Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1919-06-12 · 272 sidor, varav 267 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 267 av 272 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:8a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A, 42, 59, 60, 62, 69, 70, 71, 78, 79, 80, 95, 97,

98, 102, 103, 104, 105, 106, 108, 109, 110, 114, 146, 147 och 158 samt memorial

nr 87, 99 och 142).

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920

åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får

riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under

åberopande av punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A.

Departe
mentet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departe
mentet.

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels på ordinarie stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders

Kungl. Maj:ts kansli uppföra ytterligare

ett kansliråd med en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor,

tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, vartill

kan komma ett ålderstilägg till lönen å 600 kronor,

en förste kanslisekreterare med en avlöning av 5,800 kronor, därav

lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg 400

kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500

kronor, samt

två andre kanslisekreterare, en var med en avlöning av 4,000 kronor,

därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstilllägg

300 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 500 kronor,

en vaktmästare med en avlöning av 1,600 kronor, därav lön 900

kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor,

med skyldighet för en var av nu nämnda befattningshavare att vara

underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och

bestämmelserna;

dels höja det å departementets ordinarie stat uppförda anslaget till

amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar med 4,350 kronor till

36,150 kronor;

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höja det

ordinarie anslaget till departementet med 27,850 kronor;

dels med föranledande av utav 1918 års lagtima riksdag, i samband

med lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

fattat beslut angående tillägg till departementets ordinarie stat

höja departementets ordinarie anslag med 1,500 kronor;

dels ock, vid bifall till det av Eders Kungl. Maj:t till innevarande års

riksdag framlagda förslaget angående reglering av de inom statsförvaltningen

anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner, höja

samma anslag med 6,400 kronor;

kommande vid bifall till vad i denna punkt anförts och föreslagits

det ordinarie anslaget till departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts

kansli att ökas från dess nuvarande belopp, 188,400 kronor, med 35,750

kronor till 224,150 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början upprättande av en

ny byrå inom ecklesiastikdepartementet, avsedd för ärenden angående yrkesundervisningen

och bestående av ett kansliråd, en förste kanslisekreterare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

och en andre kanslisekreterare. Enligt förslaget skulle nämnda befattningar

uppföras på ordinarie stat från och med år 1920, men har för mötande

av redan under år 1919 motsedd arbetsökning föreslagits uppförande på

tillllggsstat för år 1919 av anslag till avlöning under senare delen av sistnämnda

år åt en extra byråchef och en extra andre kanslisekreterare. Förslaget,

som är betingat av 1918 års riksdags beslut angående praktiska

ungdomsskolor och därmed förenad utvidgning av förutvarande folkskolöverstyrelsen

med en yrkesskolavdelning, får alltså betraktas som en konsekvens

av detta riksdagens beslut, och har riksdagen, som väl inser vikten

av att hithörande frågor redan från början varda inom departementet

behörigen tillgodosedda, intet att erinra mot förslaget i denna del.

Beträffande medel till ersättning åt vissa tjänstemän redan under år 1919

har riksdagen ansett sig böra godtaga äskandet även i detta avseende.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit uppförande å departementets

stat av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning. En sådan befattning,

vilken redan vid departementets senaste omorganisation ansågs erforderlig

men då avstyrktes av löneregleringskommittén, anser sig riksdagen numera,

i betraktande av den alltmer ökade arbetsmängden inom departementet,

böra inrättas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser dessutom tillgodoseende av vissa

behov, betingade av departementets förestående förflyttning till nya lokaler.

I detta avseende begäres medel, 1,500 kronor, till en telefonvakt samt uppförande

å stat av en ny vaktmästarbefattning. I avseende å telefonvakten,

vilken även torde varda behövlig under år 1919, har riksdagen intet att

invända. Vad däremot angår uppförande å ordinarie stat av en ny vaktmästarbefattning,

må erinras, att departementet redan nu förfogar över en

ordinarie förste vaktmästare och fyra ordinarie vaktmästare. Vid detta

förhållande är riksdagen ej övertygad om behovet av inrättande av en ny

vaktmästartjänst och har förty ej bifallit förslaget i denna del.

Vad beträffar det föreliggande förslaget i övrigt, har detsamma icke

givit riksdagen anledning till erinran. I fråga om den föreslagna ökningen

av departementets ordinarie anslag på grund av lönereglering för de kvinnliga

biträdena får riksdagen erinra om att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts i sistnämnda hänseende gjorda framställning.

Riksdagen har alltså

dels på ordinarie stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders

Kungl. Maj:ts kansli uppfört ytterligare

ett kansliråd med en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000

kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor,

vartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor,

Departe
mentet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentet.

4 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en förste kanslisekreterare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön

3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg 400

kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500

kronor, samt

två andre kanslisekreterare, en var med en avlöning av 4,000 kronor,

därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg

300 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor,

med skyldighet för en var av nu nämnda befattningshavare att vara

underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och

bestämmelserna;

dels höjt det å departementets ordinarie stat uppförda anslaget till

amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar med 4,350 kronor till

36,150 kronor;

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höjt

det ordinarie anslaget till departementet med 26,250 kronor;

dels med föranledande av utav 1918 års lagtima riksdag, i samband

med lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

fattat beslut angående tillägg till departementets ordinarie stat

höjt departementets ordinarie anslag med 1,500 kronor;

dels ock, med anledning av riksdagens beslut angående reglering av

de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner,

höjt samma anslag med 6,400 kronor;

kommande förty det ordinarie anslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli att ökas från dess nuvarande belopp, 188,400

kronor, med 34,150 kronor till 222,550 kronor.

2:o) I förslaget till riksstat för år 1920 är det ordinarie förslagsanslaget:

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, övergångsstat,

upptaget till oförändrat belopp å högst 16,200 kronor. Å nämnda övergångsstat

äro, bland annat, uppförda två kanslisekreterare å kansliavdelningen,

en var med en avlöning av 4,000 kronor samt provisoriskt avlöningstillägg

å 1,200 kronor, inalles 5,200 kronor. Enligt vad riksdagen

inhämtat, har en av dessa kanslisekreterare jämlikt Eders Kungl. Maj:ts

beslut den 31 december 1918 utnämnts till sekreterare hos lantbruksstyrelsen,

i följd varav ifrågavarande anslag bör minskas med ett belopp

av 5,200 kronor.

Riksdagen har därför minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, övergångsstat,

nu högst 16,200 kronor, med 5,200 kronor till högst 11,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till extra

föredragande ra. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisa på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,200 kronor.

Till extra föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet har riksdagen

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

beviljat på extra stat för vart och ett av åren 1918 och 1919 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 15,600 kronor. Av detta anslag utgår till

en särskild föredragande för det inom departementet förekommande arbetet

med de prästerliga löneregleringarna ett belopp av 8,000 kronor, till biträde

åt denne föredragande 4,000 kronor och till täckande av ökade kostnader

för renskrivning 600 kronor.

Det föreliggande förslaget om anslagets höjning avser i huvudsak beredande

av ökad ersättning åt ifrågavarande föredragande samt åt en

ho3 honom anställd amanuens.

Riksdagen, som icke funnit något att häremot erinra, har till extra

föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,200 kröner.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att till avlönande

av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation anvisa

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor, varav

2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Som bekant föreslog på sin tid den så kallade statistiska kommittén,

bland annat, att den officiella statistiken skulle i så stor utsträckning,

som lämpligen kunde ske, förläggas till ett centralt statistiskt verk, till

vilket verk även undervisningsstatistiken skulle överflyttas. Beträffande

sistnämnda statistik hade kommittén framlagt vissa riktlinjer, avseende

dess utvidgning och ytterligare bearbetande. För undervisningsstatistiken

i dess av kommittén föreslagna utvidgade skick skulle efter överflyttningen

till det av kommittén ifrågasatta statistiska ämbetsverket erfordras en

förste aktuarie såsom ledare av arbetet.

Sedermera avgav dåvarande kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet

C. Gustafsson år 1913 ett av honom utarbetat förslag till omorganisation

av departementets avdelning för undervisningsstatistik. Enligt

detta förslag skulle inom ecklesiastikdepartementet upprättas en med departementets

övriga byråer fullt sidoordnad och i alla avseenden likställd

byrå för de undervisningsstatistiska ärendena. Personalen skulle, bland

andra, utgöras av en byråchef, en förste aktuarie och en aktuarie.

Departe
mentet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentet.

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Efter det vidare särskilda sakkunniga tillkallats för att inom departementet

biträda vid verkställandet av utredning rörande undervisningsstatistikens

ordnande, avgåvo dessa sakkunniga den 2 december 1913 utlåtande

och förslag i ämnet. De sakkunniga uppdrogo därvid vissa riktlinjer för

en omorganisation av undervisningsstatistiken och anförde beträffande förslaget

om en särskild statistisk byrå inom ecklesiastikdepartementet, bland

annat, följande:

Då frågan om den allmänna statistikens i allmänhet blivande organisation

ännu icke vunnit sin lösning utan sammanförts med frågan om

en omorganisation av den centrala förvaltningen över huvud, ansåge de

sakkunniga uteslutet, att, på sätt Gustafsson föreslagit, en särskild statistisk

byrå nu skulle definitivt organiseras inom ecklesiastikdepartementet.

I händelse av undervisningsstatistikens överflyttande till statistiska centralbyrån,

syntes nämligen en särskild byråchef för denna statistik icke

komma att erfordras. Lika litet kunde emellertid för närvarande ifrågasättas

att genomföra statistiska kommitténs förslag om en överflyttning av

undervisningsstatistiken till statistiska centralbyrån. Det behov av ökade

arbetskrafter, som den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av

undervisningsstatistiken kunde komma att medföra, måste därför enligt de

sakkunnigas åsikt tillfredsställas genom provisoriska åtgärder. Då de sakkunniga

hade att i överensstämmelse med vissa närmare angivna allmänna

principer framlägga sitt förslag till en provisorisk omorganisation av departementets

statistiska avdelning, mötte först behovet av en särskild ledare

för arbetet med själva genomförandet av undervisningsstatistikens omorganisation.

Det syntes nämligen uppenbart, att arbetet med uppgörande av

förslag till nya formulär och föreskrifter för primär uppgift er, planläggandet

av den förändrade bearbetningen och utarbetandet av de första

nya publikationerna måste ställa så betydande krav på ledaren, att en

tjänst av tredje graden måste inrättas. Då denna befattning, så vitt då

kunde bedömas, näppeligen skulle komma att behövas, därest framdeles

undervisningsstatistiken komme att förläggas till statistiska centralbyrån,

vore det en självklar sak, att den nya befattningen endast kunde uppföras

på extra stat.

I den framställning, som i ämnet gjordes till 1914 års senare riksdag,

förklarade sig vederbörande departementschef i allt väsentligt biträda vad

ovanberörda sakkunniga anfört samt erinrade om vissa arbetsfält, som förelåge

för en omorganiserad undervisningsstatistisk avdelning inom departementet.

Genomförandet av den tilltänkta omorganisationen komme enligt

departementschefens mening att bliva eu ganska maktpåliggande uppgift,

och det vore därför angeläget, att för ifrågavarande arbete kunde förvärvas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en särskilt dugande kraft. Den person, som kunde komma att för detta

ändamål anställas, skulle närmast få sig ålagt att uppgöra förslag till nya

formulärblanketter och till föreskrifter rörande deras användning samt att

i övrigt planlägga bearbetningen av de inkomna uppgifterna och utarbetandet

av de första statistiska publikationerna. I)å sålunda denne persons

uppdrag skulle bliva av övergående beskaffenhet, borde det tydligen icke

ifrågakomma att för detta ändamål nu inrätta en särskild tjänst.

. Till arvode åt en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation

beviljade 1914 års senare riksdag, på Eders Kungl. Maj:ts därom omorda

framställning, på extra stat för år 1915 ett belopp av 7,800 kronor, och

har alltsedan dess nämnda belopp år för år av riksdagen beviljats.

Arbetet med undervisningsstatistikens omorganisation pågår alltså nu

på det femte året, och det förefaller riksdagen, som om tidpunkten snart

vore inne, då själva omorganisationsarbetet borde vara slutfört och de

undervisningsstatistiska arbetena kunna fullföljas efter de grunder, som

eventuellt framstått såsom resultat av tilläventyrs förekommande förändringar

i ifrågavarande arbetens anordning. Riksdagen tilltror sig emellertid

icke att i denna fråga nu kunna gorå något bestämt uttalande, än

mindre vidtaga några särskilda åtgärder, men förväntar riksdagen, att förevarande

arbeten inom en snar framtid skola varda definitivt avslutadeoch

lärer Eders Kungl. Maj:t ej vilja underlåta att för riksdagen omförmäla,

när detta kan vara att förvänta, ävensom framlägga förslag till

slutlig, t ordnande av undervisningsstatistikens organisation.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till avlönande

av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor, varav 2,500

kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att från och

med år 1920 höja det ordinarie anslaget till riks~ och landsarkiven nu

111,980 kronor, med 4,250 kronor.

Anslagshöjningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut

i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga

Departe
mentet.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

8 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

befattningshavare, dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års

riksdag framlagda förslag angående lönereglering för de inom statsförvaltningen

anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda avseende åberopar sitt i särskild skrivelse

angående detta ärende omförmälda beslut, får anmäla, att riksdagen

från och"med år 1920 höjt det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven,

nu 111,980 kronor, med 4,250 kronor.

6;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att höja det

å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrivning och flitpenningar, nu 11,750 kronor, med 5,850

kronor till 17,600 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion (nr 2), däri hemställts, att riksdagen ville höja det

å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrivning och flitpenningar, nu 11,750 kronor, med 8,650

kronor till 20,400 kronor.

I motionen har till stöd för framställningen anförts följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 5, har Kungl.

Maj:t upptagit en av riksarkivarien gjord framställning om höjning av

riksarkivets anslag till amanuenser. Beträffande den allmänna motiveringen

för anslagsförhöjningen kan hänvisas till den kungl. propositionen,

i vilken statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet i anslutning

till riksarkivariens framställning betonar, att de hittills vid riksarkivet

förekommande amanuensarvodena varit osedvanligt låga i all synnerhet

vid en jämförelse med vad som i ersättning utgår till motsvarande befattningshavare

vid liknande institutioner, till exempel kungl. biblioteket

och vitterhetsakademien, och att därför en förhöjning är behövlig.

Departementschefen har ock anslutit sig till riksarkivariens förslag

i fråga om antalet av de arvoden denne lagt till grund för sin anslagsberäkning.

Ifrågavarande förslag utgår från ett antal av sex amanuensei

med fast5 arvode och viss daglig tjänstgöringsskyldighet för den.löpande

tjänstgöringen och därjämte en med särskilt uppdrag vid. medeltidsavdelnino-en.

I fråga om detta antal kan förtjäna framhållas, att riksarkivet

alltsedan 1910 och tills in under 1917 kunde arbeta med sex dylika

amanuenser med fast arvode och viss daglig tjänstgöringsskyldighet.

Att därefter antalet sådana arvodister under 1918 nedgått till fem, har,

såsom i den kungl. propositionen framhållits, berott på dugande krafters

avgån g till enskild verksamhet, vilket den nu äskade arvodesförhöjningen

just skulle hava till ändamål att motverka. Tydligt är också, att riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagen skrivelse Nr 8 A. 9

arkivet med alltjämt vidgade samlingar och verksamhetsområde nu för

den löpande tjänstgöringen icke kräver mindre antal amanuenser än under

perioden 1910—1916. Nytillkommen arvodistplats är enligt förslaget

endast den för medeltidssainlingen avsedda. Dess behövlighet, för så vitt

icke synnerligen betydelsefulla beståndsdelar av denna samling skola gå

mot förstöring, torde i propositionen vara tillräckligt ådagalagd.

Däremot har den kungl. propositionen föreslagit vissa modifikationer

i de av riksarkivarien förordade arvodesbeloppen. Riksarkivarien har för

de sex amanuenserna för den löpande tjänstgöringen föreslagit såsom

»genomsnittsbelopp» 2,400 kronor och för medeltidsamanuensen 2,000

kronor. Den kungl. propositionen har minskat dem till respektive 2,000

och 1,600 kronor.

Mot denna nedsättning ber jag att få göra vissa synpunkter gällande.

I fråga om densamma, vad angår de sex amanuenserna, framhåller departementschefen,

att tjänstgöringstidens längd i regel synes belöpa sig till

3 å 4 timmar om dagen, och att, därest denna tjänstgöringstid bibehålies,

högre belopp än 2,000 kronor näppeligen torde böra ifrågakomma. Häremot

är följande att invända. Under hela tiden 1910—början av 1917

hade en av riksarkivets arvodister en daglig tjänstgöringstid av 5 timmar;

och den omständigheten, att vid hans befordran till ordinarie tjänsteman

1917 icke en liknande tjänstgöringstid kunde påläggas någon av de dåvarande

amanuenserna, utesluter icke önskvärdheten för riksarkivet att,

så snart det blir möjligt, kunna försäkra sig om sådant arbetsutbyte av

någon sin amanuens. Det skulle tvärtom vara synnerligen gagneligt, ju

större utsikter härtill yppades. Funnes medel, skulle det redan nu kunna

ske. Men den samlade arvodessumman måste då vara så hög, att den

medger ett för en så långt utsträckt tjänstgöring tillräckligt ersättningsbelopp,

utan att därigenom något eller några av de övriga arvodena bliva

alltför små.

Den kungl. propositionen har betonat rimligheten av att arvodesbeloppen

i riksarkivet jämföras med vad motsvarande befattningshavare erhålla

vid liknande institutioner, exempelvis kungl. biblioteket och vitterhetsakademien.

En dylik jämförelse torde visa, att de av riksarkivarien

föreslagna beloppen icke äro för höga.

Vad kungl. biblioteket angår, framgår av den kungl. propositionen

(sid. 31), att riksbibliotekarien för detta föreslagit 2 amanuensarvoden

(med 5 timmars daglig tjänstgöring) å 3,000 kronor, 2 (med 4 timmar)

å 2,400 kronor och 2 (med likaledes 4 timmar) ä 2,000 kronor. Den

kungl. propositionen har godtagit dessa arvodesbelopp och betecknat de

förutvarande (1,200 å 2,000 kronor) såsom »otillbörligt låga» samt fram
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 2

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hållit huru rekryteringsmöjligheterna måste ytterligt försvåras, därest amanuensarvodena

bibehållas vid nuvarande belopp, medan läroverkslärarnes

avlöningsförhållanden nu så avsevärt förbättrats. Lägsta arvode vid kungl.

biblioteket blir alltså 2,000 kronor, och det kan under sådana förhållanden

icke vara lämpligt att reglera riksarkivets arvodesförhållanden så, att

riksarkivet antingen berövades möjligheten att kunna uttaga relativt lång

tjänstgöringstid eller nödgades sätta sina begynnelsearvoden lägre än kungl.

bibliotekets. Då riksarkivarien nu för riksarkivet föreslagit 6 arvodesbelopp

å i genomsnitt 2,400 kronor eller sammanlagt 14,400 kronor, har

han i allt fall stannat något under kungl. bibliotekets, vilka sammanlagt

uppgå till 14,800 kronor. Att åter en genomsnittsberäkning valts beror,

såsom i riksarkivariens framställning framhålles, på att arvodena lämpligen

böra avpassas efter tjänsteålder och tjänstgöringstid m. m., vilka förhållanden

kunna variera olika år. Samma tjänstgöringstid kan alltså, likasom

även sker i kungl. biblioteket, komma att ersättas med olika arvoden; och

det kan i vissa fall vara gagneligt att även för kortare tid än den normala

förvärva en kraft, som eljest ej skulle stå att erhålla. Bland riksarkivets

nuvarande arvodister har en emellertid varit amanuens i dess

tjänst i tolv år och en annan i åtta, vadan de måste anses innehava tillräcklig

tjänsteålder för arvode utöver minimigrad.

