppgivet eller under diktat

namn företrädes författaren, intill dess han givit sig till känna på sätt i

22 § sägs, i sin rätts utövning av den, vilken finnes å verket nämnd

såsom utgivare eller, där sådan ej angivits, såsom förläggare.

9 §•

Uteslutna från skydd enligt denna lag äro:

1) lagar, förordningar, kungörelser, offentliga myndigheters, riksdagens,

beredningars och kommittéers samt kyrkliga, kommunala och

andra offentliga representationers handlingar, protokoll, beslut och skrivelser,

så ock andra allmänna handlingar;

2) muntliga förhandlingar i riksdagen och andra offentliga representationer,

så ock yttranden vid domstolar och eljest inför offentliga

myndigheter ävensom vid offentliga sammankomster för överläggning om

allmänna angelägenheter.

10 §.

Utan författares tillstånd må en var till sitt enskilda bruk mångfaldiga

hans verk.

11 §•

Utan hinder av vad i denna lag är stadgat vare tillåtet:

1) att vid författande av nytt, i det väsentliga självständigt verk

utgiven skrift eller offentligen hållet föredrag begagnas på det sätt, att

ordagrant eller i sammandrag anföras delar därav, som åberopas till bevis

eller upptagas till granskning, belysning eller ytterligare utveckling;

2) att utgiven dikt mångfaldigas såsom text i musikaliskt verk eller

på konsertprogram;

3) att mindre delar av utgiven skrift eller, där den är av ringa

omfång, hela skriften intages i sådan, ur flera författares skrifter

hämtad samling, som efter sin beskaffenhet är avsedd att tjäna till

bruk vid gudstjänst eller i skolor eller eljest vid elementär undervisning.

I en dylik för den elementära undervisningen avsedd samling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

må dock icke intagas mer av samme författares skrifter än som motsvarar

ett tryckark av dessa. Är skrift författad för att användas vid den

elementära undervisningen, vare, där förbehåll mot eftertryck blivit

gjort vid skriftens början, förbjudet att utan författarens tillstånd intaga

skriften eller del därav i sådan samling, som i föregående punkt avses.

I fall, varom i första stycket under 2 eller 3 förmäles, må det nyttjade

verkets form icke förändras utan särskilt tillstånd av författaren

eller hans rättsinnehavare; dock vare, där så erfordras, översättning tilllåten.

I vetenskaplig framställning eller i skrift, som är avsedd att tjäna

till bruk vid undervisning, må till förklaring av texten intagas teckning

eller avbildning, som utgivits eller varit offentligen utställd; dock att

teckningens eller avbildningens form icke må utan särskilt tillstånd förändras

i vidare mån än som nödvändiggöres av det för återgivandet

använda förfarandet.

12 §.

Likaledes vare tillåtet:

1) att delar av ett utgivet musikaliskt verk, oförändrade eller i utdrag,

anföras i ett i det väsentliga självständigt litterärt verk;

2) att enstaka ställen av ett utgivet musikaliskt verk eller, där det

är av ringa omfång, hela verket intages i sådan, ur flera tonsättares

verk hämtad samling, som efter sin beskaffenhet är avsedd att tjäna till

bruk vid gudstjänst eller i skolor, musikskolor dock undantagna, eller

eljest vid elementär undervisning.

I fall, varom i första stycket under 2 förmäles, må det nyttjade

verkets form icke utan tonsättarens eller hans rättsinnehavares tillstånd

förändras; dock vare, där så erfordras för samlingens ändamål, tillåtet

att omsätta verket för ett eller flera instrument eller för en eller flera

sångstämmor.

Utgivna musikaliska verk må utan tonsättarens tillstånd offentligen

utföras,

då åhörarna äga tillträde utan avgift och utförandet icke heller eljest

sker i förvärvssyfte eller

då den av utförandet härflytande inkomst är avsedd för välgörande

ändamål och den eller de utförande icke erhålla någon ersättning.

Dansmusik må jämväl i andra fall än nyss sagts utan tonsättarens tillstånd

offentligen utföras, där verket utgivits som musik till sällskapsdans.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

(5

13 §.

