Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1919-03-31 · 72 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 68 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1919:7a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
\
Nr 7 A.
Godkönd av första kammaren den 12 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under rilcsstatens för år 1920 sjunde huvudtitel,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 7 A, 27, 29, 61, 72, 81, 178, 179 och 204 samt
memorial nr 125.)
Till Konungen.^
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,
får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut:
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under
åberopande av punkt 1 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för
år 1920 höja det ordinarie anslaget till finansdepartementets avdelning
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor
till 133,300 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får sålunda anmäla, att riksdagen för år 1920 höjt
det ordinarie anslaget till finansdepartementets avdelning av Eders Kung!.
Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor till 133,300 kronor.
2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 2) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för avlönande under år 1920 av en extra byråchef för lagärenden
i finansdepartementet på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 8,100 kronor, därav 2,500 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till
beredande av fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en särskild
föredragande i finansdepartementet av ärenden rörande elektriska anläggningar
m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,050 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har alltså till beredande av fyllnadsarvode under första halvåret
1920 åt en särskild föredragande i finansdepartementet av ärenden rörande
elektriska anläggningar m. m. å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, l,050*kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
till arvode åt särskild föredragande i regeringsrätten m. m. bland de
extra anslagen för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 5,200
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 mars 1919 dagtecknad
proposition, nr 211, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets regeringsrättsbyrå,
i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll närmare utvecklats,
anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år
1919 ett belopp av 3,300 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett
belopp av 6,725 kronor.
Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra bifalla, och får riksdagen sålunda beträffande 1920 års stat anmäla,
3
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets
regeringsrättsbyrå, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 7 mars 1919 närmare utvecklats, å extra stat för år 1920
såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 6,725 kronor.
l>e centrala ämbetsverken.
5:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen till upprätthållande
av kammarkollegiets verksamhet under år 1920 å ordinarie
stat beviljat ett anslag av 192,600 kronor, varav 3,000 kronor skola
uppföras såsom förslagsanslag.
6:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen för beredande
under år 1920 av arvode för en ledamot såsom ordförande å division i
kammarkollegiet samt för anställande hos kollegiet för år 1920 av fyra
adjungerade ledamöter, en extra arkivarie, sju extra notarier och tre extra
skrivbiträden i första graden ävensom för ersättande av övriga av bemälde
befattningshavares anställande föranledda kostnader på extra stat för år
1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 67,050 kronor.
7:o) I enlighet med vad riksdagen i särskild skrivelse annjält, har
riksdagen för ordnande av vissa till kammarkollegiets andra arkivkontor
hörande handlingar på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,950 kronor.
8:o) Vidare har riksdagen, såsom jämväl i särskild skrivelse anmälts,
dels medgivit, att å statskontorets ordinarie stat må från och med
år 1920 uppföras:
ytterligare en statskommissarie och byråchef med avlöning av
8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500
kronor och ortstillägg 600 kronor;
samt ytterligare en tjänsteman i första lönegraden (notarie) med
avlöning av 4,000 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar
1,500 kronor och ortstillägg 300 kronor;
att nämnda tjänstemän må kunna tilldelas, statskommissarien och
byråchefen ett ålderstillägg av 600 kronor efter fem år och notarien
tre ålderstillägg, ett vart å 500 kronor, efter respektive fem, tio och
femton års tjänstgöring; samt
att det å statskontorets ordinarie stat uppförda anslaget till amanu
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
enser, vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 40,200
kronor, må från och med år 1920 höjas med 500 kronor till 40,700
kronor;
dels förklarat
att berörda ålderstillägg skola utgå av det under sjunde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, samt
att för den nyé statskommissarien och byråchefen samt den nye
tjänstemannen i första lönegraden (notarien) skola bliva gällande de
villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av fastställda avlöningsförmåner
gälla för motsvarande befattningshavare i statskontoret;
dels ock höjt det ordinarie anslaget till statskontoret, nu utgörande
178,800 kronor, med 17,400 kronor till 196,200 kronor.
9:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå med
en extra förste revisor, en extra revisor och ett extra kvinnligt biträde på
extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 11,425 kronor.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 10) har riksdagen dels för år 1920 upptagit det å riksstaten
uppförda ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de med
mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnaderna med oförändrat
belopp 1,060,000 kronor att av inkomst av myntning och justering direkt
utgå, dels ock förklarat, att av berörda belopp skall, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, till avlöningar åt verkets ordinarie personal
samt vikariatsersättningar i enlighet med avlöningsstaten för verket utgå
ett belopp av 41,350 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) ej
mindre dels godkänna det utav departementschefen förordade förslag
till avlöningsstat för kommerskollegium, att tillämpas från och med år
1920, ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1920
tillträder ordinarie befattning i kommerskollegium, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser för den nya
avlöningsstatens åtnjutande, samt att de förutvarande innehavare av ordinarie
befattningar i kommerskollegium, vilka icke före den 1 november
1919 anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt
underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och be
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
stämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i
den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem, än även till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet
under år 1920 bevilja å ordinarie stat ett anslag av 374,500
kronor.
Till de principer, som fått sitt uttryck i det av Eders Kungl. Maj:t
framlagda omorganisationsförslaget för kommerskollegium, kan riksdagen i
allt väsentligt giva sin anslutning.Med hänsyn till de inom detta ämbetsverk
handlagda ärendenas beskaffenhet och mångfald synes sålunda den i förslaget
genomförda decentraliseringen vara för kollegiets verksamhet lämplig
och acceptabel. Likaledes har byråuppdelningen enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till särskild erinran. Visserligen
har riksdagen funnit det tveksamt, huruvida tillräckliga skäl kunna anses
anförda för förslaget om inrättande av en särskild fartygsinspektionsbyrå,
då dess uppgifter torde åtminstone tillsvidare kunna ganska väl
fyllas av en sektion för fartygsinspektion, men med hänsyn till vad
departementschefen därom anfört samt då byrån i fråga föreslagits till
uppförande å extra stat, har riksdagen funnit sig kunna bifalla förslaget
jämväl i denna del.
Däremot har riksdagen, efter tagen del av Eders Kungl. Maj:ts
proposition nr 360 angående omorganisation av utrikesdepartementet
samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet, icke ansett, att
handelsbyråns upplysningssektion bör uppföras å ordinarie stat. Vid jämförelse
med vad i nyssnämnda proposition föreslås rörande en ny speciell
handelsavdelning inom utrikesdepartementet, synes det riksdagen
som om frågan angående den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella
informationsorgan och deras förläggning icke förelåge så allsidigt
och slutgiltigt utredd, att definitiva beslut därom nu lämpligen
böra fattas. Det torde för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke därmed
skäligen bör anstå, till dess frågan om det nya handelsdepartementets
ställning till och inflytande över dessa organ samtidigt kan
komma under omprövning.
Med hänsyn härtill har riksdagen, som icke har något att erinra
mot det för sektionen beräknade personalbehovet, ansett, att handelsbyråns
upplysningssektion bör tillsvidare uppföras å extra ståt. Avlöningarna
för byrådirektören, sekreteraren och de tre kvinnliga biträdena
böra till följd härav minskas med belopp i runt tal motsva
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
rande vederbörande ordinarie tjänster åliggande pensionsavgifter eller för
vardera av byrådirektören och sekreteraren med 200 kronor och för ett
vart av biträdena med 50 kronor. Då för avlöningarna är på ordinarie
stat beräknat ett belopp av 20,300 kronor, bör alltså för samma ändamål
å extra stat upptagas 19,750 kronor. Härtill kommer sektionens
andel i det till extra personal, vikariatsersättningar m. m. beräknade
beloppet 6,250 kronor, vilken andel torde böra upptagas till 1,800 kronor.
Extra anslaget skulle alltså komma att utgöra 21,550 kronor.
Härigenom kan en minskning av det ordinarie anslaget ske med 22,100
kronor.
Riksdagen har vidare utbytt de av Eders Kungl. Maj:t å industribyråns
administrativa sektion, å bergsbyrån samt å administrativa
sektionen å sjöfarts byrån uppförda byrådirektörstjänsterna mot sekreteraretjänster.
Av denna anledning kan det ordinarie anslaget minskas med
3,000 kronor.
De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen till de å
kollegii stat uppförda särskilda befattningshavarna har riksdagen funnit
sig böra bifalla.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
På grund av vad riksdagen sålunda beslutat, kan det av Eders
Kung]. Maj:t till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet å ordinarie
stat äskade anslaget nedsättas med tillhopa 25,100 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels
godkänt följande avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas
från och med år 1920.
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
7
Lön
Tj!inat- Orts-
:goringa- tillägg
penningar | bb
Summa
kronor
kronor
1 kronor
kronor
Generaldirektör och chef (arvode;
—
_
_
15,000
1 byråchef.....................
5,000
2,500
600
8,100
4 byråchefer....................
20,000
10,000
2,400
32,400
1 byrådirektör..................
4,200
2,000
600
6,800
1 byrådirektör och överinspektör
4,400
2,500
600
7,500
1 navigationsskoleinspektör......
1 skeppsmätningsöverkontrollör
4,400
2,500
600
7,500
och överinspektör ..............
4,400
2,500
600
7,500
1 sjöåklagare, arvode..............
_
_
3,000
1 sekreterare .....................
3,600
1,800
400
5300
3 sekreterare .....................
10,800
5,400
1,200
17,400
1 kamrerare....................
3,600
1,800
400
5300
1 förste byråingenjör...............
3,600
1,800
400
5300
3 förste byråingenjörer...........
10,800
5,400
1,200
17,400
1 teknisk konsulent .............
3,600
1,800
400
5,800
1 sjötekniskt biträde............
3,600
1,800
400
5300
1 förste aktuarie...................
3,600
1,800
400
5,800
2 förste aktuarier ..................
7,200
3,600
800
11300
1 redaktör............................
3,600
1,800
400
5,800
1 notarie ..............................
2,200
1,500
300
4,000
4 notarier..........................
8,800
6,000
1,200
16,000
1 aktuarie..............................
2,200
1,500
300
4,000
2 aktuarier ...........................
4,400
3,000
600
8300
1 registrator...........................
2,200
1,500
300
4,000
1 kvinnligt biträde av tredje
graden ..............................
3 kvinnliga biträden av tredje
1,500
700
200
2,400
graden ...........................
4,500
2,100
600
7,200
1 kvinnligt biträde av andra
graden .............................
1,300
500
200
2,000
6 kvinnliga biträden av andra
graden ..............................
1 kvinnligt biträde av första
7,800
3,000
1,200
12,000
graden .............................
1,100
300
200
1,600
13 "kvinnliga biträden av första
graden ..............................
14,300
3,900
2,600
20,800
1 förste vaktmästare ...............
1,100
650
150
1,900
1 vaktmästare ........................
900
550
150
1,600
4 vaktmästare ........................
3,600
2,200
600
6,400
Till extra personal, vikariatser-
sättningar, sakkunniga m. m.
—
—
—
82,700
Summa kronor
- |
- |
- 1
349,400
■(Efter 5 år kan lönen höjas
} med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
, år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år
med än ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytterligare
200 kronor och efter 15
år med än ytterligare 200
kronor; skolande av varje
avlöningsförhöjning 100
kronor anses tillhöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor, efter 6
år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år
med än ytterligare 100
kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
att innehavare av befattning i kommerskollegium skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
ämbetsverket eller eljest kan varda stadgad, samt i sådant hänseende
ävensom, därest ämbetsverkets ställning inom. statsförvaltningen så
förändras, att detsamma ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk
anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål
överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller,
efter Eders Kungl. Maj-.ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket
göromålen överlämnas;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst så av Eders
Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom centralförvaltningen; _
att med ordinarie befattning i kommerskollegium icke ma förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller ma
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, så framt ej, vad angår generaldirektör och byråchef, Eders Kungl.
Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, kommerskollegium,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna
få mottagas och tillsvidare bibehållas; samt
att tjänsteman i första eller andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra
å den särskilda befattning inom graden, där kommerskollegium till
befordrande av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;
i
fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:
att befattningshavare skall, i den mån ej undantag kunna anses
9
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å
tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag;
att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom
förordnats, på prövning av Eders kungl. Maj:t skall bero, huru stor
de! av arvodet må avstås till vikarien;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår
ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att å kommerskollegii industri- eller bergsbyrå anställd befattningshavare,
som blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring på grund
av kroppsskada, ådragen vid tjänstutövning, må, utan hinder av vad
här ovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii beprövande
oavkortad under sex månader och därefter till det belopp, som
bestämmes av Eders Kungl. Maj:t;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare skall vara skyldig
att, om han förordnas till högre befattning i ämbetsverket eller befattning
med högre avlöning å lokalstat, bestrida densamma, dock ej längre
än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår; ägande
han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men
eljest däremot svarande belopp;
att emellertid, därest byråchef, byrådirektör eller därmed jämförlig
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
befattningshavare till följd av tjänsteresa eller för handläggning av
särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad
•att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall vara pliktig
att utan särskild ersättning sköta de till befattningen hörande löpande
göromål;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av
eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
i fråga om ålder stillägg:
att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år för
annan befattningshavare än vaktmästare och efter tre år för vaktmästare,
under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord
bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem,
respektive tre år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare
fem, respektive tre år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före
den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till innehavande befattning eller annan samma lönegrad tillhörande befattning
i kommerskollegium, vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial
eller på grund av förordnande i avbidan på kommerskollegii
omorganisation;
11
Riksdagens skrivelse Nr 1 A.
att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas don tid, han inom
samma lönegrad innehaft ordinarie tjänst; i statsdepartement eller i annat
statens ämbetsverk;
att befattningshavare, som ntnämnts att från den nya statens
ikraftträdande eller från och med dag under år 1919 vara innehavare
av ordinarie tjänst i kommerskollegium, må för erhållande av avlöningsförhöjning
tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet
till befattningen på grund av stadigvarande förordnande bestritt
tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat anvisad
avlöning;
att, därest biträde, som befordras till ordinarie biträde i kommerskollegium
från tiden för den nya statens ikraftträdande, omedelbart
före nämnda ikraftträdande mot fast arvode utiört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet i kollegium, biträdet må för åtnjutande av
avlöningsförhöjning räknas till godo nämnda tjänstgöring;
att den, som från tiden för den nya statens ikraftträdande eller
från och med dag under år 1919 antages till annan ordinarie vaktmästartjänst
i kommerskollegium än befattning som förste vaktmästare, må
för erhållande av avlöningsförhöjning tillgodoräknas den tid, han omedelbart
före tillträdet till befattningen innehaft stadigvarande anställning
såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet och med avlöning
nära jämförlig med ordinarie vaktmästares;
att, därest vaktmästare, vilken såsom sådan intjänat tre ålderstilllägg,
befordras till förste vaktmästare, honom omedelbart skall tillgodoföras
ett ålderstillägg såsom förste vaktmästare; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i
fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjutas av generaldirektören, byråcheferna,
byrådirektörerna eller motsvarande befattningshavare och tjänstemännen
av andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänstemännen
av första lönegraden under eu månad ävensom av förste vaktmästaren
och de övriga vaktmästarna under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
12
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;
att generaldirektör, vilken minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande,
skall vara berättigad att å allmänna indragningsstaten i
årlig pension uppbära 6,000 kronor;
att, om generaldirektör, innan lian uppnått 12 tjänstår, antingen
på grund av sjukdom finnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen
eller ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan att
på grund av tjänstefel hava förverkat densamma, han skall vara berättigad
att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i årlig pension uppbära
5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500
kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår;
att såsom pensionsavgift skall avdragas ett belopp av 360 kronor
årligen å det för generaldirektören bestämda arvodet eller den honom,
intill dess han uppnått 67 år, tillkommande pension; samt
att beträffande övriga tjänstinnehavare skall i fråga om skyldighet
att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension gälla vad
i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är vid
tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgat, med skyldighet emellertid för befattningshavare att vara
underkastade de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som
kunna varda meddelade; ävensom
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbe fattningar;
dels förklarat,
att eu var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning i kommerskollegium, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,
samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i kommerskollegium,
vilka icke före den 1 november 1919 anmäla, att de
vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för
avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
13
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet under år
1920 beviljat å ordinarie stat ett anslag av 349,400 kronor;
dels och till uppehållande å kommerskollegii handelsbyrå under år
1920 av eu upplysning ssektion å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 21,550 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att
till anställande å kommerskollegii industribyrå under år 1920 av eu
byråingenjör och ett kvinnligt biträde av första graden för handläggning
av ärenden angående kraftledningslånefonden å extra stat för år
1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 7,150 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså till anställande å kommerskollegii industribyrå
under år 1920 av en byråingenjör och ett kvinnligt biträde av första graden
för handläggning av ärenden angående kraftledningslånefonden å extra
stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 7,150 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för
inrättande av en fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium å extra
stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 33,750 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 11 förut i ämnet
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för inrättande av en fartygsinspektionsbyrå
inom kommerskollegium å extra stat för år 1920 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 33,750 kronor.
t
14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att i
avvaktan på den proposition, som kan komma att till riksdagen avlåtas
angående förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för behandling
av vissa ärenden rörande elektriska anläggningar, bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1920 för ändamålet beräkna ett
förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 mars 1919 avlåten
skrivelse, nr 230, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, givit riksdagen tillkänna, att
Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till riksdagen uti
lfragavamnde äiende hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål
ej vidare behövde beräknas å 1920 års stat.
Något riksdagens beslut i ärendet är sålunda icke erforderligt.
O
14
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
15:o) Såsom i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen ej mindre
å kammarrättens ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ytterligare
dels sex revisorer med avlöning för envar av dem av 4,500 kronor,
därav 2,600 kronor lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar och 300
kronor ortstillägg, vartill må kunna komma tre ålderstillägg å lönen,
vartdera å 500 kronor, efter respektive fem, tio och femton år;
dels fyra kvinnliga biträden av andra graden (räknebiträden) med
avlöning för envar av dem av 2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön,
500 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, vartill må
kunna komma tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive
fem, tio och femton år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;
än även upptagit det å kammarrättens ordinarie stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden, flitpenningar
och tillfällig renskrivningskostnad, nu 24,000 kronor, från och med år
1920 till ett med 1,800 kronor förhöjt belopp, eller till 25,800 kronor,
samt höjt det ordinarie anslaget till kammarrätten, nu 284,300 kronor,
med 42,(300 kronor till 326,300 kronor;
ävensom förklarat:
att ovan berörda ålderstillägg skola utgå av det under sjunde
huvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;
att blivande innehavare av såväl ovannämnda som redan befintliga
ordinarie revisorstjänster i kammarrätten skola icke blott vara underkastade
de för kammarrättens ordinarie befattningshavare nu gällande
villkor och bestämmelser för åtnjutande av i stat uppförda avlöningsförmåner
utan även vara skyldiga att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t
prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom den centrala
förvaltningen; samt
att för de nya kvinnliga biträdena skola lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
16:o) I enlighet med vad i särskild skrivelse anmälts, har riksdagen
till förstärkning av kammarrätten med fem adjungerade ledamöter
ävensom för avlönande av amanuenser och för bestridande av
övriga av adjunktionerna föranledda utgifter, till arvoden enligt i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunder
åt fyra extra revisorer, fyra extra räknebiträden och ett kvinnligt biträde
å aktuariekontoret, till bekostande av semestervikariat för de extra revi
-
15
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
sorerna, de extra räknebiträdena och det extra kvinnliga biträdet å aktuariekontoret,
till arvode åt en förste revisor m. in. samt till beredande av
arvodesfyllnad enligt av departementschefen föreslagna grunder åt vikarier
för ordinarie eller extra ordinarie ledamöter och ordinarie eller extra
ordinarie revisorer å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 78,926 kronor.
17 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att
från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till avlöningsmedel för
statistiska centralbyrån, nu 136,200 kronor, med"l6,400 kronor till 152,600
kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har alltså från och med år 1920 höjt
det ordinarie anslaget till avlöningsmedel för statistiska centralbyrån, nu
136,200 kronor, med 16,400 kronor till 152,600 kronor.
18:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
å extra stat för år 1920 till arvoden åt personal vid valstatistik beviljat
ett förslagsanslag av 6,500 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen,
nu 157,200 kronor, med 2,400 kronor till 159,600 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har från och med år 1920 höjt det ordinarie
anslaget till byggnadsstyrelsen, nu 157,200 kronor, med 2,400 kronor till
159,600 kronor.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till
förstärkning av det å byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till
vikariatsersättningar samt arvoden åt arkitekter utom stat och extra
biträden m. m. på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor.
Riksdagen, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga
behovet av att ökade medel ställas till byggnadsstyrelsens disposition för
förstärkning av dess arbetskrafter, har ansett sig böra bifalla de av
Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslagen i den form departementschefen
förordat, och har riksdagen förty till förstärkning av det
å byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt
arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m. på extra stat
för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 21)
att för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer samt
för avlöning åt vaktbiträden m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 13,250 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen funnit
sig böra bifalla, och har riksdagen sålunda för beredande av lokaler för
två av byggnadsstyrelsens byråer samt för avlöning åt vaktbiträden m. m.
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,250 kronor.
22:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 22) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, å extra stat för år 1920 beviljat till avlöning åt länsarkitekter
ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att, med
godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket att tillämpas från och med
år 1920, ävensom de av departementschefen förordade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den däri ingående
avlöningsstaten, höja det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu 540,600 kronor, med
230,600 kronor till 771,200 kronor, att av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel direkt utgå.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra bifalla, och har riksdagen alltså
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget till utgiftsstat för
patent- och registreringsverket att tillämpas från och med år 1920 ävensom
de av departementschefen förordade villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den däri ingående avlöningsstaten,
dels ock höjt det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu 540,600 kronor, med 230,600
kronor till 771,200 kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.
24:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar
17
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
till förenings-, försäkrings- och handelsrcgistren å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit, att de till
nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana registreringar och
anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
25:o) Eders Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 25) att
i avbidan på den proposition rörande organisation av statens provniugsanstalt,
som kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av verksamheten
vid nämnda anstalt på 1920 års riksstat bland de ordinarie
anslagen beräkna ett reservationsanslag av 243,050 kronor, att i första
hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 165, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
ej mindre dels godkänna det av chefen för finansdepartementet
förordade förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från
och med år 1920, ävensom de av bemälde departementschef angivna villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner,
dels ock förklara, att envar, som med eller efter ingången av år
1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall
vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande,
än även till upprätthållande av anstaltens verksamhet under år
1920 å ordinarie stat för nämnda år bevilja ett förslagsanslag å 263,850
kronor, att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt
direkt utgå.
Den omläggning av grunderna för provningsanstaltens verksamhet,
som ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, har
riksdagen funnit vara av omständigheterna påkallad och alltså av natur
att böra bifallas. Likaså synas den organisation och därtill anknutna
avlöningsbelopp, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse
med så väl särskilda kommitterades för avgivande av förslag till omorganisation
av anstalten som löneregleringskommittéDS framställningar,
föreslagit, vara för anstaltens uppgift lämpligt avpassade och alltså
enligt riksdagens förmenande av beskaffenhet att böra godtagas. Lönerna
för såväl anstaltens chef som dess avdelningschefer och övriga befattningshavare
synas sålunda böra begränsas till vad nämnda kommitterade
och departementschefen samstämmigt förordat. Och detta så mycket hellre,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
som det måste anses önskligt, att, sedan nu statsverket ställt
nya lokaler och annan för rationell drift lämpad utrustning till
anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedrives, att anstalten kan
bära sina egna utgifter.
Gent emot förslaget att upptaga anslag till uppehållande av anstaltens
verksamhet såsom förslagsanslag har riksdagen icke kunnat undgå
att känna stark tveksamhet. Med hänsyn till vad anstaltens styrelse
därom anfört, vill riksdagen emellertid ej motsätta sig en sådan anordning,
men förväntar, att den därmed erhållna rättigheten att överskrida
anslaget endast utnyttjas i den mån, verkligt betydelsefulla och oundängliga
behov så påkalla.
Då riksdagen i övrigt icke haft skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har riksdagen alltså dels godkänt det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 framlagda
förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och
med år 1920, ävensom de av departementschefen angivna villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner;
dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av
år 1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall
vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande, dels ock till upprätthållande av
anstaltens verksamhet under år 1920 å ordinarie stat för nämnda år
beviljat ett förslagsanslag å 263,850 kronor, att i förstå hand av inkomster
av statens provningsanstalt direkt utgå.
l)c centrala ämbetsverken underlydande stater.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) dels
godkänna i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919
intaget förslag till ordinäre avlönings- och omkostnadsstat för bergsstaten
att tillämpas från och med år 1920, ävensom de i nämnda protokoll angivna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna
avlöningsförmåner,
dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning inom bergsstaten, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, samt
19
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, viika icke före
den 1 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,
dels ock till upprätthållande av bergsstatens verksamhet å ordinarie
stat uppföra från och med år 1920 ett anslag av 86,850 kronor.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har
riksdagen, om också med viss tvekan, funnit sig böra medgiva, att bergmästarna
och gruvingenjörerna komma i åtnjutande av den avlöningsförhöjning,
Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Däremot har riksdagen icke
ansett därav böra följa, att förstnämnda befattningshavare skola äga
obegränsad rätt att åtnjuta med tjänsten hittills förenade sportler.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava under
åren 1917 och 1918 sportlerna i de särskilda bergmästardistrikten utgjort
i medeltal här nedan angivna belopp:
i Norra distriktet.................................. kronor 2,112: 30
» Gävle-Dala distrikt .......................... » 2,072: 3 8
» Östra distriktet.................................. » 811: 32
» Mellersta distriktet............................. » 1,613: 0 2
» Västra distriktet ................................. » 936: 8 8
» Södra distriktet.................................... » 1,023: 6 7
I genomsnitt kronor 1,428: 2 6.
Samma medeltal utgjorde under femårsperioden 1912—1916 891
kronor 49 öre.
Då det nu är fråga om en fullständig lönereglering för bergsstaten
skulle, på sätt tidigare skett i ett flertal motsvarande fall, kunna ifrågasättas,
huruvida icke den vissa tjänstemän tillkommande rätten att uppbära
sportler helt borde bortfalla. Då emellertid genom ett sådant förfarande
någon allmän förbättring i lönevillkoren icke skulle komma till
stånd, utan tvärtom i vissa fall löneminskning inträda, har riksdagen
icke ansett sig böra besluta om sportelrättens fullständiga upphörande.
Däremot har det synts skäligt att stadga viss begränsning i sportelrätten
i fråga, varigenom också en högre grad av likställighet de olika bergmästarna
emellan komme att ernås. Det maximibelopp av sportler, som
bör få åtnjutas, har riksdagen sålunda ansett lämpligen böra sättas till
1,000 kronor. Vad som för varje tjänsteman i sportelinkomst belöper
över detta belopp skall alltså redovisas till statsverket.
Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet till expenser m. m.