Arvodesförhållandena vid vitterhetsakademien framgå av den kungl.

propositionen sid. 178 ff. Kungl. Maj:t föreslår där för manliga amanuenser

ett arvode å 3,600 kronor och 2 å 2,600 kronor, för en bibliotekarie

3,000 kronor, för en kvinnlig amanuens vid myntkabinettet 2,600

kronor och för två kvinnliga amanuenser vid statens historiska museum

sammanlagt 4,500 kronor. Samtliga dessa arvoden uppgå alltså till åtskilligt

över 2,000 kronor. I propositionen meddelas jämväl, att amanuenser

vid nationalmusei konstavdelning åtnjuta med var annandag stjänstgöring

ett arvode av 2,400 kronor.

Amanuensarvodena vid med riksarkivet jämförbara institutioner skola

sålunda enligt den kungl. propositionen i vissa fall kunna stiga väsentligt

högre än riksarkivets. Tjänstgöringstiden är vid dessa institutioner

visserligen i några fall längre än den för riksarkivet för närvarande tilllämpade,

men sättas riksarkivarvodenas slutsumma ej högre än som föreslagits

i den kungl. propositionen, blir riksarkivet urståndsatt att, såsom

eljest vore önskligt, utsträcka tjänstgöringen. I fråga om rekryteringsmöjligheter

bleve riksarkivet väsentligt ogynnsammare ställt. En aspirant

frågar nämligen ej blott efter begynnelsearvode, utan ock efter dess möjlighet

att växa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då i deri kungl. propositionen framhålles, att amanuenserna i riksarkivet

skulle bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring, som ställts

i utsikt för extra tjänsteinnehavare i allmänhet, bör erinras, att samma

förutsättning även är uttalad beträffande amanuenserna vid det kungl.

biblioteket (sid. 32). Ifrågavarande löneförbättring kan således ej vara

något skäl att ej även i övrigt likställa nu nämnda befattningshavare.

Skulle man utsträcka jämförelsen till i den kungl. propositionen berörda

assistenter (d. v. s. förutvarande amanuenser) vid naturhistoriska

riksmuseet, visar sig ännu tydligare behovet av att ej sätta nu ifrågavarande

arvodesanslag för lågt. Det bör härvid jämväl erinras, att riksarkivets

samlingar i oersättlighet och betydelse för det allmänna icke äro

några andra samlingar i riket underlägsna, och att alltså vikten av god

rekrytering för deras vård icke får underskattas. Den verksamhet, som

påkallas av amanuenserna — att arbeta sig in i växlande tiders och förvaltningsgrenars

förhållanden för att i enlighet därmed kunna ordna arkivsamlingar

och med upplysningar tillhandagå de forskande — kräver

vetenskaplig utbildning och även i övrigt väl kvalificerade krafter.

Vad till sist angår den vid riksarkivet för medeltidsavdelningen föreslagna

amanuensen, har den kungl. propositionen för honom föreslagit ett

arvode av 1,600 kronor mot av riksarkivarien förordade 2,000 kronor.

Riksarkivariens förslag grundade sig därpå, att då begynnelsearvodena i

riksarkivet — likasom i kungl. biblioteket — ansågos böra vara i regel 2,000

kronor, icke något skäl syntes föreligga, varför icke nu ifrågavarande

amanuens skulle tillerkännas ett dylikt arvode. Det lider nämligen icke

något tvivel, att hans närmaste arbetsuppgift — medeltidssigillen — är

av sådan omfattning och tillika i sådant behov av skyndsamt omhändertagande,

att den påkallar fullt ut den dagliga tjänstgöringstid, som av en

med detta belopp avlönad arvodist kan skäligen utkrävas. Uppgiften skulle

emellertid icke vara inskränkt enbart till sigillen, utan även omfatta andra

arbeten inom medeltidsavdelningen. Den ifrågavarande amanuensen har

sedan 1912 gjort tjänst i riksarkivet, men hittills utan fast arvode och

mot en mycket ringa ersättning, men har under tiden alltmer utbildat sig

på området. Även detta talar för att det arvode, som nu år ifråga, icke

sättes lägre än övriga begynnelsearvoden.»

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag förutsätter ett antal av sex

amanuensarvoden, vart och ett å 2,000 kronor och ett sådant arvode å 1,600

kronor, vartill skulle komma tillfällig löneförbättring, varom framställning

till innevarande års riksdag ställts i utsikt. Departementschefen har här
-

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid utgått från den nu i regel förekommande tjänstgöringstiden av 3 å 4

timmar om dagen för varje amanuens,

I motionen åter framkålles önskvärdheten av en utsträckning av tjänstgöringstidens

längd till 5 timmar för någon amanuens, och har i anledning

därav räknats med ett högre genomsnittsbelopp för varje amanuensarvode

än vad fallet varit beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen hyser visserligen den uppfattningen, att ett tillgodoseende

av riksarkivets behov i det av motionären angivna syfte är synnerligen

önskvärt. Riksarkivets ställning har nämligen under tidernas lopp väsentligen

förändrats. Från att ursprungligen vara en arkivdepå har riksarkivet utvecklats

till en central myndighet för allt arkivväsen i riket. Riksarkivet

har vidare kommit att erbjuda allt större och mer omfattande material

för forskningar och undersökningar av olika slag. Ju mer arkivets samlingar

bliva uppmärksammade och anlitade, desto större anspråk komma

ock att ställas på den tjänstemannapersonal, som är för vården av desamma

erforderlig. Det förefaller riksdagen, som denna ämbetsverkets

ändrade karaktär och dess utvidgade arbetsområde borde, då det gäller betingelserna

att kunna fullgöra vad verket i detta avseende åligger, vinna

mer beaktande än vad hittills synes hava varit fallet.

I motionen vill riksdagen se ett uttryck för riksarkivets behov av en

bättre och ändamålsenligare organisation av sina arbetskrafter. Dock har

riksdagen icke ansett sig kunna på grundvalen av vad häri anföres lämna

sitt tillstyrkande obetingat till de krav, som i densamma göras gällande.

Ett bifall till motionärens förslag borde enligt riksdagens mening förbindas

med föreskrifter angående längden av amanuensernas tjänstgöringstid,

och har riksdagen, då någon utredning och något förslag såväl härutinnan

som beträffande tjänstgöringsförhållandena i övrigt i riksarkivet icke föreligger,

funnit sig sakna förutsättningar för ett närmare bedömande av

denna fråga. Det lärer emellertid kunna antagas, att i den framställning,

som ett kommande år kan vara att förvänta från riksarkivet, man icke

kommer att underlåta att lämna en uttömmande utredning rörande en

ändamålsenlig organisation av ämbetsverkets arbetskrafter.

Emellertid har riksdagen icke ansett sig nu helt kunna avvisa de krav,

som kommit till uttryck i motionen, då dessa enligt riksdagens mening synas

vara i väsentliga delar berättigade. Med hänsyn till den antydda

önskvärdheten av en fullständigare utredning i ämnet, har riksdagen därför,

utöver vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, beslutat, att såsom förstärkning

till det ordinarie amanuensanslaget på extra stat för år 1920

anvisa ett belopp av 1,500 kronor. Med detta anslag avser riksdagen att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13

bereda riksarkivet möjlighet att tillförsäkra sig en daglig tjänstgöringstid

av 5 a 6 timmar av en eller annan amanuens.

Riksdagen har därför, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning

samt i anledning av ovanberörda motion,

dels höjt det å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser,

vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 11,750

kronor, med 5,850 kronor till 17,600 kronor;

dels och till förstärkning av nyssnämnda anslag beviljat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

Det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven, nu 111,980 kronor,

kommer förty att ökas med 10,100 kronor till 122,080 kronor.

7:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 6) gjorda framställning

får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, anvisat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 8,800 kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i

Uppsala, Vadstena och Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande

till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet ifråga,

dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera av landsarkiven

i Uppsala, Lund och Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet

i Vadstena med högst 400 kronor.

Under ett flertal år har riksdagen på extra stat anvisat 1,800 kronor

till en amanuens vid vartdera av landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund

och Göteborg. För år 1919 utgå dylika anslag blott för landsarkiven i

Uppsala, Vadstena och Göteborg. Vid landsarkivet i Lund har behovet av

motsvarande anslag försvunnit, sedan från och med år 1919 en andre arkivariebefattning

inrättats därstädes.

Vidare har riksdagen på extra stat anvisat till ersättning åt extra

biträden: vid landsarkivet i Uppsala för vart och ett av åren 1913—1916

med 800 kronor och för vart och ett av åren 1917—1919 med 1,000

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

14 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, vid landsarkivet i Lund för vart och ett av åren 1913—1919

med 1,000 kronor och vid landsarkivet i Vadstena för år 1919 med 400

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär följaktligen beredande, utöver vad

förut till ändamålet utgått, av ett anslag å 1,000 kronor till ersättning åt

extra biträden jämväl vid landsarkivet i Göteborg.

Riksdagen, som icke funnit något att häremot erinra, har anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 8,800 kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i

Uppsala, Vadstena och Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till

ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga,

dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera av landsarkiven i

Uppsala, Lund och Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet

i Vadstena med högst 400 kronor.

9:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t (punkten 8) föreslagit

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för fortsatt

registrering av Svea hovrätts domar under 1600-talet och av hittills outgivna

delar av rådets protokoll i justitieärenden för samma tid, i vad

angår till Eders Kungl. Maj:t fullföljda mål av civil och kriminell natur,

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor.

Bibliotek.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att från

och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till kungl. biblioteket, nu

136,800 kronor, med 3,200 kronor.

Anslagshöjningen är betingad dels av 1918 års lagtima, riksdags beslut

ifråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag

framlagda förslag angående lönereglering för de inom statsförvaltningen

anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i särskild skrivelse anmält sitt i sistnämnda hänseende

i ärendet fattade beslut, har från och med år 1920 höjt det ordinarie

anslaget till kungl. biblioteket, nu 136,800 kronor, med 3,200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 15

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att höja

det å kungl. bibliotekets ordinarie stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,

arvoden, flitpenningar åt extra biträden, tillfällig renskrivning,

eftermiddagstjänst in. m. från dess nuvarande belopp, 19,100 kronor, med

12,500 kronor till 31,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen, varigenom

huvudsakligen avses att bättre än hittills tillgodose den extra ordinarie

personalens vid kungl. biblioteket avlöningsförmåner, har riksdagen funnit

behövlig och förty höjt det å kungl. bibliotekets ordinarie stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra biträden,

tillfällig renskrivning, eftermiddagstjänst m. m. från dess nuvarande belopp,

19,100 kronor, med 12,500 kronor till 31,600 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 11) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

anvisat på extra stat för år 1920

dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre samlingar

ett reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade

delar av dessa samlingar ett förslagsanslag, högst, 12,400 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till

redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

34:e årgång, omfattande år 1919, anvisa på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 4,500 kronor, att användas enligt av Eders Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter.

Till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogen har riksdagen på extra stat anvisat för vart och ett

av åren 1907—1917 1,500 kronor samt för vartdera av åren 1918 och

1919 2,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget är betingad

av det ökade redaktionsarbetet, vilket under de sista åren vuxit i proportion

med katalogens för varje år allt mer vidgade omfång. Arbetet skulle i

regel anförtros åt någon extra eller ordinarie tjänsteman vid kungl. biblioteket

— den sistnämnde i så fall möt avstående till större delen av sin

ordinarie avlöning — och beräknas taga en tjänstemans arbetskraft helt

och hållet i anspråk.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

pcb museer.

16 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som anser övertygande skäl vara förebragta för en anordning,

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, har till

redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

34:e årgång, omfattande år 1919, anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor, att användas enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att höja

det å kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till bestridande av kostnaderna

för nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad från dess

nuvarande belopp, 1,800 kronor, till 2,400 kronor eller med 600 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen

höjt det å kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till bestridande av

kostnaderna för nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad från dess

nuvarande belopp, 1,800 kronor, till 2,400 kronor eller med 600 kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 10, 11 och 14 anmälda

beslut kommer det ordinarie anslaget till kungl. biblioteket, nu

136,800 kronor, att ökas med 16,300 kronor till 153,100 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till

arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping

och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa på extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,600 kronor, att utgå enligt de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För beredande av arvodesökning åt bibliotekarien vid ifrågavarande

bibliotek har riksdagen för vartdera av åren 1918 och 1919 anvisat ett

extra anslag av 2,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen avser att bereda

arvodesförbättring åt bibliotekets vaktmästare med 600 kronor, och.har

riksdagen icke funnit något att häremot erinra. Riksdagen har följaktligen

till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor, att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,400 kronor, att utgå

under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

Under en följd av år har biblioteket åtnjutit av riksdagen på extra Arkiv,

stat beviljade anslag. Understödet utgick till en början, från och med år och^useer.

1900, med 2,500 kronor men har gång efter annan höjts. För vart och

ett av åren 1914—1918 uppgick anslaget till 6,500 kronor men höjdes av

1918 års riksdag till 7,000 kronor för år 1919. Utöver statsbidraget har

biblioteket under åtskilliga år uppburit ett mindre anslag, 100 kronor,

från lärarsällskapet. Utöver nyssnämnda anslag för år 1919 tilldelade 1918

års lagtima riksdag biblioteket dels till täckande av ökade utgifter för bibliotekslokalernas

uppvärmning på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 900 kronor, dels ock på tilläggsstat för år 1918 för samma

ändamål ett förslagsanslag, högst 600 kronor. För år 1919 uppbär biblioteket

alltså av statsmedel sammanlagt 7,900 kronor.

Med '' den nu ifrågasatta ökningen av anslaget till 10,400 kronor avses

till en början att bereda medel för förhöjning av den vid biblioteket

anställda personalens avlöning. I detta avseende förordas en höjning av

bibliotekariens arvode från 2,500 kronor till 3,700 kronor, av den ena

biträdande bibliotekariens arvode från 400 kronor till 600 kronor samt av

arvodet till den andra biträdande bibliotekarien från 1 krona 75 öre per

timme till 2 kronor 50 öre per timme.

Vid bedömandet av de föreslagna arvodesförhöjningarna som ock av

pedagogiska bibliotekets ställning i övrigt har riksdagen velat erinra om den

inom ecklesiastikdepartementet pågående utredningen angående bättre vård

och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra en mellanform mellan de

stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken. Det synes riksdagen,

att vid denna frågas behandling jämväl spörsmålet om pedagogiska

bibliotekets ställning och förhållanden bör komma under omprövning. I *

avvaktan på det resultat, vartill denna utredning kan leda, torde man böra

framgå med varsamhet, då det gäller tillgodoseende förmedelst statsmedel

av de anspråk, som från pedagogiska bibliotekets sida uppställas. Riksdagen

har ej kunnat undgå finna de av departementschefen förordade arvodejia

till bibliotekets personal väl höga; vad angår bibliotekarien, torde jämförelsen

med lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt ej erbjuda en

lämplig utgångspunkt, en uppfattning, varåt även departementschefen givit

uttryck. Enligt riksdagens mening synas arvodena kunna begränsas för

bibliotekarien till 3,000 kronor, för den ena biträdande bibliotekarien till

500 kronor och för den andra biträdande bibliotekarien till avlöning, beräknad

efter 2 kronor 25 öre per timma, utgörande i runt tal 80 kronor.

Den för vaktmästaren ifrågasatta ökningen från 350 kronor till 425 kronor

har riksdagen åter godtagit.

Vad vidare angår det för bestridande av de stegrade uppvärmningsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, kostnaderna beräknade beloppet, 1,500 kronor, eller sålunda 600 kronor

ochibmuseer mera än det år 1919 för ändamålet beviljade anslaget, anser riksdagen

mU en hänsyn till alltjämt stigande kolpriser näppeligen befogad och finner

på denna grund, att ökningen torde böra begränsas till samma belopp, som

på extra stat för år 1919 anvisats, eller 900 kronor.

Den av riksdagen sålunda beslutade ökningen i förhållande till vad

för innevarande år beviljats till uppehållande av bibliotekets verksamhet

skulle alltså uppgå till ett belopp av omkring 755 kronor, vilket synes

böra avrundas uppåt till 800 kronor.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 8,700 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

17;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris anvisa på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Såsom bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris har riksdagen på

extra stat från och med år 1913 anvisat ett årligt anslag av 800 kronor,

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna

gott meddela. För år 1920 ifrågasättes nu en höjning av anslaget med

700 kronor och för år 1919 har på tilläggsstat för samma år föreslagits

ett ökat bidrag med 400 kronor.

Även om riksdagen finner den ifrågasatta höjningen väl högt tillmätt,

har riksdagen — med hänsyn därtill att med det ökade bidraget synes

kunna förbindas skyldighet för bibliotekarien att hålla avdelningen öppen

för allmänheten tre gånger i veckan i stället för såsom nu är fallet två

gånger — ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Förslaget

om ökat bidrag för år 1919 har riksdagen, på sätt av dess skrivelse nr

8 B framgår, jämväl bifallit.

Riksdagen har följaktligen såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500

kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

Museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att dels, med

uteslutande ur nationalmuseets stat av det nu under avdelningen B. Omkostnadsstat

upptagna reservationsanslaget å 4,000 kronor till samlingarnas

vård och underhåll och det under samma avdelning upptagna bestämda

anslaget å 3,000 kronor till underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriell

samt för renhållning, under sagda avdelning i staten uppföra ett

reservationsanslag å 11,000 kronor med titel »samlingarnas vård och underhåll

samt expenser»; dels på grund härav samt för beredande av ökad

avlöning åt de å nationalmuseets stat uppförda vaktmästarna höja det ordinarie

anslaget till nationalmuseet med ett belopp av 8,800 kronor, därav

1,800 kronor till ökning av det ordinarie bestämda anslaget till museet;

dels ock medgiva, att kostnaden för belysning av nationalmuseets lokaler

i museibyggnaden må mot redovisningsskyldighet utgå från det under

riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrivmaterialier

och expenser, ved m. m.