Då skrift, teckning eller avbildning eller musikaliskt verk begagnas

efter vad i 11 § eller i 12 § första stycket är tillåtet, skall författarens

namn angivas, så framt detsamma finnes utsatt å verket.

14 §.

Tillåtet vare ock att i tidning eller tidskrift intaga ur annan tidning

eller tidskrift hämtad uppsats.

Vetenskapliga avhandlingar eller vittra verk må dock ej införas,

om förbehåll mot eftertryck blivit gjort vid deras början eller, där de äro

intagna i tidskrift, vid början av det eller de häften, vari de förekomma.

Vad nu är sagt om vetenskapliga avhandlingar och vittra verk gälle ock

om andra uppsatser, så vida de äro av större omfång.

Då uppsats, i enlighet med vad nu tillåtits, intages i tidning eller

tidskrift, skall den nyttjade tidningens eller tidskriftens titel angivas.

Om rättens övergång.

15 §.

Vid författares död gånge hans rätt enligt denna lag över till hans

dödsbodelägare.

Författarrätt må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas

till annan.

16 §.

Har författarrätt med avseende på ett verk till någon överlåtits,

må denne icke, utan särskilt tillstånd av författaren eller hans rättsinnehavare,

vid verkets mångfaldigande eller offentliga uppförande, utförande

eller föredragande förändra verkets form.

17 §.

Den, som genom överlåtelse erhållit förlagsrätt till ett verk, må ej,

utan uttryckligt medgivande av författaren eller hans rättsinnehavare,

framställa mer än en upplaga och denna ej större än ettusen exemplar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

18 §.

Tillstånd att offentligen uppföra dramatiskt eller mimiskt verk, utföra

musikaliskt verk eller föredraga skrift eller muntligt föredrag medför, så

framt ej annorledes är avtalat, för den, som erhållit tillståndet, befogenhet

att på sätt, som nyss nämnts, återgiva verket överallt och så ofta han

finner för gott, men ej att på annan överlåta någon rätt därtill.

Sådant tillstånd må ock lämnas åt liera, så vida ej annorlunda är

avtalat. Har, då uteslutande rätt att uppföra, utföra eller föredraga

ett verk till någon överlåtits, denne under fem på varandra följande år ej

begagnat sig därav, vare den, som överlåtit rätten, oförhindrad att lämna

tillstånd till verkets återgivande även åt andra.

Vid meddelande av tillstånd, som nu är sagt, företrädes i fråga

om dramatiskt verk, därtill musik hörer, tonsättaren av textens författare,

varemot beträffande opera eller annat musikaliskt verk, vartill

hörer text, författaren till texten företrädes av tonsättaren.

19 §•

Författares i denna lag stadgade rätt må ej i lians eller efterevande

makes, arvinges eller testamentstagares bo tagas i mät för gäld.

Om rättens upphörande.

20 §.

Författares rätt enligt denna lag vare gällande intill utgången av

trettionde året efter det, under vilket författaren avlidit.

21 §.

Äro flera gemensamt författare till ett verk, som ej består av självständiga

bidrag från de särskilda medarbetarna, gälle författarrätten intill

utgången av trettionde året efter den senast avlidne författarens dödsår.

22 §.

För verk av författare utan uppgivet eller under diktat namn njutes

skydd enligt denna lag intill utgången av trettionde året efter det, under

vilket verket först offentliggjordes; dock att, där författaren, innan nämnda

skyddstid gått till ända, giver sig till känna antingen genom att låta sitt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 76.

namn utsättas på en ny upplaga av verket eller ock genom anmälan i

justitiedepartementet samt tre gånger i allmänna tidningarna införd kungörelse,

lian då må njuta till godo den rätt, som i 20 § sägs.

Har såsom utgivare av sådant samlingsverk, som omförmäles i 5 §,

angivits offentlig undervisningsanstalt eller akademi eller ock bolag, förening

eller annan samfällighet eller skall, jämlikt andra punkten i samma

paragraf, dylik samfällighet betraktas såsom utgivare av samlingsverk,

vare verket föremål för skydd intill utgången av trettionde året efter

det, under vilket verket först utgavs.

23 §.