20
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
har riksdagen likaledes trott sig kunna begränsa till den därför ursprungligen
beräknade summan, 6,500 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som i
övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders Kung! Maj:t föreslagit,
anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlönings- och omkostnadsstat för bergsstaten,
att tillämpas från och med år 1920:
Lön
Kronor
Tjänst-
göringspen-
ningar
Kronor
Ortstillägg
Kronor
Summa
Kronor
1 bergmästare ............
5,000
2,500
600
8,100
1 d:o........................
5,000
2,500
300
7,800
Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
t d:o..........................
5,000
2,500
7,500
3 d:o...........................
15,000
7,500
22,500
1 gruvingenjör ............
3,600
1,800
400
5,800
Efter 5 år kan lönen liöjas
1 d:o...........................
3,600
1,800
200
5,600
med 500 kronor och efter
1 d:o...........................
3,600
1,800
—
5,400
’ 10 år med ytterligare 500
kronor.
1 d:o...........................
1 kvinnligt biträde av
3,600
1,800
5,400
Efter 5 år kan avlöningen
första graden.........
1,100
300
200
1,600
liöjas med 200 kronor, efter
10 år med ytterligare 200
1 d:o...........................
1 kvinnligt biträde av
1,100
300
100
1,500
kronor och efter 15 år med
■ än ytterligare 200 kronor;
skolande av varje ålders-
första graden .........
1,100
300
1,400
tillägg 100 kronor anses
3 d:o...........................
3,300
900
—
4,200
tillhöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.
Expenser ra. m.............
Vikariatsersättningar för
6,500
bergsstatstjänstemän...
—
—
—
1,500
Summa kronor
—
—
84,800
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:
a) i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
1) att innehavare av ordinarie befattning inom bergsstaten skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av bergsstaten eller eljest kan
21
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
varda föreskriven, samt i sådant hänseende ävensom, därest vissa till
bergsstaten hörande göromål överflyttas till annan myndighet, vara
pliktig att med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning, han
innehar, och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromålen eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
hos den myndighet, till vilken göromålen överflyttas;
2) att med ordinarie befattning inom bergsstaten icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
3) att med ordinarie befattning inom bergsstaten ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande i eller ledamot av styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, så framt ej, vad angår bergmästare, Eders Kungl. Maj:t och, vad
angår innehavare av annan befattning, kommerskollegium uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen inom
bergsstaten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och
tills vidare bibehållas;
b) i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
1) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som efter förordnande
uppehållit befattningen;
2) att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som eljest undfår ledighet såsom för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från
tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen hindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
3) att befattningshavare, som blivit oförmögen till tjänstgöring
på grund av kroppsskada, ådragen under tjänstutövning, må, utan hinder
av vad härovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii
beprövande oavkortad under sex månader och därefter till det belopp,
som bestämmes av Eders Kungl. Maj:t;
4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
22
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
6) att, vid sjukdomsförfall för chefen för kommerskollegii bergsbyrå
eller när det erfordras för dennes ämbetsresor eller för beredande
av semester åt honom eller när han eljest är förhindrad att sköta sin
tjänst, bergmästare skall vara skyldig att, om han förordnas därtill,
bestrida byråchefsbefattningen, dock ej längre tid än sammanlagt tre
månader under ett och samma kalenderår,
att vid sjukdomsförfall för bergmästare eller när denne eljest är
förhindrad att sköta sin tjänst gruvingenjör i distriktet skall vara skyldig
att, om han förordnas därtill, bestrida bergmästarbefattningen, samt
att, då kommerskollegium finner lämpligt, gruvingenjör skall vara
skyldig att tjänstgöra hos kommerskollegium eller i annat distrikt än
där han är stationerad, dock ej längre tid än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår,
ägande bergsstatstjänsteman att, om han sålunda förordnas att
uppehålla annan tjänst, åtnjuta i stället för egna tjänstgöringspenningar,
de till denna tjänst anslagna tjänstgöringspenningar eller däremot svarande
belopp, i den mån ej jämlikt b) 2) högre ersättning kan böra utgå;
7) att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Ivungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster — nedannämnda sportelrätt inbegripen —
som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed;
8) att i de fall, rätt att uppbära sportler tillkommer tjänsteman,
sådana icke må åtnjutas till högre belopp än 1,000 kronor årligen;
9) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
c) i fråga om ålderstillägg :
1) att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt
innehavande av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
23
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
sin egen eller, efter förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år, på samma villkor,
samt för tredje förhöjningen, där sådan iiger rum, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
2) att därvid bergmästare, som utnämnts att från den nya statens
ikraftträdande eller från och med dag under år 1919 vara innehavare
av bergmästartjänst, bör tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart
före tillträdet till befattningen på grund av förordnande i avvaktan på
bergsstatens omorganisation bestritt sin befattning eller däremot svarande
befattning inom bergsstaten;
3) att, därest ordinarie tjänsteman hos kommerskollegium, som
befordras eller förflyttas till befattning inom bergsstaten, i den förra
tjänsten genom ålderstillägg intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen
i den senare, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de
ålderstillägg i den nya tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i
vad den icke utgöres. av ortstillägg, i den senare tjänsten icke må
understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den
förra tjänsten;
4) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid
vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må
tillträda samma förhöjning;
d) i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrått:
att i dessa hänseenden skall gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, med skyldighet emellertid
för bergmästare och gruvingenjör att vara underkastade de förändrade
bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade;
e) i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
24 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar,
dels förklarat
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning inom bergsstaten, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, samt . .
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före
den 1 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,
dels ock till upprätthållande av bergsstatens verksamhet å ordinarie
stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 84,800 kronor.
27:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvoden åt två
gruvingenjörer å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 10,400 kronor.
28:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels
godkänna det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
ordinarie stat för sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med
år 1920 ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara, att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att
underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, dels ock till upprätthållande av förevarande
inspektions verksamhet å ordinarie stat uppföra från och med år 1920
ett anslag av 7,600 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag kar
riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen sålunda .
dels godkänt det av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget
till ordinarie stat för sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med
år 1920 ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
25
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av år 1920
tillträder ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att
underkasta sig forenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande,
dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet
å ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 7,000 kronor.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) dels godkänna
det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
avlöningsstat för . inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring att tillämpas från och med år 1920 ävensom
de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner, dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie
befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig förenämnda
villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,
dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet
å ordinarie stat uppföra från och med år 1920 ett anslag av 20,800
kronor.
Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag om omorganisation av den
lokala elektriska inspektionen har riksdagen funnit sig böra bifalla. Då
riksdagen ej heller haft något att erinra mot de av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de i inspektionens
stat upptagna avlöningsförmånerna, får riksdagen sålunda anmäla,
att riksdagen
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 9 januari 1919 framlagda förslaget till avlöningsstat för
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
att tillämpas från och med år 1920 ävensom de av departementschefen
angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat
upptagna avlöningsförmåner,
dels förklarat, att envar, som med eller efter ingången av år 1920
tillträder ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att
underkasta sig forenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande,
dels ock till upprätthållande av förevarande inspektions verksamhet
å ordinarie stat uppfört från och med år 1920 ett anslag av 20,800
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A
-
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
30:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 30) och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvoden åt
två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 7,800 kronor.
31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till
anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för finansdepartementet angivna grunder,
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 167,400
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag
har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna
grunder, å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst,
167,400 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för år
1920, med uteslutande ur staten för navigationsskolorna av det i staten
nu uppförda arvodet å 7,500 kronor till en navigationsskoleinspektör,
under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat uppföra
dels till navigationsskolorna ett anslag å 178,120 kronor,
dels till navigationslärarkursen ett reservationsanslag å 2,200 kronor,
dels ock till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart ett förslagsanslag å 11,000 kronor.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
har riksdagen till behandling förehaft en inom andra kammaren
väckt motion, nr 110, däri hemställts, dels att riksdagen måtte
besluta att öka det i 1919 års statsverksproposition upptagna anslaget
till navigationsskolorna med ett förslagsanslag av högst 4,000 kronor,
avsett till bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
undervisning för inträde i vissa av navigationsskolornas klasser;
dels att riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t måtte anhålla om en
utredning angående omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen
samt upprättande av en högre sjökapten skurs.
På därom av riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig ordning
27
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
gjord framställning har inspektören för navigationsskolorna i ärendet
avgivit yttrande, vilket såsom bilaga bifogas denna skrivelse (Bil. A).
Vidkommande först det i motionen framlagda förslaget, att riksdagen
måtte hos Eders Kungl. Magt anhålla om utredning angående
omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen samt upprättande
av en högre sjökaptenskurs, har riksdagen på i motionen anförda skäl
funnit sig böra uttala sig för, att en dylik utredning kommer till
stånd. Beträffande åter i motionen framlagt förslag om anvisande av
anslag för bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
undervisning för inträde i vissa navigationsskolornas klasser, har riksdagen
visserligen funnit åtskilliga skäl tala för bifall jämväl till denna
framställning, men har riksdagen, som förutsätter, att Sveriges redareförening,
som sedan fyra år tillbaka för ändamålet i fråga årligen ställt
ett belopp av 3,000 kronor till navigationsskolornas överstyrelses förfogande,
även hädanefter lämnar medel härtill, icke ansett sig kunna
enbart på nu i ämnet föreliggande framställning och yttrande grunda
ett bifall till förslaget. Riksdagen har emellertid funnit sig böra uttala
sig för att frågan göres till föremål för utredning av Eders Kungl. Maj:t.
Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Under åberopande vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre
anmäla, att riksdagen för år 1920, med uteslutande ur staten för navigationsskolorna
av det i staten nu uppförda arvodet å 7,500 kronor till
en navigationsskoleinspektör, under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat
uppfört dels till navigationsskolorna ett anslag å 178,120 kronor, dels
till navigationslärarkursen ett reservationsanslag å 2,200 kronor, dels ock
till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart
ett förslagsanslag å 11,000 kronor, än även anhålla, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, dels huruvida medel till bestridande
av kostnader för anordnande av förberedande undervisning för
inträde i vissa navigationsskolornas klasser bör av statsverket anvisas,
dels ock huruvida en omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen
samt upprättande av en högre sjökaptenskurs bör äga rum samt därefter
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) dels
medgiva, att tillfällig löneförbättring under år 1920 må enligt nedan
angivna grunder utgå till lärarpersonalen vid navigationsskolorna i
riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
28
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
1) delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som
under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd såsom föreståndare,
ordinarie eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;
2) den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som
beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:
till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 2 ålderstillägg....................................................... med 400 kronor
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 1 ålderstillägg........................................................ » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
utan ålderstillägg............................................................. » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor » 600 »
» ordinarie lärare..................................................................... » 600 »
» extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna
med 15 kronor för veckotimme,
» extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,
» extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan
i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen
och
» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme;
dock
att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fall må
överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som
samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den befattningshavare,
som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre
belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära
tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda
löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år;
3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten
utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;
dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 19,700 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring under år 1920 må
enligt nedan angivna grunder utgå till lärarpersonalen vid navigations
-
29
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
skolorna i riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda do närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1)
delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den,
som under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd såsom
föreståndare, ordinarie eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;
2)
den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som
beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:
till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor samt 2 ålders
-
t ill ägg............................................................................... med 400 kronor
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 1 ålderstillägg .................................................... » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000
kronor utan ålderstillägg .......................................... » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor » 600 »
» ordinarie lärare ................................................................. » 600 »
)) extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna
med 15 kronor för veckotimme,
» extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,
» extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan
i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen
och
» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme;
dock
att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fall må
överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som
samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den befattningshavare,
som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre
belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära
tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda
löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år;
3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten
utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;
dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisat ett
förslagsanslag av 19,700 kronor.
30
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att
för år 1920 nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad,
nu 38,200 kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt gjorda framställning, har alltså för år 1920
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu
38,200 kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.
Handel och sjöfart.
35:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, under förutsättning
att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande av
samma skola på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,
30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under förra halvåret 1920 under villkor, att minst
tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade
under läsåret 1919—1920, samt återstående hälften under senare halvåret
1920 under villkor, att dylika friplatser till minst samma antal,
som nyss sagts, inrättas för läsåret 1920—1921.
36:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 15 februari 1918 till
riksdagen avlåtna proposition nr 96 angående upprättande av praktiska
ungdomsskolor m. m. beslöt riksdagen, på sätt av dess skrivelse den 24
maj 1918, nr 248, framgår, bland annat, att den förutvarande folkskolöverstyrelsen
skulle från och med år 1919 ombildas till en skolöverstyrelse,
vilken, lydande under ecklesiastikdepartementet, skulle utöva inseendet
jämväl över anstalter för såväl den lägre tekniska undervisningen som
den lägre han delsundervisningen. Till följd härav har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att de förut under sjunde huvudtiteln uppförda anslagen till
handelsgymnasier, till bergsskolorna i Filipstad och Falun samt till vävskolan
i Borås nu måtte utgå samt äskat anslag för berörda ändamål i
stället under åttonde huvudtiteln.
Såsom riksdagen i sin skrivelse nr 8 A anmält, har riksdagen till
riksstatens åttonde huvudtitel överflyttat ifrågavarande anslag.
37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
31
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
rum, på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 20,000
kronor för att utdelas såsom understöd under benämning av exportstipendier
till personer, som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland,
på Balkanhalvön eller i länder utom Europa, verka för avsättning
av svenska exportartiklar.
38:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 38)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå med ett
belopp av 3,000 kronor till eu var handelskammare under av chefen
för finansdepartementet förordade villkor, på extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag, högst, 36,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att
för beredande av statsunderstöd under år 1920 å 15,000 kronor till
svenska handelskammaren i London och å 10,000 kronor till vardera
av svenska handelskammaren i Frankrike och Svenska föreningens i
retrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kan
komma att träda i handelskommitténs ställe, i vilket senare fall understödet
dock icke må lyftas, förrän handelskammarens stadgar av Eders
Kungl. Maj:t godkänts, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 35,000 kronor, med skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén
att såväl till chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium
avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under
ifrågavarande år ävensom redogörelser för institutionernas ekonomiska
ställning vid.utgången av samma år.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit, har alltså för beredande av
statsunderstöd under år 1920 å 15,000 kronor till svenska handelskammaren
i London och å 10,000 kronor till vardera av svenska handelskammaren
i Frankrike och Svenska föreningens i retrograd handelskommitté eller
den svenska handelskammare, som kan komma att träda i handelskommitténs
ställe, i vilket senare fall understödet dock icke må lyftas, förrän
handelskammarens stadgar av Eders Kungl. Maj:t godkänts, å extra
stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor, med
skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén att såväl till
chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelser
om institutionernas verksamhet under ifrågavarande år ävensom
redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning vid utgången
av samma år.
32
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
40:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en
internationell hyra i Bryssel för handelsstatistik på extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag av 650 kronor.
41:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 41) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,
1,000 kronor.
42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj.ts därom framlagda förslag
(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, å extra stat för år 1920 under benämning »ersättning till sjömanshusen»
anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor för beredande
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt med utarbetande
av sjöfartsstatistiska uppgifter.
43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen
angivna grunder å extra stat för år 1920 beviljat ett
förslagsanslag å 27,000 kronor.
44:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 44)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra
stat för år 1920 anvisat till arvode med 2,000 kronor åt en var av två
dispaschör sassistenter, anställda den ene .i Stockholm och den andre i Göteborg,
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till
bestridande av drift- och anläggningskostnader för anordnande av stormvarningar
vid rikets kuster på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 48,500 kronor, samt att medgiva, att vad av föregående
års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid 1919
års slut icke blivit taget i anspråk må undef år 1920 av Eders Kungl.
Maj:t för ändamålet användas.
33
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså
dels till bestridande av drift- och anläggningskostnader för anordnande
av stormvarningar vid rikets kuster på extra stat för år 1920 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 48,500 kronor,
dels ock medgivit, att vad av föregående års av riksdagen beviljade
anslag för sagda ändamål vid 1919 års slut icke blivit taget i
anspråk må under år 1920 av Eders Kungl. Makt för ändamålet användas.
4ö:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 46) att för
anskaffande av en isbrytare å Vänern å extra stat för år 1920 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 800,000 kronor under villkor att från vederbörande
kommuner eller eljest bidrag till belopp av minst 200,000 kronor lämnas
för isbrytarens anskaffande.
Förevarande proposition är föranledd av en av 1917 års riksdag
hos Eders Kungl. Maj:t gjord framställning om utredning angående behovet
av anskaffande av en isbrytare för uppehållande av seglationen å Vänern
så lång tid som möjligt av vintermånaderna.
I den skrivelse, vari denna utredning begärdes, framhöll riksdagen
såsom påtagligt, att därest utredningen skulle ådagalägga behovet av
isbrytaren, kostnaderna härför borde fördelas på, förutom staten, samtliga
de kommuner, bolag eller andra affärsföretag, vilka kunde anses
hava ett mera väsentligt intresse av att åtgärden i fråga komme till
stånd.
Av den nu utförda utredningen framgår, att de myndigheter, som
yttrat sig över förslaget, samtliga ansett sig böra, om också i visst fall
med tvekan rörande lämpligaste tidpunkten för förslagets förverkligande,
vitsorda behovet av isbrytare för seglationsperiodens förlängning. Däremot
har det visat sig, att en hel del mindre företag ävensom de mindre
städerna icke ansett sig ha så stora intressen av isbrytarfrågans lösning,
att de velat ekonomiskt bidraga till anskaffningskostnaden. Likaledes
hava vissa städer betonat, att de vid ökad vintertrafik vore nödsakade
anskaffa eller förhyra egen lokal isbrytare, varför de av ekonomiska
skål icke sågo sig i stånd att bidraga till själva Vänerisbrytaren. Den
teckning från enskilda, som kommit till stånd, uppgives därför uppgå
till — i stället för den av vattenfallsstyrelsen förutsatta halva inköpskostnaden
för isbrytaren eller 500,000 kronor — omkring 200,000
kronor. Det nu föreliggande förslaget innebär sålunda, att återstoden
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 7 A. 5
34 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
av det beräknade inköpspriset eller 800,000 kronor skulle falla på statsverket.
I likhet med Eders Kung]. Maj:t håller riksdagen före, att anskaffandet
för Vänern av en isbrytare med ungefär de dimensioner, förslaget upptager,
inom en nära liggande tid skall visa sig lämpligt och erforderligt.
Riksdagen har dock icke av vad i saken andragits känt sig övertygat
om, att omedelbart inköp är så trängande, att icke ett uppskov därmed kan
utan avsevärd olägenhet äga rum. Av utredningen synes nämligen
framgå, att hittills seglationens försenade öppnande eller dess avbrytande
i allmänhet berott, icke på ishinder, utan på att lönande befraktning
saknats. Därest i sistnämnda avseende en förändring verkligen inom
den närmaste tiden visar sig inträda, torde därför i viss omfattning
seglationen i regel kunna utsträckas även utan den nu ifrågasatta isbrytaren.
Så yttrar vattenfallsstyrelsen, »att man får dessutom ej luden
hittillsvarande statistiken om seglationens öppnande och stängande
vid Vänerhamnarna sluta sig till, att det alltid varit isförhållandena, som
lagt hinder i vägen för längre seglation, ty, såsom ovan anförts, har
kanalens öppnande och stängande i allmänhet på förhand varit bestämd
till viss datum, och vid denna tidpunkt har därför trafiken på hamnarna
minskats i så hög grad, att det icke varit lönande att längre hålla den
i gång, även om den icke i någon nämnvärd grad varit hindrad av is.
Om man jämför den hittillsvarande seglationstidens längd på Vänerhamnarna
och på Trollhätte kanal med tiden för islossning och isläggning
i Vänern enligt observationer från Sjötorps kanalstation, finner man, att
större delen av Vänerns yta alltid varit fri från is tidigare än trafiken
å Vänern tagit sin början, och att isläggningen på Vänern i allmänhet
skett väsentligt senare än trafikens inställande på hösten. Medan sålunda
trafiken i genomsnitt för observationsperioden pågått 238 och 255 dagar
på resp. Karlstad och Åmål eller i medeltal under 247 dagar, förefanns
öppet vatten i Vänern utanför Sjöforp under i genomsnitt 284 dagar
per år. En närmare granskning av dessa siffror ger vid handen, att
Vänerns isläggning icke påbörjats förrän i medeltal 27 dagar efter det
trafiken på Vänerhamnarna iDställts och att Vänern avkastat sitt istäcke
i medeltal 10 dagar före sjöfartens påbörjande.»
Det torde väl också kunna antagas, att nu nämnda förhållanden
förorsakat det relativt svaga intresse, som fått sitt uttryck i ovan om förmälda
reducerade teckning från de presumerade befraktarnas sida, då ju i
allt fall med anskaffningen av isbrytaren varit avsett att ernå, icke en
genomgående vintertrafik, utan endast en förlängd seglationstermin.
Under sådana förhållanden, och då därtill med ett uppskov torde
35
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
vinnas möjlighet att anskaffa isbrytare till väsentligt lägre kostnad än den
nu erforderliga, har riksdagen ansett övervägande skäl tala för att med
anskaffande av en isbrytare för Vänern kan tillsvidare anstå.
Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning icke vunnit riksdagens bifall.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för
år 1920 indraga det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet avbergsbruket»
ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i
vad till bergshanteringen hörer.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i en den 14 mars
1919 dagtecknad proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin
ovanberörda framställning, föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för
år 1920 under förevarande huvudtitel upptaga ifrågavarande reservationsanslag
med ett belopp av 3,000 kronor.
Till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,
har riksdagen för åren 1916—1918 anvisat ett anslag å 3,000 kronor.
Dessa understöd utgingo under de första krigsåren allenast för studieresor
till Amerika.
Sedan jämväl detta land inträtt bland de krigförande makterna,
föreslog Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1918 års lagtima
riksdag, att ifrågavarande anslag skulle för år 1919 helt indragas. Detta
förslag vann riksdagens bifall.
Sedan numera världskriget upphört och de fredliga handelsförbindelserna
folken emellan börjat åter upptagas, har Eders Kungl. Maj:t
ansett, att medel för berörda ändamål bör ånyo anvisas.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 307 framlagda förslag, har alltså till reseunderstöd åt
personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet
i vad till berg shantering en hör er, å ordinarie stat för år 1920 upptagit
ett reservationsanslag av 3,000 kronor, kommande sålunda den
ordinarie anslagstiteln till befrämjande i allmänhet av bergsbruket, nu
2,700 kronor, att ökas med 3,000 kronor till 5,700 kronor.
36
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
48:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 48) att,
i fråga om de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda
anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,
dels medgiva, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för
åren 1915, 1917, 1918 och 1919 upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920
tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget avsedda ändamålet,
dels för år 1920 bestämma
anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
till 15,000 kronor,
reservationsanslaget 1 ill reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri till 14,000 kronor
samt
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien till 10,000 kronor,
dels ock för år 1920 indraga reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen.
Sedermera har emellertid Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919
till riksdagen avlåten proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin
framställning rörande indragning av reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt
bergshanteringen, föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för år 1920
upptaga ifrågavarande anslag med ett belopp av 12,500 kronor.
De av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningarna av anslagen
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av
hantverk och annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän
inom industrien äro i huvudsak föranledda av de av dyrtiden nödvändiggjorda
ökningarna i understödsbeloppen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om upptagandet i riksstaten av reservationsanslaget
till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker
är föranlett av samma anledning som Eders Kungl. Maj:ts under punkt
47 gjorda framställning om upptagande av i samma punkt omförmälta
anslag.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit riksdagen, får alltså anmäla, att riksdagen i fråga
om de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
37
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
dels medgivit, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för
åren 1915, 1917, 1918 och 1919 upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920
tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget''avsedda ändamålet,
dels för år 1920 bestämt anslaget till reseunderstöd åt arbetare i
de särskilda näringsyrkena till 15,000 kronor, reservationsanslaget till
reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre industri till
14,000 kronor samt reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industrien till 10,000 kronor,
dels ock till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen, å ordinarie stat för år
1920 upptagit ett reservationsanslag av 12,500 kronor, kommande sålunda
den ordinarie anslagstiteln till befrämjande i allmänhet av slöjderna,
nu 40,000 kronor, för år 1920 att höjas med 25,000 kronor till 65,000
kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500 kronor och 36,500 kronor
utgörande särskilda reservationsanslag åt idkare av hantverk och annan
mindre industri, åt verkmästare och förmän inom industrien samt åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen.
49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning
(punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,''
under de av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till
Sveriges hantverksorganisations verksamhet å extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till
statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar samt till
lärlingspremier, att användas enligt de av departementschefen förordade
grunder, å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 14,250
kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså till statsunderstöd åt hantverksidkare
för utbildande av lärlingar samt till lärlingspremier, att användas enligt
de av departementschefen förordade grunder, å extra stat för år 1920
beviljat ett förslagsanslag, högst, 14,250 kronor.
51:o) Eders Kungl. Magt har vidare föreslagit riksdagen (punkt 51)
'' att åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av
38 Riksdagens skrivelse Kr 7 A.
dess verksamhet under år 1920 på extra stat för sagda år anvisa ett
förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Under erinran, att riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat
anslag av 15,000 kronor för vart och ett av åren 1907—1919, får riksdagen,
som icke ansett tillräckliga skäl föreligga för den nu ifrågasatta
ökningen av det hittills föreningen lämnade statsbidraget, anmäla,
att riksdagen åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande
av dess verksamhet under år 1920 på extra stat för sagda år
anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
Skatteomkostnader.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att defe,
med godkännande av de utav departementschefen förordade ändringar
i tullverkets utgiftsstater, för år 1920 bestämma det ordinarie anslaget
för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av
7,813,100 kronor att såsom förslagsanslag utgå, dels medgiva, att för
bestridande av avlöning åt de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras
å 1920 års övergångsavlöningsstat med åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som tillkomma dem enligt 1904 eller 1910 års stat, må, i den
mån sådant är erforderligt, användas de avlöningsmedel, som enligt den
avlöningsstat, som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för avlönande
av de befattningar, vilka i mån av nyssnämnda tjänstinnehavares avgång
komma att besättas, dels ock medgiva, att utan hinder av stadgandet
i 4 punkten av de allmänna bestämmelser, vilka äro fogade vid
nådiga taxan den 23 december 1910 å ersättning, som skall av trafikerande
utgöras för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar,
den i § 185 tullstadgan avsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna
i och för kontors- och tullbehandlingsärenden eller den så kallade
allmänna expeditionstiden, må från dag, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
å lördagarna under månaderna juni—augusti ävensom å sista
söckendagen före nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julhelg avslutas
kl. 3 e. m.; dock att härvid skall iakttagas, förutom de i § 185
tullstadgan meddelade, utan avseende å fastställd expeditionstid gällande
särskilda bestämmelser angående tullbehandling av resandes effekter
samt tjänstgöringen vid inloppsstation och gränstullförvaltning, att expediering
av in- och utgående fartygstrafik skall, för så vitt sådan expediering
begärts under allmän expeditionstid före kl. 3 e. in., under
39
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
sagda dagar vara avgiftsfri jämväl efter klockan 3 e. in., så länge
expeditionstiden hos vederbörande tullförvaltning eljest fortgår.
