Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1919-03-31 · 72 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:7a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

\

Nr 7 A.

Godkönd av första kammaren den 12 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7 A, 27, 29, 61, 72, 81, 178, 179 och 204 samt

memorial nr 125.)

Till Konungen.^

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år

1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,

får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut:

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under

åberopande av punkt 1 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för

år 1920 höja det ordinarie anslaget till finansdepartementets avdelning

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor

till 133,300 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får sålunda anmäla, att riksdagen för år 1920 höjt

det ordinarie anslaget till finansdepartementets avdelning av Eders Kung!.

Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor till 133,300 kronor.

2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 2) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för avlönande under år 1920 av en extra byråchef för lagärenden

i finansdepartementet på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 8,100 kronor, därav 2,500 kronor skola anses motsvara

tjänstgöringspenningar.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till

beredande av fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en särskild

föredragande i finansdepartementet av ärenden rörande elektriska anläggningar

m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,050 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har alltså till beredande av fyllnadsarvode under första halvåret

1920 åt en särskild föredragande i finansdepartementet av ärenden rörande

elektriska anläggningar m. m. å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, l,050*kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att i

avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,

till arvode åt särskild föredragande i regeringsrätten m. m. bland de

extra anslagen för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 5,200

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 mars 1919 dagtecknad

proposition, nr 211, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets regeringsrättsbyrå,

i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll närmare utvecklats,

anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år

1919 ett belopp av 3,300 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett

belopp av 6,725 kronor.

Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig

böra bifalla, och får riksdagen sålunda beträffande 1920 års stat anmäla,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets

regeringsrättsbyrå, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 7 mars 1919 närmare utvecklats, å extra stat för år 1920

såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 6,725 kronor.

l>e centrala ämbetsverken.

5:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen till upprätthållande

av kammarkollegiets verksamhet under år 1920 å ordinarie

stat beviljat ett anslag av 192,600 kronor, varav 3,000 kronor skola

uppföras såsom förslagsanslag.

6:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen för beredande

under år 1920 av arvode för en ledamot såsom ordförande å division i

kammarkollegiet samt för anställande hos kollegiet för år 1920 av fyra

adjungerade ledamöter, en extra arkivarie, sju extra notarier och tre extra

skrivbiträden i första graden ävensom för ersättande av övriga av bemälde

befattningshavares anställande föranledda kostnader på extra stat för år

1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 67,050 kronor.

7:o) I enlighet med vad riksdagen i särskild skrivelse annjält, har

riksdagen för ordnande av vissa till kammarkollegiets andra arkivkontor

hörande handlingar på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,950 kronor.

8:o) Vidare har riksdagen, såsom jämväl i särskild skrivelse anmälts,

dels medgivit, att å statskontorets ordinarie stat må från och med

år 1920 uppföras:

ytterligare en statskommissarie och byråchef med avlöning av

8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500

kronor och ortstillägg 600 kronor;

samt ytterligare en tjänsteman i första lönegraden (notarie) med

avlöning av 4,000 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

1,500 kronor och ortstillägg 300 kronor;

att nämnda tjänstemän må kunna tilldelas, statskommissarien och

byråchefen ett ålderstillägg av 600 kronor efter fem år och notarien

tre ålderstillägg, ett vart å 500 kronor, efter respektive fem, tio och

femton års tjänstgöring; samt

att det å statskontorets ordinarie stat uppförda anslaget till amanu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

enser, vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 40,200

kronor, må från och med år 1920 höjas med 500 kronor till 40,700

kronor;

dels förklarat

att berörda ålderstillägg skola utgå av det under sjunde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, samt

att för den nyé statskommissarien och byråchefen samt den nye

tjänstemannen i första lönegraden (notarien) skola bliva gällande de

villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av fastställda avlöningsförmåner

gälla för motsvarande befattningshavare i statskontoret;

dels ock höjt det ordinarie anslaget till statskontoret, nu utgörande

178,800 kronor, med 17,400 kronor till 196,200 kronor.

9:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå med

en extra förste revisor, en extra revisor och ett extra kvinnligt biträde på

extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 11,425 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 10) har riksdagen dels för år 1920 upptagit det å riksstaten

uppförda ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de med

mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnaderna med oförändrat

belopp 1,060,000 kronor att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå, dels ock förklarat, att av berörda belopp skall, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, till avlöningar åt verkets ordinarie personal

samt vikariatsersättningar i enlighet med avlöningsstaten för verket utgå

ett belopp av 41,350 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) ej

mindre dels godkänna det utav departementschefen förordade förslag

till avlöningsstat för kommerskollegium, att tillämpas från och med år

1920, ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1920

tillträder ordinarie befattning i kommerskollegium, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser för den nya

avlöningsstatens åtnjutande, samt att de förutvarande innehavare av ordinarie

befattningar i kommerskollegium, vilka icke före den 1 november

1919 anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt

underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

stämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i

den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem, än även till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet

under år 1920 bevilja å ordinarie stat ett anslag av 374,500

kronor.

Till de principer, som fått sitt uttryck i det av Eders Kungl. Maj:t

framlagda omorganisationsförslaget för kommerskollegium, kan riksdagen i

allt väsentligt giva sin anslutning.Med hänsyn till de inom detta ämbetsverk

handlagda ärendenas beskaffenhet och mångfald synes sålunda den i förslaget

genomförda decentraliseringen vara för kollegiets verksamhet lämplig

och acceptabel. Likaledes har byråuppdelningen enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till särskild erinran. Visserligen

har riksdagen funnit det tveksamt, huruvida tillräckliga skäl kunna anses

anförda för förslaget om inrättande av en särskild fartygsinspektionsbyrå,

då dess uppgifter torde åtminstone tillsvidare kunna ganska väl

fyllas av en sektion för fartygsinspektion, men med hänsyn till vad

departementschefen därom anfört samt då byrån i fråga föreslagits till

uppförande å extra stat, har riksdagen funnit sig kunna bifalla förslaget

jämväl i denna del.

Däremot har riksdagen, efter tagen del av Eders Kungl. Maj:ts

proposition nr 360 angående omorganisation av utrikesdepartementet

samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet, icke ansett, att

handelsbyråns upplysningssektion bör uppföras å ordinarie stat. Vid jämförelse

med vad i nyssnämnda proposition föreslås rörande en ny speciell

handelsavdelning inom utrikesdepartementet, synes det riksdagen

som om frågan angående den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella

informationsorgan och deras förläggning icke förelåge så allsidigt

och slutgiltigt utredd, att definitiva beslut därom nu lämpligen

böra fattas. Det torde för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke därmed

skäligen bör anstå, till dess frågan om det nya handelsdepartementets

ställning till och inflytande över dessa organ samtidigt kan

komma under omprövning.

Med hänsyn härtill har riksdagen, som icke har något att erinra

mot det för sektionen beräknade personalbehovet, ansett, att handelsbyråns

upplysningssektion bör tillsvidare uppföras å extra ståt. Avlöningarna

för byrådirektören, sekreteraren och de tre kvinnliga biträdena

böra till följd härav minskas med belopp i runt tal motsva
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

rande vederbörande ordinarie tjänster åliggande pensionsavgifter eller för

vardera av byrådirektören och sekreteraren med 200 kronor och för ett

vart av biträdena med 50 kronor. Då för avlöningarna är på ordinarie

stat beräknat ett belopp av 20,300 kronor, bör alltså för samma ändamål

å extra stat upptagas 19,750 kronor. Härtill kommer sektionens

andel i det till extra personal, vikariatsersättningar m. m. beräknade

beloppet 6,250 kronor, vilken andel torde böra upptagas till 1,800 kronor.

Extra anslaget skulle alltså komma att utgöra 21,550 kronor.

Härigenom kan en minskning av det ordinarie anslaget ske med 22,100

kronor.

Riksdagen har vidare utbytt de av Eders Kungl. Maj:t å industribyråns

administrativa sektion, å bergsbyrån samt å administrativa

sektionen å sjöfarts byrån uppförda byrådirektörstjänsterna mot sekreteraretjänster.

Av denna anledning kan det ordinarie anslaget minskas med

3,000 kronor.

De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen till de å

kollegii stat uppförda särskilda befattningshavarna har riksdagen funnit

sig böra bifalla.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

På grund av vad riksdagen sålunda beslutat, kan det av Eders

Kung]. Maj:t till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet å ordinarie

stat äskade anslaget nedsättas med tillhopa 25,100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels

godkänt följande avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas

från och med år 1920.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

7

Lön

Tj!inat- Orts-

:goringa- tillägg

penningar | bb

Summa

kronor

kronor

1 kronor

kronor

Generaldirektör och chef (arvode;

—

_

_

15,000

1 byråchef.....................

5,000

2,500

600

8,100

4 byråchefer....................

20,000

10,000

2,400

32,400

1 byrådirektör..................

4,200

2,000

600

6,800

1 byrådirektör och överinspektör

4,400

2,500

600

7,500

1 navigationsskoleinspektör......

1 skeppsmätningsöverkontrollör

4,400

2,500

600

7,500

och överinspektör ..............

4,400

2,500

600

7,500

1 sjöåklagare, arvode..............

_

_

3,000

1 sekreterare .....................

3,600

1,800

400

5300

3 sekreterare .....................

10,800

5,400

1,200

17,400

1 kamrerare....................

3,600

1,800

400

5300

1 förste byråingenjör...............

3,600

1,800

400

5300

3 förste byråingenjörer...........

10,800

5,400

1,200

17,400

1 teknisk konsulent .............

3,600

1,800

400

5,800

1 sjötekniskt biträde............

3,600

1,800

400

5300

1 förste aktuarie...................

3,600

1,800

400

5,800

2 förste aktuarier ..................

7,200

3,600

800

11300

1 redaktör............................

3,600

1,800

400

5,800

1 notarie ..............................

2,200

1,500

300

4,000

4 notarier..........................

8,800

6,000

1,200

16,000

1 aktuarie..............................

2,200

1,500

300

4,000

2 aktuarier ...........................

4,400

3,000

600

8300

1 registrator...........................

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde av tredje

graden ..............................

3 kvinnliga biträden av tredje

1,500

700

200

2,400

graden ...........................

4,500

2,100

600

7,200

1 kvinnligt biträde av andra

graden .............................

1,300

500

200

2,000

6 kvinnliga biträden av andra

graden ..............................

1 kvinnligt biträde av första

7,800

3,000

1,200

12,000

graden .............................

1,100

300

200

1,600

13 "kvinnliga biträden av första

graden ..............................

14,300

3,900

2,600

20,800

1 förste vaktmästare ...............

1,100

650

150

1,900

1 vaktmästare ........................

900

550

150

1,600

4 vaktmästare ........................

3,600

2,200

600

6,400

Till extra personal, vikariatser-

sättningar, sakkunniga m. m.

—

—

—

82,700

Summa kronor

- |

- |

- 1

349,400

■(Efter 5 år kan lönen höjas

} med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

, år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytterligare

200 kronor och efter 15

år med än ytterligare 200

kronor; skolande av varje

avlöningsförhöjning 100

kronor anses tillhöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter 6

år med ytterligare 100

kronor och efter 9 år

med än ytterligare 100

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att innehavare av befattning i kommerskollegium skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

ämbetsverket eller eljest kan varda stadgad, samt i sådant hänseende

ävensom, därest ämbetsverkets ställning inom. statsförvaltningen så

förändras, att detsamma ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk

anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål

överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller,

efter Eders Kungl. Maj-.ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket

göromålen överlämnas;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst så av Eders

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom centralförvaltningen; _

att med ordinarie befattning i kommerskollegium icke ma förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller ma

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som

helst, så framt ej, vad angår generaldirektör och byråchef, Eders Kungl.

Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, kommerskollegium,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen

i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna

få mottagas och tillsvidare bibehållas; samt

att tjänsteman i första eller andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra

å den särskilda befattning inom graden, där kommerskollegium till

befordrande av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;
i

fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:

att befattningshavare skall, i den mån ej undantag kunna anses

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å

tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag;

att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom

förordnats, på prövning av Eders kungl. Maj:t skall bero, huru stor

de! av arvodet må avstås till vikarien;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att å kommerskollegii industri- eller bergsbyrå anställd befattningshavare,

som blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring på grund

av kroppsskada, ådragen vid tjänstutövning, må, utan hinder av vad

här ovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii beprövande

oavkortad under sex månader och därefter till det belopp, som

bestämmes av Eders Kungl. Maj:t;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänsteresor

eller för beredande av semester, befattningshavare skall vara skyldig

att, om han förordnas till högre befattning i ämbetsverket eller befattning

med högre avlöning å lokalstat, bestrida densamma, dock ej längre

än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår; ägande

han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men

eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest byråchef, byrådirektör eller därmed jämförlig

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

befattningshavare till följd av tjänsteresa eller för handläggning av

särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad

•att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall vara pliktig

att utan särskild ersättning sköta de till befattningen hörande löpande

göromål;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år för

annan befattningshavare än vaktmästare och efter tre år för vaktmästare,

under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord

bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem,

respektive tre år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem, respektive tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före

den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till innehavande befattning eller annan samma lönegrad tillhörande befattning

i kommerskollegium, vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial

eller på grund av förordnande i avbidan på kommerskollegii

omorganisation;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 1 A.

att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas don tid, han inom

samma lönegrad innehaft ordinarie tjänst; i statsdepartement eller i annat

statens ämbetsverk;

att befattningshavare, som ntnämnts att från den nya statens

ikraftträdande eller från och med dag under år 1919 vara innehavare

av ordinarie tjänst i kommerskollegium, må för erhållande av avlöningsförhöjning

tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet

till befattningen på grund av stadigvarande förordnande bestritt

tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat anvisad

avlöning;

att, därest biträde, som befordras till ordinarie biträde i kommerskollegium

från tiden för den nya statens ikraftträdande, omedelbart

före nämnda ikraftträdande mot fast arvode utiört arbete av motsvarande

eller jämförlig beskaffenhet i kollegium, biträdet må för åtnjutande av

avlöningsförhöjning räknas till godo nämnda tjänstgöring;

att den, som från tiden för den nya statens ikraftträdande eller

från och med dag under år 1919 antages till annan ordinarie vaktmästartjänst

i kommerskollegium än befattning som förste vaktmästare, må

för erhållande av avlöningsförhöjning tillgodoräknas den tid, han omedelbart

före tillträdet till befattningen innehaft stadigvarande anställning

såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet och med avlöning

nära jämförlig med ordinarie vaktmästares;

att, därest vaktmästare, vilken såsom sådan intjänat tre ålderstilllägg,

befordras till förste vaktmästare, honom omedelbart skall tillgodoföras

ett ålderstillägg såsom förste vaktmästare; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjutas av generaldirektören, byråcheferna,

byrådirektörerna eller motsvarande befattningshavare och tjänstemännen

av andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänstemännen

av första lönegraden under eu månad ävensom av förste vaktmästaren

och de övriga vaktmästarna under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

att generaldirektör, vilken minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande,

skall vara berättigad att å allmänna indragningsstaten i

årlig pension uppbära 6,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan lian uppnått 12 tjänstår, antingen

på grund av sjukdom finnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan att

på grund av tjänstefel hava förverkat densamma, han skall vara berättigad

att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i årlig pension uppbära

5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500

kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsavgift skall avdragas ett belopp av 360 kronor

årligen å det för generaldirektören bestämda arvodet eller den honom,

intill dess han uppnått 67 år, tillkommande pension; samt

att beträffande övriga tjänstinnehavare skall i fråga om skyldighet

att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension gälla vad

i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är vid

tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare

av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgat, med skyldighet emellertid för befattningshavare att vara

underkastade de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som

kunna varda meddelade; ävensom

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbe fattningar;

dels förklarat,

att eu var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning i kommerskollegium, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,

samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i kommerskollegium,

vilka icke före den 1 november 1919 anmäla, att de

vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för

avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet under år

1920 beviljat å ordinarie stat ett anslag av 349,400 kronor;

dels och till uppehållande å kommerskollegii handelsbyrå under år

1920 av eu upplysning ssektion å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 21,550 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att

till anställande å kommerskollegii industribyrå under år 1920 av eu

byråingenjör och ett kvinnligt biträde av första graden för handläggning

av ärenden angående kraftledningslånefonden å extra stat för år

1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 7,150 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså till anställande å kommerskollegii industribyrå

under år 1920 av en byråingenjör och ett kvinnligt biträde av första graden

för handläggning av ärenden angående kraftledningslånefonden å extra

stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 7,150 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för

inrättande av en fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium å extra

stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 33,750 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 11 förut i ämnet

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för inrättande av en fartygsinspektionsbyrå

inom kommerskollegium å extra stat för år 1920 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 33,750 kronor.

t

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att i

avvaktan på den proposition, som kan komma att till riksdagen avlåtas

angående förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för behandling

av vissa ärenden rörande elektriska anläggningar, bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för år 1920 för ändamålet beräkna ett

förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 mars 1919 avlåten

skrivelse, nr 230, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, givit riksdagen tillkänna, att

Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till riksdagen uti

lfragavamnde äiende hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål

ej vidare behövde beräknas å 1920 års stat.

Något riksdagens beslut i ärendet är sålunda icke erforderligt.

O

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

15:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen ej mindre

å kammarrättens ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ytterligare

dels sex revisorer med avlöning för envar av dem av 4,500 kronor,

därav 2,600 kronor lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar och 300

kronor ortstillägg, vartill må kunna komma tre ålderstillägg å lönen,

vartdera å 500 kronor, efter respektive fem, tio och femton år;

dels fyra kvinnliga biträden av andra graden (räknebiträden) med

avlöning för envar av dem av 2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön,

500 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, vartill må

kunna komma tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive

fem, tio och femton år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor tillhöra

lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

än även upptagit det å kammarrättens ordinarie stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden, flitpenningar

och tillfällig renskrivningskostnad, nu 24,000 kronor, från och med år

1920 till ett med 1,800 kronor förhöjt belopp, eller till 25,800 kronor,

samt höjt det ordinarie anslaget till kammarrätten, nu 284,300 kronor,

med 42,(300 kronor till 326,300 kronor;

ävensom förklarat:

att ovan berörda ålderstillägg skola utgå av det under sjunde

huvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

att blivande innehavare av såväl ovannämnda som redan befintliga

ordinarie revisorstjänster i kammarrätten skola icke blott vara underkastade

de för kammarrättens ordinarie befattningshavare nu gällande

villkor och bestämmelser för åtnjutande av i stat uppförda avlöningsförmåner

utan även vara skyldiga att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t

prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom den centrala

förvaltningen; samt

att för de nya kvinnliga biträdena skola lända till efterrättelse

de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna

villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks

och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

16:o) I enlighet med vad i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen

till förstärkning av kammarrätten med fem adjungerade ledamöter

ävensom för avlönande av amanuenser och för bestridande av

övriga av adjunktionerna föranledda utgifter, till arvoden enligt i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunder

åt fyra extra revisorer, fyra extra räknebiträden och ett kvinnligt biträde

å aktuariekontoret, till bekostande av semestervikariat för de extra revi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

sorerna, de extra räknebiträdena och det extra kvinnliga biträdet å aktuariekontoret,

till arvode åt en förste revisor m. in. samt till beredande av

arvodesfyllnad enligt av departementschefen föreslagna grunder åt vikarier

för ordinarie eller extra ordinarie ledamöter och ordinarie eller extra

ordinarie revisorer å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 78,926 kronor.

17 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att

från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till avlöningsmedel för

statistiska centralbyrån, nu 136,200 kronor, med"l6,400 kronor till 152,600

kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har alltså från och med år 1920 höjt

det ordinarie anslaget till avlöningsmedel för statistiska centralbyrån, nu

136,200 kronor, med 16,400 kronor till 152,600 kronor.

18:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

å extra stat för år 1920 till arvoden åt personal vid valstatistik beviljat

ett förslagsanslag av 6,500 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen,

nu 157,200 kronor, med 2,400 kronor till 159,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har från och med år 1920 höjt det ordinarie

anslaget till byggnadsstyrelsen, nu 157,200 kronor, med 2,400 kronor till

159,600 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till

förstärkning av det å byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till

vikariatsersättningar samt arvoden åt arkitekter utom stat och extra

biträden m. m. på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga

behovet av att ökade medel ställas till byggnadsstyrelsens disposition för

förstärkning av dess arbetskrafter, har ansett sig böra bifalla de av

Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslagen i den form departementschefen

förordat, och har riksdagen förty till förstärkning av det

å byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m. på extra stat

för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 21)

att för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer samt

för avlöning åt vaktbiträden m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 13,250 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen funnit

sig böra bifalla, och har riksdagen sålunda för beredande av lokaler för

två av byggnadsstyrelsens byråer samt för avlöning åt vaktbiträden m. m.

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,250 kronor.

22:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 22) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, å extra stat för år 1920 beviljat till avlöning åt länsarkitekter

ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att, med

godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket att tillämpas från och med

år 1920, ävensom de av departementschefen förordade villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den däri ingående

avlöningsstaten, höja det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu 540,600 kronor, med

230,600 kronor till 771,200 kronor, att av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel direkt utgå.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig

böra bifalla, och har riksdagen alltså

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget till utgiftsstat för

patent- och registreringsverket att tillämpas från och med år 1920 ävensom

de av departementschefen förordade villkor och bestämmelser för

åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den däri ingående avlöningsstaten,

dels ock höjt det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu 540,600 kronor, med 230,600

kronor till 771,200 kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå.

24:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

till förenings-, försäkrings- och handelsrcgistren å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit, att de till

nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana registreringar och

anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

25:o) Eders Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 25) att

i avbidan på den proposition rörande organisation av statens provniugsanstalt,

som kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av verksamheten

vid nämnda anstalt på 1920 års riksstat bland de ordinarie

anslagen beräkna ett reservationsanslag av 243,050 kronor, att i första

hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 februari 1919 dagtecknad

proposition, nr 165, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

ej mindre dels godkänna det av chefen för finansdepartementet

förordade förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från

och med år 1920, ävensom de av bemälde departementschef angivna villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner,

dels ock förklara, att envar, som med eller efter ingången av år

1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall

vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande,

än även till upprätthållande av anstaltens verksamhet under år

1920 å ordinarie stat för nämnda år bevilja ett förslagsanslag å 263,850

kronor, att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt

direkt utgå.

Den omläggning av grunderna för provningsanstaltens verksamhet,

som ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, har

riksdagen funnit vara av omständigheterna påkallad och alltså av natur

att böra bifallas. Likaså synas den organisation och därtill anknutna

avlöningsbelopp, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse

med så väl särskilda kommitterades för avgivande av förslag till omorganisation

av anstalten som löneregleringskommittéDS framställningar,

föreslagit, vara för anstaltens uppgift lämpligt avpassade och alltså

enligt riksdagens förmenande av beskaffenhet att böra godtagas. Lönerna

för såväl anstaltens chef som dess avdelningschefer och övriga befattningshavare

synas sålunda böra begränsas till vad nämnda kommitterade

och departementschefen samstämmigt förordat. Och detta så mycket hellre,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

som det måste anses önskligt, att, sedan nu statsverket ställt

nya lokaler och annan för rationell drift lämpad utrustning till

anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedrives, att anstalten kan

bära sina egna utgifter.

Gent emot förslaget att upptaga anslag till uppehållande av anstaltens

verksamhet såsom förslagsanslag har riksdagen icke kunnat undgå

att känna stark tveksamhet. Med hänsyn till vad anstaltens styrelse

därom anfört, vill riksdagen emellertid ej motsätta sig en sådan anordning,

men förväntar, att den därmed erhållna rättigheten att överskrida

anslaget endast utnyttjas i den mån, verkligt betydelsefulla och oundängliga

behov så påkalla.

Då riksdagen i övrigt icke haft skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, har riksdagen alltså dels godkänt det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 framlagda

förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och

med år 1920, ävensom de av departementschefen angivna villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner;

dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av

år 1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall

vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande, dels ock till upprätthållande av

anstaltens verksamhet under år 1920 å ordinarie stat för nämnda år

beviljat ett förslagsanslag å 263,850 kronor, att i förstå hand av inkomster

av statens provningsanstalt direkt utgå.

l)c centrala ämbetsverken underlydande stater.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) dels

godkänna i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919

intaget förslag till ordinäre avlönings- och omkostnadsstat för bergsstaten

att tillämpas från och med år 1920, ävensom de i nämnda protokoll angivna

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna

avlöningsförmåner,

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning inom bergsstaten, skall vara pliktig att underkasta

sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande, samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, viika icke före

den 1 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

dels ock till upprätthållande av bergsstatens verksamhet å ordinarie

stat uppföra från och med år 1920 ett anslag av 86,850 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen, om också med viss tvekan, funnit sig böra medgiva, att bergmästarna

och gruvingenjörerna komma i åtnjutande av den avlöningsförhöjning,

Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Däremot har riksdagen icke

ansett därav böra följa, att förstnämnda befattningshavare skola äga

obegränsad rätt att åtnjuta med tjänsten hittills förenade sportler.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava under

åren 1917 och 1918 sportlerna i de särskilda bergmästardistrikten utgjort

i medeltal här nedan angivna belopp:

i Norra distriktet.................................. kronor 2,112: 30

» Gävle-Dala distrikt .......................... » 2,072: 3 8

» Östra distriktet.................................. » 811: 32

» Mellersta distriktet............................. » 1,613: 0 2

» Västra distriktet ................................. » 936: 8 8

» Södra distriktet.................................... » 1,023: 6 7

I genomsnitt kronor 1,428: 2 6.

Samma medeltal utgjorde under femårsperioden 1912—1916 891

kronor 49 öre.

Då det nu är fråga om en fullständig lönereglering för bergsstaten

skulle, på sätt tidigare skett i ett flertal motsvarande fall, kunna ifrågasättas,

huruvida icke den vissa tjänstemän tillkommande rätten att uppbära

sportler helt borde bortfalla. Då emellertid genom ett sådant förfarande

någon allmän förbättring i lönevillkoren icke skulle komma till

stånd, utan tvärtom i vissa fall löneminskning inträda, har riksdagen

icke ansett sig böra besluta om sportelrättens fullständiga upphörande.