Utgives verk, som avses i 22 §, i flera avdelningar, vilka tillsammans

bilda ett helt, skall skyddstiden räknas från det år, den sista

avdelningen utgavs; dock vare, där en avdelning utgivits senare än två

år efter det år, under vilket den närmast föregående utgavs, skyddstiden

för den äldre av dessa avdelningar räknad från sistnämnda år.

Ansvarsbestämmelser.

24 §.

Med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor straffes:

1) den, som i annat fall, än i 2 § första stycket andra punkten, 10,

11, 12 eller 14 § medgives, utan författarens eller hans rättsinnehavares

tillstånd på sätt i 2 eller 3 § sägs mångfaldigar ett enligt denna

lag skyddat verk, i ett eller flera exemplar, vare sig verket mångfaldigas

i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande

eller annorledes sprider eller ock i riket till spridande inför sådant

exemplar av ett enligt denna lag skyddat verk, som honom veterligen

blivit i annat fall, än i 2 § första stycket andra punkten, 11, 12 eller 14

§ medgives, utan författarens eller hans rättsinnehavares tillstånd framställt

på sätt i 2 eller 3 § sägs;

3) den, som utan författarens eller hans rättsinnehavares tillstånd

offentligen uppför ett enligt denna lag skyddat dramatiskt, mimiskt

eller kinematografiskt verk,

eller i annat fall, än i 12 § medgives, offentligen utför skyddat

musikaliskt verk,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

9

eller offentligen föredrager skyddad skrift eller i annat fall, än i

11 § första stycket under 1 medgives, skyddat muntligt föredrag, innan

skriften eller föredraget utgivits,

vare sig verket återgives i sin helhet eller delvis.

Den brottslige ersätte ock all skada.

25 §.

Har ett enligt denna lag skyddat verk blivit i annat fall, än i 2 §

första stycket andra punkten, 10, 11, 12 eller 14 § medgives, utan författarens

eller hans rättsinnehavares tillstånd mångfaldigat på sätt i 2

eller 3 § sägs, skola de därvid framställda exemplaren efter målsägande^

val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden mot

ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande

skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om exemplar,

som blivit jämlikt 10 § framställt utan tillstånd av författaren,

där det hålles till salu eller sprides eller ock nyttjas vid verkets offentliga

uppförande, utförande eller föredragande.

Med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande

för det olovliga mångfaldigandet användbara materialier skall,

om målsäganden det yrkar, så förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad ovan är stadgat gälle dock endast om sådana exemplar eller

materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller över

vilka han eljest förfogar.

■ 26 §.

Med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor straffes

den, som i strid mot bestämmelserna i 11 § andra eller tredje stycket,

12 § andra stycket eller 16 § vid ett verks mångfaldigande eller offentliga

uppförande, utförande eller föredragande förändrar verkets form.

Håller någon till salu eller sprider sådant exemplar av ett verk, som han

vet vara framställt i strid mot nämnda bestämmelser, böte som nu är sagt.

Den brottslige gälde tillika skadestånd; och skall i fråga om förfarande

med olagliga exemplar och materialier vad i 25 § stadgas äga

motsvarande tillämpning.

27 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 13 § eller 14 § tredje stycket

Hr föreskrivet vare straffet böter från och med fem till och med etthundra

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 76—78.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 76.

28 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

29 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

Om denna lags tillämplighet.

30 §.

Denna lag tillämpas på verk av svensk medborgare, så ock på verk

av utländsk medborgare, vilket först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet,

av Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även verk av

annat lands medborgare samt verk, som först utgivits i samma land.

31 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 augusti 1877 angående

äganderätt till skrift.

32 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på verk, som dessförinnan

tillkommit, dock med nedan angivna undantag:

1) Den enligt lagen angående äganderätt till skrift författare tillerkända

uteslutande rätt att mångfaldiga skrift, musikaliskt verk, teckning

eller avbildning skall, när författaren avlidit före den dag, då nämnda

lag trädde i kraft, vara gällande intill utgången av år 1927. I fråga

om verk av annan författare, vilket utgivits före den 1 januari 1920,

skall den rätt, som nu sagts, gälla intill utgången av femtionde året efter

det, under vilket författaren avlidit.