Riksdagen finner övertygande skäl vara anförda för en anordning, på

sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Den av ökad avlöning åt museets

vaktmästare betingade anslagshöjningen är att betrakta som en konsekvens

av 1918 års lagtima riksdags beslut i fråga om lönereglering för vaktmästare

m. fl.

Riksdagen har alltså

dels — med uteslutande ur nationalmuseets stat av det nu under avdelning

B. Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget å 4,000 kronor

till samlingarnas vård och underhåll och det under samma avdelning

upptagna bestämda anslaget å 3,000 kronor till underhåll av golv, fönster

och förevisningsmateriell samt för renhållning — under sagda avdelning i

staten uppfört ett reservationsanslag å 11,000 kronor med titel: »samlingarnas

vård och underhåll samt expenser»;

dels på grund härav samt för beredande av ökad avlöning åt de å nationalmuseets

stat uppförda vaktmästarna höjt det ordinarie anslaget till

nationalmuseet med ett belopp av 8,800 kronor, därav 1,800 kronor till

ökning av det ordinarie bestämda anslaget till museet;

dels ock medgivit, att kostnaden för belysning av nationalmuseets

lokaler i museibyggnaden må mot redovisningsskyldighet utgå från det

under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrivmaterialier

och expenser, ved m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att dels

föreskriva, att det på, ordinarie stat för nationalmuseum under rubriken B.

Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget »konstslöjdsamlingens ökande»

skall benämnas »ökande av samlingen av konsthantverk»; dels ock höja

nämnda reservationsanslag från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, med

6.000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning

och har alltså,

dels föreskrivit, att det på ordinarie stat för nationalmuseum under

rubriken B. Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget »konstslöjdsamlingens

ökande» skall benämnas »ökande av samlingen av konsthantverk»;

dels ock höjt nämnda reservationsanslag från dess nuvarande belopp,

4.000 kronor, med 6,000 kronor till 10,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att dels höja

det å ordinarie stat för nationalmuseet under rubriken B. Omkostnadsstat,

Boksamlingen, uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande belopp,

1.000 kronor, med 2,000 kronor till 3,000 kronor; dels ock medgiva, att

ur anslaget må för inbindning årligen utgå ett belopp av högst 750

kronor.

Riksdagen har på grund av den förebragta utredningen funnit sig

böra bifalla framställningen och får anmäla, att riksdagen

dels höjt det å ordinarie stat för nationalmuseet under rubriken B.

Omkostnadsstat, Boksamlingen, uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande

belopp, 1,000 kronor, med 2,000 kronor till 3,000 kronor;

dels ock medgivit, att ur anslaget må för inbindning årligen utgå ett

belopp av högst 750 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att dels på

ordinarie stat för nationalmuseet, under rubriken A. Avlöningsstat, uppföra

ytterligare två vaktmästare, vardera med enahanda avlöningsförmåner, som

tillkomma övriga vaktmästare vid museet, och med skyldighet för de nya

befattningarnas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkor och bestämmelser; dels ock för ändamålet

höja det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseet med ett belopp

av 3,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får anmäla, att riksdagen

dels på ordinarie stat för nationalmuseet, under rubriken A. Avlöningsstat,

uppfört ytterligare två vaktmästare, vardera med enahanda avlönings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

förmåner, som tillkomma övriga vaktmästare vid museet, och med skyldighet

för de nya befattningarnas innehavare att vara underkastade de för

dessa förmåners åtnjutande fastställda villkor och bestämmelser;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseet

med ett belopp av 3,200 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 18 och 21 här ovan anmälda

beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseum,

nu 82,545 kronor, att ökas med 5,000 kronor till 87,545 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det på nationalmuseets stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar,

arvoden åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, gottgörelse

åt skrivbiträde samt gratifikationer bevilja på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 3,920 kronor.

På grund av den förebragta utredningen har riksdagen till förstärkande

av det på nationalmuseets stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar,

arvoden åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, gottgörélse

åt skrivbiträde samt gratifikationer beviljat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 3,920 kronor.

23:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag, på därom av Eders Kungl. Maj:t

gjord framställning, till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum beviljat ett anslag av 25,000 kronor och därav anvisat

på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

5,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 22)

att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920

såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Riksdagen har av förut till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum beviljat anslag, 25,000 kronor, anvisat på

extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

24:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 23) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till beredande av ökad ersättning för bestridande av sekreter ar gör omål vid

nationalmuseum beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till försäkring och transport av konstföremål, som äro eller varda depo
-

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

22 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nerade i nationalmuseet, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till

anskaffande av montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska

föremål i nationalmuseets antiksal anvisa på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 3,900 kronor.

Riksdagen har på grund av den förebragta utredningen funnit sig

böra bifalla framställningen och får därför anmäla, att riksdagen till anskaffande

av montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska

föremål i nationalmuseets antiksal anvisat på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 3,900 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till

konservering av två hautelissetapeter inom nationalmuseum bevilja på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning

och får därför anmäla, att riksdagen till konservering av två

hautelissetapeter inom nationalmuseum beviljat på extra stat för år 1920

ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att

anvisa på extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar

6,200 kronor,

dels till istån dsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700

kronor,

dels enligt de närmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t

meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkammaren

3,000 kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens

samlingar 2,150 kronor,

dels ock för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående livrustkammarens

samlingar 1,200 kronor.

För tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har

riksdagen sedan åtskilliga år på extra stat beviljat ett årligt anslag av

6,200 kronor, och till iståndsättande av vissa föremål i nämnda samlingar

har riksdagen likaledes på extra stat anvisat ett årligt anslag, utgående

åren 1912—1917 med 300 kronor samt åren 1918 och 1919 med 1,700

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23

kronor. Vidare har riksdagen, efter därom av Eders Kungl. Maj:t gjord

framställning, anvisat på extra stat för år 1919 enligt de närmare föreskrifter,

som kunde av Eders Kungl. Maj:t meddelas, 3,000 kronor till

arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkaminaren.

Riksdagen har intet att erinra mot att anslag till enahanda belopp

som under innevarande år utgår till nu nämnda ändamål jämväl för år

1920. Beträffande de nya anslagen anser sig riksdagen ävenledes böra

bifalla dessa, anslaget till avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående

livrustkammarens samlingar dock under uttalande av önskvärdheten

att detta anslag ej måtte bliva av stadigvarande natur.

Riksdagen har alltså anvisat på extra stat för år 1920 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlinqar

6,200 kronor,

dels till istandsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700

kronor,

dels enligt de uärmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t

meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkammaren

3,000 kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens

samlingar 2,150 kronor,

dels ock för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående livrustkammarens

samlingar 1,200 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att från

och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till naturhistoriska

riksmuseet, nu 172,720 kronor, med 5,400 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut i

fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie bestämda

anslaget till naturhistoriska riksmuseet, nu 172,720 kronor, med 5,400

kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja

de i staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen Bestämt

anslag uppförda arvodena åt 7 assistenter vid avdelningen vid Frescati

och 1 assistent vid etnografiska avdelningen från nuvarande belopp, 3,000

kronor, till 4,600 kronor samt vid bifall härtill öka det till naturhistoriska

riksmuseet i riksstaten uppförda bestämda anslaget med 12,800 kronor.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en vackt

motion, däri hemställts, att riksdagen, med avslag å vad Eders Kungl.

Maj:t härutinnan under punkten 29 å åttonde huvudtiteln föreslagit,

ville dels besluta, att i staten för naturhistoriska’ riksmuseet (avdelningen

vid Frescati) uppföra 7 assistenttjänster, med lön 2,200 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, ortstillägg 300 kronor, tillhopa 4,000

kronor, vartill må kunna komma efter respektive 5, 10 och 15 års tjänsto-örino-

3 ålderstillägg å vartdera 500 kronor, samt att vid bifall härtill

höja staten för riksmuseet med 7,000 kronor, dels ock medgiva, att, därest

provisoriskt avlöningstillägg .skulle komma att senare beviljas tjänstemän

vid riksmuseum, sådant tillägg till det belopp, som kan varda beslutat

beträffande befattningshavare av första normalgraden i allmänhet, må utgå

jämväl till ovannämnda assistenter.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har en av huvudsynpunkterna

vid föreliggande frågas bedömande varit den, huruvida assistenterna

vid riksmuseet böra vara ordinarie tjänstemän med en pa fullmakt grun

dad fast anställning eller den nuvarande anställningsformen medelst förordnande

tills vidare fortfarande skall bibehållas. Åt det förstnämnda alternativet

har uttryck givits i ovanberörda motion. Beträffande det senare

alternativet har detsamma påyrkats av såväl majoriteten av intendenterna

som vetenskapsakademien; det har även vunnit anslutning från både lönere

o^leringskommitténs och departementschefens sida, men har härvid betonats,

"att detta vore ett förhållande, som snart nog med museets utveckling

komme att avlösas av en anordning med fasta tjänster.

Riksdagen delar visserligen de synpunkter, som i motionen framlagts

till stöd för det där gjorda yrkandet. Att en förvandling av assistentbefattningarna

till fasta tjänster snart nog kommer att med styrka göras

gällande, finner riksdagen stå i överensstämmelse med museets behov av eu

fast tjänstemannapersonal och dess anspråk på ett bättre tillgodoseende av

dess dyrbara samlingar. Men om detta också är ett krav, som i en nära

framtid uppträder och mot vilket da berättigade invändningar näppeligen

kunna göras, anser sig riksdagen dock icke nu kunna bifalla detsamma.

Riksdagen kan nämligen vid frågans bedömande ej underlåta att fästa avseende

vid den ståndpunkt, som härutinnan intagits såväl av intendenternas

majoritet, vetenskapsakademien och löneregleringskommittén som av departementschefen.

Mot sagda myndigheters uttalanden och på grundvalen

av en enskild motion anser sig riksdagen icke kunna besluta om åtgärd i

antydd riktning. .

Beträffande arvodesbeloppen har departementschefen vid sitt förslag

utgått från en jämförelse med docentstipendierna vid rikets universitet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

Om riksdagen också, ej kan godtaga en sådan jämförelse, vilken icke synes

betingad av vare sig vederbörande befattningshavares åligganden eller

kompetens, finner riksdagen dock de föreslagna beloppen väl avvägda.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen har, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å ovanberörda motion, höjt de i

staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen Bestämt anslag

uppförda arvodena åt 7 assistenter vid avdelningen vid Frescati och 1

assistent vid etnografiska avdelningen från nuvarande belopp, 3,000 kronor,

till 4,600 kronor samt förty ökat det till naturhistoriska riksmuseet i riksstaten

uppförda bestämda anslaget med 12,800 kronor.

31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 30) därom gjorda

framställning har riksdagen till beredande för år 1920 av ett personligt

arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

G. A. H. Dahlstedt beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att

dels i staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen: Bestämt

anslag — i stället för där under rubriken: Avdelningarna vid Frescati

uppförda tre kvinnliga biträden och under rubriken: Etnografiska

avdelningen uppförda kvinnliga biträde, samtliga med en avlöning av 1,200

kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150

kronor ortstillägg, jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,

efter respektive 5 och 10 år — uppföra beträffande avdelningarna vid

Frescati tre kvinnliga biträden och för etnografiska avdelningen ett kvinnligt

biträde med en avlöning för vart och ett av nämnda biträden av 2,000

kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar och 200

kronor ortstillägg, med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor,

efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av ålderstillägget 100

kronor utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskriva, att beträffande dessa befattningar skola i tillämpliga

delar gälla de villkor och bestämmelser, som må varda utfärdade i fråga

om kvinnliga biträdesbefattningar;

dels ock av denna anledning höja det ordinarie anslaget till naturhistoriska

riksmuseum med 3,200 kronor.

På sätt riksdagen under punkten 30 här ovan erinrat, torde frågan om

assistentbefattningarnas förvandling till fasta tjänster snart komma att

upptagas till förnyad omprövning. I samband med närmare övervägande

av detta spörsmål synas jämväl böra dryftas frågor, som bland annat avse

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 4

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

arten och omfattningen av assistenternas tjänstgöring. Skulle därvid en

partiell omläggning eller reglering av arbetsområdena för museets ordinarie

personal komma till stånd, torde detta även sträcka sina verkningar till de

göromål, som åligga de kvinnliga biträdena. Att nu uppflytta dessa biträden

från första till andra graden, finner riksdagen kunna innebära ett föregripande

av frågor, som torde komma att skärskådas i samband med den

antydda regleringen av assistenttjänsterna. I betraktande härav och även

med hänsyn till den relativt korta tid, den nuvarande organisationen haft

tillfälle visa sina verkningar, har riksdagen ej funnit skäl föreligga att nu

bifalla ett förslag i den riktning, Eders Kungl. Maj:ts framställning åsyftar.

Det torde härjämte böra uppmärksammas, att genom riksdagens beslut

om lönereglering för vissa inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga

biträden avlöningsförmånerna för jämväl naturhistoriska riksmuseets

biträden komma att höjas med 400 kronor för vart och ett av dessa biträden.

Detta föranleder en ökning av det ordinarie anslaget till museet

med 1,600 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i

vad den avser uppflyttning av i staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda

kvinnliga biträdesbefattningar från första till andra graden, höjt det

ordinarie bestämda anslaget till museet med 1,600 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till

anskaffande av skåp och lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska

avdelning bevilja ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor'' och därav

anvisa på extra stat för år 1920 ett belopp av högst 5,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen, som

med hänsyn till det ändamål, för vilket anslaget avses, finner detsamma

böra hava karaktär av reservationsanslag, till anskaffande av skåp och

lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett

anslag av 20,000 kronor och därav anvisat på extra stat för år 1920

såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för

ordnande av de samlingar av ormbunksväxter och andra arkegoniater,

som tillhöra naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska avdelning, anvisa

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

Riksdagen har för ordnande av de samlingar av ormbunksväxter och

andra arkegoniater, som tillhöra naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska

avdelning, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att

dels öka det i staten för naturhistoriska riksmuseet, I) Avdelningarna

vid Frescati, under rubriken A) Avlöningsstat, uppförda arvodet för en var

av två eldare från dess nuvarande belopp, 1,200 kronor, med 300 kronor

till 1,500 kronor;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höja det ordinarie bestämda

anslaget till museet med 600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen, har

dels ökat det i staten för naturhistoriska riksmuseet, I) Avdelningarna

vid Frescati, under rubriken A) Avlöningsstat, uppförda arvodet för en

var av två eldare från dess nuvarande belopp, 1,200 kronor, med 300

kronor till 1,500 kronor;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höjt det ordinarie bestämda

anslaget till museet med 600 kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 29, 30, 32 och 35 här

ovan anmälda beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till naturhistoriska

riksmuseet, nu 172,720 kronor, att ökas med 20,400 kronor till

193,120 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till nordiska museet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 120,000 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd

är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders

Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till

kulturhistoriska museet i Lund anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 25,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader och

i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

Till kulturhistoriska museet i Lund har riksdagen för vart och ett av

åren 1912—1919 anvisat ett belopp av 15,000 kronor. För sistnämnda

år föreligger jämväl ett anslagsäskande å 10,000 kronor på tilläggsstat för

år 1919.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Kyrkliga

ändamål.

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Enligt vad departementschefen meddelat, skulle, därest det nu föreslagna

beloppet, 25,000 kronor, komme att beviljas, intet ytterligare bidrag

av det allmänna komma att ifrågasättas för år 1920. Under förutsättning

att så ock varder förhållandet och med hänvisning i övrigt till vad såsom

stöd för förslaget andragits, har riksdagen, som ävenledes beviljat anslag

för ändamålet för år 1919, till kulturhistoriska museet i Lund anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor, att under

de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas för

museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning åt två

vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt

37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

musikhistoriska museet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor, att på de villkor och under de förbehåll,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skål föreskriva, utgå till museets styrelse

för museets ändamål.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till

svenska skolmuseet anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 7,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

För år 1919 har riksdagen till svenska skolmuseet anvisat ett belopp

av 6,000 kronor. Ett tilläggsanslag för sistnämnda år å 1,000 kronor har

föreslagits på tilläggsstat för år 1919. Mot den föreslagna ökningen ävensom

tilläggsanslaget för år 1919 har riksdagen icke haft något att erinra

och får följaktligen i avseende å anslaget för år 1920 anmäla, att riksdagen

till svenska skolmuseet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 7,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att höja

det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning för präster
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

skåpets tionde från dess nuvarande belopp, 2,384,500 kronor, med 684,250

kronor till 3,068,750 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare

riksdag att, för fullgörande av den statsverket åliggande skyldigheten att

till kyrkofonden betala ersättning för avskrivning av prästerskapets tionde,

uppföra på ordinarie stat å åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag å 60,000

kronor med titel: ersättning för prästerskapets tionde. Denna ersättning

skall enligt därom gällande bestämmelser utgå för all framtid och dess

belopp kommer att till en början årligen stegras för att år 1944 slutligt

fixeras.

Beträffande beräkningen av detta anslag vidtog Eders Kungl. Maj:t i

1917 års statsverksproposition den förändring, att medan förut å utgiftssidan

endast det nettobelopp upptagits, som angav statsverkets ersättningsskyldighet

efter avdrag av de på församlingarna vilande avgifterna, vilka sålunda

icke beräknades bland statsverkets inkomster, så upptagas hädanefter

dessa avgifter bland statsverkets inkomster under titel: »Prästerskapets

till statsverket indragna tionde», under det att vederbörande anslag

beräknats med hänsyn till bruttoavgiften och alltså till ett med

nämnda avgifter förhöjt belopp. Ifrågavarande avgifter hava i 1919 års

statsverksproposition upptagits med ett från 1,431,000 kronor till 1,841,000

kronor förhöjt belopp.

Riksdagen har höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde från dess nuvarande belopp, 2,384,500

kronor, med 684,250 kronor till 3,068,750 kronor.

41:o) Sedan 1917 års riksdag till tre stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett belopp

av 6,750 kronor, därav på extra stat för vart och ett av åren 1918 och

1919 såsom förslagsanslag, högst, anvisats ett belopp av 2,250 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som kunde erfordras rörande anslagets användande, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 40) att av förut beviljade medel på

extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, återstoden eller

ett belopp av 2,250 kronor.

Riksdagen har till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket, av förut beviljade medel anvisat

på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, återstoden eller

2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens

användande.

Kyrkliga

ändamål.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kyrkliga 42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 41)

ändamål. ]jar riksdagen till resestipendier åt prästmän under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till religiös och social verksamhet Hand svenskar i utländska hamnstäder

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 34,500 kronor.

44:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit

(punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till avlöning åt pastorn vid svenska Victoria för samlingen i Berlin anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att till

bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen

bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren

1903—1919 beviljat ett belopp av 10,000 kronor.