Däremot har det synts skäligt att stadga viss begränsning i sportelrätten

i fråga, varigenom också en högre grad av likställighet de olika bergmästarna

emellan komme att ernås. Det maximibelopp av sportler, som

bör få åtnjutas, har riksdagen sålunda ansett lämpligen böra sättas till

1,000 kronor. Vad som för varje tjänsteman i sportelinkomst belöper

över detta belopp skall alltså redovisas till statsverket.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet till expenser m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

har riksdagen likaledes trott sig kunna begränsa till den därför ursprungligen

beräknade summan, 6,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som i

övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders Kung! Maj:t föreslagit,

anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlönings- och omkostnadsstat för bergsstaten,

att tillämpas från och med år 1920:

Lön

Kronor

Tjänst-

göringspen-

ningar

Kronor

Ortstillägg

Kronor

Summa

Kronor

1 bergmästare ............

5,000

2,500

600

8,100

1 d:o........................

5,000

2,500

300

7,800

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

t d:o..........................

5,000

2,500

7,500

3 d:o...........................

15,000

7,500

22,500

1 gruvingenjör ............

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen liöjas

1 d:o...........................

3,600

1,800

200

5,600

med 500 kronor och efter

1 d:o...........................

3,600

1,800

—

5,400

’ 10 år med ytterligare 500

kronor.

1 d:o...........................

1 kvinnligt biträde av

3,600

1,800

5,400

Efter 5 år kan avlöningen

första graden.........

1,100

300

200

1,600

liöjas med 200 kronor, efter

10 år med ytterligare 200

1 d:o...........................

1 kvinnligt biträde av

1,100

300

100

1,500

kronor och efter 15 år med

■ än ytterligare 200 kronor;

skolande av varje ålders-

första graden .........

1,100

300

1,400

tillägg 100 kronor anses

3 d:o...........................

3,300

900

—

4,200

tillhöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar.

Expenser ra. m.............

Vikariatsersättningar för

6,500

bergsstatstjänstemän...

—

—

—

1,500

Summa kronor

—

—

84,800

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:

a) i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

1) att innehavare av ordinarie befattning inom bergsstaten skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av bergsstaten eller eljest kan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

varda föreskriven, samt i sådant hänseende ävensom, därest vissa till

bergsstaten hörande göromål överflyttas till annan myndighet, vara

pliktig att med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning, han

innehar, och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad,

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromålen eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

hos den myndighet, till vilken göromålen överflyttas;

2) att med ordinarie befattning inom bergsstaten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

3) att med ordinarie befattning inom bergsstaten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande i eller ledamot av styrelse för

verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som

helst, så framt ej, vad angår bergmästare, Eders Kungl. Maj:t och, vad

angår innehavare av annan befattning, kommerskollegium uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen inom

bergsstaten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och

tills vidare bibehållas;

b) i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

1) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han eljest varit

från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som efter förordnande

uppehållit befattningen;

2) att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som eljest undfår ledighet såsom för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen hindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

3) att befattningshavare, som blivit oförmögen till tjänstgöring

på grund av kroppsskada, ådragen under tjänstutövning, må, utan hinder

av vad härovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii

beprövande oavkortad under sex månader och därefter till det belopp,

som bestämmes av Eders Kungl. Maj:t;

4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

6) att, vid sjukdomsförfall för chefen för kommerskollegii bergsbyrå

eller när det erfordras för dennes ämbetsresor eller för beredande

av semester åt honom eller när han eljest är förhindrad att sköta sin

tjänst, bergmästare skall vara skyldig att, om han förordnas därtill,

bestrida byråchefsbefattningen, dock ej längre tid än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår,

att vid sjukdomsförfall för bergmästare eller när denne eljest är

förhindrad att sköta sin tjänst gruvingenjör i distriktet skall vara skyldig

att, om han förordnas därtill, bestrida bergmästarbefattningen, samt

att, då kommerskollegium finner lämpligt, gruvingenjör skall vara

skyldig att tjänstgöra hos kommerskollegium eller i annat distrikt än

där han är stationerad, dock ej längre tid än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår,

ägande bergsstatstjänsteman att, om han sålunda förordnas att

uppehålla annan tjänst, åtnjuta i stället för egna tjänstgöringspenningar,

de till denna tjänst anslagna tjänstgöringspenningar eller däremot svarande

belopp, i den mån ej jämlikt b) 2) högre ersättning kan böra utgå;

7) att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Ivungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster — nedannämnda sportelrätt inbegripen —

som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

8) att i de fall, rätt att uppbära sportler tillkommer tjänsteman,

sådana icke må åtnjutas till högre belopp än 1,000 kronor årligen;

9) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

c) i fråga om ålderstillägg :

1) att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt

innehavande av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

sin egen eller, efter förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem år, på samma villkor,

samt för tredje förhöjningen, där sådan iiger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

2) att därvid bergmästare, som utnämnts att från den nya statens

ikraftträdande eller från och med dag under år 1919 vara innehavare

av bergmästartjänst, bör tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart

före tillträdet till befattningen på grund av förordnande i avvaktan på

bergsstatens omorganisation bestritt sin befattning eller däremot svarande

befattning inom bergsstaten;

3) att, därest ordinarie tjänsteman hos kommerskollegium, som

befordras eller förflyttas till befattning inom bergsstaten, i den förra

tjänsten genom ålderstillägg intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen

i den senare, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de

ålderstillägg i den nya tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i

vad den icke utgöres. av ortstillägg, i den senare tjänsten icke må

understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den

förra tjänsten;

4) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid

vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må

tillträda samma förhöjning;

d) i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrått:

att i dessa hänseenden skall gälla vad i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, med skyldighet emellertid

för bergmästare och gruvingenjör att vara underkastade de förändrade

bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade;

e) i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar,

dels förklarat

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning inom bergsstaten, skall vara pliktig att underkasta

sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande, samt . .

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före

den 1 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

dels ock till upprätthållande av bergsstatens verksamhet å ordinarie

stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 84,800 kronor.

27:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvoden åt två

gruvingenjörer å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 10,400 kronor.

28:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels

godkänna det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till

ordinarie stat för sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med

år 1920 ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara, att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att

underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande, dels ock till upprätthållande av förevarande

inspektions verksamhet å ordinarie stat uppföra från och med år 1920

ett anslag av 7,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag kar

riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen sålunda .

dels godkänt det av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget

till ordinarie stat för sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med

år 1920 ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av år 1920

tillträder ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att

underkasta sig forenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande,

dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet

å ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 7,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) dels godkänna

det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till

avlöningsstat för . inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring att tillämpas från och med år 1920 ävensom

de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner, dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie

befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig förenämnda

villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,

dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet

å ordinarie stat uppföra från och med år 1920 ett anslag av 20,800

kronor.

Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag om omorganisation av den

lokala elektriska inspektionen har riksdagen funnit sig böra bifalla. Då

riksdagen ej heller haft något att erinra mot de av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de i inspektionens

stat upptagna avlöningsförmånerna, får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget till avlöningsstat för

inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

att tillämpas från och med år 1920 ävensom de av departementschefen

angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat

upptagna avlöningsförmåner,

dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av år 1920

tillträder ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att

underkasta sig forenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande,

dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet

å ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 20,800

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A
-

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

30:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 30) och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvoden åt

två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 7,800 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till

anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för finansdepartementet angivna grunder,

å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 167,400

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag

har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna

grunder, å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst,

167,400 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för år

1920, med uteslutande ur staten för navigationsskolorna av det i staten

nu uppförda arvodet å 7,500 kronor till en navigationsskoleinspektör,

under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat uppföra

dels till navigationsskolorna ett anslag å 178,120 kronor,

dels till navigationslärarkursen ett reservationsanslag å 2,200 kronor,

dels ock till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart ett förslagsanslag å 11,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

har riksdagen till behandling förehaft en inom andra kammaren

väckt motion, nr 110, däri hemställts, dels att riksdagen måtte

besluta att öka det i 1919 års statsverksproposition upptagna anslaget

till navigationsskolorna med ett förslagsanslag av högst 4,000 kronor,

avsett till bestridande av kostnader för anordnande av förberedande

undervisning för inträde i vissa av navigationsskolornas klasser;

dels att riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t måtte anhålla om en

utredning angående omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen

samt upprättande av en högre sjökapten skurs.

På därom av riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig ordning

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

gjord framställning har inspektören för navigationsskolorna i ärendet

avgivit yttrande, vilket såsom bilaga bifogas denna skrivelse (Bil. A).

Vidkommande först det i motionen framlagda förslaget, att riksdagen

måtte hos Eders Kungl. Magt anhålla om utredning angående

omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen samt upprättande

av en högre sjökaptenskurs, har riksdagen på i motionen anförda skäl

funnit sig böra uttala sig för, att en dylik utredning kommer till

stånd. Beträffande åter i motionen framlagt förslag om anvisande av

anslag för bestridande av kostnader för anordnande av förberedande

undervisning för inträde i vissa navigationsskolornas klasser, har riksdagen

visserligen funnit åtskilliga skäl tala för bifall jämväl till denna

framställning, men har riksdagen, som förutsätter, att Sveriges redareförening,

som sedan fyra år tillbaka för ändamålet i fråga årligen ställt

ett belopp av 3,000 kronor till navigationsskolornas överstyrelses förfogande,

även hädanefter lämnar medel härtill, icke ansett sig kunna

enbart på nu i ämnet föreliggande framställning och yttrande grunda

ett bifall till förslaget. Riksdagen har emellertid funnit sig böra uttala

sig för att frågan göres till föremål för utredning av Eders Kungl. Maj:t.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Under åberopande vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre

anmäla, att riksdagen för år 1920, med uteslutande ur staten för navigationsskolorna

av det i staten nu uppförda arvodet å 7,500 kronor till

en navigationsskoleinspektör, under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat

uppfört dels till navigationsskolorna ett anslag å 178,120 kronor, dels

till navigationslärarkursen ett reservationsanslag å 2,200 kronor, dels ock

till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart

ett förslagsanslag å 11,000 kronor, än även anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, dels huruvida medel till bestridande

av kostnader för anordnande av förberedande undervisning för

inträde i vissa navigationsskolornas klasser bör av statsverket anvisas,

dels ock huruvida en omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen

samt upprättande av en högre sjökaptenskurs bör äga rum samt därefter

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) dels

medgiva, att tillfällig löneförbättring under år 1920 må enligt nedan

angivna grunder utgå till lärarpersonalen vid navigationsskolorna i

riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

1) delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som

under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd såsom föreståndare,

ordinarie eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;

2) den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som

beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:

till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor

samt 2 ålderstillägg....................................................... med 400 kronor

» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor

samt 1 ålderstillägg........................................................ » 600 »

» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor

utan ålderstillägg............................................................. » 600 »

» föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor » 600 »

» ordinarie lärare..................................................................... » 600 »

» extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna

med 15 kronor för veckotimme,

» extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,

» extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan

i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen

och

» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme;
dock

att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fall må

överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som

samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,

uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den befattningshavare,

som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre

belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära

tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda

löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år;

3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i

samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten

utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring

på extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 19,700 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring under år 1920 må

enligt nedan angivna grunder utgå till lärarpersonalen vid navigations
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

skolorna i riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda do närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1)

delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den,

som under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd såsom

föreståndare, ordinarie eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;
2)

den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som

beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:

till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor samt 2 ålders
-

t ill ägg............................................................................... med 400 kronor

» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor

samt 1 ålderstillägg .................................................... » 600 »

» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000

kronor utan ålderstillägg .......................................... » 600 »

» föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor » 600 »

» ordinarie lärare ................................................................. » 600 »

)) extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna

med 15 kronor för veckotimme,

» extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,

» extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan

i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen

och

» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme;
dock

att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fall må

överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som

samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,

uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den befattningshavare,

som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre

belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära

tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda

löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år;

3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i

samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten

utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring

på extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisat ett

förslagsanslag av 19,700 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att

för år 1920 nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad,

nu 38,200 kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt gjorda framställning, har alltså för år 1920

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu

38,200 kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.

Handel och sjöfart.

35:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, under förutsättning

att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes

efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande av

samma skola på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse

utbetalas med hälften under förra halvåret 1920 under villkor, att minst

tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade

under läsåret 1919—1920, samt återstående hälften under senare halvåret

1920 under villkor, att dylika friplatser till minst samma antal,

som nyss sagts, inrättas för läsåret 1920—1921.

36:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 15 februari 1918 till

riksdagen avlåtna proposition nr 96 angående upprättande av praktiska

ungdomsskolor m. m. beslöt riksdagen, på sätt av dess skrivelse den 24

maj 1918, nr 248, framgår, bland annat, att den förutvarande folkskolöverstyrelsen

skulle från och med år 1919 ombildas till en skolöverstyrelse,

vilken, lydande under ecklesiastikdepartementet, skulle utöva inseendet

jämväl över anstalter för såväl den lägre tekniska undervisningen som

den lägre han delsundervisningen. Till följd härav har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, att de förut under sjunde huvudtiteln uppförda anslagen till

handelsgymnasier, till bergsskolorna i Filipstad och Falun samt till vävskolan

i Borås nu måtte utgå samt äskat anslag för berörda ändamål i

stället under åttonde huvudtiteln.

Såsom riksdagen i sin skrivelse nr 8 A anmält, har riksdagen till

riksstatens åttonde huvudtitel överflyttat ifrågavarande anslag.

37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

rum, på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 20,000

kronor för att utdelas såsom understöd under benämning av exportstipendier

till personer, som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland,

på Balkanhalvön eller i länder utom Europa, verka för avsättning

av svenska exportartiklar.

38:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 38)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå med ett

belopp av 3,000 kronor till eu var handelskammare under av chefen

för finansdepartementet förordade villkor, på extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag, högst, 36,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att

för beredande av statsunderstöd under år 1920 å 15,000 kronor till

svenska handelskammaren i London och å 10,000 kronor till vardera

av svenska handelskammaren i Frankrike och Svenska föreningens i

retrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kan

komma att träda i handelskommitténs ställe, i vilket senare fall understödet

dock icke må lyftas, förrän handelskammarens stadgar av Eders

Kungl. Maj:t godkänts, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 35,000 kronor, med skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén

att såväl till chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium

avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under

ifrågavarande år ävensom redogörelser för institutionernas ekonomiska

ställning vid.utgången av samma år.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit, har alltså för beredande av

statsunderstöd under år 1920 å 15,000 kronor till svenska handelskammaren

i London och å 10,000 kronor till vardera av svenska handelskammaren

i Frankrike och Svenska föreningens i retrograd handelskommitté eller

den svenska handelskammare, som kan komma att träda i handelskommitténs

ställe, i vilket senare fall understödet dock icke må lyftas, förrän

handelskammarens stadgar av Eders Kungl. Maj:t godkänts, å extra

stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor, med

skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén att såväl till

chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelser

om institutionernas verksamhet under ifrågavarande år ävensom

redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning vid utgången

av samma år.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

40:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en

internationell hyra i Bryssel för handelsstatistik på extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag av 650 kronor.

41:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 41) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta

byrå i Haag på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj.ts därom framlagda förslag

(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, å extra stat för år 1920 under benämning »ersättning till sjömanshusen»

anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor för beredande

åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr

med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt med utarbetande

av sjöfartsstatistiska uppgifter.

43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen

angivna grunder å extra stat för år 1920 beviljat ett

förslagsanslag å 27,000 kronor.

44:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 44)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra

stat för år 1920 anvisat till arvode med 2,000 kronor åt en var av två

dispaschör sassistenter, anställda den ene .i Stockholm och den andre i Göteborg,

ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till

bestridande av drift- och anläggningskostnader för anordnande av stormvarningar

vid rikets kuster på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 48,500 kronor, samt att medgiva, att vad av föregående

års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid 1919

års slut icke blivit taget i anspråk må undef år 1920 av Eders Kungl.

Maj:t för ändamålet användas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså

dels till bestridande av drift- och anläggningskostnader för anordnande

av stormvarningar vid rikets kuster på extra stat för år 1920 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 48,500 kronor,

dels ock medgivit, att vad av föregående års av riksdagen beviljade

anslag för sagda ändamål vid 1919 års slut icke blivit taget i

anspråk må under år 1920 av Eders Kungl. Makt för ändamålet användas.

4ö:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 46) att för

anskaffande av en isbrytare å Vänern å extra stat för år 1920 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 800,000 kronor under villkor att från vederbörande

kommuner eller eljest bidrag till belopp av minst 200,000 kronor lämnas

för isbrytarens anskaffande.

Förevarande proposition är föranledd av en av 1917 års riksdag

hos Eders Kungl. Maj:t gjord framställning om utredning angående behovet

av anskaffande av en isbrytare för uppehållande av seglationen å Vänern

så lång tid som möjligt av vintermånaderna.

I den skrivelse, vari denna utredning begärdes, framhöll riksdagen

såsom påtagligt, att därest utredningen skulle ådagalägga behovet av

isbrytaren, kostnaderna härför borde fördelas på, förutom staten, samtliga

de kommuner, bolag eller andra affärsföretag, vilka kunde anses

hava ett mera väsentligt intresse av att åtgärden i fråga komme till

stånd.

Av den nu utförda utredningen framgår, att de myndigheter, som

yttrat sig över förslaget, samtliga ansett sig böra, om också i visst fall

med tvekan rörande lämpligaste tidpunkten för förslagets förverkligande,

vitsorda behovet av isbrytare för seglationsperiodens förlängning. Däremot

har det visat sig, att en hel del mindre företag ävensom de mindre

städerna icke ansett sig ha så stora intressen av isbrytarfrågans lösning,

att de velat ekonomiskt bidraga till anskaffningskostnaden. Likaledes

hava vissa städer betonat, att de vid ökad vintertrafik vore nödsakade

anskaffa eller förhyra egen lokal isbrytare, varför de av ekonomiska

skål icke sågo sig i stånd att bidraga till själva Vänerisbrytaren. Den

teckning från enskilda, som kommit till stånd, uppgives därför uppgå

till — i stället för den av vattenfallsstyrelsen förutsatta halva inköpskostnaden

för isbrytaren eller 500,000 kronor — omkring 200,000

kronor. Det nu föreliggande förslaget innebär sålunda, att återstoden

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 7 A. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

av det beräknade inköpspriset eller 800,000 kronor skulle falla på statsverket.

I likhet med Eders Kung]. Maj:t håller riksdagen före, att anskaffandet

för Vänern av en isbrytare med ungefär de dimensioner, förslaget upptager,

inom en nära liggande tid skall visa sig lämpligt och erforderligt.

Riksdagen har dock icke av vad i saken andragits känt sig övertygat

om, att omedelbart inköp är så trängande, att icke ett uppskov därmed kan

utan avsevärd olägenhet äga rum. Av utredningen synes nämligen

framgå, att hittills seglationens försenade öppnande eller dess avbrytande

i allmänhet berott, icke på ishinder, utan på att lönande befraktning

saknats. Därest i sistnämnda avseende en förändring verkligen inom

den närmaste tiden visar sig inträda, torde därför i viss omfattning

seglationen i regel kunna utsträckas även utan den nu ifrågasatta isbrytaren.

Så yttrar vattenfallsstyrelsen, »att man får dessutom ej luden

hittillsvarande statistiken om seglationens öppnande och stängande

vid Vänerhamnarna sluta sig till, att det alltid varit isförhållandena, som

lagt hinder i vägen för längre seglation, ty, såsom ovan anförts, har

kanalens öppnande och stängande i allmänhet på förhand varit bestämd

till viss datum, och vid denna tidpunkt har därför trafiken på hamnarna

minskats i så hög grad, att det icke varit lönande att längre hålla den

i gång, även om den icke i någon nämnvärd grad varit hindrad av is.

Om man jämför den hittillsvarande seglationstidens längd på Vänerhamnarna

och på Trollhätte kanal med tiden för islossning och isläggning

i Vänern enligt observationer från Sjötorps kanalstation, finner man, att

större delen av Vänerns yta alltid varit fri från is tidigare än trafiken

å Vänern tagit sin början, och att isläggningen på Vänern i allmänhet

skett väsentligt senare än trafikens inställande på hösten. Medan sålunda

trafiken i genomsnitt för observationsperioden pågått 238 och 255 dagar

på resp. Karlstad och Åmål eller i medeltal under 247 dagar, förefanns

öppet vatten i Vänern utanför Sjöforp under i genomsnitt 284 dagar

per år. En närmare granskning av dessa siffror ger vid handen, att

Vänerns isläggning icke påbörjats förrän i medeltal 27 dagar efter det

trafiken på Vänerhamnarna iDställts och att Vänern avkastat sitt istäcke

i medeltal 10 dagar före sjöfartens påbörjande.»

Det torde väl också kunna antagas, att nu nämnda förhållanden

förorsakat det relativt svaga intresse, som fått sitt uttryck i ovan om förmälda

reducerade teckning från de presumerade befraktarnas sida, då ju i

allt fall med anskaffningen av isbrytaren varit avsett att ernå, icke en

genomgående vintertrafik, utan endast en förlängd seglationstermin.

Under sådana förhållanden, och då därtill med ett uppskov torde

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

vinnas möjlighet att anskaffa isbrytare till väsentligt lägre kostnad än den

nu erforderliga, har riksdagen ansett övervägande skäl tala för att med

anskaffande av en isbrytare för Vänern kan tillsvidare anstå.

Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning icke vunnit riksdagens bifall.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för

år 1920 indraga det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet avbergsbruket»

ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,

som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i

vad till bergshanteringen hörer.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i en den 14 mars

1919 dagtecknad proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin

ovanberörda framställning, föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för

år 1920 under förevarande huvudtitel upptaga ifrågavarande reservationsanslag

med ett belopp av 3,000 kronor.

Till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva

ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,

har riksdagen för åren 1916—1918 anvisat ett anslag å 3,000 kronor.

Dessa understöd utgingo under de första krigsåren allenast för studieresor

till Amerika.

Sedan jämväl detta land inträtt bland de krigförande makterna,

föreslog Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1918 års lagtima

riksdag, att ifrågavarande anslag skulle för år 1919 helt indragas. Detta

förslag vann riksdagens bifall.

Sedan numera världskriget upphört och de fredliga handelsförbindelserna

folken emellan börjat åter upptagas, har Eders Kungl. Maj:t

ansett, att medel för berörda ändamål bör ånyo anvisas.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 307 framlagda förslag, har alltså till reseunderstöd åt

personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet

i vad till berg shantering en hör er, å ordinarie stat för år 1920 upptagit

ett reservationsanslag av 3,000 kronor, kommande sålunda den

ordinarie anslagstiteln till befrämjande i allmänhet av bergsbruket, nu

2,700 kronor, att ökas med 3,000 kronor till 5,700 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

48:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 48) att,

i fråga om de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda

anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,

dels medgiva, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för

åren 1915, 1917, 1918 och 1919 upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920

tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget avsedda ändamålet,

dels för år 1920 bestämma

anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

till 15,000 kronor,

reservationsanslaget 1 ill reseunderstöd åt idkare av hantverk och

annan mindre industri till 14,000 kronor

samt

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän

inom industrien till 10,000 kronor,

dels ock för år 1920 indraga reservationsanslaget till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen.

Sedermera har emellertid Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919

till riksdagen avlåten proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin

framställning rörande indragning av reservationsanslaget till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt

bergshanteringen, föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för år 1920

upptaga ifrågavarande anslag med ett belopp av 12,500 kronor.

De av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningarna av anslagen

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av

hantverk och annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän

inom industrien äro i huvudsak föranledda av de av dyrtiden nödvändiggjorda

ökningarna i understödsbeloppen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om upptagandet i riksstaten av reservationsanslaget

till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker

är föranlett av samma anledning som Eders Kungl. Maj:ts under punkt

47 gjorda framställning om upptagande av i samma punkt omförmälta

anslag.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit riksdagen, får alltså anmäla, att riksdagen i fråga

om de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln

»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

dels medgivit, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för

åren 1915, 1917, 1918 och 1919 upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920

tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget''avsedda ändamålet,

dels för år 1920 bestämt anslaget till reseunderstöd åt arbetare i

de särskilda näringsyrkena till 15,000 kronor, reservationsanslaget till

reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre industri till

14,000 kronor samt reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industrien till 10,000 kronor,

dels ock till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen, å ordinarie stat för år

1920 upptagit ett reservationsanslag av 12,500 kronor, kommande sålunda

den ordinarie anslagstiteln till befrämjande i allmänhet av slöjderna,

nu 40,000 kronor, för år 1920 att höjas med 25,000 kronor till 65,000

kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500 kronor och 36,500 kronor

utgörande särskilda reservationsanslag åt idkare av hantverk och annan

mindre industri, åt verkmästare och förmän inom industrien samt åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning

(punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,''

under de av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till

Sveriges hantverksorganisations verksamhet å extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till

statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar samt till

lärlingspremier, att användas enligt de av departementschefen förordade

grunder, å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 14,250

kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså till statsunderstöd åt hantverksidkare

för utbildande av lärlingar samt till lärlingspremier, att användas enligt

de av departementschefen förordade grunder, å extra stat för år 1920

beviljat ett förslagsanslag, högst, 14,250 kronor.

51:o) Eders Kungl. Magt har vidare föreslagit riksdagen (punkt 51)

'' att åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens skrivelse Kr 7 A.

dess verksamhet under år 1920 på extra stat för sagda år anvisa ett

förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Under erinran, att riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat

anslag av 15,000 kronor för vart och ett av åren 1907—1919, får riksdagen,

som icke ansett tillräckliga skäl föreligga för den nu ifrågasatta

ökningen av det hittills föreningen lämnade statsbidraget, anmäla,

att riksdagen åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande

av dess verksamhet under år 1920 på extra stat för sagda år

anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

Skatteomkostnader.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att defe,

med godkännande av de utav departementschefen förordade ändringar

i tullverkets utgiftsstater, för år 1920 bestämma det ordinarie anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av

7,813,100 kronor att såsom förslagsanslag utgå, dels medgiva, att för

bestridande av avlöning åt de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras

å 1920 års övergångsavlöningsstat med åtnjutande av de avlöningsförmåner,

som tillkomma dem enligt 1904 eller 1910 års stat, må, i den

mån sådant är erforderligt, användas de avlöningsmedel, som enligt den

avlöningsstat, som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för avlönande

av de befattningar, vilka i mån av nyssnämnda tjänstinnehavares avgång

komma att besättas, dels ock medgiva, att utan hinder av stadgandet

i 4 punkten av de allmänna bestämmelser, vilka äro fogade vid

nådiga taxan den 23 december 1910 å ersättning, som skall av trafikerande

utgöras för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar,

den i § 185 tullstadgan avsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna

i och för kontors- och tullbehandlingsärenden eller den så kallade

allmänna expeditionstiden, må från dag, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

å lördagarna under månaderna juni—augusti ävensom å sista

söckendagen före nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julhelg avslutas

kl. 3 e. m.; dock att härvid skall iakttagas, förutom de i § 185

tullstadgan meddelade, utan avseende å fastställd expeditionstid gällande

särskilda bestämmelser angående tullbehandling av resandes effekter

samt tjänstgöringen vid inloppsstation och gränstullförvaltning, att expediering

av in- och utgående fartygstrafik skall, för så vitt sådan expediering

begärts under allmän expeditionstid före kl. 3 e. in., under

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

sagda dagar vara avgiftsfri jämväl efter klockan 3 e. in., så länge

expeditionstiden hos vederbörande tullförvaltning eljest fortgår.