2) Dramatiskt eller musikaliskt-dramatiskt verk, som blivit offentligen

uppfört, innan förordningen den 20 juli 1855 angående förbud

mot offentligt uppförande utan ägarens tillstånd av svenskt dramatiskt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

11

eller för skådeplatsen författat musikaliskt arbete trädde i kraft, må fortfarande

av en var offentligen uppföras.

3) Författares i 3 § av denna lag stadgade rätt att mångfaldiga

ävensom offentligen uppföra eller föredraga sitt verk i översättning gälle

endast i fråga om sådant verk, som vid tiden för denna lags trädande i

kraft är föremål för skydd i nämnda avseende.

4) Var bearbetning verkställd före denna lags trädande i kraft, må

densamma mångfaldigas och spridas samt offentligen uppföras, utföras

och föredragas i den mån sådant var lovligt på grund av förut gällande

lag. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

mångfaldigande och spridande av sådan, ur flera arbeten hämtad samling,

som gjorts för att tjäna till bruk vid gudstjänst eller vid den elementära

undervisningen i läsning, musik eller teckning eller till historisk framställning.

5) Har ett verk före denna lags trädande i kraft på grund av förut

gällande lag lovligen mångfaldigats, må redan framställda exemplar fritt

spridas.

6) Formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande

för ett visst verks mångfaldigande användbara materialier, som förfärdigats

innan denna lag trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått

brukas därtill, fortfarande användas för sitt ändamål; och vare de medelst

nämnda materialier framställda exemplarens spridande jämväl tillåtet.

7) Den, som före denna lags trädande i kraft på grund av förut

gällande lag lovligen uppfört dramatiskt, musikaliskt-dramatiskt, mimiskt

eller kinematografiskt verk offentligen, vare oförhindrad att fortfarande

offentligen uppföra verket.

8) Var musikaliskt verk utgivet, innan denna lag trätt i kraft, må detsamma

fritt utföras offentligen, där utförandet sker efter exemplar, som

utgivits före lagens trädande i kraft utan att vid utgivandet, genom

tillkännagivande på titelbladet ellei vid verkets början, gjorts förbehåll,

avseende rätten att föranstalta om offentligt utförande därav.

9) Har skrift, muntligt föredrag eller musikaliskt verk före denna

lags trädande i kraft överförts på mekaniskt tal- eller musikinstrument

eller därtill hörande inrättning, vare sådant överförande tillåtet för en

var. Exemplar av vad sålunda blivit överfört må fritt spridas; och vare

verkets offentliga återgivande genom dylikt instrument för en var tillåtet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 76.

2:o) Lag

om rätt till verk av bildande konst.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt konstnärs befogenheter.

1 §•

Enligt de här nedan givna bestämmelser skyddas rätten till verk

av bildande konst, såsom teckning och annan grafisk konst, målarkonst,

bildhuggarkonst samt byggnadskonst; dock att alster av konsthantverk

och konstindustri icke äro föremål för skydd enligt denna lag.

2 §•

Konstnär äge uteslutande rätt att efterbilda sitt konstverk, vare sig

genom konstnärligt förfarande eller genom mångfaldigande medelst tryck,

fotografi, avgjutning eller på annat dylikt sätt. Till efterbildande hänföres

jämväl att bygga efter byggnadsverk eller efter ritning eller modell

till sådant.

Såsom efterbildande anses icke, att i fri anslutning till ett konstverk

framställes ett nytt, i det väsentliga självständigt sådant.

3 §•

Den, som efterbildat ett konstverk medelst annat konstnärligt förfarande

än det för originalverket använda, bave för sin efterbildning

sådan rätt, som i 2 § är nämnd, oförkränkt dock den rätt, som må tillkomma

originalverkets upphovsman.

Såsom upphovsman till ett konstverk varde, där ej annat visas, den

ansedd, vilkens namn eller signatur är anbragt å verket.

I fråga om verk av konstnär utan uppgivet eller under diktat namn

företrädes konstnären i sin rätts utövning av den, vilken finnes å verket

nämnd såsom utgivare eller, där sådan ej angivits, såsom förläggare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 76.

5 §.

Utan konstnärens tillstånd må en var för studieändamål eller till sitt

enskilda bruk efterbilda konstverk. Vill någon låta ett konstverk till

sitt enskilda bruk efterbildas genom annan, vare dock konstnärens tillstånd

erforderligt, där efterbildandet skall ske genom konstnärligt förfarande.