Den för år 1919 fastställda ordinarie avlöning sstaten för tullverket
(inklusive generaltullstyrelsen) slutar å ett belopp av 5,028,700 kronor.
I fråga om den ordinarie staten för generaltullstyrelsen är densamma
enligt Eders Kung!. Ma.j:ts förslag ökad med dels 3,200 kronor, på
grund av 1918 års lagtima riksdags beslut om löneförhöjning för vaktmästarna,
dels ock med 8,000 kronor för upptagande av de å generaltullstyrelsens
stat uppförda kvinnliga biträdenas avlöning till de belopp,
som avses i Eders Kungl. Maj:ts, av riksdagen i huvudsak godkända
framställning om reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner i
allmänhet.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär vidare överflyttning
å ordinarie stat av dels den år 1917 provisoriskt inrättade, sedermera å
extra stat för år 1919 uppförda vaktmästare’änsten av klass 2 vid
tullbevakningen i Kristinehamn, dels ock samtliga de för år 1918 beslutade
och sedermera för år 1919 bibehållna extra statstjänsterna,
nämligen:
tre kontrollörstjänster (en vid tullkammaren i Hälsingborg, en vid
tullkammaren i Trelleborg och en vid tullkammaren i Haparanda);
fem kammarskrivartjänster (två vid tullkammaren i Hälsingborg
och tre vid tullkammaren i Trelleborg); samt
sjutton vaktmästare’änster av klass 1 (sju vid tullbevakningen i
Stockholm, fyra vid tullbevakningen i Malmö, tre vid tullbevakningen i
Hälsingborg och tre vid tullbevakningen i Trelleborg).
Till uppförande å ordinarie stat har Eders Kungl. Maj:t vidare
föreslagit två nya gränsuppsyningsmanstjänster samt 19 nya gränsridaretjänster
vid riksgränsen mot Finland.
Med hänsyn till angelägenheten av, att sistberörda tjänster snarast
möjligt måtte komma till stånd, har Eders Kungl. Maj:t för deras inrättande
redan från och med den 1 juli 1919 äskat medel å 1919 års
tilläggsstat.
Härförutom har Eders Kungl. Maj:t föreslagit återförande till tullverkets
ordinarie avlöningsstat av det tidigare å samma stat uppförda men
numera såsom särskilt förslagsanslag upptagna anslaget till ortstillägg åt
befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning och kust- och gränsbevakning
samt höjning ej mindre av sagda anslag från 333,800 kronor
till 338,010 kronor än även av det å avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget
till arvoden åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling av
passagerareflekter från 10,000 kronor till 15,000 kronor.
40
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
I fråga om anslaget till ålder stillägg staten, vilket i 1919 års stat
är upptaget till 450,000 kronor, har Eders Kungl. Magt med hänsyn till
anslagets otillräcklighet föreslagit en höjning av detsamma till 800,000
kronor.
Å övergångsavlöningsstaten har icke något belopp beräknats.
Indra g ning sstaten, som för år 1919 slutar å 10,300 kronor, skulle
enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag upptagas till 8,900 kronor.
Beträffande anslaget till pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare,
vilket sedan lång tid tillbaka utgjort 300,000 kronor, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av detsamma till 320,000 kronor.
Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efterlämnade änkor
och barn har upptagits med oförändrat belopp eller 25,000 kronor.
Vad slutligen angår omkostnadsstaten har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
höjning av följande å samma stat uppförda förslagsanslag nämligen,
anslaget till rese- och traktamentskostnader
från 30,000 kronor till 45,000 kronor,
» » husbyggnader och
reparationer samt
hushyror och tomtören
........................ » 15,000 » » 65,000 »
» » läkarvård och me
dikamenter
samt
begravningshjälp.. )> 15,000 » » 20,000 »
Omkostnadsstaten, som för år 1919 slutar å en summa av 1,115,840
kronor, skulle alltså enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag höjas med 70,000
kronor till 1,185,840 kronor.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framlagda förslag har riksdagen icke kunnat undgå att finna den av
Eders Kungl. Maj:t begärda höjningen av anslaget till tullhusbyggnader
och reparationer m. m. avsevärt stor. På grund av de skäl, som till
stöd för den äskade anslagsökningen anförts, har riksdagen emellertid
icke velat motsätta sig densamma. Riksdagen förutsätter emellertid, att,
då fråga är om nybyggnader av nämnvärd omfattning, förslag härutinnan
underställas riksdagens prövning.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels med godkännande av de
utav departementschefen förordade ändringar i tullverkets utgiftsstater,
för år 1920 bestämt det ordinarie anslaget för tullverket till ett mot
41
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
staternas slutsumma svarande belopp av 7,813,100 kronor att såsom
förslagsanslag utgå (Bil. B), dels medgivit, att för bestridande av avlöning
åt de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras å 1920 års övergångsavlöningsstat
med åtnjutande av de avlöningsförmåner, som tillkomma
dem enligt 1904 eller 1910 års stat, må, i den mån sådant är
erforderligt, användas de avlöningsmedel, som enligt den avlöningsstat,
som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för avlönande av de befattningar,
vilka i mån av nyssnämnda tjänstinnehavares avgång komma
att besättas, dels ock medgivit, att, utan länder av stadgandet i 4 punkten
av de allmänna bestämmelser, vilka äro fogade vid nådiga taxan den
23 december 1910 å ersättning, som skall av trafikerande utgöras för
vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar, den i § 185 tullstadgan
avsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna i och för kontors- och
tullbehandlingsärenden eller den så kallade allmänna expeditionstiden må
från dag, som av Eders Kungl. Magt bestämmes, å lördagarna under
månaderna juni—augusti ävensom å sista söckendagen före nyårs-, påsk-,
pingst-, midsommar- och julhelg avslutas klockan 3 e. m.; dock att
härvid skall iakttagas, förutom de i § 185 tullstadgan meddelade, utan
avseende å fastställd expeditionstid gällande särskilda bestämmelser angående
tullbehandling av resandes effekter samt tjänstgöringen vid inloppsstation
och gränstullförvaltning, att expediering av in- och utgående
fartygstrafik skall, för så vitt sådan expediering begärts under
allmän expeditionstid före klockan 3 e. m., under sagda dagar vara avgiftsfri
jämväl efter klockan 3 e. m., så länge expeditionstiden hos vederbörande
tullförvaltning eljest fortgår.
53:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag
(punkt 53) har riksdagen beslutat, att det å riksstaten under sjunde
huvudtiteln nu uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag till tullstatens
enskilda pensionsinrättning skall för år 1920 å riksstaten upptagas
med oförändrat belopp, högst, 10,000 kronor.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att
för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, i enlighet
med vad departementschefen närmare utvecklat, på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har riksdagen för förstärkning av arbetskrafterna
hos generaltullstyrelsen, i enlighet med av departementschefen i statsrådsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 7 A. 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
protokollet över finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunder, på
extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning i enlighet
med vad departementschefen närmare utvecklat på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 399,600 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra i huvudsak bifalla. Uppförandet å extra stat av en ny kammarskrivartjänst
för en var av tullkamrarna i Linköping, Karlskrona och
Örebro har riksdagen emellertid med hänsyn till den pågående utredningen
rörande tullverkets omorganisation icke ansett sig böra medgiva
och detta så mycket mindre, som inom tullkommissionen flera medlemmar
gjort gällande, att överkvalificerad arbetskraft å här ifrågavarande område
redan nu i avsevärd stor utsträckning kommit till användning. På
grund av vad riksdagen sålunda beslutat, kan det av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslaget nedsättas med 8,400 kronor till 391,200 kronor.
Riksdagen har förty för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 391,200 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) dels
medgiva, att tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid tullverkets
lokalförvaltning, samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande
att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman,
förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad
befattningshavare, må för år 1920 erhålla ortstillägg enligt de
för ordinarie befattningshavare gällande grunder, dels ock för sådant
ändamål å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp
av 43,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen
anledning till annan erinran än att riksdagen med hänsyn till sitt under
nästföregående punkt anmälda beslut ansett anslaget kunna nedsättas
med 500 kronor till 43,000 kronor.
Riksdagen har dels medgivit, att tjänsteman, förordnad å tjänst å
extra stat vid tullverkets lokalförvaltning, samt tjänsteman, som erhållit
stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning,
ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar eller medelbar
succession efter sålunda förordnad befattningshavare, må för år 1920
Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 43
erhålla ortstillägg enligt de för ordinarie befattningshavare gällande
grunder,
dels ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag
anvisat ett belopp av 43,000 kronor.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 57)
dels medgiva, att ej mindre en var ordinarie befattningshavare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning än även tjänsteman,
förordnad å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen, samt tjänsteman,
som erhållit stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst
vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda förordnad befattningshavare,
må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å 300
kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang med lönen, dels
ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 631,800 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen ansett sig böra bifalla,
och har riksdagen sålunda dels medgivit, att ej mindre eu var ordinarie
befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
än även tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen,
samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande
att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman,
förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad
befattningshavare, må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfälligt
lönetillägg å 300 kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang
med lönen, dels ock för sådant ändamål å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag av 631,800 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att
från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen,
nu 77,600 kronor, med 3,200 kronor till 80,800 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, har alltså från och med år 1920 höjt det ordinarie
anslaget till kontrollstyrelsen, nu 77,600 kronor, med 3,200 kronor till
80,800 kronor.
59:o) Med anledning av Eders KuDgl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 59) har riksdagén, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning
44
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
för rusdrycksförsäljningsärenden, i enlighet med vad för samma år gäller,
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor.
60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 60) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till arvode åt en särskild föredragande inom kontrollstyrelsen
för ärenden angående skattefri sprit och vissa alkoholhaltiga preparat å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag 7,800 kronor, att av
denatureringsavgifter direkt utgå.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,
beräkna det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till
skatt å inkomst- och förmögenhet till ett belopp av 1,500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 mars 1919 dagtecknad
proposition, nr 160, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 1,100,000 kronor,
med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.
Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,
nu 1,100,000 kronor, med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.
Kronans publika lins.
62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avvaktan på
den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning
av grunden under vissa delar av Stockholms slott, bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 februari 1919 till
riksdagen avlåten proposition, nr 60, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms
slott bevilja ett anslag å 515,000 kronor och därav under sjunde huvudtiteln
anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstaten för år 1919
ett belopp av 115,000 kronor, dels å riksstaten för år 1920 ett belopp
av 200,000 kronor.
45
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Då riksdagen funnit den i ärendet förebragta utredningen ådagalägga
behovet av, att förevarande arbeten snarast möjligt komma till
stånd, bär riksdagen ansett sig böra anvisa medel för arbetenas utförande.
Sedan den kostnadsberäkning, som ligger till grund för det
av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet i slutet av nästlidet år
verkställts, har emellertid en nedgång i de då gällande osedvanligt höga
pris å byggnadsmaterialier m. m. ägt rum, och torde ytterligare sådan
nedgång vara att förvänta. På grund härav har riksdagen ansett anslaget
kunna nedsättas till 375,000 kronor, varav 115,000 kronor synas
böra beräknas å 1919 års tilläggsstat och 130,000 kronor å 1920 års stat.
Riksdagen har sålunda till förstärkning av grunden under vissa
delar av Stockholms slott beviljat ett anslag å 375,000 kronor och därav
å extra stat för år 1920 anvisat såsom reservationsanslag ett belopp av
130,000 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att
i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,
för utförande av vissa reparations- och påbyggnadsarbeten å de i
kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver
det av 1918 års lagtima riksdag därför anslagna beloppet, 1,500,000
kronor, å extra stat för år 1920 beräkna ytterligare ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den
25 februari 1919 dagtecknad proposition (nr 126), under åberopande av
det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att för utförande, i enlighet med vad
i ovannämnda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden närmare
utvecklats, av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver det av 1918
års lagtima riksdag härför anslagna beloppet, 1,500,000 kronor, å extra
stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Vid granskningen av det till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning liggande inom byggnadsstyrelsen upprättade förslaget
till ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten har riksdagen funnit
anledning till följande erinringar.
Vad till en början beträffar det för de olika verken och institutionerna
beräknade lokalutrymmet har riksdagen funnit, att ett betydande
utrymme inom byggnaderna i fråga disponeras för ett tilltänkt hygieniskt
46
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
laboratorium, om vars upprättande likväl ej ens något förslag framlagts
för riksdagen. Därjämte har beräknats utrymme för ett diagnostisktbakteriologiskt
laboratorium, varvid man synes hava utgått från, att
statens bakteriologiska laboratorium, för vilket lokaler för närvarande
äro förhyrda i fastigheten nr 15 — 17 vid Vasagatan, skulle uppdelas i
två särskilda avdelningar, en diagnostisk och en för serumtillverkning.
Riksdagen, som givetvis måste utgå från, att den nuvarande organisationen
lägges till grund för lokalbehovets beräknande, och förutsätter,
att bakteriologiska laboratoriet tillsvidare kvarbliver i sina nuvarande
lokaler, har följaktligen ansett, att särskilda lokaler för hygieniskt och
diagnostiskt-bakteriologiskt laboratorium icke nu böra beräknas. Vidare
har riksdagen ej ansett lämpligt, att, såsom i förslaget avsetts, amanuensbostäder
inrymmas i förevarande byggnader.
I fråga om lokalutrymmets disponerande i övrigt torde i åtskilliga
fall inskränkningar kunna vidtagas utan att härigenom olägenheter
behöva förorsakas.
Med vidtagande av de av riksdagen sålunda ifrågasatta begränsningarna
beträffande det tillgängliga lokalutrymmets utnyttjande, lärer
plats inom byggnaderna kunna tillsvidare beredas ytterligare någon
statsinstitution eller ock det härigenom tillgängliga utrymmet på annat
sätt kunna för statens ändamål vinna användning.