Den för år 1919 fastställda ordinarie avlöning sstaten för tullverket

(inklusive generaltullstyrelsen) slutar å ett belopp av 5,028,700 kronor.

I fråga om den ordinarie staten för generaltullstyrelsen är densamma

enligt Eders Kung!. Ma.j:ts förslag ökad med dels 3,200 kronor, på

grund av 1918 års lagtima riksdags beslut om löneförhöjning för vaktmästarna,

dels ock med 8,000 kronor för upptagande av de å generaltullstyrelsens

stat uppförda kvinnliga biträdenas avlöning till de belopp,

som avses i Eders Kungl. Maj:ts, av riksdagen i huvudsak godkända

framställning om reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner i

allmänhet.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär vidare överflyttning

å ordinarie stat av dels den år 1917 provisoriskt inrättade, sedermera å

extra stat för år 1919 uppförda vaktmästare’änsten av klass 2 vid

tullbevakningen i Kristinehamn, dels ock samtliga de för år 1918 beslutade

och sedermera för år 1919 bibehållna extra statstjänsterna,

nämligen:

tre kontrollörstjänster (en vid tullkammaren i Hälsingborg, en vid

tullkammaren i Trelleborg och en vid tullkammaren i Haparanda);

fem kammarskrivartjänster (två vid tullkammaren i Hälsingborg

och tre vid tullkammaren i Trelleborg); samt

sjutton vaktmästare’änster av klass 1 (sju vid tullbevakningen i

Stockholm, fyra vid tullbevakningen i Malmö, tre vid tullbevakningen i

Hälsingborg och tre vid tullbevakningen i Trelleborg).

Till uppförande å ordinarie stat har Eders Kungl. Maj:t vidare

föreslagit två nya gränsuppsyningsmanstjänster samt 19 nya gränsridaretjänster

vid riksgränsen mot Finland.

Med hänsyn till angelägenheten av, att sistberörda tjänster snarast

möjligt måtte komma till stånd, har Eders Kungl. Maj:t för deras inrättande

redan från och med den 1 juli 1919 äskat medel å 1919 års

tilläggsstat.

Härförutom har Eders Kungl. Maj:t föreslagit återförande till tullverkets

ordinarie avlöningsstat av det tidigare å samma stat uppförda men

numera såsom särskilt förslagsanslag upptagna anslaget till ortstillägg åt

befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning och kust- och gränsbevakning

samt höjning ej mindre av sagda anslag från 333,800 kronor

till 338,010 kronor än även av det å avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget

till arvoden åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling av

passagerareflekter från 10,000 kronor till 15,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

I fråga om anslaget till ålder stillägg staten, vilket i 1919 års stat

är upptaget till 450,000 kronor, har Eders Kungl. Magt med hänsyn till

anslagets otillräcklighet föreslagit en höjning av detsamma till 800,000

kronor.

Å övergångsavlöningsstaten har icke något belopp beräknats.

Indra g ning sstaten, som för år 1919 slutar å 10,300 kronor, skulle

enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag upptagas till 8,900 kronor.

Beträffande anslaget till pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare,

vilket sedan lång tid tillbaka utgjort 300,000 kronor, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av detsamma till 320,000 kronor.

Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efterlämnade änkor

och barn har upptagits med oförändrat belopp eller 25,000 kronor.

Vad slutligen angår omkostnadsstaten har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

höjning av följande å samma stat uppförda förslagsanslag nämligen,

anslaget till rese- och traktamentskostnader

från 30,000 kronor till 45,000 kronor,

» » husbyggnader och

reparationer samt

hushyror och tomtören

........................ » 15,000 » » 65,000 »

» » läkarvård och me
dikamenter

samt

begravningshjälp.. )> 15,000 » » 20,000 »

Omkostnadsstaten, som för år 1919 slutar å en summa av 1,115,840

kronor, skulle alltså enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag höjas med 70,000

kronor till 1,185,840 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framlagda förslag har riksdagen icke kunnat undgå att finna den av

Eders Kungl. Maj:t begärda höjningen av anslaget till tullhusbyggnader

och reparationer m. m. avsevärt stor. På grund av de skäl, som till

stöd för den äskade anslagsökningen anförts, har riksdagen emellertid

icke velat motsätta sig densamma. Riksdagen förutsätter emellertid, att,

då fråga är om nybyggnader av nämnvärd omfattning, förslag härutinnan

underställas riksdagens prövning.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels med godkännande av de

utav departementschefen förordade ändringar i tullverkets utgiftsstater,

för år 1920 bestämt det ordinarie anslaget för tullverket till ett mot

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

staternas slutsumma svarande belopp av 7,813,100 kronor att såsom

förslagsanslag utgå (Bil. B), dels medgivit, att för bestridande av avlöning

åt de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras å 1920 års övergångsavlöningsstat

med åtnjutande av de avlöningsförmåner, som tillkomma

dem enligt 1904 eller 1910 års stat, må, i den mån sådant är

erforderligt, användas de avlöningsmedel, som enligt den avlöningsstat,

som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för avlönande av de befattningar,

vilka i mån av nyssnämnda tjänstinnehavares avgång komma

att besättas, dels ock medgivit, att, utan länder av stadgandet i 4 punkten

av de allmänna bestämmelser, vilka äro fogade vid nådiga taxan den

23 december 1910 å ersättning, som skall av trafikerande utgöras för

vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar, den i § 185 tullstadgan

avsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna i och för kontors- och

tullbehandlingsärenden eller den så kallade allmänna expeditionstiden må

från dag, som av Eders Kungl. Magt bestämmes, å lördagarna under

månaderna juni—augusti ävensom å sista söckendagen före nyårs-, påsk-,

pingst-, midsommar- och julhelg avslutas klockan 3 e. m.; dock att

härvid skall iakttagas, förutom de i § 185 tullstadgan meddelade, utan

avseende å fastställd expeditionstid gällande särskilda bestämmelser angående

tullbehandling av resandes effekter samt tjänstgöringen vid inloppsstation

och gränstullförvaltning, att expediering av in- och utgående

fartygstrafik skall, för så vitt sådan expediering begärts under

allmän expeditionstid före klockan 3 e. m., under sagda dagar vara avgiftsfri

jämväl efter klockan 3 e. m., så länge expeditionstiden hos vederbörande

tullförvaltning eljest fortgår.

53:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag

(punkt 53) har riksdagen beslutat, att det å riksstaten under sjunde

huvudtiteln nu uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag till tullstatens

enskilda pensionsinrättning skall för år 1920 å riksstaten upptagas

med oförändrat belopp, högst, 10,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att

för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, i enlighet

med vad departementschefen närmare utvecklat, på extra stat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har riksdagen för förstärkning av arbetskrafterna

hos generaltullstyrelsen, i enlighet med av departementschefen i statsrådsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

protokollet över finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunder, på

extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning i enlighet

med vad departementschefen närmare utvecklat på extra stat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 399,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig

böra i huvudsak bifalla. Uppförandet å extra stat av en ny kammarskrivartjänst

för en var av tullkamrarna i Linköping, Karlskrona och

Örebro har riksdagen emellertid med hänsyn till den pågående utredningen

rörande tullverkets omorganisation icke ansett sig böra medgiva

och detta så mycket mindre, som inom tullkommissionen flera medlemmar

gjort gällande, att överkvalificerad arbetskraft å här ifrågavarande område

redan nu i avsevärd stor utsträckning kommit till användning. På

grund av vad riksdagen sålunda beslutat, kan det av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslaget nedsättas med 8,400 kronor till 391,200 kronor.

Riksdagen har förty för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets

lokalförvaltning på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 391,200 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) dels

medgiva, att tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid tullverkets

lokalförvaltning, samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande

att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman,

förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad

befattningshavare, må för år 1920 erhålla ortstillägg enligt de

för ordinarie befattningshavare gällande grunder, dels ock för sådant

ändamål å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp

av 43,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen

anledning till annan erinran än att riksdagen med hänsyn till sitt under

nästföregående punkt anmälda beslut ansett anslaget kunna nedsättas

med 500 kronor till 43,000 kronor.

Riksdagen har dels medgivit, att tjänsteman, förordnad å tjänst å

extra stat vid tullverkets lokalförvaltning, samt tjänsteman, som erhållit

stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning,

ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar eller medelbar

succession efter sålunda förordnad befattningshavare, må för år 1920

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 43

erhålla ortstillägg enligt de för ordinarie befattningshavare gällande

grunder,

dels ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag

anvisat ett belopp av 43,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 57)

dels medgiva, att ej mindre en var ordinarie befattningshavare vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning än även tjänsteman,

förordnad å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen, samt tjänsteman,

som erhållit stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst

vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar

eller medelbar succession efter sålunda förordnad befattningshavare,

må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å 300

kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang med lönen, dels

ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag

av 631,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen ansett sig böra bifalla,

och har riksdagen sålunda dels medgivit, att ej mindre eu var ordinarie

befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

än även tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen,

samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande

att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman,

förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad

befattningshavare, må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfälligt

lönetillägg å 300 kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang

med lönen, dels ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag av 631,800 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att

från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen,

nu 77,600 kronor, med 3,200 kronor till 80,800 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, har alltså från och med år 1920 höjt det ordinarie

anslaget till kontrollstyrelsen, nu 77,600 kronor, med 3,200 kronor till

80,800 kronor.

59:o) Med anledning av Eders KuDgl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 59) har riksdagén, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, för upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

för rusdrycksförsäljningsärenden, i enlighet med vad för samma år gäller,

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 60) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till arvode åt en särskild föredragande inom kontrollstyrelsen

för ärenden angående skattefri sprit och vissa alkoholhaltiga preparat å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag 7,800 kronor, att av

denatureringsavgifter direkt utgå.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att i

avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,

beräkna det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till

skatt å inkomst- och förmögenhet till ett belopp av 1,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 mars 1919 dagtecknad

proposition, nr 160, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader

för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 1,100,000 kronor,

med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,

nu 1,100,000 kronor, med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.

Kronans publika lins.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avvaktan på

den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning

av grunden under vissa delar av Stockholms slott, bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 februari 1919 till

riksdagen avlåten proposition, nr 60, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

slott bevilja ett anslag å 515,000 kronor och därav under sjunde huvudtiteln

anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstaten för år 1919

ett belopp av 115,000 kronor, dels å riksstaten för år 1920 ett belopp

av 200,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Då riksdagen funnit den i ärendet förebragta utredningen ådagalägga

behovet av, att förevarande arbeten snarast möjligt komma till

stånd, bär riksdagen ansett sig böra anvisa medel för arbetenas utförande.

Sedan den kostnadsberäkning, som ligger till grund för det

av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet i slutet av nästlidet år

verkställts, har emellertid en nedgång i de då gällande osedvanligt höga

pris å byggnadsmaterialier m. m. ägt rum, och torde ytterligare sådan

nedgång vara att förvänta. På grund härav har riksdagen ansett anslaget

kunna nedsättas till 375,000 kronor, varav 115,000 kronor synas

böra beräknas å 1919 års tilläggsstat och 130,000 kronor å 1920 års stat.

Riksdagen har sålunda till förstärkning av grunden under vissa

delar av Stockholms slott beviljat ett anslag å 375,000 kronor och därav

å extra stat för år 1920 anvisat såsom reservationsanslag ett belopp av

130,000 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att

i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

för utförande av vissa reparations- och påbyggnadsarbeten å de i

kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver

det av 1918 års lagtima riksdag därför anslagna beloppet, 1,500,000

kronor, å extra stat för år 1920 beräkna ytterligare ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den

25 februari 1919 dagtecknad proposition (nr 126), under åberopande av

det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att för utförande, i enlighet med vad

i ovannämnda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden närmare

utvecklats, av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver det av 1918

års lagtima riksdag härför anslagna beloppet, 1,500,000 kronor, å extra

stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Vid granskningen av det till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning liggande inom byggnadsstyrelsen upprättade förslaget

till ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten har riksdagen funnit

anledning till följande erinringar.

Vad till en början beträffar det för de olika verken och institutionerna

beräknade lokalutrymmet har riksdagen funnit, att ett betydande

utrymme inom byggnaderna i fråga disponeras för ett tilltänkt hygieniskt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

laboratorium, om vars upprättande likväl ej ens något förslag framlagts

för riksdagen. Därjämte har beräknats utrymme för ett diagnostisktbakteriologiskt

laboratorium, varvid man synes hava utgått från, att

statens bakteriologiska laboratorium, för vilket lokaler för närvarande

äro förhyrda i fastigheten nr 15 — 17 vid Vasagatan, skulle uppdelas i

två särskilda avdelningar, en diagnostisk och en för serumtillverkning.