Vad nu är sagt äge icke tillämpning i fråga om byggande efter

byggnadsverk eller efter ritning eller modell till sådant.

Där konstverk, enligt vad i första stycket är medgivet, utan konstnärens

tillstånd efterbildas, må ej hans namn eller signatur å efterbildningen

anbringas på sätt, som kan giva anledning till förväxling.

6 §•

Tillåtet vare ock att i vetenskaplig framställning eller i skrift, som

är avsedd att tjän* till bruk vid undervisning, till förklaring av texten

efterbilda konstverk, som utgivits eller varit offentligen utställt.

Då konstverk sålunda efterbildas, skall konstnärens därå anbragta

namn eller signatur vid efterbildningen angivas.

7 §•

Likaledes vare tillåtet att genom teckning eller annan grafisk konst,

målarkonst eller fotografi efterbilda konstverk, som finnes å eller vid

väg eller gata, torg eller annan allmän plats; dock må av byggnadsverk

allenast det yttre efterbildas.

8 §•

Vid efterbildande av konstverk, i enlighet med vad i 6 eller 7 § medgiven

må verket icke, utan särskilt tillstånd av konstnären eller hans

rättsinnehavare, förändras i vidare mån än som nödvändiggöres av det

för efterbildandet använda förfarandet.

Om rättens övergång.

9 §•

Vid konstnärs död gånge hans rätt enligt denna lag över till hans

dödsbodelägare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 76.

Rätten må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas till

annan.

10 §.

Övergår konstverk i annans ägo, vare konstnärens rätt enligt denna

lag ej innefattad i överlåtelsen.

Dock skall, där konstverk av konstnären eller hans rättsinnehavare

överlåtits till staten eller menighet, överlåtelsen anses innefatta jämväl

rätt att genom fotografi efterbilda verket, oförkränkt den rätt, som i

enahanda avseende tillkommer överlåtaren.

Är porträttbild utförd efter beställning, må den ej av konstnären

eller hans rättsinnehavare efterbildas utan tillstånd av beställaren eller,

efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.

Har annat blivit uttryckligen avtalat än nu för varje fall är sagt,

vare det gällande.

11 §• *

Har konstnärs i denna lag omförmälda rätt med avseende på ett

konstverk till någon överlåtits, må denne icke, utan särskilt tillstånd

av konstnären eller hans rättsinnehavare, vid efterbildande förändra

verket i vidare mån än som nödvändiggöres av det för efterbildandet

använda förfarandet.

12 §.

Konstnärs i denna lag stadgade rätt må ej i hans eller efterlevande

makes, arvinges eller testamentstagares bo tagas i mät för gäld.

Om rättens upphörande.

13 §.

Konstnärs rätt enligt denna lag vare gällande intill utgången av

trettionde året efter det, under vilket han avlidit.

14 §.

För verk av konstnär utan uppgivet eller under diktat namn njutes

skydd enligt denna lag intill utgången av trettionde året efter det, under

vilket verket först offentliggjordes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

15

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

Med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor straffes:

1) den, som i annat fall, än i 5, G eller 7 § medgives, utan konstnärens

eller hans rättsinnehavares tillstånd efterbildar ett enligt denna lag

skyddat konstverk, i ett eller flera exemplar, vare sig verket efterbildas

i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande

eller annorledes sprider eller offentligen utställer eller ock i riket

till spridande eller offentligt utställande inför sådan efterbildning av ett

enligt denna lag skyddat konstverk, som honom veterligen blivit i annat

fall, än i G eller 7 § medgives, utan konstnärens eller hans rättsinnehavares

tillstånd utförd.

Den brottslige ersätte ock all skada.

16 §.

Har ett enligt denna lag skyddat konstverk blivit i annat fall, än

i 5,^6 eller 7 § medgives, utan konstnärens eller hans rättsinnehavares

tillstånd efterbildat, skola de därvid utförda efterbiklningarna efter målsägandens

val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden mot

ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande

skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om efterbildning,

som blivit jämlikt 5 § utförd utan konstnärens tillstånd, där den

hålles till salu eller sprides eller offentligen utställes.