Den år 1901 påbörjade utredningen angående tillkomsten av de ecklesiastika

boställena har haft till huvudsakligt syfte att erhålla klarhet rörande

dispositionsrätten till dessa boställens avkastning. Särskilt med hänsyn

därtill, att, enligt förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen

med de allmänna skogarna i riket, det för frågan om dispositionen

av behållna skogsmedel från ecklesiastikt boställe är avgörande, huruvida

bostället upplåtits av kronan eller blivit för sitt ändamål av menighet

inköpt eller av enskild donerat, har det varit av betydelse att få utrönt

boställenas natur i nämnda hänseende. Boställsutredningen har hittills

uteslutande omfattat de skogrika länen i rikets norra del och är nu slutförd

beträffande Norrland. För Kopparbergs och Värmlands län hava vidlyftiga

förarbeten blivit gjorda; och de sistförflutna tre årens utredningsarbete

har helt varit ägnat åt sistnämnda län.

Departementschefen har nu erinrat, hurusom vid ärendets föregående

behandling tvivel uppstått rörande nödvändigheten av en så omfattande

utredning, som redan åvägabragts beträffande vissa delar av landet. Ett

uppskov under ännu ett år med vidtagande av en eventuelt ändrad anordning

av arbetet ansåge departementschefen därför icke vara ur vägen.

Då initiativet till boställsutredningen utgått från riksdagen, syntes det

enligt departementschefens mening vara lämpligt, att riksdagen finge till
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31

fälle yttra sig i frågan, huruvida ett fullföljande av utredningen borde

ske i samma utsträckning som hittills. Först med år 1921 skulle visserligen

därigenom en utsträckning av arbetet till något nytt län kunna

ske. Emellertid komme såväl ilr 1919 som år 1920 att åtgå för slutförandet

av utredningen i de län, Värmlands och Kopparbergs, beträffande

vilka undersökning redan påbörjats.

Att utredningsarbetet bör slutföras beträffande de län, för vilka detsamma

redan påbörjats, är en uppfattning, åt vilken riksdagen redan förra

året gav uttryck. Beträffande den av departementschefen uppställda frågan,

huruvida ett ytterligare fullföljande av utredningen bör ske i samma utsträckning

som hittills, vill riksdagen framhålla, att skäl väl kunna andragas

för den uppfattningen, att boställsutredningen, sådan den nu bedrives,

kommer att draga alltför långt ut på tiden och näppeligen tjänar något

praktiskt syfte, som står i rimligt förhållande till kostnaderna. Å andra

sidan bör dock ej förbises den betydelse, en sådan utredning kan äga ej

allenast vid eventuellt uppkommande tvister utan även för tillämpning i

vissa delar av den nya prästlönelagstiftningen och för upprätthållande av

den rättsliga vården av de ecklesiastika boställena.

Vid övervägande av de skäl, som anförts för och emot en fortsatt

utredning av ifrågavarande art, har riksdagen icke ansett sig kunna nu

uttala sig för en åtgärd, som skulle omedelbart inhibera undersökningens

fortsättande. Det synes riksdagen nämligen kunna erbjuda intresse, att vissa

resultat av en undersökning rörande boställena inom mellersta och södra

Sverige förelåge, innan man helt bestämde sig för huruvida utredningen bör

upphöra eller ej. Riksdagen anser följaktligen, att möjlighet beredes att

under ännu någon tid fortsätta utredningsarbetet, då förlagt till någon eller

några av våra äldre kulturbygder, som i förevarande avseende erbjuder väsentliga

olikheter i förhållande till de trakter, vilka utredningen hittills omfattat.

Då resultatet av en utredning rörande exempelvis något län i mellersta

och något län i södra Sverige föreligger, torde frågan om arbetets

fortsättande böra ånyo upptagas.

Mot det ifrågasatta beloppet har riksdagen icke haft något att erinra.

Riksdagen har alltså till bestridande av kostnaderna för utredning

rörande ecklesiastika boställen beviljat på extra stat för 1920 ett förslagsanslag

av 10,500 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 20,380 kronor.

Kyrkliga

ändamål.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse 1Sr 8 A.

Kyrkliga Riksdagen har i föreliggande fråga allenast fäst sig vid vissa anslags
indam&i.

äskanden, avseende domkapitlen i Luleå och Lund.

Beträffande förstnämnda domkapitel innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,

bland annat, en ökning av det där anställda stadigvarande kvinnliga biträdets

arvode från 1,200 kronor med 200 kronor till 1,400 kronor. Redan

år 1917 hade domkapitlet gjort framställning i detta syfte, men hade

departementschefen vid ärendets anmälan inför Eders Kungl. Maj:t bland

annat under åberopande att ifrågavarande biträde icke tjänstgjort längre hos

domkapitlet än sedan februari 1916 — icke ansett sig böra förorda .förslag

om den begärda arvodesförhöjningen. Efter det domkapitlet sedermera

upprepat sin anhållan och därvid upplyst, att biträdet före sin anställning

hos domkapitlet i flera år varit anställt i statens tjänst, har

departementschefen nu med hänsyn till sagda upplysning ansett sig böra

förorda ett till 1,400 kronor förhöjt arvode.

Riksdagen har intet att erinra mot, att ett arvode av 1,400 kronor

tillerkännes ifrågavarande skrivbiträde, men har riksdagen därvid ej kunnat

godtaga det av departementschefen till stöd för arvodesförhöj ningen åberopade

skälet, utan grundar riksdagen sitt bifall på arten och omfattningen

av ifrågavarande biträdes arbeten och hennes väl vitsordade tjänstgöring

hos domkapitlet.

Beträffande samma domkapitel innebär Eders Kungl. Majrts förslag

vidare beviljande av ett belopp av 500 kronor till avlönande av biträde vid

räkenskapsföringen. Med hänsyn därtill att det domkapitlet tillkommande

handhavandet av anslagen till lappmarks ecklesiastikverk och till befrämjande

av folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta

finnar otvivelaktigt medför ett betydligt arbete med utbetalningar och

bokföring, som icke äger motsvarighet hos andra domkapitel, har riksdagen

ansett sig böra bifalla förslaget i denna del.

Vad angår Lunds domkapitel innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag beredande

av arvode å 3,700 kronor för anställande av en extra notarie därstädes.

Riksdagen, som finner behovet av ökade arbetskrafter vid domkapitlet vara

ådagalagt och ej har något att erinra mot det beräknade arvodesbeloppet,

anser dock att, till undvikande av ett föregripande av den kommande omorganisationen

av domkapitlen, den ifrågasatta nya extra tjänstemannen

bör benämnas amanuens.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt angående förstärkande

av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner har riksdagen

intet att erinra.

Riksdagen har följaktligen till förstärkande av det ordinarie anslaget

till domkapitlens expeditioner beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 20,380 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 33

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att, i

avbidan på proposition angående provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid

de ecklesiastika konsistorierna, för ändamålet beräkna på extra stat för år

1920 såsom förslagsanslag ett belopp av 47,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 221, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år 1920 må enligt

följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika

konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämping av dessa grunder må befinnas

erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för

hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den

inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering åtnjuter av

sportler, uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt

högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel

sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700

kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund

med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad

och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två

tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens

utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Förslaget angående provisorisk lönereglering åt konsistorienotarierna

och åt de vid domkapitlen anställda ordinarie amanuenserna har riksdagen

ansett sig böra bifalla. Enligt detta förslag skulle en konsistorienotarie

med en nuvarande begynnelseavlöning av 4,500 kronor komma

upp till en begynnelseavlöning av 7,200 kronor. I avseende å detta belopp

har departementschefen — utan att därmed vilja uppdraga någon

jämförelse i övrigt — erinrat, att detsamma motsvarade nuvarande avlöning

till befattningshavare av den s. k. tredje normalgraden utom Stock
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 5

Kyrkliga

ändamål

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kyrkliga

ändamål.

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

holm, minskad med en mot vederbörandes pensionsavgift svarande summa.

Riksdagen vill i anledning härav med styrka betona, att, om riksdagen

också ansett sig böra godtaga den föreslagna löneregleringen för konsistorienotarierna,

riksdagen på intet vis därmed velat giva uttryck åt den

uppfattningen, att ifrågavarande tjänstemän böra i avlöningshänseende

vara jämnställda med befattningshavare med avlöning efter tredje normalgraden.

En sådan jämförelse skulle enligt riksdagens mening vara ägnad

att föregripa den kommande revisionen av domkapitelsorganisationen.

Departementschefen har vidare framhållit, att konsistorienotarierna icke,

enligt vad man tänkt sig, skulle bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring

för år 1919, varom framställning nu avlåtits till riksdagen. Då

riksdagen ansett sig böra bifalla en så väsentlig förbättring av konsistorietjänstemännens

avlöningsförmåner, som det föreliggande förslaget

innebär, har det ock skett med aktgivande därå, att ifrågavarande befattningshavare

icke enligt riksdagens beslut varda delaktiga av omförmälda

tillfälliga löneförbättring för år 1919 — för vilket år de allaredan äro

i åtnjutande av en dylik förmån — och jämväl under förutsättning att de

ej heller bliva delaktiga av den tillfälliga förbättring, som eventuellt för

år 1920 kan bliva statens tjänstinnehavare i allmänhet beviljad.

Riksdagen har alltså

dels medgivit, att provisorisk lönereglering under år 1920 må enligt

följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika

konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1)

Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för

hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,

vederbörande på grund av gällande lönereglering åtnjuter av sportler,

uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt

högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt

högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700

kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund

med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad

och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår

avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Akademier m. m.

48:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt

47) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat

på extra stat för år 1920

dels till inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en internationell,

fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur ett reservationsanslag

av 2,000 kronor,

dels ock till upprätthållande under samma år av den för ifrågavarande

katalog arbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett förslagsanslag, högst,

1,600 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till

bestridande av den år 1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna

för den internationella jordmätningen anvisa på extra stat för samma år ett

förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren

1907—1916 och 1918 på extra stat anvisat ett belopp av 1,424 kronor.

För år 1919 utgår anslaget med ett till 1,044 kronor nedsatt belopp, beroende

därpå, att besparing uppstått, som detta år fått tagas i anspråk.

Riksdagen har till bestridande av den under år 1920 på Sverige belöpande

andelen i kostnaderna för den internationella jordmätningen

anvisat på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

50:o) Sedan 1914 års senare riksdag på därom av Eders Kungl. Maj:t

framställt förslag till bestridande av den för åren 1914—1920 på Sverige

belöpande andelen i kostnaderna för den internationella föreningen för tidssignalering

m. m. beviljat ett anslag av 4,060 kronor, varav på extra stat

för år 1915 anvisats ett för åren 1914 och 1915 beräknat belopp aT 1,160

kronor, för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 580 kronor

samt förj år 1919 ett belopp av 470 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu

föreslagit riksdagen (punkt 49) att av förenämnda redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag ett belopp av högst

357 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att enligt rikshuvudboken för år

Kyrkliga

ändamål.

Akademier

m. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier

m. m.

1917 vid samma års slut å ifrågavarande anslag förefanns en besparing

å 223 kronor 60 öre, i anledning varav för år 1920 för ändamålet endast

erfordras ovan angivna belopp, 357 kronor.

Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen av det redan beviljade

anslaget å 4,060 kronor till bestridande av den på Sverige belöpande

andelen i kostnaderna för åren 1914—1920 för den internationella föreningen

för tidssignalering m. m. anvisat på extra stat för år 1920 såsom

förslagsanslag, högst, ett belopp av 357 kronor.

51:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 50) att från

och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, med 1,200 kronor.

Anslagsökningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut

angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag

framlagda förslag i fråga om lönereglering för de inom statsförvaltningen

O O o O O C

anställda ordinarie kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda hänseende får hänvisa till riksdagens

i särskild skrivelse omförmälda beslut, får anmäla, att riksdagen från och

med år 1920 höjt det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, med 1,200 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att höja

det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslaget

för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.

från 12,000 kronor med 6,000 kronor till 18,000 kronor.

Riksdagen har höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

stat uppförda anslaget för tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum m. m. från 12,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 51 och 52 här ovan anmälda

beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, att ökas med 7,200

kronor till 98,100 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att till

förstärkning av det å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda anslaget å 23,800 kronor till amanuenser och vika
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

riatsersättningar samt extra biträden och vaktbetjäning bevilja på extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag å högst 9,800 kronor.

Eders Kungl. Måj:ts förslag innebär beredande av ökade ersättningar

åt vid vitterhetsakademien anställda extra befattningshavare. Riksdagen,

som funnit övertygande skäl vara förebragta för förslaget, har till förstärkning

av det å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda anslaget å 23,800 kronor till amanuenser och vikariatsersättningar

samt extra biträden och vaktbetjäning beviljat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 9,800 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 53) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för beredande av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.

5o:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att för

utförande av konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin i huvudsaklig överensstämmelse

med uppgjord plan anvisa på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

På grund av vad till stöd för förslaget anförts, har riksdagen för utförande

av konserveringsarbeten ci Bohus fästningsruin i huvudsaklig överensstämmelse

med uppgjord plan anvisat på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att från

och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till akademien för

de fria konsterna, nu 68,850 kronor, med 975 kronor till 69,825 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut angående

lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie bestämda

anslaget till akademien för de fria konsterna, nu 68,850 kronor, med 975

kronor till 69,825 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att från

och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska

akademien, nu 78,635 kronor, med 1,200 kronor.

Jämväl denna anslagsökning är betingad av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare. Riksdagen har från och med år 1920 höjt det

Akademier

m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien, nu 78,635 kronor,

med 1,200 kronor.

*

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja

det i staten för musikaliska akademien uppförda anslaget för bestridande av

fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium ävensom åt akademiens

betjänte från 1,000 kronor till 1,500 kronor eller med 500 kronor och

förty höja det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien med

ett lika belopp eller 500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det framlagda

förslaget, har höjt det i staten för musikaliska akademien uppförda anslaget

för bestridande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium

ävensom åt akademiens betjänte från 1,000 kronor till 1,500 kronor eller

med 500 kronor och förty höjt det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska

akademien med ett lika belopp eller 500 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 57 och 58 här ovan anmälda

beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien,

nu 78,635 kronor, att ökas med 1,700 kronor till 80,335 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att, med

uteslutande ur musikaliska akademiens stat av reservationsanslaget å 15,000

kronor till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst

samt till belöning åt eller uppmuntran av inhemska tonsättare

för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde, i stället

å nämnda stat, under benämning: Till stipendier åt yngre svenska musikidkare

med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska

tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt

till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda

musikaliska arbeten, uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 30,000

kronor.

Det föreslagna beloppet, vilket är dubbelt så stort som vad för närvarande

till motsvarande ändamål utgår, synes riksdagen väl högt beräknat.

Riksdagen föreställer sig, att, även om beloppet nedsättes till 25,000 kronor,

de ändamål, detsamma avser att främja, väl skulle tillgodoses. Mot den

ändrade benämningen å anslaget har riksdagen intet att invända.

Riksdagen har följaktligen — med uteslutande ur musikaliska akademiens

stat av reservationsanslaget å 15,000 kronor till stipendier åt yngre

svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst samt till belöning åt

eller uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde — i stället å nämnda stat, under benämning:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 8 A. 39

I ill stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av

musikaliska arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående

svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, uppfört

ett ordinarie reservationsanslag av 25,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att, i

avbidan på proposition angående ny stat för universitetskanslersexpeditionen,

beräkna för ändamålet en ökning av det ordinarie anslaget till nämnda

expedition med 9,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari

1919 avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1919 (nr 2),

under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag (punkt 12), föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ny stat för universitetskanslersexpeditionen,

till uppehållande av arbetet å kanslersexpeditionen under år

1919 beräkna på tilläggsstat för samma år ett belopp av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 21

februari 1919 dagtecknad proposition, nr 132, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

utgiftsstaten för universitetskanslersexpeditionen att tillämpas från

och med år 1920 samt de av departementschefen förordade villkoren och

bestämmelserna för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner;

dels, vid bifall till det av departementschefen framlagda statförslaget,

höja det ordinarie anslaget till universitetskanslersexpeditionen, nu 9,550

kronor, därav 8,200 kronor bestämt anslag och 1,350 kronor förslagsanslag,

högst, med 8,850 kronor, därav 5,100 kronor bestämt anslag och

3,750 kronor förslagsanslag, högst, till 18,400 kronor, därav 13,300 kronor

bestämt anslag och 5,100 kronor förslagsanslag, högst;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning

vid universitetskanslersexpeditionen, skall vara pliktig underkasta

sig ovannämnda villkor och bestämmelser, samt

Akademier

m. m.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m

m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att nuvarande kanslerssekreteraren, därest han icke före den 15

november 1919 anmäler, att han vill underkasta sig den nya staten och

därvid fästade villkor och bestämmelser, och därest han icke lagligen kan

därtill förbindas, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels ock på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst,

anvisa

för hyra av arkiv- och expeditionslokal för universitetskanslersexpeditionen

för tiden den 1 oktober 1919—den 31 mars 1920 jämte städning

och rengöring därav samt för bestridande av flyttningskostnad och anskaffande

av inventarier till berörda lokal 5,440 kronor samt

för uppehållande av verksamheten vid universitetskanslersexpeditionen

under år 1919 3,450 kronor.

Det föreliggande förslaget avser en helt och hållet ny organisation

av arbetskrafterna vid universitetskanslersexpeditionen. Riksdagen har

vid prövning av det framlagda statförslaget icke funnit anledning till

anmärkning i annat hänseende än att riksdagen i avseende å den till hyra

och expenser upptagna anslagsposten å 4,100 kronor velat framhålla, att,

då genom beslut av innevarande års riksdag medel anvisats till inköp av

hus för beredande av lokaler åt åtskilliga ämbetsverk, det enligt riksdagens

mening bör tillses, huruvida sådana anordningar kunna träffas, att kanslersexpeditionen

erhåller lokaler i något av senast berörda hus, eller möjlighet

kan förefinnas att annorstädes i något statens hus bereda expeditionen

erforderliga utrymmen. I händelse en dylik anordning kan komma att

vidtagas, förväntar riksdagen att till nästkommande års riksdag förslag

varder framlagt om därav föranledd ändring i staten för kanslersexpeditionen.

Till hyra av arkiv och expeditionslokal för tiden den 1 oktober

1919—den 31 mars 1920 jämte städning och rengöring därav samt för

bestridande av flyttningskostnad och anskaffande av inventarier till berörda

lokal har "föreslagits på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 5,440 kronor. Av detta belopp äro 3,500 kronor beräknade till

anskaffande av möbler och övriga inventarier. I avseende härå vill riksdagen

erinra, hurusom i och med kristidskommissionernas successiva upphörande

en rätt väsentlig tillgång på möbel- och annan för ämbetslokaler

lämpad utrustning kommer att förefinnas, och förväntar riksdagen, att i

så stor utsträckning sig göra låter jämväl kanslersexpeditionen i likhet

med andra ämbetsverk söker att från kommissionernas inventarieförråd

komplettera vad som för nya lokalers inredning och utrustning erfordras.