Rörande de för genomförandet av det nu framlagda om- och påbyggnadsförslaget
såsom erforderliga beräknade kostnaderna har riksdagen
måst finna dem särdeles höga, och enligt riksdagens mening lära med
hänsyn till prisfall å byggnadsmateriel m. m. de verkliga kostnaderna
komma att i avsevärd mån understiga de för närvarande beräknade.
Riksdagen förväntar därjämte, att kostnaderna skola kunna nedbringas
genom förenklingar och inskränkningar i fråga om inredningsarbeten
och dylikt.
Vad slutligen angår det belopp, som nu bör av riksdagen beviljas
för byggnadsarbetenas bedrivande, ansluter sig riksdagen till den av
departementschefen uttalade uppfattningen härutinnan. Allenast det för
år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har följaktligen nu av riksdagen
beviljats.
Riksdagen har sålunda för utförande, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 25 februari 1919 närmare utvecklats,
av om- och påhyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra
i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver det av 1918 års lagtima riksdag
härför anslagna beloppet, 1,500,000 kronor, å extra stat för år 1920
under sjunde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
47
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
64:o) Eders Kung]. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 64) dels att
i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd,
till ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg i
Stockholm bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten
för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av 400,000 kronor;
dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till påbörjande av ombyggnad av Preisiska huset vid
Drottninggatan i Stockholm bland de extra anslagen under sjunde
huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av
50,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 avlåtit proposition
i ämnet, nr 212.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har ifrågavarande
proposition icke vunnit riksdagens bifall.
65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 65) har riksdagen till förhyrande av bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län å extra stat för år 1920 beviljat ett reservationsanslag
av 4,500 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna
ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 februari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 103, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av chefen för finansdepartementet förordat förslag av två bostadshus
för tullpersonalen i Mon anvisa såsom reservationsanslag under sjunde
huvudtiteln dels å tilläggsstaten för år 1919 85,000 kronor, dels ock å
riksstaten för år 1920 85,000 kronor.
De bostäder, som för närvarande stå den i Mon stationerade tullpersonalen
till buds, hava otvivelaktigt visat sig vara av den beskaffenhet,
att snara åtgärder äro erforderliga för förbättring av personalens
i fråga bostadsförhållanden. Den lösning, Eders Kungl. Maj-:ts förslag
härför anvisar, synes emellertid riksdagen vara för statsverket så ekonomiskt
ofördelaktig, att riksdagen icke kunnat bifalla densamma. Så
skulle exempelvis byggnadskostnaderna för tvenne lägenheter, den ena
48
Riksdagens skrivelse Nr 7 A
å
förn rum och kök och. den andra a fyra rum och kök utan att
utgift för tomtmark häri inberäknats men med tillägg av nu icke äskat
men som nödvändigt betecknat anslag till väganläggning, stängsel samt
vatten- och avloppsledningar — komma att uppgå till omkring 115,000
kronor. Den hyra, som för denna byggnadskostnads förräntning och
byggnadernas underhåll m. m. skulle vara erforderlig, skulle alltså för
dessa båda lägenheter behöva beräknas till cirka 5,000 respektive
4,000 kronor. Uppenbart är, att vederbörande befattningshavare endast
lärer kunna debiteras en mindre del av dessa hyresbelopp.
Vad förslaget om uppförande av bostadsbyggnad för tre vaktmästare
beträffar, har riksdagen icke kunnat undgå att observera, att
två av dessa vaktmästare nu uppgivas bebo egna fastigheter i närheten
av Mon. Av nämnda förhållande följer, att särskild skyndsamhet
med uppförande av bostäder för dessa båda befattningshavare åtminstone
icke kan sägas vara för handen.
Därest icke vid omprövning av möjligheten att för statens räkning
uppföra billigare men likväl ändamålsenliga bostadshus för tullpersonalen
i Mon så befinnes kunna ske, bör enligt riksdagens förmenande
förnyad utredning verkställas, huruvida icke skyldighet föreligger
för Dalslands järnvägsaktiebolag att mot skälig hyresersättning bereda
lämpliga bostadslägenheter — eventuellt genom nybyggnader för
befattningshavarna i fråga. Och detta så mycket hellre som i byggnadsstyrelsens
utredning vitsordas, att nämnda bolag synes kunna
åstadkomma byggnadsarbetet på helt annat sätt och till billigare kostnad
än vad för byggnadsstyrelsen är möjligt.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall.
Ingen jörsvetenskapsakademien.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att i
avvaktan på det förslag om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi,
som framdeles kunde komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 för
ändamålet beräkna ett ordinarie anslag av 40,000 kronor. Sedermera
har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 mars 1919 avlåten
proposition (nr 210), under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande
49
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
av verksamheten vid en ingen]örsvetenskapsakademi enligt i huvudsak
de av vederbörande departementschef förordade grunder å ordinarie stat för
år 1920 under riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag,
högst, 40,000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit, har vikten av växelverkan
mellan den vetenskapliga forskningen och det praktiska arbetet för utnyttjandet
av förefintliga tillgångar på råvaror och förnödenheter under
de gångna krigsåren framträtt med stor styrka inom kulturländerna.
Att ansträngningarna, att genom tekniska förbättringar särskilt i kvalitativt
hänseende höja produktionen icke böra få slappas efter fredens inträdande
är uppenbart. Det föreliggande förslaget om inrättandet av en ingenjörsvetenskapsakademi
avser att befordra det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet
inom vårt land.
Det ifrågasatta organets huvudsakliga verksamhet skulle inriktas
efter tvenne särskilda riktlinjer. A ena sidan skulle omsorg ägnas åt
systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt sådana,
som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande; och skulle,
om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrättas särskilda
institut. Å andra sidan skulle utövas en ekonomiskt stödjande verksamhet
till förmån dels för ett vetenskapligt arbete i landets tekniska
undervisningsanstalter, provningsanstalter och forskningslaboratorier, dels
för enskilda forskare, som framkomma med uppslag, vilka kunna anses
vara förtjänta av sådant stöd.
Det anslag, som nu begäres, är avsett uteslutande för täckande
av akademiens administrationskostnader. Medel för den praktiska verksamheten
skulle erhållas av avkastningen från ett på enskild väg sammanbragt
fondkapital. Bidrag till en sådan fond hava ock tecknats till ett
belopp av över 1.6 miljon» kronor.
Då det synts kunna ifrågasättas, huruvida med detta fondkapital
akademien skulle kunna utöva en verksamhet, som stode i lämpligt förhållande
till det begärda anslaget av statsmedel, har riksdagens vederbörande
utskott ansett sig böra inhämta närmare upplysningar i ämnet. Av
dessa upplysningar har framgått, bland annat, att avsikten är att för de mera
omfattande och kostsamma undersökningsarbetena bidrag i varje särskilt
fall skulle erhållas från de industrigrenar, vilka närmast skulle äga intresse
av respektive undersökningar. Utsikten till att sådana understöd
komme att lämnas skulle stärkas därigenom, att till ledamöter av akademien
givetvis komme att utses de mest framstående representanterna
för det tekniska arbetet å olika områden. Genom att akademien vidare
samarbetade med exempelvis järnkontoret och andra förefintliga institut
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A- 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
på det tekniskt-vetenskapliga området skulle, även om akademiens fondkapital
för närvarande icke kunde uppbringas till större belopp än det
ovan angivna, akademien i allt fall kunna utöva ett betydelsefullt arbete
i den tekniska utvecklingens tjänst.
På grund av de upplysningar, som sålunda och i övrigt vunnits,
har riksdagen funnit, att staten bör lämna sitt bistånd till den tilltänkta
organisationens förverkligande, detta särskilt med hänsyn tagen därtill,
att genom beviljande av statsanslag för ändamålet akademien skulle
erhålla en officiell ställning, vilken kan tänkas bliva av ej ringa betydelse
för fyllandet av akademiens uppgift. Att uppskjuta anvisandet
av statsanslag, till dess fondkapitalet erhållit en i och för sig önsklig
ökad storlek, har riksdagen icke ansett tillrådligt, då det på grund av
tidsförhållandena är av vikt, att akademiens verksamhet med det snaraste
kommer till stånd. Enligt riksdagens uppfattning bör ock ett beslut
om anvisande av statsanslag få antagas höja intresset för teckning av
ytterligare bidrag till fondkapitalet.
Vad det nu äskade anslagsbeloppet angår, har det visserligen synts
riksdagen kunna ifrågasättas, om det i propositionen angivna antalet
tjänstemän för akademien kan vara erforderligt under den första tiden
av institutionens verksamhet. Då emellertid åtskilliga kostnader torde
vara förenade med själva organisationens igångsättande, har riksdagen
likväl icke velat vidtaga någon nedsättning i det begärda anslagsbeloppet.
Riksdagen har alltså såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för upprätthållande av verksamheten vid eu ingen]örsvetenskapsakademi
enligt i huvudsak de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 11
mars 1919 förordade grunder å ordinarie stat för år 1920 under riksstatens
sjunde huvudtitel beviljat ett förslagsanslag, högst, 40,000
kronor.
Diverse.
68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 3,800,000 kronor att
direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst, ävensom
besluta, att av nämnda anslag skall till landsting och städer, som icke
deltaga i landsting, utbetalas den inom vederbörande landstingsområde
och stad under budgetåret influtna nettoinkomsten av bevillning av fast
egendom samt av inkomst.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
51
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
förevarande förelag, har alltså å extra stat för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag å 3,800,000 kronor att direkt utgå av bevillning av
fast egendom samt av inkomst, ävensom beslutat, att av nämnda anslag
skall till landsting och städer, som icke deltaga i landsting, utbetalas den
inom vederbörande landstingsområde och stad under budgetåret influtna
nettoinkomsten av bevillning av fast egendom samt av inkomst.
69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 69) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till ersättning
till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
för år 1920 till ett belopp av 4,672,440 kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att å
extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 45,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 80,000 kronor
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av 125,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har alltså, å extra stat för år 1920
såsom förslagsanslag anvisat
dels till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 45,000 kronor,
dels till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 80,000
kronor,
dels ock till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av 125,000
kronor.
71 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att för
tilldelande av statsunderstöd i enlighet med de av departementschefen
föreslagna villkor och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å 600,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och bar riksdagen förty för tilldelande av statsunderstöd
i enlighet med de av departementschefen föreslagna villkor
och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner å extra stat för år
1920 beviljat ett förslagsanslag å 600,000 kronor.
72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för bestridande enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9
52
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
januari 1919 angivna grunder av den bevillning för år 1920 och viss
del av de kommunalutskylder för år 1919, som komma att påföras det
brittiska beskickningsliuset i Stockholm, på extra stat för år 1920 andel
av de kommunalutskylder för år 1919, som komma att påföras det visat
ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
73:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 73)
liar riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) erinrat att å riksstaten för
år'' 1919 finnes under sjunde huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag å
13,200 kronor till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare. Sedan nu de förhöjda avlöningarna
till ifrågavarande befattningshavare inräknats i anslagen till de olika
verk, i vilka befattningshavarna äro anställda, har omförmälda anslag
å 13,200 kronor ansetts böra ur riksstaten utgå.
Riksdagen har från och med år 1920 ur riksstaten uteslutit under
sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till avlöningsförbättring
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
75:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkterna 7G
och 77) att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, å extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna dels för beredande av tillfällig löneförbättring
under år 1920 åt vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
ett belopp av 272,475 kronor, dels ock till förstärkning
under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in.
anvisade medel ett belopp av 241,100 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad
proposition, nr 409, framlagt förslag i ämnet.
Sitt beslut i anledning av detta förslag anmäler riksdagen i särskild
skrivelse.
Övriga ordinarie anslag.
76:o) Beträffande Övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t
53
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
icke ifrågasatt annan ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma
föreslagits en minskning av det ordinarie fors!agsauslaget för
bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 133,029
kronor med 15 kronor till 133,014 kronor.
Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under sjunde
huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1920
fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat; dock att
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, för jämnande av huvudtitelns slutsumma, nu
133,029 kronor, höjts med 35 kronor till 133,064 kronor.
Stockholm den 12 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
54
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Bilaga A.
Till Konungen.
Av Eders Kungl. Maj:t anmodad att inkomma med yttrande över
en inom riksdagens andra kammare väckt motion nr 110 om höjning
av anslaget till navigationsskolorna m. m. får jag härmed i underdånighet
anföra följande.
Den första delen av motionen avser ett förstatligande av de förberedande
kurser, som sedan år 1915 varje år varit anordnade vid navigationsskolorna
i riket för inträdessökande till styrmans- och 2:a
maskinistklasserna, och vartill hittills Sveriges redareförening ställt erforderliga
medel till förfogande för avlönande av lärare m. m.
Dessa förberedande kurser tillkommo närmast för att bereda möjlighet
för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna att
utan kostnad förvärva sig för inträde i nämnda klasser erforderliga
kunskaper. Kurserna blevo redan från början omfattade med stort
intresse och talrikt besökta, till icke ringa del beroende på att desamma
voro kostnadsfria, vilket jag anser vara av stor betydelse, då många
navigationsskoleelever äro mindre bemedlade och endast hava sina besparingar
från den praktiska tjänsten att tillgå för att kunna bedriva
studier vid navigationsskola.
Undervisningen i meromnämnda kurser har meddelats av lärare
vid navigationsskolorna i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter
och anhåller jag i underdånighet få bifoga de bestämmelser, som utfärdats
för de senast anordnade kurserna.