Med formar, stenar, plåtar och andra dylika, uteslutande för det

olovliga efterbildandet användbara materialier skall, om målsäganden det

yrkar, så förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad nu är stadgat gälle dock endast om sådana efterbildningar

eller materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller

över vilka han eljest förfogar.

Bestämmelserna här ovan i denna paragraf äro icke tillämpliga,

då efterbildningen är ett byggnadsverk.

17 §•

Med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor straffes

den, som vid efterbildande av ett konstverk förfar i strid mot bestämmelserna

i 8 eller 11 §. Håller någon till salu eller sprider eller offentligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 16.

utställer efterbildning, som han vet vara utförd i strid mot nämnda bestämmelser,

böte som nu är sagt.

Den brottslige gälde tillika skadestånd; och skall i fråga om förfarande

med olagliga efterbildningar och materialier vad i 16 § stadgas

äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Till böter från och med fem till och med femhundra kronor dömes

den, som i strid mot stadgandet i 10 § tredje stycket efterbildar en^ enligt

denna lag skyddad porträttbild, så ock den, som till salu håller

eller sprider eller offentligen utställer sådan efterbildning av en skyddad

porträttbild, som han vet vara utförd i strid mot nämnda stadgande; och

skall i fråga om förfarande med olagliga efterbildningar och materialiei

vad i 16 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

19 §•!

Anbringar någon, emot föreskriften i 5 § tredje stycket, konstnärs

namn eller signatur å efterbildning av konstverk, straffes med böter från

och med fem till och med femhundra kronor.

20 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 6 § andra stycket är föreskrivet

vare straffet böter från och med fem till och med etthundra

kronor.

21 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

22 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

17

Om denna lags tillämplighet.

23 §.

Denna lag tillämpas på konstverk av svensk medborgare, så ock på

konstverk av utländsk medborgare, vilket först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet, av

Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även konstverk av

annat lands medborgare samt konstverk, som först utgivits i samma land.

24 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 28 maj 1897 angående rätt

att efterbilda konstverk.

25 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på konstverk, som

dessförinnan utförts, dock med nedan angivna undantag:

1) Har konstverk före denna lags trädande i kraft på grund av

förut gällande lag lovligen efterbildats, må redan utförda efterbildningar

fritt spridas och offentligen utställas.

2) Formar, stenar, plåtar och andra dylika, uteslutande för efterbildande

av visst konstverk användbara materialier, som förfärdigats innan

denna lag trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått därtill brukas,

fortfarande användas för sitt ändamål; och må de medelst nämnda materialier

utförda efterbildningarna fritt spridas och offentligen utställas.

3:o) Lag

om rätt till fotografiska bilder.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt fotografs befogenheter.

1 §•

Enligt de i denna lag givna bestämmelser skyddas rätten till bild,

som framställts genom fotografi. Till fotografi hänföres jämväl annat,

fotografi liknande förfarande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 76—78.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 76.

2 §•

Den, som framställt en fotografisk bild, äge uteslutande rätt att

genom fotografi mångfaldiga densamma.

Fotograf have ock uteslutande rätt att genom kinematografi offentligen

förevisa av honom framställda fotografiska bilder. Såsom kinematografi

anses jämväl annat, kinematografi liknande förfarande.

’ 3 §.

Utan fotografens tillstånd må en var till sitt enskilda bruk mångfaldiga

fotografisk bild.

4 §•

Vad i 2 § är stadgat utgöre ej hinder för att i vetenskaplig framställning

eller i skrift, som är avsedd att tjäna till bruk vid undervisning,

till förklaring av texten mångfaldiga fotografisk bild, som utgivits

eller varit offentligen utställd.

Då fotografisk bild sålunda användes, varde fotografens namn och

hemvist vid avbildningen angivna, därest uppgift därom finnes å bilden.

Om rättens övergång.

5 §•

Vid fotografs död gånge hans rätt enligt denna lag över till han»

dödsbodelägare.

Rätten må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas till

annan.

6 §•

Övergår fotografisk bild i annans ägo, vare fotografens rätt enligt

denna lag ej innefattad i överlåtelsen, med mindre särskilt avtal därom skett.

Är fotografisk bild framställd efter beställning, gånge dock, där ej

annat uttryckligen avtalats, fotografens omförmälda rätt över till beställaren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 76.