I betraktande härav har riksdagen ansett, att det föreslagna beloppet till

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 41

hyra in. in. samt till anskaffande av inventarier hör kunna nedsättas från

5,440 kronor till 4,000 kronor.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen, som beträffande anslag å tilläggsstat för år 1919 i annat

sammanhang anmäler sina härutinnan fattade beslut, har alltså

dels godkänt följande utgiftsstat för universitetskanslersexpeditionen

att tillämpas från och med år 1920:

Lön.

Tjänstgö-

ringspen-

ningar.

Ort3-

tillägg.

Summa.

Anmärkningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1) Bestämt anslag:

1 kanslerssekreterare ...

5,000

2,500

600

8,100

1 Efter 6 år kan lönen hö- j jas med 600 kronor.

1 kvinnligt biträde av

andra graden ............

1,300

500

200

2,000

1,200

Efter 6 år kan avlöningen

höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytterli- gare 200 kronor och

efter 16 år med än yt- terligare 200 kronor;

skolande av ålderstill- läggen 100 kronor ut- göra lön och 100 kronor

tj änstgöringspenningar.

För bestridande av vakt- mästargöromål .........

Till avlönande av ama-

nuens ........................

_

2,000

Summa

—

—

—

13,300

2) Förslagsanslag,

högst:

Till vikariatsersättningar

och sakkunniga biträ- den ................

2,500

Till hyra och expenser

—

—

—

4,100

Summa

—

—

—

6,600

Säger för universitetskanslersexpeditionen

19,900

dels föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de för ordinarie befattningshavare vid kanslersexpeditionen föreslagna avlöningsförmånerna,

nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 6

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av universitetskanslersexpeditionen eller eljest kan varda stadgad,

ävensom, därest expeditionens ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att densamma ej längre kan anses såsom självständigt verk, eller

därest vissa ifrågavarande expedition tillhörande göromål överflyttas till

annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra inom det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare skall, därest kanslersexpeditionen varder förflyttad

till annan ort i riket än Stockholm, låta sig förflyttas till den ort,

dit expeditionen må bliva förlagd, varvid befattningshavarens rätt till åtnjutande

av det för befattningen i stat uppförda ortstillägg förfaller för

den tid, varunder expeditionen sålunda är förlagd till annan ort än Stockholm,

skolande dock skälig ersättning för flyttningskostnad utgå;

att befattningshavare vidare skall, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Eders

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom

den centrala statsförvaltningen;

att med ordinarie befattning vid kanslersexpeditionen icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; samt

att med ordinarie befattning vid expeditionen ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej, vad

angår kanslerssekreteraren, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av

annan befattning, kanslern för rikets universitet uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen vid expeditionen,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

att don, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen jämte ort.stillägg, därest sådant utgår, men att den, som

eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller

av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller ortstillägget, därest sådant utgår, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas Skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom orts tillägg utgå till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, ävenledes på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem

år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd, samt

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

in. m.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite
ten,

den medi
cinsk

a under
visningen
m.

m.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av kanslerssekreteraren under en och en halv

månad samt av det kvinnliga biträdet under en månad; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, så vitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnligt biträde:

att beträffande det i staten upptagna kvinnliga biträdet skola i övrigt

lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

dels höjt det ordinarie anslaget till universitetskanslersexpeditionen,

nu 9,550 kronor, därav 8,200 kronor bestämt anslag och 1,350 kronor

förslagsanslag, högst, med 8,850 kronor, därav 5,100 kronor bestämt anslag

och 3,750 kronor förslagsanslag, högst, till 18,400 kronor, därav 13,300

kronor bestämt anslag och 5,100 kronor förslagsanslag, högst;

dels ock förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning

vid universitetskanslersexpeditionen, skall vara pliktig underkasta

sig ovannämnda villkor och bestämmelser, samt

att nuvarande kanslerssekreteraren, därest han icke före den 15 november

1919 anmäler, att han vill underkasta sig den nya staten och därvid

fästade villkor och bestämmelser, och därest han icke lagligen kan

därtill förbindas, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner.

Uppsala universitet.

61:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 60) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till arvode åt en lärare i symbolik vid universitetet i Uppsala med den

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

undervisnings- och exarninationsskyldighet, som i vederbörlig

stämmes, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

kronor.

ordning behögst,

1,500

Universiteten,

den medi

cinska under

visningen

m. in.

62:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 61) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till materiell m. m. för det praktisk-teologi s k a övning sinstitutet vid universitetet

i Uppsala beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 300 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att, i

avbidan på proposition angående anslag till ny- och ombyggnad vid akademiska

sjukhuset i Uppsala, av de för ändamålet tidigare beviljade statsanslagen,

sammanlagt 1,764,666 kronor, beräkna på extra stat för år 1920

såsom reservationsanslag ett belopp av 500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 188, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare

anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska

sjukhuset i Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig

att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,

bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde

för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,

må ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget

begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget

förut beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

dels ock av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande

ändamål, sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisa på extra stat för år 1920

såsom reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält, har riksdagen

dels medgivit, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare

anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska

sjukhuset i Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig

att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,

bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som

gällde för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,

må ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget

begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget

förut beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universitet dels och av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande ändacinsk*nUnder-

mål, sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisat på extra stat för år 1920 såsom

visningen reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

m. m.

64:o) I anledning av Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning

\ (punkt 63) och under hänvisning till vad riksdagen under punkten 68

här nedan uttalar i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande är ägt rum, till

anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet

i Uppsala av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna

undervisningskursen i allmän kemi beviljat på extra stat för år 1920

dels till arvode åt en lärare vid kursen ett förslagsanslag, högst,

2,500 kronor;

dels ock till höjning av institutionens anslag till materiell m. m. ett

reservationsanslag av 1,000 kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 64) har riksdagen, i likhet med vad. för innevarande år ägt rum,

till arvode åt en extra ordinarie amanuens vid Uppsala universitets anatomiska

institution, att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Eders

Kungl. Maj:t meddelas, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 600 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att, för beredande

av höjning till 9,000 kronor av det i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. in., under rubriken Anatomiska

institutionen, upptagna anslagsbeloppet å 6,000 kronor, öka det

ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med 3,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär dels beredande av arvodesökning

åt det vid anatomiska institutionen anställda kvinnliga tekniska biträdet

dels ock överförande på ordinarie stat av det sedan flera år till materiellanslagets

förstärkning utgående extra anslagsbeloppet av 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag, har, för beredande av höjning till 9,000 kronor

av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till materiell

m. m., under rubriken Anatomiska institutionen, upptagna anslagsbeloppet

å 6,000 kronor, ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med 3,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

(i7:o) På grund av Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 6(5) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till

arvode åt Inträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, med villkor

att, därest vederbörande lärare är innehavare av fast docentstipendium,

arvodet skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger

6,500 kronor.

för vart och ett av åren 1908—1919 har riksdagen till arvode åt eu

biträdande lärare i medicin vid Uppsala universitet anvisat ett extra anslag

av 3,000 kronor. I fråga om detta anslags utgående jämväl för år

1920 har riksdagen intet att erinra.

Vid de för åren 1916—1918 beviljade anslagen bands det villkoret,

att, därest vederbörande lärare vore innehavare av fast docentstipendium,

arvodet skulle minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstege

5,000 kronor. Sistnämnda belopp har för år 1919, för vilket år docentstipendierna

höjts med 1,000 kronor, av riksdagen ökats till 6,000 kronor.

Departementschefen har nu, under hänvisning till ett blivande förslag om

höjning av docentstipendierna, förordat, att arvodesbegränsningen för docent,

som jämte fast docentstipendium åtnjuter arvode för utövande av särskild

befattning såsom akademisk lärare, må bestämmas till en summa av 6,500

kronor.

Riksdagen, som ifråga om förenämnda villkor hänvisar till vad riksdagen

i detta hänseende anfört i särskild skrivelse angående docentinstitutionen

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet,

anser, att detsamma varken i detta eller i åtskilliga motsvarande fall nu

bör knytas vid beviljande av förevarande och liknande anslag, varom förslag

i statsverkspropositionen föreligger. Riksdagen får alltså anmäla, att

riksdagen till arvode åt biträdande lärare i medicin vid universitetet i

Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000

kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till

arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid universitet i

Uppsala anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000

kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla den föreliggande framställ
-

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr S A.

ningen, vill allenast erinra om vad riksdagen i nästföregående punkt anfört

ifråga om förening av docentstipendium med sådant arvode, varom här

är fråga. Riksdagen har följaktligen till arvode åt en biträdande lärare

i fysikalisk diagnostik vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att, för beredande

av höjning till 5,700 kronor av den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. m., under rubriken Patologiska

institutionen upptagna anslagsposten å 4,700 kronor, öka det ordinarie

anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

Riksdagen har, för beredande av höjning till 5,700 kronor av den

i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till materiell

m. m., under rubriken Patologiska institutionen upptagna anslagsposten

å 4,700 kronor, ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,

med 1,000 kronor.

71:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 70) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till förstärkande av lär arkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 71) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

på extra stat för år 1920 såsom bidrag till arvode åt en assistent å akademiska

sjukhusets i Uppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500

kronor, under villkor att för ifrågavarande assistents avlöning ett lika

stort belopp för samma år utgår från akademiska sjukhusets stat.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till

arvode åt en biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet

i Uppsala med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes, anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

hö^st, 3,000 kronor, med villkor att, därest vederbörande lärare är innehavare

av fast docentstipendium, avlöningen skall minskas, så att densamma

jämte stipendiet ej överstiger 6,500 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen för vartdera av åren 1918 och

1919 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

Under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68 anfört

ifråga om begränsning av dylikt arvode, därest vederbörande lärare

är innehavare av docentstipendium, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

arvode åt en biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet

i Uppsala med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

3.000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till

materiell för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitet i Uppsala

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen

till materiell för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet

i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att, i avvaktan

på proposition angående förhöjd ersättning åt lektorerna i tyska,

franska och engelska språken vid universitet i Uppsala, för ändamålet

beräkna ett belopp av 99,000 kronor, därav på extra stat för år 1920

16,500 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 109) att,

i avbidan på proposition angående förhöjd ersättning åt lektorerna i samma

ämnen vid universitetet i Lund, för ändamålet beräkna ett belopp av likaledes

99,000 kronor, därav på extra stat för år 1920 16,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till

riksdagen avlåten proposition, nr 206, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen dels att för anställande under ytterligare sex år

vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska språken

med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

bevilja ett anslag av 99,000 kronor att användas till årliga arvoden

å 5,500 kronor åt en var av nämnda lektorer ävensom att av detta anslag

anvisa på extra stat för år 1920 ett belopp av 16,500 kronor;

dels ock att för enahanda ändamål vid universitetet i Lund bevilja

ett anslag av likaledes 99,000 kronor ävensom att av detta anslag anvisa

på extra stat för år 1920 ett belopp av 16,500 kronor.

De årliga arvodena för en var av samtliga i förevarande proposition

omförmälda universitetslektorer hava alltsedan år 1904 utgått med 3,000

kronor eller alltså med ett belopp, som med 500 kronor överstiger fast

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 7

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m m.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

50 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

docentstipendium. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär bibehållande av

denna relation, i det att Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit

en höjning av docentstipendium till 5,000 kronor. Riksdagen, som

i särskild skrivelse anmält sig hava bifallit sistnämnda förslag, har ävenledes

ansett, att universitetslektors arvode bör allt fortfarande utgå med

ett belopp, som med 500 kronor överskjuter docentstipendium, och har

alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen har alltså, vad angår Uppsala universitet, för anställande

under ytterligare sex år vid samma universitet av lektorer i tyska, franska

och engelska språken med den undervisningsskyldighet, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av 99,000 kronor att användas

till årliga arvoden å 5,500 kronor åt en var av nämnda lektorer, ävensom

av detta anslag anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 16,500 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till

arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska inom

seminariet för slaviska språk vid universitetet i Uppsala anvisa på extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

Riksdagen har till arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar

i ryska inom seminariet för slaviska språk vid universitetet i

Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 500

kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att, med

uteslutande av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under avdelningen

A) Avlöningar in. in., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., under titeln Museet för nordiska

fornsaker uppförda avlöningsförmåner för en amanuens, därstädes till arvode

åt en amanuens i stället uppföra ett anslag av 800 kronor och för

detta ändamål höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,

med ett belopp av 480 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl föreligga för en arvodesförhöjning

åt amanuensen vid museet för nordiska fornsaker, på sätt Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, har alltså — med uteslutande av de i utgiftsstaten för

universitetet i Uppsala under avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.,

under titeln Museet för nordiska fornsaker uppförda avlöningsförmåner för

en amanuens — därstädes till arvode åt en amanuens i stället uppfört ett

anslag av 800 kronor och för detta ändamål höjt det ordinarie anslaget

till nämnda universitet, universitetsstaten, med ett belopp av 480 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

78:o) På grund av Eders Kungl. Majtrs därom gjorda framställning

(punkt 77) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till upprätthållande av verksamheten å p>sykologiska laboratoriet vid universitetet

i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsauslag

av 1,000 kronor.

79:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 78) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten å pedagogiska seminariet

vid universitetet i Uppsala och den därmed förbundna övningsskolan

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

80:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 79) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 750 kronor, därav 250 kronor till anskaffande

av undervisningsmateriell.

81:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 80) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till uppehållande av övningarna å institutionen för allmän och analytisk

kemi vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att till

avlöning åt en assistent vid meteorologiska observatoriet i Uppsala samt

till bestridande av löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska

undersökningarna bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 2,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har under en följd av år utgått enahanda

belopp, som nu föreslås. Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen här

ovan under punkten 68 anfört ifråga om begränsning av särskilt arvode,

därest vederbörande är innehavare av docentstipendium, har, i likhet med

vad för innevarande år ägt rum, till avlöning åt en assistent vid meteorologiska

observatoriet i Uppsala samt till bestridande av löpande utgifter

för de vid observatoriet anordnade seismologiska undersökningarna beviljat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m m.

83:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 82) får riksdagen anmäla, att riksdagen av det anslag å 7,500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

kronor, som år 1918 beviljats till arvode åt en för biträde vid arbetet

med den internationella solarforskningen anställd assistent vid den fysiska

institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920

såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,500 kronor.

84:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 83) får riksdagen anmäla, att riksdagen i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av driftkostnader vid den universitetet

i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station anvisat på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 2,200 kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att till

anskaffande av instrument m. m. för zoologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

21,500 kronor.

I överensstämmelse med av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning

medgav 1916 års riksdag, att av det överskott, som kunde komma att uppstå

på det av riksdagen år 1912 beviljade anslaget å 532,463 kronor till

uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala, ett belopp av högst 15,000 kronor finge användas till komplettering

av institutionens materiell och instrumentala utrustning. På

sätt av utredningen framgår, hava endast 3,000 kronor kommit att användas

för ifrågavarande ändamål, i det återstoden måst anlitas för täckande

av vissa på grund av byggnadsarbetena uppkomna oförutsedda kostnader.

Den föreliggande framställningen avser nu att bereda möjlighet till inköp

för institutionen av den materiell, som år 1916 var avsedd att anskaffas.

Riksdagen inser väl önskvärdheten för zoologiska institutionen att äga

en komplett och fullgod apparatsamling, men har likväl med hänsyn till

de stora summor, som av statsmedel utgått till denna institution, ansett

en begränsning av det föreslagna beloppet böra för närvarande vidtagas.

Riksdagen föreställer sig, att några väsentliga olägenheter ej skulle uppkomma,

därest detsamma nedsättes med 5,000 kronor till 16,500 kronor,

varigenom exempelvis inköp av det i utredningen omnämnda epidiaskopet

finge någon tid anstå.

Riksdagen har alltså till anskaffande av instrument m. m. för zoologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för

år 1920 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att

dels, med ändring av vederbörande nu givna bestämmelser i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, föreskriva,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr S A.

att den genom donation av F. Kernpe vid universitetet inrättade lärostolen

i växtbiologi skall i universitetets utgiftsstat under avdelningen A)

Avlöningar in. in., a) Professorer in. tl., upptagas som professur i växtbiologi,

att professorn i växtbiologi skall ur nämnda donationsavkomst med

nödigt tillskott av statsmedel åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som

tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och vara underkastad de för

dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, samt

att professorn i växtbiologi skall äga samma rätt till pension från

staten, som tillkommer övriga vid universitetet anställda professorer;

dels bestämma, att tillskottet av statsmedel skall i första hand ut°å

... O

såsom tjänstgönngspenmngar;

dels ock för utfyllande av professorns i växtbiologi avlöning utöver

därtill från donationen utgående belopp å ordinarie stat för universitetet

i Uppsala anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

I)et torde visserligen kunna ifrågasättas, huruvida i fall sådana som

det förevarande, då fråga är om donationsmedel till inrättande av särskilda

lärostolar eller andra liknande ändamål, åtgärder från statens sida böra

vidtagas i syfte att kompensera ett sjunkande penningvärde, och huruvida

sålunda, då vederbörande fonder ej längre äga den ekonomiska bärkraft

de hade vid tidpunkten för donationens överlämnande, anspråk böra

ställas på staten att med dess medel fylla vad som brister. Riksdagen

anser dock icke, att några allmängiltiga grunder i detta hänseede kunna

eller böra uppställas, utan torde varje sådan fråga böra skärskådas för sig.

Då riksdagen nu ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget, sker

det alltså under framhållande av att riksdagen härmed på intet vis velat

binda sig i avseende å motsvarande krav, vilka i en framtid kunna tänkas

komma att göras gällande.

Riksdagen har följaktligen

dels, med ändring av vederbörande nu givna bestämmelser i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, föreskrivit,

att den genom donation av F. Kempe vid universitetet inrättade

lärostolen i växtbiologi skall i universitetets utgiftsstat under avdelningen

A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. fl., upptagas såsom professur i

växtbiologi,

att professorn i växtbiologi skall ur nämnda donationsavkomst med

nödigt tillskott av statsmedel åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som

tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och vara underkastad de för

dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, samt

att professorn i växtbiologi skall äga samma rätt till pension från

staten, som tillkommer övriga vid universitetet anställda professorer;

Universiteten,

den medicinska

undervisningen
m.

m.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Unirersite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels bestämt, att tillskottet av statsmedel skall i första hand utgå

såsom tjånstgöringspenningar;

dels och för utfyllande av professorns i växtbiologi avlöning utöver

därtill från donationen utgående belopp å ordinarie stat för universitetet

i Uppsala anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att

dels, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen A) Avlöningar m. m., av det under rubriken c) Tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., titeln

Farmakologiska institutionen, uppförda anslaget å 750 kronor till städning

och uppassning, därsammastädes uppföra en vaktmästare, tillika vaktmästare

vid växtbiologiska institutionen, med enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomma universitetets institutions vaktmästare i allmänhet, och med

skyldighet att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna; dock att, därest den person, som

nu tjänstgör såsom vaktmästare vid sagda båda institutioner, varder antagen

till innehavare av den nya ordinarie befattningen, han må för åtnjutande

av ålderstillägg å lönen äga tillgodoräkna sig den tid, han därstädes

förrättat vaktmästargöromål i samma omfattning som jämförlig ordinarie

vaktmästare;

dels och med anledning av nämnda förändringar i utgiftsstaten höja

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med

ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen har beträffande det föreliggande förslaget ej funnit anledning

till erinran i annat avseende än att den ifrågasatta rätten för omförmälda

vaktmästare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring icke synes, med aktgivande å vad i utredningen

upplyses om befattningshavaren i fråga, stå i överensstämmelse med av

riksdagen i detta hänseende hittills tillämpade regler. Förslaget i denna

del anser sig riksdagen följaktligen icke kunna bifalla.