Härav framgår, huru kurserna varit ordnade, ävensom de arvoden
respektive lärare åtnjutit. De hittills hållna kurserna hava endast varit
avsedda för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna,
men torde vara lämpligt att sådana även anordnas för skeppar- och 3:e
maskinistklasserna.
I likhet med motionären anser jag, att dessa förberedande kurser
numera erhållit karaktären av stadigvarande institution, och att, om
desamma upphörde, fara föreligger, att elevantalet vid navigationssko
-
55
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
loma avsevärt, nedgår, varigenom svårigheter kunna uppstå i att erhålla
behörigt befäl för den svenska handelsflottan.
Jag delar likaledes motionärens uppfattning, att den privata sjöfartsföreningen
icke bör ingripa i den statliga undervisningen utan bör
därför kostnaden för de förberedande kurserna bestridas av statsverket.
Det i motionen begärda anslaget, 4,000 kronor, synes mig vara väl
avvägt, med hänsyn till att kurser även skola anordnas för skepparoch
3:e maskinistklasserna.
Med anledning av vad nu anförts, får jag i underdånighet tillstyrka
motionärens förslag, att det i 1919 års statsverksproposition upptagna
anslaget till navigationsskolorna ökas med ett förslagsanslag å
högst 4,000 kronor för bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
undervisning i vissa av navigationsskolornas klasser ävensom
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att å tillläggsstat
för år 1919 anvisas ett förslagsanslag å högst 4,000 kronor
för anordnande av förberedande kurser under innevarande år.
I den andra delen av motionen hemställer motionären om utredning
angående omläggning av den nuvarande navigationslärarekursen
samt upprättande av en högre sjökaptenskurs. Med instämmande i de
av motionären anförda skälen för en sådan utredning, får jag för min
del i underdånighet tillstyrka motionärens hemställan med framhållande
av att den ifrågasatta utredningen synes mig kunna verkställas på jämförelsevis
kort tid och utan att några avsevärda kostnader därigenom
orsakas statsverket. Stockholm den 31 mars 1919.
Underdånigst
A. Carell.
56
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Avskrift.
Föreskrifter och undervisningsplan för de förberedande kurserna för
inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna vid
navigationsskolorna år 1918.
1. Förberedande kurser anordnas
vid Göteborgs navigationsskola dels för inträdessökande till styrmansklass
dels för inträdessökande till 2:a maskinistklass,
vid Kalmar navigationsskola för inträdessökande till styrmansklass
och
vid Stockholms, Malmö och Härnösands navigationsskolor gemensam
kurs för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklass. Vid
skolorna i Stockholm och Härnösand, där de ordinarie lärokurserna i
styrmans- och 2:a maskinistklasserna börja å olika tider, skall undervisningen
intill tiden för inträdesprövningen i 2:a maskinistklass huvudsakligen
omfatta de ämnen och kurser av inträdes fordringarna, som
äro lika för styrmans- och 2:a maskinistklasserra.
2. Kurserna skola pågå cirka 5 veckor med undantag av den
vid Göteborgs navigationsskola anordnade kursen för inträdessökande
till 2:a maskinistklass, vilken skall pågå cirka 4 veckor.
Kurserna skola börja på följande tider:
i Göteborg förberedande kursen till styrmansklassen den 26 juni,
» » » » 2:a maskinistklassen den 1 juli,
i Malmö den 26 juni,
i Kalmar den 8 juli,
i Stockholm och Härnösand den 22 juli.
Undervisning skall meddelas 5 timmar varje helgfri dag. Läsordning
uppgöres av vederbörande föreståndare efter samråd med lärarne
i respektive kurser och insändes till inspektören för navigationsskolorna
senast 8 dagar efter kursens början.
3. Lärarearvodet i varje kurs om cirka 5 veckor skall utgöra
400 kronor och lärarearvodet i den vid Göteborgs navigationsskola
Riksdagens skrivelse Nr 7 A. '' 57
särskilt anordnade kursen för inträdessökande till 2:a maskinistklass
350 kronor. Om undervisningen fördelas på flera lärare, skall arvodet
till dessa utgå efter antalet undervisningstimmar i varje ämne. Återstående
medel av Sveriges redareförenings anslag, utgörande 150 kronor,
fördelas mellan skolorna till ersättning åt vaktmästarna för extra
arbete, varvid Göteborgs navigationsskola erhåller 50 kronor och var
och en av de övriga skolorna 25 kronor.
4. Till lärare i de förberedande kurserna bör i främsta rummet
ifrågakomma lärare vid navigationsskolorna. Ansökan om erhållande
av lärarebefattning insändes till respektive föreståndare före den 1 juni,
varefter föreståndaren med eget yttrande skyndsamt översänder inkomna
ansökningshandlingar till inspektören för navigationsskolorna,
som antager lärare i respektive kurser. Kungörelse, att nu nämnd
lärarebefattning är till ansökan ledig, anslås i skolan. I denna angivas
kursernas längd, antal, undervisningstimmar, avlöningsförmåner med
mera.
5. Kungörelse angående kurserna tillkännagives av vederbörande
föreståndare genom annons i någon av platstidningarna.
6. Inträdessökande till navigationsskolornas styrmans- och 2:a
maskinistklasser, som önska deltaga i de förberedande kurserna, skola
därom gorå anmälan till föreståndare för navigationsskola, varvid bifogas
handlingar, som styrka, att de äro berättigade att vinna inträde i
respektive klasser.
Rätt avskrivet intygar
A. Carell.
Inspektör för navigationsskolorna.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A.
8
58 “ Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år
Kronor.
A. Avlöningsstaten.
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör...................
1 byråchef ...............................
3 byråchefer ..........................
Kansliet.
1 sekreterare ............ ...............
| 1 sekreterare ...........................
i 1 registrator ............................
| 1 notarie ..................................
| 3 notarier..................................
1 kvinnligt skrivbiträde ............
; 1 kvinnligt skrivbiträde ...........
i
-
Kameralbyrån.
1 kamrerare ...........................
| 1 förste revisor ........................
l
| 1 revisor och bokhållare............
j 3 revisorer och bokhållare .........
Revisionsbyrån.
1 förste aktuarie ..................... 1
1 aktuarie .............................
1 2 aktuarier ..............................
1 revisor .................................
| 7 revisorer ..............................
Lön.
Tjänst-
görings-
penningar.
Orts-
tillägg.
Summa.
7,000
3,000
1,000
11,000
5,000
2,500
600
8,100
—
—
—
24,300
3,600
1,800
400
5,800
—
—
—
5,800
2,200
1,500
300
4,000
2,200
1,500
300
4,000
—
—
—
12,000
1,100
300
200
1,600
—
—
—
1,600
3,600
1,800
400
5,800
3,600
1,800
400
5,800
2,200
1,500
300
4,000
—
—
—
12,000
3,600
1,800
400
5,800
2,200
1,500
300
4,000
—
—
—
8,000
1,500
300
4,000
—
—
—
28,000
Bilaga B.
1920.
1 Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 600 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter
10 år med ytterligare
500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kr., efter
10 år med ytterligare 200
kr. och efter 15 år med
än ytterligare 200 kr.; skolande
av varje ålderstilllägg
100 kr. anses tillhöra
lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.
{Efter 5 år kan lönen höj as
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höj as
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
.Efter 5 år kan lönen höjas
l med 500 kr. och efter 10
/ år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
59
K r o
n o r.
Tjänst-
Lön.
görings-
penningar.
tillägg.
Summa.
Efter 5 år kan avlöningen
1,300
500
200
2,000
höjas med 200 kr., efter 10
år med ytterligare 200 kr.
—
—
—
2,000
och efter 15 år med än
1,100
300
200
1,600
ytterligare 200 kr.; sko- lande av varje ålderstil]-
24,000
lägg 100 kr. anses tillhöra
lön och 100 kr. tjänst- göringsp enningar.
3,600
1,800
400
5,800
j Efter 5 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 10
5,800
J år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
2,200
1,500
300
4,000
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
—
—
—
''125,000
1,100
650
150
1,900
Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 6 år
900
550
150
1,600
med ytterligare 100 kr.
och efter 9 år med än
9,600
ytterligare 100 kr.
1 kvinnligt biträde av andra graden .
1 » » » » »
1 kvinnligt biträde av första graden .
15 kvinnliga biträden » » »
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
i byråassistent ...............................
i byråassistent ...... ........................
1 andre byråassistent ...................
Till vikariatsersättning samt arvoden
och ilitpenningar åt extra biträden
ävensom till renskrivningskostnad, för
slagsanslag..................................
därav till gratifikationer åt extra
ordinarie tjänstemän och vakt
mästare hos styrelsen högst
3,000 kr.
1 förste vaktmästare1
1 vaktmästare 1 ........
6 vaktmästare1 ........ 1
1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle
och lyse anvisas åt vaktmästare hos styrelsen, skall av lönen avstås, för bostad med bränsle 300 kronor samt
för lyse 25 kronor om året.
60
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
K r o
i o r.
Fast av- löning.
Summa.
Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
5,500
5,500
[ 4,400
—
5,500
4,800
4,800
3,600
7,300
7,300
7,300
15,000
6,300
6,300
.4,500
5,500
12,600
5,500
1 400
4,400
6,300
6,300
4,500
—
75,600
5,500
5,500
4,000
II. Lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen.
1. Tjänstemän av högre grad.
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
1 kustbevakningschef i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län...........................
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland
och Dalarne ..............................
i överinspektör av klass 1 vid packhusinspektionen
i Stockholm ............
1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göteborg
........................................
1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö
2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak
ningsinspektionerna
i Stockholm och
Göteborg ....................................
1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö
1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren
i Stockholm.................................
12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norrköping,
Malmö, Hälsingborg, Trälleborg,
Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid uppbörds-
och nederlagskontoren i Stockholm
och Göteborg, ävensom vid uppbörds-
samt konfiskations- och kassörs
kontoret
i Malmö .............................
1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkammaren
i Kalmar ..............................
i tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands
-
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
61
krona och Halmstad samt vid konfiskations-
och kassörskontoren i Stockholm
och Göteborg ..............................
| 1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkammaren
i Uppsala....................................
19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny.
! köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,
Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,
Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl
stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,
Härnösand, Luleå och Haparanda...
1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Södertälje
..........................................
21 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskilstuna,
Linköping, Västervik, Ronneby,
Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,
Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,
Kristinehamn, Charlottenberg, Västerås,
Falun, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien,
Umeå, Skellefteå och Riksgränsen ......
1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem
3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vadstena,
Marstrand och Piteå..................
1 överkontrollör av klass 1 vid packhusinspektionen
i Stockholm.....................
1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg
1 överkontrollör av klass 2 vid tullkammaren
i Stockholm.................................
3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i
Malmö och Göteborg samt vid packhusinspektionen
i Malmö ........................
K r o
n o r.
Fast av- löning.
Summa.
Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, vane
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
22,000
4,000
4,800
4,800
3,600
-
91,200
4,000
4,000
»
‘ 400
3,300
84,000
3,300
3,300
1 2,700
-
9,900
J
6,300
6,300
6,300
14,500
5,300
5,300
3,800
15,900
395,200
62
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Kronor.
Fast av- löning.
Summa.
Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varie
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
b) Övriga tjänstemän av högre grad.
1 förste kontrollör ..............................
4,800
4,800
| 3,600
16 förste kontrollörer ...........................
—
76,800
1 kontrollör .......................................
4,200
4,200
103 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och
3,300
uppbördskassörer samt 8 bevaknings-
kontrollörer) ....................................
—
432,600
1 kammarskrivare ..............................
2,800
2,800
400
( 2,100
286 kammarskrivare ..............................
—
800,800
1 tullinspektor....................................
2,600
2,600
7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)
—
18,200
2,000
1 tullfiskal..........................................
3,000
3,000
3 tullfiskaler.......................................
_
9,000
1,354,800
2. Tjänstemän av lägre grad.
1 överuppsyningsman av klass 1 .........
2,600
2,600
J 300
1 överuppsyningsman av klass 1 .........
—
2,600
1 överuppsyningsman av klass 2 .........
2,300
2,300
)
3 överuppsyningsman av klass 2 (därav
> 200
1 befälhavare å kustbevakningsångare]
—
6,900
1
1 gränsöveruppsyningsman ..................
2,600
2,600
300
1 kustöveruppsyningsman.....................
2,100
2,100
26 kustöveruppsyningsmän.....................
—
54,600
. 1,300
1 uppsyningsman av klass 1 ...............
2,050
2,050
42 uppsyningsman av klass 1 ...............
—
86,100
150
1 uppsyningsman av klass 2 ..............
1,900
1,900
. 1,200
22 uppsyningsman av klass 2 ...............
—
41,800
1 uppsyningsman av klass 3 ...............
1,750
1,750
1,100
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
63
Kronor.
Efter resp. 3,
6 och 9 åra
Pen-
Fast av-
tjänstgöring
Summa.
kän den fasta
löning.
avlöningen
under-
gång med:
lag.
22 uppsyningsman av klass 3 ...............
38,500
i
1,100
1 gränsuppsyningsman ........................
2,050
2,050
f 150
| 1,300
8 gränsuppsyningsmön ........................
—
16,400
J
1 kustuppsyningsman...........................
1,650
1,650
65 kustuppsyningsmön...........................
—
107,250
1 inn
1 vaktmästare av klass 1....................
1,750
1,750
531 vaktmästare av klass 1 .....................
—
929,250
.
1 vaktmästare av klass 2.....................
1,500
1,500
|
193 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-
} 1,000
ställda å kustbevakningsångare) .........
—
289,500
J
1 vaktmästare av klass 3.....................
1,200
1,200
100
1
59 vaktmästare av klass 3....................
—
70,800
| 900
1 gränsridare.......................................