Riksdagen, som givetvis måste utgå från, att den nuvarande organisationen

lägges till grund för lokalbehovets beräknande, och förutsätter,

att bakteriologiska laboratoriet tillsvidare kvarbliver i sina nuvarande

lokaler, har följaktligen ansett, att särskilda lokaler för hygieniskt och

diagnostiskt-bakteriologiskt laboratorium icke nu böra beräknas. Vidare

har riksdagen ej ansett lämpligt, att, såsom i förslaget avsetts, amanuensbostäder

inrymmas i förevarande byggnader.

I fråga om lokalutrymmets disponerande i övrigt torde i åtskilliga

fall inskränkningar kunna vidtagas utan att härigenom olägenheter

behöva förorsakas.

Med vidtagande av de av riksdagen sålunda ifrågasatta begränsningarna

beträffande det tillgängliga lokalutrymmets utnyttjande, lärer

plats inom byggnaderna kunna tillsvidare beredas ytterligare någon

statsinstitution eller ock det härigenom tillgängliga utrymmet på annat

sätt kunna för statens ändamål vinna användning.

Rörande de för genomförandet av det nu framlagda om- och påbyggnadsförslaget

såsom erforderliga beräknade kostnaderna har riksdagen

måst finna dem särdeles höga, och enligt riksdagens mening lära med

hänsyn till prisfall å byggnadsmateriel m. m. de verkliga kostnaderna

komma att i avsevärd mån understiga de för närvarande beräknade.

Riksdagen förväntar därjämte, att kostnaderna skola kunna nedbringas

genom förenklingar och inskränkningar i fråga om inredningsarbeten

och dylikt.

Vad slutligen angår det belopp, som nu bör av riksdagen beviljas

för byggnadsarbetenas bedrivande, ansluter sig riksdagen till den av

departementschefen uttalade uppfattningen härutinnan. Allenast det för

år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har följaktligen nu av riksdagen

beviljats.

Riksdagen har sålunda för utförande, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 25 februari 1919 närmare utvecklats,

av om- och påhyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra

i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver det av 1918 års lagtima riksdag

härför anslagna beloppet, 1,500,000 kronor, å extra stat för år 1920

under sjunde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

64:o) Eders Kung]. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 64) dels att

i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd,

till ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg i

Stockholm bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten

för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av 400,000 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva

riksdagen förelagd, till påbörjande av ombyggnad av Preisiska huset vid

Drottninggatan i Stockholm bland de extra anslagen under sjunde

huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av

50,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 avlåtit proposition

i ämnet, nr 212.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har ifrågavarande

proposition icke vunnit riksdagens bifall.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 65) har riksdagen till förhyrande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län å extra stat för år 1920 beviljat ett reservationsanslag

av 4,500 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att i

avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon bland de

extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna

ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 februari 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 103, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett

av chefen för finansdepartementet förordat förslag av två bostadshus

för tullpersonalen i Mon anvisa såsom reservationsanslag under sjunde

huvudtiteln dels å tilläggsstaten för år 1919 85,000 kronor, dels ock å

riksstaten för år 1920 85,000 kronor.

De bostäder, som för närvarande stå den i Mon stationerade tullpersonalen

till buds, hava otvivelaktigt visat sig vara av den beskaffenhet,

att snara åtgärder äro erforderliga för förbättring av personalens

i fråga bostadsförhållanden. Den lösning, Eders Kungl. Maj-:ts förslag

härför anvisar, synes emellertid riksdagen vara för statsverket så ekonomiskt

ofördelaktig, att riksdagen icke kunnat bifalla densamma. Så

skulle exempelvis byggnadskostnaderna för tvenne lägenheter, den ena

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 7 A
å

förn rum och kök och. den andra a fyra rum och kök utan att

utgift för tomtmark häri inberäknats men med tillägg av nu icke äskat

men som nödvändigt betecknat anslag till väganläggning, stängsel samt

vatten- och avloppsledningar — komma att uppgå till omkring 115,000

kronor. Den hyra, som för denna byggnadskostnads förräntning och

byggnadernas underhåll m. m. skulle vara erforderlig, skulle alltså för

dessa båda lägenheter behöva beräknas till cirka 5,000 respektive

4,000 kronor. Uppenbart är, att vederbörande befattningshavare endast

lärer kunna debiteras en mindre del av dessa hyresbelopp.

Vad förslaget om uppförande av bostadsbyggnad för tre vaktmästare

beträffar, har riksdagen icke kunnat undgå att observera, att

två av dessa vaktmästare nu uppgivas bebo egna fastigheter i närheten

av Mon. Av nämnda förhållande följer, att särskild skyndsamhet

med uppförande av bostäder för dessa båda befattningshavare åtminstone

icke kan sägas vara för handen.

Därest icke vid omprövning av möjligheten att för statens räkning

uppföra billigare men likväl ändamålsenliga bostadshus för tullpersonalen

i Mon så befinnes kunna ske, bör enligt riksdagens förmenande

förnyad utredning verkställas, huruvida icke skyldighet föreligger

för Dalslands järnvägsaktiebolag att mot skälig hyresersättning bereda

lämpliga bostadslägenheter — eventuellt genom nybyggnader för

befattningshavarna i fråga. Och detta så mycket hellre som i byggnadsstyrelsens

utredning vitsordas, att nämnda bolag synes kunna

åstadkomma byggnadsarbetet på helt annat sätt och till billigare kostnad

än vad för byggnadsstyrelsen är möjligt.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att Eders

Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall.

Ingen jörsvetenskapsakademien.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att i

avvaktan på det förslag om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi,

som framdeles kunde komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 för

ändamålet beräkna ett ordinarie anslag av 40,000 kronor. Sedermera

har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 mars 1919 avlåten

proposition (nr 210), under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

av verksamheten vid en ingen]örsvetenskapsakademi enligt i huvudsak

de av vederbörande departementschef förordade grunder å ordinarie stat för

år 1920 under riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag,

högst, 40,000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, har vikten av växelverkan

mellan den vetenskapliga forskningen och det praktiska arbetet för utnyttjandet

av förefintliga tillgångar på råvaror och förnödenheter under

de gångna krigsåren framträtt med stor styrka inom kulturländerna.

Att ansträngningarna, att genom tekniska förbättringar särskilt i kvalitativt

hänseende höja produktionen icke böra få slappas efter fredens inträdande

är uppenbart. Det föreliggande förslaget om inrättandet av en ingenjörsvetenskapsakademi

avser att befordra det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet

inom vårt land.

Det ifrågasatta organets huvudsakliga verksamhet skulle inriktas

efter tvenne särskilda riktlinjer. A ena sidan skulle omsorg ägnas åt

systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt sådana,

som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande; och skulle,

om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrättas särskilda

institut. Å andra sidan skulle utövas en ekonomiskt stödjande verksamhet

till förmån dels för ett vetenskapligt arbete i landets tekniska

undervisningsanstalter, provningsanstalter och forskningslaboratorier, dels

för enskilda forskare, som framkomma med uppslag, vilka kunna anses

vara förtjänta av sådant stöd.

Det anslag, som nu begäres, är avsett uteslutande för täckande

av akademiens administrationskostnader. Medel för den praktiska verksamheten

skulle erhållas av avkastningen från ett på enskild väg sammanbragt

fondkapital. Bidrag till en sådan fond hava ock tecknats till ett

belopp av över 1.6 miljon» kronor.

Då det synts kunna ifrågasättas, huruvida med detta fondkapital

akademien skulle kunna utöva en verksamhet, som stode i lämpligt förhållande

till det begärda anslaget av statsmedel, har riksdagens vederbörande

utskott ansett sig böra inhämta närmare upplysningar i ämnet. Av

dessa upplysningar har framgått, bland annat, att avsikten är att för de mera

omfattande och kostsamma undersökningsarbetena bidrag i varje särskilt

fall skulle erhållas från de industrigrenar, vilka närmast skulle äga intresse

av respektive undersökningar. Utsikten till att sådana understöd

komme att lämnas skulle stärkas därigenom, att till ledamöter av akademien

givetvis komme att utses de mest framstående representanterna

för det tekniska arbetet å olika områden. Genom att akademien vidare

samarbetade med exempelvis järnkontoret och andra förefintliga institut

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A- 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

på det tekniskt-vetenskapliga området skulle, även om akademiens fondkapital

för närvarande icke kunde uppbringas till större belopp än det

ovan angivna, akademien i allt fall kunna utöva ett betydelsefullt arbete

i den tekniska utvecklingens tjänst.

På grund av de upplysningar, som sålunda och i övrigt vunnits,

har riksdagen funnit, att staten bör lämna sitt bistånd till den tilltänkta

organisationens förverkligande, detta särskilt med hänsyn tagen därtill,

att genom beviljande av statsanslag för ändamålet akademien skulle

erhålla en officiell ställning, vilken kan tänkas bliva av ej ringa betydelse

för fyllandet av akademiens uppgift. Att uppskjuta anvisandet

av statsanslag, till dess fondkapitalet erhållit en i och för sig önsklig

ökad storlek, har riksdagen icke ansett tillrådligt, då det på grund av

tidsförhållandena är av vikt, att akademiens verksamhet med det snaraste

kommer till stånd. Enligt riksdagens uppfattning bör ock ett beslut

om anvisande av statsanslag få antagas höja intresset för teckning av

ytterligare bidrag till fondkapitalet.

Vad det nu äskade anslagsbeloppet angår, har det visserligen synts

riksdagen kunna ifrågasättas, om det i propositionen angivna antalet

tjänstemän för akademien kan vara erforderligt under den första tiden

av institutionens verksamhet. Då emellertid åtskilliga kostnader torde

vara förenade med själva organisationens igångsättande, har riksdagen

likväl icke velat vidtaga någon nedsättning i det begärda anslagsbeloppet.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för upprätthållande av verksamheten vid eu ingen]örsvetenskapsakademi

enligt i huvudsak de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 11

mars 1919 förordade grunder å ordinarie stat för år 1920 under riksstatens

sjunde huvudtitel beviljat ett förslagsanslag, högst, 40,000

kronor.

Diverse.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 3,800,000 kronor att

direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst, ävensom

besluta, att av nämnda anslag skall till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting, utbetalas den inom vederbörande landstingsområde

och stad under budgetåret influtna nettoinkomsten av bevillning av fast

egendom samt av inkomst.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

förevarande förelag, har alltså å extra stat för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag å 3,800,000 kronor att direkt utgå av bevillning av

fast egendom samt av inkomst, ävensom beslutat, att av nämnda anslag

skall till landsting och städer, som icke deltaga i landsting, utbetalas den

inom vederbörande landstingsområde och stad under budgetåret influtna

nettoinkomsten av bevillning av fast egendom samt av inkomst.

69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 69) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till ersättning

till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

för år 1920 till ett belopp av 4,672,440 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att å

extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 45,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 80,000 kronor

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av 125,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har alltså, å extra stat för år 1920

såsom förslagsanslag anvisat

dels till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 45,000 kronor,

dels till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 80,000

kronor,

dels ock till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av 125,000

kronor.

71 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att för

tilldelande av statsunderstöd i enlighet med de av departementschefen

föreslagna villkor och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner

å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å 600,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och bar riksdagen förty för tilldelande av statsunderstöd

i enlighet med de av departementschefen föreslagna villkor

och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner å extra stat för år

1920 beviljat ett förslagsanslag å 600,000 kronor.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för bestridande enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

januari 1919 angivna grunder av den bevillning för år 1920 och viss

del av de kommunalutskylder för år 1919, som komma att påföras det

brittiska beskickningsliuset i Stockholm, på extra stat för år 1920 andel

av de kommunalutskylder för år 1919, som komma att påföras det visat

ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

73:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 73)

liar riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) erinrat att å riksstaten för

år'' 1919 finnes under sjunde huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag å

13,200 kronor till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare. Sedan nu de förhöjda avlöningarna

till ifrågavarande befattningshavare inräknats i anslagen till de olika

verk, i vilka befattningshavarna äro anställda, har omförmälda anslag

å 13,200 kronor ansetts böra ur riksstaten utgå.

Riksdagen har från och med år 1920 ur riksstaten uteslutit under

sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till avlöningsförbättring

för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

75:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkterna 7G

och 77) att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, å extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna dels för beredande av tillfällig löneförbättring

under år 1920 åt vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

ett belopp av 272,475 kronor, dels ock till förstärkning

under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in.

anvisade medel ett belopp av 241,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad

proposition, nr 409, framlagt förslag i ämnet.

Sitt beslut i anledning av detta förslag anmäler riksdagen i särskild

skrivelse.

Övriga ordinarie anslag.

76:o) Beträffande Övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

icke ifrågasatt annan ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma

föreslagits en minskning av det ordinarie fors!agsauslaget för

bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 133,029

kronor med 15 kronor till 133,014 kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under sjunde

huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1920

fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat; dock att

förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola

av andra medel gäldas, för jämnande av huvudtitelns slutsumma, nu

133,029 kronor, höjts med 35 kronor till 133,064 kronor.

Stockholm den 12 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Bilaga A.

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:t anmodad att inkomma med yttrande över

en inom riksdagens andra kammare väckt motion nr 110 om höjning

av anslaget till navigationsskolorna m. m. får jag härmed i underdånighet

anföra följande.