19

Om rättens upphörande.

7 §•

Fotografs i denna lag stadgade rätt med avseende på fotografisk

bild vare gällande intill utgången av femtonde året efter det, under vilket

bilden först utgavs.

För bild, som vid fotografens död icke var utgiven, njutes skydd

enligt denna lag intill utgången av femtonde året efter det, under vilket

han avlidit.

Ansvarsbestämmelser.

8 §•

Med böter från och med fem till och med femhundra kronostraffes:
1)

den, som i annat fall, än i 3 eller 4 § medgives, utan fotografens

eller hans rättsinnehavares tillstånd genom fotografi mångfaldigar

en enligt denna lag skyddad fotografisk bild, i ett eller flera exemplar,

vare sig bilden mångfaldigas i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande

eller annorledes sprider eller offentligen utställer eller ock i riket

till spridande eller offentligt utställande inför sådan fotografisk avbildning

av en enligt denna lag skyddad fotografisk bild, som honom veterligen

blivit i annat fall, än i 4 § medgives, utan fotografens eller hans rättsinnehavares

tillstånd utförd;

3) den, som utan fotografens eller hans rättsinnehavares tillstånd

genom kinematografi offentligen förevisar enligt denna lag skyddade fotografiska

bilder.

Den brottslige ersätte ock all skada.

9 §•

Har en enligt denna lag skyddad fotografisk bild blivit i annat fall,

än i 3 eller 4 § medgives, utan fotografens eller hans rättsinnehavares tillstånd

mångfaldigad genom fotografi, skola de därvid utförda avbildningarna

efter målsägandens val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden

mot ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande

skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om av
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 76.

bildning, som blivit jämlikt 3 § utförd utan fotografens tillstånd, där

den hålles till salu eller sprides eller offentligen utställes eller offentligen

förevisas genom kinematografi.

Med plåtar och andra dylika, uteslutande för det olovliga mångfaldigandet

användbara materialier skall, om målsäganden det yrkar, så

förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad ovan är stadgat gälle dock endast om sådana avbildningar eller

materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller över

vilka han eljest förfogar.

10 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 4 § andra stycket är föreskrivet

vare straffet böter från och med fem till och med etthundra kronor.

11 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

12 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

Om denna lags tillämplighet.

13 §.

Denna lag tillämpas på fotografisk bild, som framställts av svensk

medborgare, så ock på fotografisk bild, som framställts av utländsk medborgare,

men först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet,

av Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även fotografisk

bild, som framställts av annat lands medborgare, samt fotografisk bild,

som först utgivits i samma land.

14 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 28 maj 1897 angående rätt

att återgiva fotografisk bild.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 76.

15 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på fotografisk bild,

som dessförinnan framställts, dock med nedan angivna undantag:

1) Har fotografisk bild före denna lags trädande i kraft på grund

av förut gällande lag lovligen mångfaldigats, må redan utförda avbildningar

fritt spridas och offentligen utställas ävensom offentligen förevisas

genom kinematografi.

2) Plåtar och andra dylika, uteslutande för mångfaldigande av viss

fotografisk bild användbara materialier, som förfärdigats innan denna lag

trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått därtill brukas, fortfarande

användas för sitt ändamål; och må de medelst nämnda materialier utförda

avbildningarna fritt spridas och offentligen utställas ävensom offentligen

förevisas genom kinematografi.

3) Den, som före denna lags trädande i kraft på grund av förut

gällande lag lovligen genom kinematografi offentligen förevisat fotografiska

bilder, vare oförhindrad att fortfarande på sätt nu nämnts offentligen

förevisa bilderna.

Därjämte får riksdagen anhålla,

A) att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under

övervägande, i vad mån en särskild lagstiftning om

förlagsrätt är av behovet påkallad såsom komplement

till lagstiftningen om litterär äganderätt; samt

B) att Eders Kungl. Maj:t ville efter verkställd

utredning taga i förnyat övervägande, i vad mån och

under vilka villkor alster av konsthantverk och konstindustri

må kunna beredas skydd enligt lagen om rätt

till verk av bildande konst ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vai''till övervägandet givit anledning.

Stockholm den 1 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.