1,500
1,500
|
182 gränsridare......................................
—
273,000
1 kustvakt..........................................
1,300
1,300
/ 1,000
41 kustvakter.......................................
—
53,300
1
1 kustroddare ....................................
1,200
1,200
1
225 kustroddare ...................................
270,000
2,267,450
| 900
Till ortstillägg åt befattningshavare vid tull-
verkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning, förslagsanslag.........
—
—
338,010
Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-
ningsavdelning i Göteborg och Malmö
för utövande av i § 18 i avlöningsreg-
lementet omförmält uppdrag, förslags■
anslag, högst ................................
—
—
2,000
64
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Fast avlöning.
Till arvoden åt tullexpeditions- och gräns''
stationsföreståndare, förslagsanslag ...
Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter,
förslagsanslag.................................
Till vikariatsersättning, extra biträden, flytt
ningshjälp m. m., förslagsanslag.........
Säger! —
B. Ålderstilläggsstaten.
Förslagsanslag...............................
Kronor.
Summa.
12,000
15,000
750,000
5,134,460
5,473,360
800,000
Transport 6,273,360
Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varie
gång med:
Pen
sions
under
lag.
Krön
o r.
För befattninge
CL Upp-
Tjänst-
tagen avlöning i
Kronor.
Lön.
görings- p erm in-
1919
1904
1910
gar.
års
års
års
stat.
stat.
stat.
Transport
—
—
—
—
—
6,273,360
C. Övergångsavlöningsstaten.
Stockholm.
Tullkammaren.
2,500
500
3,000
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång
mot en kontrollörstjänst med ...........................
—
—
4,200
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
G5
Krön
o r.
Lön.
Tjänst-
görings-
pennin-
För b(
tåg
1919
ifattninge
in avlöni
1904
n upp- lag i
1910
Kronor.
gar.
års
stat.
års
stat.
års
stat.
T ullbevakningsinspektionen.
Överinspektören N. G. Nordquist1.................................
4,200
800
—
—
5,000
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot
en överinspektorstjänst med ....................................
-
—
6,300
—
—
•
Västervik.
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ................................
3,000
1,000
—
4,000
—
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot en
tullförvaltartjänst med ..........................................
-
—
4,000
—
—
Göteborg.
Packhusinspektionen.
Överinspektören J. H. Lindquist....................................
4,000
3,000
—
7,000
—
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot
en överinspektorstjänst med ................................
_
__
7,300
_
_
Säger
—
—
21,800
14,000
5,000
I
Transport
—
—
—
—
—
6,273,360
Kronor.
D.
Kustroddaren A. P. L. Bahr .....
Indragningsstaten.
Landskrona.
Transport
700
6,273,360
Kustvakten till häst J. A. Möller
Hälsingborg.
400
1 Åtnjuter boställsvåning
brev den 10 maj 1867.
i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt nådigt
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 7 A.
9
66
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
-
Kronor.
Falkenberg.
Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer..........................................................................
800
Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson .............................................. .....................
1,100
Varberg.
Kustroddaren J. A. Berndtsson .................................................................................
700
» J. A. A. Gustafsson.............................................................................
700
» A. Andersson......................................................................................
700
Qöteborg.
Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................
800
Kustroddaren E. Svensson .......................................................................................
700
» A. L. Sätherström................................................................................
700
Östersund.
Gränsridaren J. P. Bodin..........................................................................................
700
Umeå.
Vaktmästaren A. A. Rönnmark .................................................................................
900
8,900
E. Pensionsstaten lör avskedade tjänstinnehavare.
Förslagsanslag .....................................................................................................
320,000
F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.
a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag ..............................................................................
25,000
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinröttning, se särskilt anslag å riksstaten.
G. Omkostnadsstaten.
Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................
2,720
Gottgörelse till rådhusrätterna för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15
februari 1841 och den 6 april 1858, förslagsanslag ..........................................
4,000
Anslag till rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................
45,000
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag
65,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
f> 7
Kro
nor.
Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-
personalens tjänstebålar, förslagsanslag ..................................................
30,000
» » expenser, förslagsanslag .......................................................................
125,000
» » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................
20,000
» » läkarvård och medikamenler samt begravningshjälp, förslagsanslag ..........
20,000
j » » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom
nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfatlningarna ..............
1,500
1
«• » .läkt- och båtlega samt häsllega och resekostnader, förslagsanslag...............
175,000
'' 1
> » utbildning i tulltjänstcn, förslagsanslag ..................................................
21,000
» * tullljänstcmäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........
125,000
» » beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt
lull tjänstemäns andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar, förslagsanslag
500,000
6,000
» » diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................
45,620
1,185,840
• Summa kronor
7,813,100
Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1920.
Kronor.
Arvode till särskild ordförande i gränstullrältcn inom Norrbottens län .................................
2,000
■s » tolk för finska språket vid » » » » .................................
300
» > präst i Sandhamn ..............................................................
250
» » skollärare i Landsort.......................................................................................
70
100
Summa kronor
2,720
Öl ^
68
Riksdagens skrivelse Nr 1 A.
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 sjunde
huvudtitel. Finansdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ..........................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Biträde inom departementet vid beredning av ärenden
rörande bankväsendet m. m., förslagsanslag,
högst ...........................................................
Extra byråchef för lagärenden, förslagsanslag, högst
Fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en
särskild föredragande av ärenden rörande elektriska
anläggningar m. m , förslagsanslag, högst.........
Förstärkning av arbetskrafterna å departementets
regeringsrättsbyrå, förslagsanslag, högst .........
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra Ordinarie : Extra
anslag j anslag | anslag
Kronor Kronor Kronor
17,000
133,300
4,700
Säger för departementet...............................! 156,000
1 a
lb
2
3
il
B. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium:
Kammarkollegium:
Bestämt anslag.............................. 189,600
Förslagsanslag .............................. 3,000
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium,
förslagsanslag, högst ..................
Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor
tillhörande handlingar, förslagsanslag,
högst .........................................................!
Statskontoret:
Statskontoret ...............................................
Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets
riksbokslutsbyrå, förslagsanslag, högst ......
Mynt- och j usteringsverket:
Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader, reservationsanslag, att
av inkomst av myntning och justering direkt
utgå .........................................................
Kommerskollegium:
Kommerskollegium..........................................
Upplysningssektion å kommerskollegii handels
byrå, förslagsanslag, högst...........................
192,600
67,050
1,950
349,400
21,550
192,600
196,200
1,060,000
8,100
1,050
6,725
15,875
69,000
11,425
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
69
9
Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för
handläggning av ärenden rörande kraftlednings
lånefonden, förslagsanslag, högst..................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
| Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
7,150
33,750
1
10
Fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium
förslagsanslag, högst .................................
349,400
62,450
Kammarrätten:
Kammarrätten ...........................................
11
12
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
m. m., förslagsanslag, högst.................
78,926 1
13
Statistiska centralbyrån:
Avlöningsmedel ...................................
152,600
28,200
2,000
14
Amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga
biträden, reservationsanslag ......................
15
16
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag...
Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsan- slag .......................................
182,800
6,500
Byggnadsstyrelsen m. m.:
Byggnadsstyrelsen ..................................
17
159,600
3,000
18
19
Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vi- kariatsersättningar m. m., förslagsanslag, högst
Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga
byggnader, reservationsanslag ...................
30,000
20
Lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m.,
förslagsanslag, högst .................................
13,250
254)00
21
Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ...............
162,600
68,250
Patent- och registreringsverket:
Upprätthållande av patent- och registreringsver- kets verksamhet, reservationsanslag, att av
patent- och varumärkes- samt registreringsav- gifters medel direkt utgå........................
22
771,200
23
Kostnader, som föranledas av överståthållarämbe- tets och länsstyrelsernas befattning med vissa
slag av registrering, förslagsanslag.........
4,000
24
Bankinspektionen:
Upprätthållande av bankinspektionens verksam- het, reservationsanslag, att av bidrag till bank- inspektionen direkt utgå ..............................
80,500
263,850
25
Statens provningsanstalt:
Upprätthållande av statens provningsanstalts verk- samhet, förslagsanslag, att i första hand av
inkomster av provningsanstalten direkt utgå...
1
Säger för de centrala ämbetsverken
3,585,450
300,551
1
C. De centrala ämbetsverken under- lydande stater.
Bergsstaten:
Bergsstaten .......................................
2
Arvoden åt två gruvingenjörer, förslagsanslag,
högst.............................................
10,400 :
70
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Ordinarie
ansl ag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag j
Kronor i
3
7,600
20,800
4
Inspektion över elektriska anläggningar för belys- ning eller arbetsöverföring:
5
6
Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag, högst
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, förslags-
7,800
167,400
7
Undervisningsanstalter för sjöfart:
178,120
8
9
10
Navigationslärarkursen, reservationsanslag ......
elders tillägg för personalen vid undervisningsan- stalterna för sjöfart, förslagsanslag..............
Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid
navigationsskolorna, förslagsanslag...............
2,200
11,000
19,700
191,320
19,700
11
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag...............
32,200
Säger för de centrala ämbetsverken underlydande
stater...........................................................
336,720
205,300
1
D. Handel och sjöfart.
Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst
30.000 1
20.000 j
36.000
3
Auktoriserade handelskammare i riket, förslagsan-
4
Svenska handelskamrarna i London och i Frank-
i
35,000
5
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik,
650
6
Internationella statistiska institutets permanenta
1,000
l
9
10
Ersättning till sjömanshusen, förslagsanslag, högst
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag
Dispaschörsväsendet, förslagsanslag, högst .........
Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,
högst ............................................................
40.000
27.000
4,000
48,500 i
Säger för handel och sjöfart
242,150
! 1 a
lb
E. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:
2,700
3,000
Reservationsanslag ......................................
5,700
i Q a
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
28,500
2b
2 c
2 d
Reservationsanslag:
Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, vilka icke ägna sig
åt bergshanteringen....................... 12,500
Reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri..................... 14,000
Reseunderstöd åt verkmästare och för- män inom industrien ..................... 10,000
36,500
65,000
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
71
3
4
5
I 1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
12
13
1
2
3
4
Sveriges hantverksorganisation, förslagsanslag,
högst ............................................................
J Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av
lärlingar m. m., förslagsanslag, högst...............
Föreningen för svensk hemslöjd, förslagsanslag.
\ högst............................................................[
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd
F. Skatteomkostnader.
Tullverket:
Tullverket, förslagsanslag ..............................
Bidrag till tullstalens enskilda pensionsinrättning,
förslagsanslag, högst .................................
Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
förslagsanslag, högst.....................
Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, förslagsanslag, högst ........
Ortstillägg åt befattningshavare å exlra stat
vid tullverkets lokalförvaltning m. fl., förslagsanslag
.....................................................
Tillfälliga lönetillägg till tullverkets personal, förslagsanslag
................................................
Kontrollstyrelsen:
Kontrollstyrelsen.............................................
Upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens
avdelning för rusdrycksförsäljnings
ärenden,
förslagsanslag, högst .....................
Särskild föredragande inom kontrollstyrelsen för
ärenden angående skattefri sprit in. m., reservationsanslag,
att av denalureringsavgiftcr direkt
utgå .....................................................
Kontroll å tillverkningsavgifler, förslagsanslag, ...
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..................
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,
förslagsanslag ..............................
Observations-och uppbördsprocent^- m. m., förslagsanslag
.........................................................
Suger för skatteomkostnader .
G. Kronaus publika hus.
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus
i Stockholm, förslagsanslag ........................
Byggnader och reparationer, reservationsanslag ...
Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms
slott, reservationsanslag.....................
Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna,
reservationsanslag .......................................|
Ordinarie
Extra
|
1 Ordinarie
1
Extra
anslag
anslag
[ anslag
! anslag
Kronor
| Kronor
1 Kronor
Kronor
1
4,000
14,250
1
15,000
1
| 70,700
| 33,250
7,813,100
10,000
25,600
391,200
43,000
631,800
7,823,100
1,091,600 ^
80,800
35,000
«*
7,800
80,800
42,800
800,000
420,000
1,500,000
1
20,000
i
10,643,900
1,134,400
I
50,000
370,000
130,000
1,000,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
5
1
1
1
2
3
3
4
5
6
7
; 8
9
10
,11
12
13
14
15
16
17
18
19
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län, reservationsanslag
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
4,500
Säger för kronans publika hus
H. De kungl. teatrarna.
Kungl. operan ...................................................
I. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Upprätthållande av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi,
förslagsanslag, högst.........
J. Diverse.
Alderstillägg, förslagsanslag.............................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
........................................................
Städers friheter, förslagsanslag:
Direkt anvisning.............................................
Friheter.........................................................
Restitutioner, förslagsanslag.............■.............
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga
i landsting, reservationsanslag, att av bevillning
av fast egendom samt av inkomst direkt utgå...
Ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
....................................
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag
...................................................
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ......j
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ...
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag
Statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner,
förslagsanslag..............................
Vissa utskylder för det brittiska beskiekningshuset;
i Stockholm, förslagsanslag ........................
Bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet, förslagsanslag,
högst..........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m, förslags-,
anslag .........................................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ....... ......
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-''
slagsanslag...................................................1
Extra utgifter, reservationsanslag
44,670
30 i
420,0001 1,134,500
60,000 ;
40,000
55,000
3,500,000
44,700
1 300,000
4,672,440
3,100,000
100,000
3,800,000
75.000
120,000
133,064
375,000
57.000
45.000
80.000
125.000
600.000
1,000
8,000
Säger för diverse]...............|...............| 12,532,204 | 4,659,000
Summa!...............!...............127,843,974 1 7,725,026 1
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTEYC KERI-AKTIEBOLAG, 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.