Den första delen av motionen avser ett förstatligande av de förberedande

kurser, som sedan år 1915 varje år varit anordnade vid navigationsskolorna

i riket för inträdessökande till styrmans- och 2:a

maskinistklasserna, och vartill hittills Sveriges redareförening ställt erforderliga

medel till förfogande för avlönande av lärare m. m.

Dessa förberedande kurser tillkommo närmast för att bereda möjlighet

för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna att

utan kostnad förvärva sig för inträde i nämnda klasser erforderliga

kunskaper. Kurserna blevo redan från början omfattade med stort

intresse och talrikt besökta, till icke ringa del beroende på att desamma

voro kostnadsfria, vilket jag anser vara av stor betydelse, då många

navigationsskoleelever äro mindre bemedlade och endast hava sina besparingar

från den praktiska tjänsten att tillgå för att kunna bedriva

studier vid navigationsskola.

Undervisningen i meromnämnda kurser har meddelats av lärare

vid navigationsskolorna i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter

och anhåller jag i underdånighet få bifoga de bestämmelser, som utfärdats

för de senast anordnade kurserna.

Härav framgår, huru kurserna varit ordnade, ävensom de arvoden

respektive lärare åtnjutit. De hittills hållna kurserna hava endast varit

avsedda för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna,

men torde vara lämpligt att sådana även anordnas för skeppar- och 3:e

maskinistklasserna.

I likhet med motionären anser jag, att dessa förberedande kurser

numera erhållit karaktären av stadigvarande institution, och att, om

desamma upphörde, fara föreligger, att elevantalet vid navigationssko
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

loma avsevärt, nedgår, varigenom svårigheter kunna uppstå i att erhålla

behörigt befäl för den svenska handelsflottan.

Jag delar likaledes motionärens uppfattning, att den privata sjöfartsföreningen

icke bör ingripa i den statliga undervisningen utan bör

därför kostnaden för de förberedande kurserna bestridas av statsverket.

Det i motionen begärda anslaget, 4,000 kronor, synes mig vara väl

avvägt, med hänsyn till att kurser även skola anordnas för skepparoch

3:e maskinistklasserna.

Med anledning av vad nu anförts, får jag i underdånighet tillstyrka

motionärens förslag, att det i 1919 års statsverksproposition upptagna

anslaget till navigationsskolorna ökas med ett förslagsanslag å

högst 4,000 kronor för bestridande av kostnader för anordnande av förberedande

undervisning i vissa av navigationsskolornas klasser ävensom

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att å tillläggsstat

för år 1919 anvisas ett förslagsanslag å högst 4,000 kronor

för anordnande av förberedande kurser under innevarande år.

I den andra delen av motionen hemställer motionären om utredning

angående omläggning av den nuvarande navigationslärarekursen

samt upprättande av en högre sjökaptenskurs. Med instämmande i de

av motionären anförda skälen för en sådan utredning, får jag för min

del i underdånighet tillstyrka motionärens hemställan med framhållande

av att den ifrågasatta utredningen synes mig kunna verkställas på jämförelsevis

kort tid och utan att några avsevärda kostnader därigenom

orsakas statsverket. Stockholm den 31 mars 1919.

Underdånigst

A. Carell.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Avskrift.

Föreskrifter och undervisningsplan för de förberedande kurserna för

inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna vid

navigationsskolorna år 1918.

1. Förberedande kurser anordnas

vid Göteborgs navigationsskola dels för inträdessökande till styrmansklass

dels för inträdessökande till 2:a maskinistklass,

vid Kalmar navigationsskola för inträdessökande till styrmansklass

och

vid Stockholms, Malmö och Härnösands navigationsskolor gemensam

kurs för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklass. Vid

skolorna i Stockholm och Härnösand, där de ordinarie lärokurserna i

styrmans- och 2:a maskinistklasserna börja å olika tider, skall undervisningen

intill tiden för inträdesprövningen i 2:a maskinistklass huvudsakligen

omfatta de ämnen och kurser av inträdes fordringarna, som

äro lika för styrmans- och 2:a maskinistklasserra.

2. Kurserna skola pågå cirka 5 veckor med undantag av den

vid Göteborgs navigationsskola anordnade kursen för inträdessökande

till 2:a maskinistklass, vilken skall pågå cirka 4 veckor.

Kurserna skola börja på följande tider:

i Göteborg förberedande kursen till styrmansklassen den 26 juni,

» » » » 2:a maskinistklassen den 1 juli,

i Malmö den 26 juni,

i Kalmar den 8 juli,

i Stockholm och Härnösand den 22 juli.

Undervisning skall meddelas 5 timmar varje helgfri dag. Läsordning

uppgöres av vederbörande föreståndare efter samråd med lärarne

i respektive kurser och insändes till inspektören för navigationsskolorna

senast 8 dagar efter kursens början.

3. Lärarearvodet i varje kurs om cirka 5 veckor skall utgöra

400 kronor och lärarearvodet i den vid Göteborgs navigationsskola

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A. '' 57

särskilt anordnade kursen för inträdessökande till 2:a maskinistklass

350 kronor. Om undervisningen fördelas på flera lärare, skall arvodet

till dessa utgå efter antalet undervisningstimmar i varje ämne. Återstående

medel av Sveriges redareförenings anslag, utgörande 150 kronor,

fördelas mellan skolorna till ersättning åt vaktmästarna för extra

arbete, varvid Göteborgs navigationsskola erhåller 50 kronor och var

och en av de övriga skolorna 25 kronor.

4. Till lärare i de förberedande kurserna bör i främsta rummet

ifrågakomma lärare vid navigationsskolorna. Ansökan om erhållande

av lärarebefattning insändes till respektive föreståndare före den 1 juni,

varefter föreståndaren med eget yttrande skyndsamt översänder inkomna

ansökningshandlingar till inspektören för navigationsskolorna,

som antager lärare i respektive kurser. Kungörelse, att nu nämnd

lärarebefattning är till ansökan ledig, anslås i skolan. I denna angivas

kursernas längd, antal, undervisningstimmar, avlöningsförmåner med

mera.

5. Kungörelse angående kurserna tillkännagives av vederbörande

föreståndare genom annons i någon av platstidningarna.

6. Inträdessökande till navigationsskolornas styrmans- och 2:a

maskinistklasser, som önska deltaga i de förberedande kurserna, skola

därom gorå anmälan till föreståndare för navigationsskola, varvid bifogas

handlingar, som styrka, att de äro berättigade att vinna inträde i

respektive klasser.

Rätt avskrivet intygar

A. Carell.

Inspektör för navigationsskolorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 “ Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år

Kronor.

A. Avlöningsstaten.

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör...................

1 byråchef ...............................

3 byråchefer ..........................

Kansliet.

1 sekreterare ............ ...............

| 1 sekreterare ...........................

i 1 registrator ............................

| 1 notarie ..................................

| 3 notarier..................................

1 kvinnligt skrivbiträde ............

; 1 kvinnligt skrivbiträde ...........

i

-

Kameralbyrån.

1 kamrerare ...........................

| 1 förste revisor ........................

l

| 1 revisor och bokhållare............

j 3 revisorer och bokhållare .........

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie ..................... 1

1 aktuarie .............................

1 2 aktuarier ..............................

1 revisor .................................

| 7 revisorer ..............................

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

7,000

3,000

1,000

11,000

5,000

2,500

600

8,100

—

—

—

24,300

3,600

1,800

400

5,800

—

—

—

5,800

2,200

1,500

300

4,000

2,200

1,500

300

4,000

—

—

—

12,000

1,100

300

200

1,600

—

—

—

1,600

3,600

1,800

400

5,800

3,600

1,800

400

5,800

2,200

1,500

300

4,000

—

—

—

12,000

3,600

1,800

400

5,800

2,200

1,500

300

4,000

—

—

—

8,000

1,500

300

4,000

—

—

—

28,000

Bilaga B.

1920.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 600 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter

10 år med ytterligare

500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 200 kr., efter

10 år med ytterligare 200

kr. och efter 15 år med

än ytterligare 200 kr.; skolande

av varje ålderstilllägg

100 kr. anses tillhöra

lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.

{Efter 5 år kan lönen höj as

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höj as

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

.Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kr. och efter 10

/ år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

59

K r o

n o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

penningar.

tillägg.

Summa.

Efter 5 år kan avlöningen

1,300

500

200

2,000

höjas med 200 kr., efter 10

år med ytterligare 200 kr.

—

—

—

2,000

och efter 15 år med än

1,100

300

200

1,600

ytterligare 200 kr.; sko- lande av varje ålderstil]-

24,000

lägg 100 kr. anses tillhöra

lön och 100 kr. tjänst- göringsp enningar.

3,600

1,800

400

5,800

j Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10

5,800

J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

2,200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

—

—

—

''125,000

1,100

650

150

1,900

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 6 år

900

550

150

1,600

med ytterligare 100 kr.

och efter 9 år med än

9,600

ytterligare 100 kr.

1 kvinnligt biträde av andra graden .

1 » » » » »

1 kvinnligt biträde av första graden .

15 kvinnliga biträden » » »

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

i byråassistent ...............................

i byråassistent ...... ........................

1 andre byråassistent ...................

Till vikariatsersättning samt arvoden

och ilitpenningar åt extra biträden

ävensom till renskrivningskostnad, för

slagsanslag..................................

därav till gratifikationer åt extra

ordinarie tjänstemän och vakt

mästare hos styrelsen högst

3,000 kr.

1 förste vaktmästare1

1 vaktmästare 1 ........

6 vaktmästare1 ........ 1

1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i

enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle

och lyse anvisas åt vaktmästare hos styrelsen, skall av lönen avstås, för bostad med bränsle 300 kronor samt

för lyse 25 kronor om året.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

K r o

i o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

5,500

5,500

[ 4,400

—

5,500

4,800

4,800

3,600

7,300

7,300

7,300

15,000

6,300

6,300

.4,500

5,500

12,600

5,500

1 400

4,400

6,300

6,300

4,500

—

75,600

5,500

5,500

4,000

II. Lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän av högre grad.

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

1 kustbevakningschef i Hallands samt Göteborgs

och Bohus län...........................

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland

och Dalarne ..............................

i överinspektör av klass 1 vid packhusinspektionen

i Stockholm ............

1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göteborg

........................................

1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö

2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak
ningsinspektionerna

i Stockholm och

Göteborg ....................................

1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö

1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren

i Stockholm.................................

12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norrköping,

Malmö, Hälsingborg, Trälleborg,

Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid uppbörds-

och nederlagskontoren i Stockholm

och Göteborg, ävensom vid uppbörds-

samt konfiskations- och kassörs
kontoret

i Malmö .............................

1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkammaren

i Kalmar ..............................

i tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

61

krona och Halmstad samt vid konfiskations-

och kassörskontoren i Stockholm

och Göteborg ..............................

| 1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkammaren

i Uppsala....................................

19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny.

! köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl

stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda...

1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Södertälje

..........................................

21 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskilstuna,

Linköping, Västervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Kristinehamn, Charlottenberg, Västerås,

Falun, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien,

Umeå, Skellefteå och Riksgränsen ......

1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem

3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vadstena,

Marstrand och Piteå..................

1 överkontrollör av klass 1 vid packhusinspektionen

i Stockholm.....................

1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg

1 överkontrollör av klass 2 vid tullkammaren

i Stockholm.................................

3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i

Malmö och Göteborg samt vid packhusinspektionen

i Malmö ........................

K r o

n o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, vane

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

22,000

4,000

4,800

4,800

3,600

-

91,200

4,000

4,000

»

‘ 400

3,300

84,000

3,300

3,300

1 2,700

-

9,900

J

6,300

6,300

6,300

14,500

5,300

5,300

3,800

15,900

395,200

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Kronor.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varie

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

b) Övriga tjänstemän av högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

| 3,600

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

103 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och

3,300

uppbördskassörer samt 8 bevaknings-

kontrollörer) ....................................

—

432,600

1 kammarskrivare ..............................

2,800

2,800

400

( 2,100

286 kammarskrivare ..............................

—

800,800

1 tullinspektor....................................

2,600

2,600

7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)

—

18,200

2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

3 tullfiskaler.......................................

_

9,000

1,354,800

2. Tjänstemän av lägre grad.

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

2,600

2,600

J 300

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

—

2,600

1 överuppsyningsman av klass 2 .........

2,300

2,300

)

3 överuppsyningsman av klass 2 (därav

> 200

1 befälhavare å kustbevakningsångare]

—

6,900

1

1 gränsöveruppsyningsman ..................

2,600

2,600

300

1 kustöveruppsyningsman.....................

2,100

2,100

26 kustöveruppsyningsmän.....................

—

54,600

. 1,300

1 uppsyningsman av klass 1 ...............

2,050

2,050

42 uppsyningsman av klass 1 ...............

—

86,100

150

1 uppsyningsman av klass 2 ..............

1,900

1,900

. 1,200

22 uppsyningsman av klass 2 ...............

—

41,800

1 uppsyningsman av klass 3 ...............

1,750

1,750

1,100

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

63

Kronor.

Efter resp. 3,

6 och 9 åra

Pen-

Fast av-

tjänstgöring

Summa.

kän den fasta

löning.

avlöningen

under-

gång med:

lag.

22 uppsyningsman av klass 3 ...............

38,500

i

1,100

1 gränsuppsyningsman ........................

2,050

2,050

f 150

| 1,300

8 gränsuppsyningsmön ........................

—

16,400

J

1 kustuppsyningsman...........................

1,650

1,650

65 kustuppsyningsmön...........................

—

107,250

1 inn

1 vaktmästare av klass 1....................

1,750

1,750

531 vaktmästare av klass 1 .....................

—

929,250

.

1 vaktmästare av klass 2.....................

1,500

1,500

|

193 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-

} 1,000

ställda å kustbevakningsångare) .........

—

289,500

J

1 vaktmästare av klass 3.....................

1,200

1,200

100

1

59 vaktmästare av klass 3....................

—

70,800

| 900

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

|

182 gränsridare......................................

—

273,000

1 kustvakt..........................................

1,300

1,300

/ 1,000

41 kustvakter.......................................

—

53,300

1

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

1

225 kustroddare ...................................

270,000

2,267,450

| 900

Till ortstillägg åt befattningshavare vid tull-

verkets lokalförvaltning samt kust- och

gränsbevakning, förslagsanslag.........

—

—

338,010

Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsavdelning i Göteborg och Malmö

för utövande av i § 18 i avlöningsreg-

lementet omförmält uppdrag, förslags■

anslag, högst ................................

—

—

2,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Fast avlöning.

Till arvoden åt tullexpeditions- och gräns''

stationsföreståndare, förslagsanslag ...

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för

tullbehandling av passagerareffekter,

förslagsanslag.................................

Till vikariatsersättning, extra biträden, flytt

ningshjälp m. m., förslagsanslag.........

Säger! —

B. Ålderstilläggsstaten.

Förslagsanslag...............................

Kronor.

Summa.

12,000

15,000

750,000

5,134,460

5,473,360

800,000

Transport 6,273,360

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varie

gång med:

Pen
sions
under
lag.

Krön

o r.

För befattninge

CL Upp-

Tjänst-

tagen avlöning i

Kronor.

Lön.

görings- p erm in-

1919

1904

1910

gar.

års

års

års

stat.

stat.

stat.

Transport

—

—

—

—

—

6,273,360

C. Övergångsavlöningsstaten.

Stockholm.

Tullkammaren.

2,500

500

3,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång

mot en kontrollörstjänst med ...........................

—

—

4,200

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

G5

Krön

o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

För b(

tåg

1919

ifattninge

in avlöni

1904

n upp- lag i

1910

Kronor.

gar.

års

stat.

års

stat.

års

stat.

T ullbevakningsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist1.................................

4,200

800

—

—

5,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ....................................

-

—

6,300

—

—

•

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ................................

3,000

1,000

—

4,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot en

tullförvaltartjänst med ..........................................

-

—

4,000

—

—

Göteborg.

Packhusinspektionen.

Överinspektören J. H. Lindquist....................................

4,000

3,000

—

7,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ................................

_

__

7,300

_

_

Säger

—

—

21,800

14,000

5,000

I

Transport

—

—

—

—

—

6,273,360

Kronor.

D.

Kustroddaren A. P. L. Bahr .....

Indragningsstaten.

Landskrona.

Transport

700

6,273,360

Kustvakten till häst J. A. Möller

Hälsingborg.

400

1 Åtnjuter boställsvåning

brev den 10 maj 1867.

i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt nådigt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

-

Kronor.

Falkenberg.

Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer..........................................................................

800

Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson .............................................. .....................

1,100

Varberg.

Kustroddaren J. A. Berndtsson .................................................................................

700

» J. A. A. Gustafsson.............................................................................

700

» A. Andersson......................................................................................

700

Qöteborg.

Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................

800

Kustroddaren E. Svensson .......................................................................................

700

» A. L. Sätherström................................................................................

700

Östersund.

Gränsridaren J. P. Bodin..........................................................................................

700

Umeå.

Vaktmästaren A. A. Rönnmark .................................................................................

900

8,900

E. Pensionsstaten lör avskedade tjänstinnehavare.

Förslagsanslag .....................................................................................................

320,000

F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.

a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag ..............................................................................

25,000

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinröttning, se särskilt anslag å riksstaten.

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................

2,720

Gottgörelse till rådhusrätterna för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15

februari 1841 och den 6 april 1858, förslagsanslag ..........................................

4,000

Anslag till rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

45,000

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag

65,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

f> 7

Kro

nor.

Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebålar, förslagsanslag ..................................................

30,000

» » expenser, förslagsanslag .......................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................

20,000

» » läkarvård och medikamenler samt begravningshjälp, förslagsanslag ..........

20,000

j » » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom

nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfatlningarna ..............

1,500

1

«• » .läkt- och båtlega samt häsllega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

'' 1

> » utbildning i tulltjänstcn, förslagsanslag ..................................................

21,000

» * tullljänstcmäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........

125,000

» » beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt

lull tjänstemäns andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar, förslagsanslag

500,000

6,000

» » diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................

45,620

1,185,840

• Summa kronor

7,813,100

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1920.

Kronor.

Arvode till särskild ordförande i gränstullrältcn inom Norrbottens län .................................

2,000

■s » tolk för finska språket vid » » » » .................................

300

» > präst i Sandhamn ..............................................................

250

» » skollärare i Landsort.......................................................................................

70

100

Summa kronor

2,720

s. 68 Kontrollera mot PDF

Öl ^

68

Riksdagens skrivelse Nr 1 A.

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 sjunde

huvudtitel. Finansdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ..........................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

Biträde inom departementet vid beredning av ärenden

rörande bankväsendet m. m., förslagsanslag,

högst ...........................................................

Extra byråchef för lagärenden, förslagsanslag, högst

Fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en

särskild föredragande av ärenden rörande elektriska

anläggningar m. m , förslagsanslag, högst.........

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets

regeringsrättsbyrå, förslagsanslag, högst .........

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra Ordinarie : Extra

anslag j anslag | anslag

Kronor Kronor Kronor

17,000

133,300

4,700

Säger för departementet...............................! 156,000

1 a

lb

2

3

il

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium:

Bestämt anslag.............................. 189,600

Förslagsanslag .............................. 3,000

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium,

förslagsanslag, högst ..................

Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor

tillhörande handlingar, förslagsanslag,

högst .........................................................!

Statskontoret:

Statskontoret ...............................................

Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets

riksbokslutsbyrå, förslagsanslag, högst ......

Mynt- och j usteringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets

drift förenade kostnader, reservationsanslag, att

av inkomst av myntning och justering direkt

utgå .........................................................

Kommerskollegium:

Kommerskollegium..........................................

Upplysningssektion å kommerskollegii handels

byrå, förslagsanslag, högst...........................

192,600

67,050

1,950

349,400

21,550

192,600

196,200

1,060,000

8,100

1,050

6,725

15,875

69,000

11,425

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

69

9

Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för

handläggning av ärenden rörande kraftlednings

lånefonden, förslagsanslag, högst..................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

| Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

7,150

33,750

1

10

Fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium

förslagsanslag, högst .................................

349,400

62,450

Kammarrätten:

Kammarrätten ...........................................

11

12

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

m. m., förslagsanslag, högst.................

78,926 1

13

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ...................................

152,600

28,200

2,000

14

Amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga

biträden, reservationsanslag ......................

15

16

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag...

Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsan- slag .......................................

182,800

6,500

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen ..................................

17

159,600

3,000

18

19

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vi- kariatsersättningar m. m., förslagsanslag, högst

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag ...................

30,000

20

Lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m.,

förslagsanslag, högst .................................

13,250

254)00

21

Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ...............

162,600

68,250

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsver- kets verksamhet, reservationsanslag, att av

patent- och varumärkes- samt registreringsav- gifters medel direkt utgå........................

22

771,200

23

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbe- tets och länsstyrelsernas befattning med vissa

slag av registrering, förslagsanslag.........

4,000

24

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksam- het, reservationsanslag, att av bidrag till bank- inspektionen direkt utgå ..............................

80,500

263,850

25

Statens provningsanstalt:

Upprätthållande av statens provningsanstalts verk- samhet, förslagsanslag, att i första hand av

inkomster av provningsanstalten direkt utgå...

1

Säger för de centrala ämbetsverken

3,585,450

300,551

1

C. De centrala ämbetsverken under- lydande stater.

Bergsstaten:

Bergsstaten .......................................

2

Arvoden åt två gruvingenjörer, förslagsanslag,

högst.............................................

10,400 :

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Ordinarie

ansl ag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag j

Kronor i

3

7,600

20,800

4

Inspektion över elektriska anläggningar för belys- ning eller arbetsöverföring:

5

6

Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag, högst

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, förslags-

7,800

167,400

7

Undervisningsanstalter för sjöfart:

178,120

8

9

10

Navigationslärarkursen, reservationsanslag ......

elders tillägg för personalen vid undervisningsan- stalterna för sjöfart, förslagsanslag..............

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid

navigationsskolorna, förslagsanslag...............

2,200

11,000

19,700

191,320

19,700

11

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag...............

32,200

Säger för de centrala ämbetsverken underlydande

stater...........................................................

336,720

205,300

1

D. Handel och sjöfart.

Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst

30.000 1

20.000 j

36.000

3

Auktoriserade handelskammare i riket, förslagsan-

4

Svenska handelskamrarna i London och i Frank-

i

35,000

5

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik,

650

6

Internationella statistiska institutets permanenta

1,000

l

9

10

Ersättning till sjömanshusen, förslagsanslag, högst

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag

Dispaschörsväsendet, förslagsanslag, högst .........

Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,

högst ............................................................

40.000

27.000

4,000

48,500 i

Säger för handel och sjöfart

242,150

! 1 a

lb

E. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

2,700

3,000

Reservationsanslag ......................................

5,700

i Q a

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

28,500

2b

2 c

2 d

Reservationsanslag:

Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker, vilka icke ägna sig

åt bergshanteringen....................... 12,500

Reseunderstöd åt idkare av hantverk och

annan mindre industri..................... 14,000

Reseunderstöd åt verkmästare och för- män inom industrien ..................... 10,000

36,500

65,000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

71

3

4

5

I 1

2

3

4

6

7

8

9

10

11

12

13

1

2

3

4

Sveriges hantverksorganisation, förslagsanslag,

högst ............................................................

J Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av

lärlingar m. m., förslagsanslag, högst...............

Föreningen för svensk hemslöjd, förslagsanslag.

\ högst............................................................[

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

F. Skatteomkostnader.

Tullverket:

Tullverket, förslagsanslag ..............................

Bidrag till tullstalens enskilda pensionsinrättning,

förslagsanslag, högst .................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,

förslagsanslag, högst.....................

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets

lokalförvaltning, förslagsanslag, högst ........

Ortstillägg åt befattningshavare å exlra stat

vid tullverkets lokalförvaltning m. fl., förslagsanslag

.....................................................

Tillfälliga lönetillägg till tullverkets personal, förslagsanslag

................................................

Kontrollstyrelsen:

Kontrollstyrelsen.............................................

Upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens

avdelning för rusdrycksförsäljnings
ärenden,

förslagsanslag, högst .....................

Särskild föredragande inom kontrollstyrelsen för

ärenden angående skattefri sprit in. m., reservationsanslag,

att av denalureringsavgiftcr direkt

utgå .....................................................

Kontroll å tillverkningsavgifler, förslagsanslag, ...

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..................

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,

förslagsanslag ..............................

Observations-och uppbördsprocent^- m. m., förslagsanslag

.........................................................

Suger för skatteomkostnader .

G. Kronaus publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus

i Stockholm, förslagsanslag ........................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag ...

Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

slott, reservationsanslag.....................

Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm befintliga byggnaderna,

reservationsanslag .......................................|

Ordinarie

Extra

|

1 Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

[ anslag

! anslag

Kronor

| Kronor

1 Kronor

Kronor

1

4,000

14,250

1

15,000

1

| 70,700

| 33,250

7,813,100

10,000

25,600

391,200

43,000

631,800

7,823,100

1,091,600 ^

80,800

35,000

«*

7,800

80,800

42,800

800,000

420,000

1,500,000

1

20,000

i

10,643,900

1,134,400

I

50,000

370,000

130,000

1,000,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

5

1

1

1

2

3

3

4

5

6

7

; 8

9

10

,11

12

13

14

15

16

17

18

19

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län, reservationsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

4,500

Säger för kronans publika hus

H. De kungl. teatrarna.

Kungl. operan ...................................................

I. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Upprätthållande av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi,

förslagsanslag, högst.........

J. Diverse.

Alderstillägg, förslagsanslag.............................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

........................................................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning.............................................

Friheter.........................................................

Restitutioner, förslagsanslag.............■.............

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga

i landsting, reservationsanslag, att av bevillning

av fast egendom samt av inkomst direkt utgå...

Ersättning till vissa städer och köpingar för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

....................................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag

...................................................

Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ......j

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ...

Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag

Statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner,

förslagsanslag..............................

Vissa utskylder för det brittiska beskiekningshuset;

i Stockholm, förslagsanslag ........................

Bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet, förslagsanslag,

högst..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m, förslags-,

anslag .........................................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ....... ......

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-''

slagsanslag...................................................1

Extra utgifter, reservationsanslag

44,670

30 i

420,0001 1,134,500

60,000 ;

40,000

55,000

3,500,000

44,700

1 300,000

4,672,440

3,100,000

100,000

3,800,000

75.000

120,000

133,064

375,000

57.000

45.000

80.000

125.000

600.000

1,000

8,000

Säger för diverse]...............|...............| 12,532,204 | 4,659,000

Summa!...............!...............127,843,974 1 7,725,026 1

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTEYC KERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.