Riksdagen har

dels — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen A) Avlöningar m. m., av det under rubriken c) Tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., titeln

Farmakologiska institutionen, uppförda anslaget å 750 kronor till städning

och uppassning — därsammastädes uppfört en vaktmästare, tillika vaktmästare

vid växtbiologiska institutionen, med enahanda avlöningsförmåner

som tillkomma universitetets institutionsvaktmästare i allmänhet, och med

skyldighet att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

dels ock med anledning av nämnda förändringar i utgiftsstaten höjt

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med

ett belopp av 1,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att

dels höja den i utgiftsstaten för Uppsala universitet, avdelningen A)

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. in., under titeln Botaniska institutionen, Botaniska

trädgården upptagna kontanta avlöningen för en trädgårdsmästare från

dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor, därav 2,200 kronor

lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar;

dels medgiva, att trädgårdsmästaren må, i stället för vad i detta avseende

för närvarande är fastställt, äga rätt till tre ålderstillägg till lönen

vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års väl

vitsordad tjänstgöring;

dels medgiva, att trädgårdsmästaren må äga rätt till semester under

tre veckor om året, när, utan kostnad för det allmänna, sådant av vederbörande

rektor prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga

gång;

dels förordna, att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner ifrågavarande

befattningshavare skall i tillämpliga delar vara underkastad enahanda

villkor och bestämmelser som de, vilka genom nådiga kungörelsen

den 13 juni 1908 äro fastställda för åtnjutande av de för vissa befattningshavare

vid rikets universitet och karolinska institutet från och med

år 1909 gällande nya avlöningsförmåner;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höja det ordinarie anslaget till

Uppsala universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för framställningen,

ävensom i betraktande av vad i övrigt i ärendet förekommit anser sig

riksdagen böra bifalla den ifrågasatta löneregleringen.

Riksdagen har alltså

dels höjt den i utgiftsstaten för Uppsala universitet, avdelningen A)

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under titeln Botaniska institutionen, Botaniska

trädgården upptagna kontanta avlöningen för en trädgårdsmästare från

dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor, därav 2,200 kronor

lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar;

dels medgivit, att trädgårdsmästaren må, i stället för vad i detta

avseende för närvarande är fastställt, äga rätt till tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15

års väl vitsordad tjänstgöring;

Universiteten,

den medi

cinska under

visningen

ni. in.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in.

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att trädgårdsmästaren må äga rätt till semester under

tre veckor om året, när, utan kostnad för det allmänna, sådant av vederbörande

rektor prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång;

dels förordnat, att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner

ifrågavarande befattningshavare skall i tillämpliga delar vara underkastad

enahanda villkor och bestämmelser som de, vilka genom nådiga kungörelsen

den 13 juni 1908 äro fastställda för åtnjutande av de för vissa

befattningshavare vid rikets universitet och karolinska institutet från och

med år 1909 gällande nya avlöningsförmåner;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höjt det ordinarie anslaget

till Uppsala universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 88) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till anordnande vid universitetet i Uppsala av undervisning i bokföring

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 600

kronor.

90:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 89) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala beviljat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

91:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 90) har .riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

Uppsala universitets bibliotek anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att för

utgivande av Uppsala universitets årsskrift bevilja på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

För utgivande av Uppsala universitets årsskrift har riksdagen för vart

och ett av åren 1912—1919 beviljat ett extra anslag av 5,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen är i huvudsak betingad av de stegrade pappersprisen

och tryckningskostnaderna.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för utgivande av Uppsala universitets årsskrift

beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 92) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren

vid universitetet i Uppsala må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring med följande belopp:

gymnastikläraren 910 kronor, därav 410 kronor lön och 500 kronor

tjästgöringspenningar, samt

biträdande gymnastikläraren 250 kronor arvode;

dels till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat på extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,160 kronor;

dels ock beträffande gymnastikläraren föreskrivit såsom villkor för

åtnjutandet av ifrågavarande avlöningsförbättring, att han icke må med

sin tjänst förena annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt ej

kanslern för rikets universitet, uppå därom gjord framställning och efter

prövning, att tjänstebefattningen ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid universitetet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att

dels höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam
lingar

och inrättningar m. m., under titeln Kansliet upptagna arvodet för en

ombudsman från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,250 kronor;

dels ock för ändamålet öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med ett belopp av 750 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen

dels höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam
lingar

och inrättningar m. m., under titeln Kansliet upptagna arvodet

för en ombudsman från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,250

kronor;

dels ock för ändamålet ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med ett belopp av 750 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till

höjning av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget

till respenningar för fogden anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

Enahanda belopp, som för ändamålet ifrågasatts för år 1920, har

jämväl föreslagits å tilläggsstat för år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Universiteten,

den medi

ein8ka under

visningen

m. ra.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i

vad det avser anslag för ändamålet såväl för år 1919 som för år 1920,

får beträffande 1920 års stat anmäla, att riksdagen till höjning av det i

utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget till respenningar

för fogden anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att från

och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,

nu 879,377 kronor, med 18,300 kronor.

Anslagsökningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut

i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag

framlagda förslag beträffande lönereglering för de inom statsförvaltningen

anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda hänseende avlåter särskild skrivelse beträffande

riksdagens i detta ämne fattade beslut, har från och med år

1920 höjt det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,

nu 879,377 kronor, med 18,300 kronor.

97:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående

docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet (punkt 96 och särskild proposition nr 244) har riksdagen — på

sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält — höjt det ordinarie

anslaget till universitet i Uppsala med 124,100 kronor ävensom beträffande

samma universitet uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare

såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 66, 70, 77, 86, 87, 88, 94,

96 och 97 här ovan anmälda beslut kommer att beträffande universitetet

i Uppsala uppföras dels såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av

1,024,007 kronor, dels ock såsom särskilda ordinarie förslagsanslag ett belopp

av 1,000 kronor till avlöningsfyllnad åt professorn i växtbiologi och

ett belopp av 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska lärare.

Lunds universitet.

98:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 97) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till arvode åt en lärare i symbolik vid universitet i Lund med den undervisnings-

och examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes,

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att

dels öka det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)

Avlöningar in. m., a) Professorer in. m., Teologiska fakulteten, uppförda

anslaget till uppehållande av kostnadsfri undervisning och examination i

liturgisk sång och framsägning från dess nuvarande belopp, 800 kronor,

till 1,500 kronor;

dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i

Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 700 kronor.

I staten för Uppsala universitet är uppfört ett anslag å 1,500 kronor

till uppehållande av kostnadsfri undervisning och examination i kyrkosång.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser att bringa motsvarande anslag

vid Lunds universitet upp till samma belopp.

Motionsvis har inom riksdagen föreslagits en höjning av anslaget vid

Uppsala universitet till 3,000 kronor, och har till stöd härför huvudsakligen

åberopats den större tjänstgöringsskyldighet, som vore förbunden med

vederbörande tjänst vid sistnämnda universitet.

Riksdagen vill visserligen icke bestrida, att förhållandena i berörda

hänseende vid de båda universiteten kunna erbjuda en viss olikhet. Emellertid

är riksdagen i saknad av en fullständig utredning i hithörande stycken

och har därför icke ansett sig böra på enskild motion vidtaga en åtgärd,

som icke kan i avseende å dess berättigande av riksdagen med till buds

stående material fullt bedömas.

Ehuru riksdagen sålunda ställt sig avvisande till det i motionen framlagda

förslaget, kan riksdagen dock ej undgå att finna en viss skillnad

mellan anslagen till de båda universiteten befogad, bland annat med hänsyn

till det olika lärjungeantalet. I avvaktan på en utredning i ämnet,

som tydligt klarlägger förhållandena i förevarande avseende, har riksdagen

funnit skäligt tills vidare allenast vidtaga en höjning av anslaget vid

Lunds universitet med 400 kronor till 1,200 kronor.

Riksdagen har alltså dels ökat det i utgiftsstaten för universitetet i

Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. m., Teologiska

fakulteten, uppförda anslaget till uppehållande av kostnadsfri undervisning

och examination i liturgisk sång och framsägning från dess nuvarande

belopp, 800 kronor, till 1,200 kronor;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 400 kronor.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 99) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den jwopedeutiska

undervisning skursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund

beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

101:o) Sedan riksdagen år 1918 till täckande av kostnaderna för uppförande

av en nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Lund beviljat ett anslag av 687,020 kronor

samt därav på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat

ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu (punkt 100)

föreslagit riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra

stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1918 års lagtima riksdag

beviljade anslaget till nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Lund anvisat på extra stat

för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 101) att

dels i staten för universitet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. in.,

c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m.m., under rubriken kirurgiska kliniken uppföra ytterligare en amanuens

med ett arvode av 2,000 kronor;

dels ock för detta ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med berörda belopp, 2,000 kronor.

Riksdagen har funnit övertygande skäl vara anförda för anställande av

ytterligare en amanuens vid kirurgiska kliniken i Lund och har följaktligen
dels

i staten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m., under rubriken kirurgiska kliniken uppfört ytterligare

en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor;

dels ock för detta ändamål höjt det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med berörda belopp, 2,000 kronor.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att, i

avbidan på proposition angående vissa anslag för den medicinska undervisningen

vid universitet i Lund, för ändamålet beräkna under åttonde

huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett belopp av 15,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den fl mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 335, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

att för universitetet i Lund på extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 17,500 kronor att utgå till arvoden,

dels åt en klinisk laborator och biträdande lärare i medicin med högst

6,000 kronor, under föreskrift att med nämnda arvode icke må förenas

docentstipendium,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i fysikalisk

diagnostik, med högst 1,000 kronor,

dels åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs med högst 500

kronor,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i icke-fysikaliska

undersökningsmetoder, med högst 1,000 kronor,

dels åt den, som förordnas att leda fyra vederbörliga kurser i sjukvårdsteknik,

med högst 1,000 kronor,

dels åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med den undervisningsskyldighet

under åtta månader, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, med

högst 4,000 kronor, under förutsättning ej mindre att länets landsting till

avlönande av föreståndaren för år 1920 tillskjuter ett belopp av 3,000 kronor,

så att hans arvode sammanlagt uppgår till 7,000 kronor, än även att fullt

lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå, och med

föreskrift tillika att med nämnda arvode icke må förenas docentstipendium,

dels ock åt den, som förordnas att under fyra kurser meddela kostnadsfri

propedeutisk undervisning i allmän kirurgi, med högst 4,000 kronor.

Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget väl uppmärksammat,

hurusom i avseende å de föreslagna arvodenas belopp vissa avvikelser

förefinnas från vad hittills i arvoden tillerkänts universitetslärare

med motsvarande tjänstgöring, men har riksdagen i betraktande av att

den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen beträffande den medicinska

undervisningen i Lund endast torde vara att betrakta som en

provisorisk anordning, ej ansett sig böra göra någon erinran mot arvodesbeloppens

storlek.

I samband med arvoden åt en klinisk laborator och biträdande lärare

i medicin samt åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har föreslagits föreskrift

att med sagda arvoden icke må förenas docentstipendium. Riksdagen finner

en dylik föreskrift befogad.

Urin ersiteten,

den medi

cinska under

visningen

m. ni.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

62 Riksdagens skrivelse Nr 8 Ä.

I avseende å övriga arvoden vill riksdagen erinra, hurusom riksdagen

i sin skrivelse nr .208 angående docentinstitutionen vid universiteten och

karolinska institutet uttalat sin anslutning till ett av departementschefen

i sistberörda ärende gjort uttalande, att det vore lyckligt, om i de fall,

då docent i ett ämne, där viss obligatorisk undervisning överlämnats åt

särskilt avlönad lärare, åtnjuter docentstipendium, stipendiaten, så snart

så kan ordnas, övertager den med lärarbefattningen förbundna undervisgen

i stället för att offra sina krafter på en undervisningsverksamhet, som

kanske i flertalet fall blir till mycket ringa båtnad för de studerande.

Med aktgivande härå har riksdagen i förevarande ärende ansett böra föreskrivas,

att, därest förordnande av nu ifrågavarande slag varder lämnat

åt docentstipendiat, det för förordnandet avsedda arvodet ej må utgå.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, har alltså för universitetet i Lund på extra stat för

år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 17,500 kronor att utgå till arvoden

a) åt en klinisk laborator och biträdande lärare i medicin med högst

6,000 kronor, under föreskrift att med nämnda arvode icke må förenas

docentstipendium,

b) åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med den undervisningsskyldighet

under åtta månader, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, med högst 4,000

kronor, under förutsättning ej mindre att länets landsting till avlönande

av föreståndaren för år 1920 tillskjuter ett belopp av 3,000 kronor, så

att hans arvode sammanlagt uppgår till 7,000 kronor, än även att fullt

lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå, och med

föreskrift tillika att med nämnda arvode icke må förenas docentstipendium,

c) åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i fysikalisk

diagnostik, med högst 1,000 kronor,

d) åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs med högst 500 kronor,

e) åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i icke-fysikaliska

undersökningsmetoder, med högst 1,000 kronor,

f) åt den, som förordnas att leda fyra vederbörliga kurser i sjukvårdsteknik,

med högst 1,000 kronor,

g) åt den, som förordnas att under fyra kurser meddela kostnadsfri

propedeutisk undervisning i allmän kirurgi, med högst 4,000 kronor,

skolande i avseende å de under mom. c)—g) omnämnda arvodena

iakttagas, att, därest den, som förordnas att leda i dessa moment omförmäld

kurs eller meddela här angiven undervisning, är innehavare av docentstipendium,

ifrågavarande arvode ej må utgå.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

104:o) I anledning av Eders Kung). Maj:ts därom gjorda förslag (punkt

103) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68

anlört i fråga om förening av särskilt arvode eller avlöning med docentstipendiurn,

får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till anordnande av den i stadgan angående medicinska

examina förskrivna undervisning skur sen i allmän kemi vid universitetet i

Lund beviljat på extra stat för år 1920

dels till avlöning åt en lärare vid kursen ett försla<jsansla°\ höo-st,

2,500 kronor, ° ° °

dels ock till materiell för densamma ett reservationsanslag å 500 kronor,

eller tillhopa 3,000 kronor.

105:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 104) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för det vid universitetets i

Lund kliniker å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i nämnda stad inrättade

röntgenlaboratoriet och en därstädes likaledes anordnad radiologisk

sjukavdelning med den undervisningsskyldighet och övriga tjänstgöring

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns

landsting för samma år med lika stort belopp bidrager till föreståndarens

avlöning och med. föreskrift tillika, att med nämnda arvode icke må förenas

docentstipendium.

106:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 105) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum"

såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för Lunds universitets till

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda klinik och poliklinik

för öron-, näs- och halssjukdomar med den undervisningsskyldighet och

övriga tjänstgöring, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor, under

villkor att Malmöhus läns landsting för samma år med lika stort belopp

bidrager till föreståndarens avlöning och med föreskrift tillika, att med

nämnda arvode ej må förenas docentstipendium.

107:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom väckta förslag (punkt

106) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68

anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium, får

riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid uni
-

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m

s. 64 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

108:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till materiell för pediatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorium

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 500 kronor.

109:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 108) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under

punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,

får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till arvode åt en biträdande lärare vid universitetets

i Lund patologisk-anatomiska institution anvisat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 109 och särskild proposition nr 206) och under hänvisning till vad

riksdagen under punkt 75 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Lund

av lektorer i tyska, franska och engelska språken med den undervisningsskyldighet,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av

99.000 kronor att användas till årliga arvoden å 5,500 kronor åt en var

av nämnda lektorer, ävensom av detta anslag anvisat på extra stat för år

1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 16,500 kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 110) att, i

avbidan på proposition angående arvode åt en lärare i slaviska språk vid

universitetet i Lund, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1920 ett

belopp av 6,500 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 111) att,

i avbidan på proposition angående arvode åt en lärare i statistik vid samma

universitet, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1920 ett belopp

av 6,500 kronor

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

på extra stat för år 1920, såsom särskilda förslagsanslag, högst,

anvisa

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

dels till arvode åt en lärare i slaviska språk vid universitetet i Lund

ett belopp av 6,500 kronor,

dels ock till arvode åt en lärare i statistik vid samma universitet ett

belopp av likaledes 6,500 kronor,

skolande vartdera arvodet utgå under de närmare villkor Eders Kungl.

Maj:t må finna lämpligt bestämma och med föreskrift tillika, att med

arvodet icke må förenas docentstipendium.

Riksdagen har i sin skrivelse nr 208 angående docentinstitutionen vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet anmält sig hava

beslutat, att i de fall, då innehavare av befattning vid universitet eller karolinska

institutet, för vilken avlöning, utgående av å extra eller ordinarie

stat anvisade medel, åtnjutes, tillika är innehavare av docentstipendium, avlöningen

för befattningen skall minskas, så att densamma jämte stipendiet

ej överstiger 6,500 kronor. I betraktande härav har riksdagen ej funnit

anledning till erinran mot de i förevarande proposition föreslagna arvodesbeloppens

storlek.

I avseende å arvodet åt en lärare i statistik förutsätter riksdagen, att

vid undervisningen i detta ämne statistikens karaktär såsom en social vetenskap

och dess hittillsvarande intima samband med samhällsvetenskaperna

varder behörigen upprätthållet.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, har alltså, vad angår en lärare i slaviska språk, på extra

stat för år 1920 anvisat till arvode åt en sådan lärare vid universitetet i

Lund ett förslagsanslag, högst, 6,500 kronor, att utgå under de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt bestämma och med föreskrift

tillika, att med arvodet icke må förenas docentstipendium.

112:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 111 och särskild proposition nr 205) samt under härvisning till

vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen på extra stat för år 1920 anvisat till arvode åt en lärare i

statistik vid universitetet i Lund ett förslagsanslag, högst, 6,500 kronor,

att utgå under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt

bestämma och med föreskrift tillika, att med arvodet icke må förenas

docentstipendium.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 112) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till uppehållande av verksamheten å det psykologiska laboratoriet vid uniBihang

till riksdagens •protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 9

Universite
ten,

den medi

omsila under

visningen

in. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

68 ''Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 750 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 113) att till

arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar bevilja

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 800 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar

har från och med år 1906 utgått ett extra anslag av 500 kronor. Riksdagen

har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har

förty till arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar

beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 800 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att i

utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m.,

c) Professorer m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppföra

en professur i förhistorisk och medeltidsarkeologi, vars innehavare tillika

skall vara föreståndare för historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet,

med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer

i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare att vara

underkastad dels de bestämmelser i avseende å tjänstgöringsskyldighet,

som kunna varda i vederbörlig ordning bestämda, dels ock de för nämnda

förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

Riksdagen, som finner den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen

med upprättande av en särskild professur i förhistorisk och medeltidsarkeologi

bäst svara mot de förhållanden, vilka i avseende å arkeologiens

och fornkunskapens representerande äro rådande vid Lunds universitet,

får anmäla, att riksdagen har dels i utgiftsstaten för universitetet i

Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Professorer m. fl., filosofiska

fakulteten, humanistiska sektionen, uppfört en professur i förhistorisk och

medeltidsarkeologi, vars innehavare tillika skall vara föreståndare för historiska

museet samt mynt- och medalj kabinettet, med enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med

skyldighet för tjänstens innehavare att vara underkastad dels de bestämmelser

i avseende å tjänstgöringsskyldighet, som kunna varda i vederbörlig

ordning bestämda, dels ock de för nämnda förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 115) att höja

det för amanuensen vid historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet cinka underi

utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., »Aningen

under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar, upptagna arvodet, 500 kronor, till 1,200 kronor samt för

ändamålet öka det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,

med 700 kronor.

På grund av den till stöd för förslaget förebragta utredningen har

riksdagen höjt det för amanuensen vid historiska museet samt mynt- och

medalj kabinettet i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)

Avlöningar m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar, upptagna arvodet, 500 kronor, till 1,200

kronor samt för ändamålet ökat det ordinarie anslaget till Lunds universitet,

universitetsstaten, med 700 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att till

höjning av materiellanslaget för historiska museet vid universitetet i Lund

anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

Till höjning av materiellanslaget för historiska museet vid Lunds universitet

anvisade 1918 års lagtima riksdag på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 5,500 kronor. Den nu föreslagna ökningen är närmast

betingad av behovet utav ökade medel till vakthållning, inköp, resor m. m.

Riksdagen har ej haft något att häremot erinra, vadan riksdagen till höjning

av materiellanslaget för historiska museet vid universitetet i Lund

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

118:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 117) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till bekostande av mekaniska arbeten vid universitetets i Lund fysiska institution

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500

kronor.

119:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 118) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till höjning av materiellanslaget för geologisk-mineralogiska institutionen

vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,000 kronor.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 119) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

dels för anordnande under sommarmånaderna av kurser i havsbiologi i

Öresund eller närgränsande havsområden, dels ock för företagande med

studerande vid universitetet i Lund av havsbiologiska exkursioner under

pågående terminer anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 1,675 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 120) att till

materiell m. m. för geografiska institutionen vid universitetet i Lund

anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,600 kronor.

Till materiell m. m. för geografiska institutionen vid Lunds universitet

har riksdagen på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 2,500

kronor. Riksdagen har mot den förevarande framställningen icke haft

något att -erinra och har följaktligen till materiell m. m. för geografiska

institutionen vid universitet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 1,600 kronor.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till

arvode åt en amanuens vid den med professorn N. H. Nilsson-Ehles professur

vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till arvode åt en amanuens

vid den med professorn N. H. Nilsson-Ehles professur vid universitetet i

Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att

dels höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under titeln Astronomiska observatoriet för anställande

av räknebiträden uppförda anslaget från dess nuvarande belopp,

1,500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor;

dels för ändamålet höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med ett belopp av 1,500 kronor;

dels ock till höjning av ovannämnda anslag till anställande av räknebiträden

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000

kronor.

Riksdagen har ansett sig med hänsyn till den såsom stöd för framställningen

åvägabragta utredningen böra bifalla förslaget och har förty

dels höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar te^n]g*r^'';

och inrättningar m. m., under titeln Astronomiska observatoriet för an- önska underställande

av räknebiträden uppförda anslaget från dess nuvarande belopp, visningen

l, 500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor;

dels för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med ett belopp av 1,500 kronor;

dels ock till höjning av ovannämnda anslag till anställande av räknebiträden

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000

kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 123) att höja

det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m., under titeln Kansliet uppförda arvodet för en notarie i

filosofiska fakulteten från dess nuvarande belopp, 750 kronor, till 1,000

kronor och förty öka det ordinarie anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten,

med ett belopp av 250 kronor.

På grund av de skäl, som anförts till stöd för förslaget, har riksdagen

höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under titeln Kansliet uppförda arvodet för en

notarie i filosofiska fakulteten från dess nuvarande belopp, 750 kronor, till

1,000 kronor och förty ökat det ordinarie anslaget till universitetet i Lund,

universitetsstaten, med ett belopp av 250 kronor.

125:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 124) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till anordnande vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 300

kronor.

126:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 125) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till materiell m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

127:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för

utgivande av Lunds universitets årsskrift bevilja på extra stat för år 1920

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

70 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För utgivande av Lunds universitets årsskrift har riksdagen för vart

och ett av åren 1915—1919 beviljat ett extra anslag av 5,000 kronor.

För sistnämnda år har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett tilläggsanslag av

8.000 kronor att utgå på tilläggsstat för år 1919. Riksdagen, som under

punkten 92 här ovan anmält sig hava bifallit en höjning av det till Uppsala

universitets årsskrift utgående extra anslaget från 5,000 kronor till 15,000

kronor, har ansett sig böra bifalla såväl den för år 1920 föreslagna anslagsökningen

som det för år 1919 ifrågasatta tilläggsanslaget och får, beträffande

1920 års stat, anmäla, att riksdagen för utgivande av Lunds universitets

årsskrift beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

15.000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 127) att

dels i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen A) Avlöningar

m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under titeln Biblioteket, till avlöning för

en eldare uppföra ett belopp av 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och

550 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg och annan

förmån i likhet med vad som gäller för likställda befattningshavare vid

universitetet, med skyldighet för eldaren att fullgöra de sysslor vid biblioteket,

som på förslag av överbibliotekarien bestämmas av det mindre

akademiska konsistoriet;

dels föreskriva, att eldaren skall vara underkastad enahanda villkor

och bestämmelser i fråga om löneförmåners åtnjutande, som äro givna

beträffande likställda befattningshavare vid universitetet;

dels medgiva, att, därest den nu vid biblioteket tjänstgörande eldaren

antages till innehavare av den ordinarie eldarbefattningen, han må äga att

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid biblioteket

från och med år 1911;

dels ock för ifrågavarande befattnings upprättande höja det ordinarie anslaget

till universitetet iLund, universitetsstaten, med ett belopp av 1,450 kronor.

Riksdagen, som finner skäl föreligga för inrättande av en ordinarie

eldarebefattning vid universitetsbiblioteket, har mot den gjorda framställningen

icke haft någon annan erinran att göra, än att den ifrågasatta rätten

för tjänstens blivande innehavare att eventuellt få för ålderstilläggsberäkning

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid biblioteket icke synes

böra ifrågakomma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen A) Avlöningar

m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SA. 71

lingar och inrättningar in. in., under titeln Biblioteket, till avlöning för eu

eldare uppfört ett belopp av 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och 550

kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg och annan förmån

i likhet med vad som gäller för likställda befattningshavare vid universitetet,

med skyldighet för eldaren att fullgöra de sysslor vid biblioteket,

som på förslag av överbibliotekarien bestämmas av det mindre akademiska

konsistoriet;

dels föreskrivit, att eldaren skall vara underkastad enahanda villkor

och bestämmelser i fråga om löneförmåners åtnjutande, som äro givna beträffande

likställda befattningshavare vid universitetet;

dels och för ifrågavarande befattnings upprättande höjt det ordinarie

anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av

1,450 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att höja

det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen B) Till materiell

m. in. uppförda anslaget till musikkapellet från dess nuvarande belopp,

1,000 kronor, till 2,000 kronor samt förty öka det ordinarie anslaget till

nämnda universitet, universitetsstaten, med ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen är icke övertygad, att ett stadigvarande behov av ytterligare

1,000 kronor utöver det nu för musikaliska kapellet anvisade beloppet

föreligger. Jämväl på de materiella hjälpmedel, vilka äro för kapellet erforderliga,

torde nämligen inom den närmaste tiden ett prisfall vara att

emotse, ökade medel har riksdagen ansett därför lämpligen böra anvisas

å extra stat.

Riksdagen har följaktligen till höjning av anslaget till musikkapellet

vid Lunds universitet på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

130:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 129) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till materiell för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet

i Lund beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 500

kronor.

131:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 130) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till hyra för idrottsplats samt till inköp och underhåll av idrottsmateriell

m. m. för universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920

ett reservationsanslag av 900 kronor.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

72 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 131) att från

och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,

nu 746,866 kronor, med 12,450 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut

i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1920 höjt det

ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 746,866

kronor, med 12,450 kronor.

133:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående

docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet (punkt 132 och särskild proposition nr 244) har riksdagen —

på sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 208 anmält — höjt det ordinarie

anslaget till universitetet i Lund med 117,500 kronor ävensom beträffande

samma universitet uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare

såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 99, 102, 115, 116, 123,

124, 128, 132 och 133 här ovan anmälda beslut kommer att beträffande

universitetet i Lund uppföras, dels såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp

av 885,616 kronor dels ock såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp

av 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska lärare.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 133) att

dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra

ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning meddelade

närmare bestämmelser tillhandagå vid fullgörandet av vissa på

institutets sekreterare och kamrerare ankommande åligganden m. m., med

en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar

500 kronor och ortstillägg 200 kronor och med rätt till tre ålderstillägg,

vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års

tjänstgöring; skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100

kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskriva, att beträffande ifrågavarande biträde skola lända till

efterrättelse, dels de villkor och bestämmelser, som gälla i fråga om övriga

ordinarie befattningshavare vid institutet, dels ock de föreskrifter,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser

att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar;

dels för ifrågavarande biträdesbefattnings inrättande ävensom för beredande

av ökad avlöning åt övriga å institutets stat uppförda kvinnliga

biträden samt åt de å samma stat uppförda vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare höja det ordinarie bestämda anslaget till

karolinska institutet med 11,400 kronor;

dels medgiva, att de det nu föreslagna nya biträdet tillkommande

ålderstilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels till arbetsbiträde vid karolinska institutets bibliotek anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor;

dels ock — med ändring av förut av riksdagen fattat beslut, att av

det för karolinska institutet uppförda anslaget till underhåll och förökande

av biblioteket ett belopp av 500 kronor må användas till arbetsbiträde

vid biblioteket — medgiva, att sagda belopp, 500 kronor, av biblioteksanslaget

må enligt bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, användas

till vikariatsersättning under semesterledighet för bibliotekarien samt till

gottgörelse åt vaktmästare och för tillfällig arbetshjälp vid biblioteket.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i samband med förslag om lönereglering

för de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdena under

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» föreslagit riksdagen

att besluta, att, beträffande karolinska mediko-kirurgiska institutets stat,

för kvinnligt tekniskt biträde vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium

skall, i stället för nuvarande föreskrift om minskning av avlöningen vid

åtnjutande av fri bostad och bränsle, från och med år 1920 gälla: att

därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, anvisas

dylikt biträde i sådan egenskap, av lönen skall avstås för bostad

med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året; att i

fall biträde åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i

övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet,

att den icke kan anses hava ovan sagda värde, det skall ankomma

på Eders Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det

lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum; att förmån av lyse

innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström

intill 100 kw-timmar; samt att biträde skall själv bekosta armatur och

lampor.

Vad först angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande på ordinarie

stat av ett för anställning hos sekreteraren och kamreraren avsett

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 10

Universiteten,

den medi

cinska under

visningen

m. m

s. 74 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kvinnligt biträde av andra graden samt om anvisande av medel å extra stat

för avlönande med 1,550 kronor av ett biträde vid vården av institutets

bibliotek, vilket belopp motsvarar den till kvinnligt biträde av första

graden utgående avlöning, minskad med ett mot avgiften för egen pensionering

i runt tal svarande belopp, har riksdagen icke funnit annat att

erinra emot förslaget än att, då enligt riksdagens mening större kvalifikationer

näppeligen kunna anses böra besittas av det biträde, som skulle

tillhandagå sekreteraren och kamreraren, än av det biträde, som skulle biträda

bibliotekarien, riksdagen ansett skäligt, att avlöningsförmånerna

jämväl för det förra biträdet bestämmas till det belopp, som tillkommer

första gradens biträden. I sistnämnda avseende hänvisar riksdagen till

sitt i särskild skrivelse, nr 223, anmälda beslut. Vad Eders Kung!. Maj:t

under punkten 133 i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående ändring i

den för det kvinnliga tekniska biträdet vid Serafimerlasarettets kliniska

laboratorium gällande föreskrift om minskning av avlöningen vid åtnjutande

av fri bostad och bränsle har riksdagen ävenledes ansett sig böra

bifalla.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört

ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning meddelade närmare

bestämmelser tillhandagå vid fullgörandet av vissa på institutets sekreterare

och kamrerare ankommande åligganden m. m., med en avlöning av 1,600

kronor, därav lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 300 kronor och ortstillägg

200 kronor, och med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200

kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring; skolande av ålderstillägget

100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskrivit, att beträffande ifrågavarande biträde skola lända till

efterrättelse, dels de villkor och bestämmelser, som gälla i fråga om övriga

ordinarie befattningshavare vid institutet, dels ock de föreskrifter, som

äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser

att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar;

dels för ifrågavarande biträdesbefattnings inrättande ävensom för beredande

av ökad avlöning åt övriga å institutets stat uppförda kvinnliga

biträden samt åt de å samma stat uppförda vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare höjt det ordinarie bestämda anslaget till karolinska

institutet med 11,000 kronor;

dels medgivit, att de det nu föreslagna nya biträdet tillkommande

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

ålderstillilggen inå utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels beslutat att, beträffande karolinska institutets stat, för kvinnligt

tekniskt biträde vid seraf!merlasarettets kliniska laboratorium skall, i stället

för nuvarande föreskrift om minskning av avlöningen vid åtnjutande av

fri bostad och bränsle, från och med år 1920 gälla: att därest bostad med

bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, anvisas dylikt biträde

i sådan egenskap, av lönen skall avstås för bostad med bränsle 300 kronor

för år samt för lyse 25 kronor om året; att i fall biträde åtnjuter enbart

bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom

då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses

hava ovan sagda värde, det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter

omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån

skall äga rum; att förmån av lyse innebär allenast rätt till en årlig

maximiförbrukning av elektrisk ström intill 100 kw-timmar; samt att

biträde skall själv bekosta armatur och lampor;

dels till arbetsbiträde vid karolinska institutets bibliotek anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor;

dels ock — med ändring av förut av riksdagen fattat beslut, att av

det för karolinska institutet uppförda anslaget till underhåll och förökande

av biblioteket ett belopp av 500 kronor må användas till arbetsbiträde

vid biblioteket — medgivit, att sagda belopp, 500 kronor, av biblioteksanslaget

må enligt bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas,

användas till vikariatsersättning under semesterledighet för bibliotekarien

samt till gottgörelse åt vaktmästare och för tillfällig arbetshjälp vid biblioteket.

135:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 134) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

på extra stat för år 1920 till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat ett förslagsanslag, högst, 800

kronor.

136:o) Med anledning av därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning

(punkt 135) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan

under punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med

docentstipendium, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för

innevarande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet på

extra stat för år 1920 beviljat

dels till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän

kemi ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

dels ock till materiell vid kemiska institutionen ett reservationsanslag

av 1,500 kronor,

tillhopa 4,000 kronor.

137:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 136) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under

punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,

får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för karolinska inediko-kirurgiska institutet anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,600 kronor, att utgå

dels till arvode åt biträdande lärare i medicin med högst 3,000

kronor,

dels till arvode åt biträdande lärare i kirurgi med högst 3,000 kronor,

dels ock till uppehållande av assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm med högst 600 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 137) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till förstärkning av det å ordinarie stat för karolinska medikokirurgiska

institutet uppförda reservationsanslaget å 2,500 kronor till

materiell m. m. för medicinska kliniken anvisat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 138) att

till ytterligare utrustning av en ny laboratorielokal vid andra avdelningen

av medicinska kliniken å serafimerlasarettet anvisa på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

På grund av den till stöd för förslaget åvägabragta utredningen har

riksdagen till ytterligare utrustning av en ny laboratorielokal vid andra

avdelningen av medicinska kliniken å serafimerlasarettet anvisat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

140:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 139) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till vetenskapliga arbeten ä ett patologiskt-anatomiskt laboratorium

vid Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1920, ett förslagsanslag,

högst, 2,400 kronor.

141:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 140) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,

får riksdagen anmäla, att riksdagen har, i likhet med vad för

innevarande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet beviljat

på extra stat för år 1920

dels till arvode åt en biträdande läkare vid röntgeninstitutet ä serajimerlasarettet

med 3,000 kronor samt arvode åt en amanuens därstädes

med 1,500 kronor, ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor,

dels ock till materiell m. m. för röntgeninstitutet ett reservationsanslag

av 3,000 kronor,

således tillhopa 7,500 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att för

karolinska mediko-kirurgiska institutet å stat uppföra en biträdande lärare

i oftalmiatrik med ett arvode av 4,000 kronor samt att för detta ändamål

höja det ordinarie bestämda anslaget till institutet med nämnda belopp,

4,000 kronor.

Riksdagen finner väl behovet av förstärkning av lärarkrafterna i oftalmiatrik

vara ådagalagt, men anser sig dock icke böra för närvarande medgiva

uppförande på ordinarie stat av för ändamålet erforderliga medel.

I likhet med vad fallet är beträffande exempelvis arvoden åt biträdande

lärare i medicin och kirurgi vid institutet synes jämväl för biträdande

lärare i oftalmiatrik anslag böra tills vidare utgå å extra stat. I avseende

å själva beloppet synes riksdagen detsamma böra, såsom i en del andra

motsvarande fall är förhållandet, begränsas till 3,000 kronor. I övrigt

tillåter sig riksdagen hänvisa till vad riksdagen här ovan under punkten 68

anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium.

Riksdagen har följaktligen till arvode åt en biträdande lärare i ojtalmiatrik

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 142) att

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor,

att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus

med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode åt en andre amanuens vid samma klinik med

högst 1,000 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

klinik för öron-, nås- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus har

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

78 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för vart och ett av åren 1913—1919 av riksdagen beviljats ett extra anslag

till belopp av 2,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu

anställande av ytterligare en amanuens vid ifrågavarande klinik med ett

arvode av 1,000 kronor, riksdagen har icke funnit anledning till erinran

mot den föreliggande framställningen och har alltså anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus

med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode'' åt en andre amanuens vid samma klinik med

högst 1,000 kronor.

144:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 143)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till upprätthållande

av den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisningen

och sjukvården vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker

under den tid av år 1920, då de ordinarie lärarna vid institutet icke

ombesörja nämnda undervisning och sjukvård, anvisat på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

145:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 144) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

146:o) Med anledning av därom av Eders Kungl. Maj:t gjort förslag

(punkt 145) har riksdagen, i likhet med vad för innevarandeår ägt rum,

till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

obstetriska klinik vid allmänna barnbördshuset anvisat på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 146) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för

år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, nedan angivna belopp:

till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn 2,900 kronor,

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 4,175 kronor,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 8 A. 79

under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad

för polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1920.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 147) att i

avbidan på proposition angående anslag till en pediatrisk klinik vid allmänna

barnhuset i Stockholm för ändamålet beräkna på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen avlåtna propositionen

med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919 i punkt

23 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition

angående anslag till en pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset

i Stockholm för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 145, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk

vård och för pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset

i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga Stockholms kommun

eller bekostas av enskilda, anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor;

dels ock för enahanda ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett

förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält har riksdagen,

vad angår 1920 års stat, till bestridande av dagavgifter för sjuka barn,

som till provisorisk vård och för pedriatrisk klinisk undervisning intagas

å allmänna barnhuset i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga

Stockholms kommun eller bekostas av enskilda, anvisat på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 148) att

dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppföra ett belopp

av 3,000 kronor till arvode åt en lärare i rättspsykiatri, vilken tillika skall,

enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, innehava en nu

tillämnad, på stat å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll uppförd

biträdande sinnessjukläkarbefattning vid centralfängelset å Låno-holmen

med arvode ävenledes av 3,000 kronor,

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Unirersi te
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels föreskriva, att med arvodet för läraren i rättspsykiatri ej må

förenas docentstipendium,

dels ock för ändamålet öka det ordinarie bestämda anslaget för omförmälda

institut med ett belopp av 3,000 kronor.

Riksdagen har icke förbisett de anledningar till konflikter, som kunna

tänkas uppkomma på grund av den ifrågasatte läkaren-lärarens ställning

vid centralfängelset och hans förhållande till vederbörande därstädes.

Jämväl departementschefen har, på sätt av statsrådsprotokollet framgår,

pekat på vissa svårigheter i nämnda hänseende. Riksdagen föreställer sig

likväl, att hithörande spörsmål varda av Eders Kungl. Maj:t behörigen

reglerade, och då vidare den fråga, som nu föreligger, är synnerligen betydelsefull,

i det att det gäller att på ett tillfredsställande sätt ordna

läkarnas rättspsykiatriska utbildning, har riksdagen

dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppfört ett belopp

av 3,000 kronor till arvode åt en lärare i rättspsykiatri, vilken tillika skall,

enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, innehava en nu

tillämnad, på stat å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll uppförd

biträdande sinnessjukläkarbefattning vid centralfängelset å Långholmen

med arvode ävenledes av 3,000 kronor;

dels föreskrivit, att med arvodet för läraren i rättspsykiatri ej må förenas

docentstipendium;

dels ock för ändamålet ökat det ordinarie bestämda anslaget för omförmälda

institut med ett belopp av 3,000 kronor.

150:o) I enlighet med vad av Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagits

(punkt 149), har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000

kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

syfilidologiska klinik å sjukhuset S:t Göran med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode åt en andre amanuens vid samma klinik med

högst 1,000 kronor.

151:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående

docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet (punkt 150 och särskild proposition nr 244) har riksdagen —

på sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält — höjt det ordinarie

anslaget till karolinska institutet med 15,500 kronor ävensom beträffande

samma institut uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare såsom

ordinarie förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

På grund av riksdagens under punkterna 134, 149 och 151 här ovan

anmälda beslut kommer att beträffande karolinska institutet uppföras dels

såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av 302,585 kronor, dels såsom

ordinarie reservationsanslag belopp å tillhopa G0,300 kronor, dels ock såsom

ordinarie förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor till arvoden åt

vikarierande akademiska lärare.

Tandläkarinstitutet.

152:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 151) att

från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget till tandläkarinstitutet,

nu å högst 31,700 kronor, med 700 kronor till högst 32,400

kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut

angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie förslagsanslaget,

högst, till tandläkarinstitutet, nu å 31,700 kronor, med 700 kronor

till 32,400 kronor.

Gemensamma urnyersitetsändamål.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 152) att

till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Uppsala av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 9,400 kronor, att användas

enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder

samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

För ifrågavarande ändamål har på extra stat för vart och ett av åren

1912—1919 anvisats ett belopp av 6,000 kronor. Med den föreslagna anslagshöjningen

avses nu att bereda möjlighet till en på grund av de studerandes

ökade antal nödvändig utvidgning av förevarande undervisning.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla framställningen, har till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala

av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 9,400 kronor, att användas

enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder samt

av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

TJniver>i te
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

82 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

154:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 153) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter

föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet,

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,500 kronor.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (pönkt 154) att,

i avbidan på proposition angående kurser i skyddskoppympning, för ändamålet

beräkna på extra stat för år 1920 ett belopp av 1,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 28 januari 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 43, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels till uppehållande under år 1919 av två kurser i skyddskoppympning

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, utöver de två motsvarande

kurser, vartill medel beviljats å extra stat för sagda år, anvisa

på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 250 kronor, att enligt

de i fråga om nyssnämnda extra anslagsmedel gällande grunder för ändamålet

användas,

dels ock till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt till

kostnader för materiell m. ra., 25 kronor, vid en var av två kurser i

skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund

samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,000

kronor.

På extra stat för år 1919 är i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning

av riksdagen för dylika kurser beviljat ett reservationsanslag av

750 kronor.

Anslagsökningen är föranledd av utvidgning av antalet kurser vid karolinska

institutet.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förslaget och som, i vad

detsamma avser anslag å tilläggsstat för år 1919, i annat sammanhang

anmäler sitt härutinnan fattade beslut, har till arvoden å 100 kronor åt

biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid

en var av de två kurserna i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i TJppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för år 1920

ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

156:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S A. 83

ning (punkt 155 och särskild proposition nr 187) har riksdagen — på sätt

riksdagen i särskild skrivelse, nr 206, anmält — såsom bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet, enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade

närmare bestämmelser, beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

157:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält, har riksdagen

till ersättning för opposition å disputationsavhandling åt person,

som icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska institutets lärarkår,

på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500

kronor.

158:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 156) att till

resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets

universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för vart och ett av åren 1906—1915

anvisats ett extra anslag av 10,000 kronor. Beträffande det för sistnämnda

år anvisade anslaget medgav 1915 års riksdag, att detsamma finge för

enahanda ändamål användas under år 1916, och hava liknande medgivanden

sedermera lämnats av 1916 års riksdag för år 1917, av 1917 års

riksdag för år 1918 och av 1918 års lagtima riksdag för år 1919. Departementschefen

har nu utgått ifrån, att förevarande anslag under år 1919

kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål, och har i anledning därav

nu föreslagits anslag till enahanda belopp för år 1920.

Riksdagen har till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000

kronor.

Farmaceutiska institutet.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 157) att från

och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till farmaceutiska institutet,

nu 60,900 kronor, med 1,100 kronor till 62,000 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut angående

lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

84 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie anslaget till

farmaceutiska institutet, nu 60,900 kronor, med 1,100 kronor till 62,000

kronor.

160:o) I en den 11 mars 1919 till riksdagen avlåten proposition, nr

284, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid farmaceutiska

institutet under tiden den 1 april—den 31 december 1919 anvisa på

tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,400 kronor;

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid nämnda

institut under år 1920 anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 1,865 kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919, så länge de nuvarande

lokala förhållandena vid omförmälda institut fortvara, den vaktmästare, åt

vilken bostad jämte bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler, må

åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta avlöningen.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ifråga om anslag på tilläggsstat för år 1919 i annat

sammanhang anmäler sitt härutinnan fattade beslut, har

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid farmaceutiska

institutet under år 1920 anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,865 kronor;

dels ock medgivit, att från och med år 1919, så länge de nuvarande

lokala förhållandena vid omförmälda institut fortvara, den vaktmästare,

åt vilken bostad jämte bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler,

må åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta avlöningen.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 158) att

till anordnande i Stockholm och Göteborg av fortbildningskurser för barnmorskor

samt till understöd åt deltagarinnorna däri anvisa på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,800 kronor.

Till fortbildningskurser för barnmorskor har riksdagen årligen från och

med år 1915 beviljat ett extra anslag av 2,000 kronor. Den av Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsökningen åsyftar att bereda höjda understödsbelopp

till deltagarinnorna uti ifrågavarande kurser, och har Eders

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

Kungl. Maj:t jämväl föreslagit beviljande på tilläggsstat för år 1919 av

ett belopp av 2,000 kronor för enahanda ändamål. Riksdagen har intet

att erinra mot de äskade anslagens belopp, då riksdagen anser förhöjningen

vara fullt motiverad av de för deltagarinnorna numera avsevärt stegrade

kostnaderna för anskaffande av bostad in. in. vid kursernas bevistande.

Då emellertid den ifrågasatta förändringen i anslagets rubricering torde

kunna vara ägnad att medföra ökade anspråk på statens bidrag till de i

kurserna deltagande, bör enligt riksdagens mening anslagets nuvarande

benämning bibehållas.

Riksdagens har alltså till anordnande i Stockholm och Göteborg av

fortbildningskurser för barnmorskor anvisat på extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag, högst, 2,800 kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 159) att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja

— utöver till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853

kronor — på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen på extra stat för år 1919 beviljat

ett belopp av 123,100 kronor.

Det av direktionen för allmänna barnbördshuset uppgjorda kostnadsförslaget

för år 1920 är grundat på de prislägen, som voro rådande

år 1918. Av det i ärendet företedda bokslutet för första halvåret av år

1918 framgår, att de poster, som betingat de högsta beloppen, varit utspisningen

samt uppvärmning och belysning. Man torde emellertid hava

grundad anledning antaga, att under år 1920 kostnaderna för senast omförmälda

ändamål skola komma att väsentligt reduceras. I betraktande

härav anser riksdagen fog förefinnas för en nedsättning av den utav Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagssumman, och synes densamma kunna begränsas

till 160,000 kronor.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen har till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm beviljat —

utöver till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor

— på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor.

Universiteten,

den medi

duska under

visningen

m. in.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolräsendet.

Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelse.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 160) att, i avbidan

på proposition angående en gemensam skolöverstyrelse — ej mindre med

uteslutande ur riksstaten av därstädes under åttonde huvudtiteln nu uppförda

ordinarie anslag till skolöverstyrelsen å 131,825 kronor än även med

minskning av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 78,950 kronor, motsvarande summan av den nuvarande läroverksöverstyrelsens

stat — för ändamålet beräkna ett belopp av 318,600 kronor,

därav dels såsom ordinarie anslag 252,200 kronor, dels ock på extra stat

för år 1920, såsom förslagsanslag, högst, 66,400 kronor till extra ledamot

å skolöverstyrelsens folkskolavdelning, m. m.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 28 januari 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 52, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

staten för skolöverstyrelsen med därvid fogad övergångsstat att

tillämpas från och med år 1920 ävensom de av departementschefen föreslagna

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i de olika staterna

upptagna avlöningsförmåner;

dels — med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till skolöverstyrelsen

uppförda ordinarie anslaget å 131,825 kronor — uppföra

två nya ordinarie anslag, det ena: skolöverstyrelsen å 250,300 kronor och

det andra: skolöverstyrelsen, övergångsstat, å 5,900 kronor;

dels vid bifall härtill minska det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med ett belopp av 78,950 kronor, kommande

härvid ävensom under förutsättning av bifall till de av departementschefen

under punkterna 165, 168 och 172 i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistberörda

reservationsanslag att uppgå till 7,629,700 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å skolöverstyrelsens stat ävensom

övergångsstat upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksgtatens

åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot av skolöverstyrelsen, som må

vid tillträdet till befattningen såsom delägare tillhöra vare sig lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

äl‘ke-_ och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

i överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han

vid sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma

förekommande högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och

skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning

med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels bestämma, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i skolöverstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig de av departementschefen för åtnjutande av avlöningsförmåner

å överstyrelsens stat föreslagna villkor och bestämmelser;

dels till skolöverstyrelsen för följande ändamål på extra stat för år

1920. såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa nedan angivna belopp

nämligen:

för beredande av arvode åt en extra ledamot å folkskolavdelningen

7,800 .kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar;

till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde 3,500 kronor;

för beredande av arvode åt en extra vaktmästare 1,300 kronor;

för inspektion och sakkunniga biträden 16,800 kronor;

till. förstärkande av det å överstyrelsens ordinarie stat uppförda anslaget

till expenser in. in. 11,500 kronor samt

till förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen 26,000 kronor;

dels ock på tilläggss.tat för år. 1919 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa till förstärkning av det i läroverksöverstyrelsens stat uppförda

anslaget till tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. 7,250

kronor samt till bestridande under ar 1919 av ökade arvoden åt semestervikarier

för skolöverstyrelsens medlemmar 3,240 kronor.

Riksdagen vill till en början erinra, hurusom spörsmålet om en gemensam

överstyrelse för skolväsendet i riket år 1913 förelåg för riksdagens

prövning genom det då framlagda förslaget angående åstadkommande av

en central ledning för folkundervisningsväsendet och dennas sammanförande

med dåvarande överstyrelsen för rikets allmänna läroverk till en

gemensam^ skolöverstyrelse. Riksdagen utgick vid denna frågas bedömande

^ från den uppfattningen, att den viktigaste av de angelägenheter,

som då förelågo, vore att få behovet av en verklig överstyrelse för folkskoleväsendet

tillgodosett och att i förhållande till denna centrala del av

ärendet övriga i sammanhang därmed upptagna frågor vore av jämförelsevis

underordnad betydelse. Med denna utgångspunkt och vid övervägande

av då på frågans avgörande inverkande omständigheter ansåg riksdagen densamma

lämpligast låta sig lösa genom inrättande av en särskild Ijversty
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

88 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

relse för folkundervisningsväsendet, i följd varav riksdagen då avslog förslaget

om en gemensam styrelse.

Förhållandena te sig emellertid för närvarande helt annorlunda än de

gjorde, då spörsmålet år 1913 förelåg till prövning. Frågan om en gemensam

skolöverstyrelse kan nämligen nu sägas hava kommit i ett annat läge,, företrädesvis

på grund av de beslut, som 1918 års lagtima riksdag fattade i samband

med behandlingen av Eders Kungl. Majits proposition angående praktiska

ungdomsskolor, enkannerligen beslutet oro inrättande av en med folkskolöverstyrelsen

förenad styrelse för yrkesskolundervisningen, varigenom denna

styrelse jämte förutvarande folkskolöverstyrelsen skulle bilda var sin avdelning

inom en gemensam skolöverstyrelse. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag innebär, att i denna gemensamma skolöverstyrelse även den

nuvarande läroverksöverstyrelsen skall ingå såsom en självständig, med de

Övriga — folkskoleavdelningen och yrkesskoleavdelningen — fullt sidoordnad

avdelning. Genom 1918 års riksdagsbeslut angående en skolöverstyrelse

blevo i detta ämbetsverk såväl högre som lägre skolformer representerade;

under den nya yrkesskoleavdelningen skulle nämligen lyda, bland

andra, de med de allmänna läroverken fullt jämbördiga tekniska gymnasierna

och tekniska fackskolorna. Riksdagen kan vid sådant förhållande

ej finna annat än att Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebärett

konsekvent fullföljande av de grundsatser, som kommo till uttryck i

fjolårets riksdagsbeslut angående den då beslutade skolöverstyrelsen.

Det skulle nu till äventyrs kunna invändas — och har så ock gjorts

— att man borde avvakta det resultat, vartill den nu arbetande skolkommissionen

eventuellt kan komma i avseende å hela organisationen av vårt

undervisningsväsen, innan något mera ingripande beslut fattas beträffande

administrationen och ledningen av undervisningsväsendet. Riksdagen har

jämväl tagit denna synpunkt i betraktande men icke funnit densamma

vara av en sådan betydelse, att riksdagen härutinnan skulle se en orsak

till att avslå förslaget. Det är nämligen förenat med avsevärda fördelar

att vid en tidpunkt som den närvarande, då ännu ej den av 1918

års riksdag beslutade skolöverstyrelsen erhållit alltför fasta och begränsade

linjer”för sin verksamhet, företaga en omorganisation, som skulle väsentligt

försvåras, ju längre vederbörande verk finge utvecklas vart för

sig inom de för dem särskilt utstakade gränserna.

Det må vidare ej förbises, att mot det framlagda förslaget kan göras

den invändningen, att det nya ämbetsverket skulle få proportioner, som

skulle kunna försvåra och tynga dess arbete. Riksdagen befarar dock icke

en utveckling i denna riktning. De olika avdelningarna komma nämligen

att i stora delar — frånsett principiella, verket i dess helhet berörande

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

spörsmål — erhålla en självständighet, vilken beträffande respektive avdelnings

interna förhållanden är avsedd att i all rimlig utsträckning upprätthållas.

Avdelningscheferna böra, säger departementschefen, en var med

avseende å sin avdelning intaga den självständiga ställning, som måste

följa av att de under verkschefen leda och ansvara för arbetet å vederbörande

avdelningar. Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen

härutinnan uttalat och anser det likaledes av betydelse, att avdelningarna

och deras chefer tillmätas en så vidsträckt självständighet, som är möjlig,

utan att verkets enhetlighet äventyras.

I avseende å den nya skolöverstyrelsens organisation och de olika

avdelningarnas förvaltningsområden vill riksdagen allenast fästa uppmärksamheten

därå, att departementschefen räknat med de kommunala mellanskolornas

bibehållande å läroverksavdelningen. Så som förhållandena nu

skulle gestalta sig, vill riksdagen uttala sin anslutning till vad departementschefen

härutinnan anfört.

Vid prövning av de särskilda posterna i det framlagda statförslaget

har riksdagen ej funnit anledning till anmärkning. Riksdagen vill i detta

avseende erinra, att statförslaget icke uppvisar någon av sammanslagningen

betingad kostnadsökning, utan samma belopp, som, efter vad departementschefen

angiver, oberoende av sammanslagningen skulle av Eders Kungl.

Maj:t föreslagits. Efter upphörande av övergångsstatens giltighetstid skulle

i stället en kostnadsminskning å 5,900 kronor vara att emotse.

Sina beslut angående anslagen å tilläggsstat för år 1919, vilka riksdagen

ävenledes ansett sig böra bifalla, anmäler riksdagen i annat sammanhang.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

det föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för skolöverstyrelsen med därvid fogad övergångsstat

att tillämpas från och med år 1920:

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Stat för skolöverstyrelsen.

Lön

Tjänst

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Ar-

vode

Summa

Generaldirektören och chefen .........

7,000

3,000

1,000

—

11,000

1 ledamot och avdelningschef S läro- verksavdelningen.....................

5,000

2,500

600

500

8,600

1 ledamot och avdelningschef å folk- skola vdelningen........................

5,000

2,500

600

500

8,600

1 ledamot och avdelningschef å yrkes- skolavdelningen........................

5,000

2,500

600

500

8,600

1 ledamot....................................

5,000

2,500

600

—

8,100

9 ledamöter.................................

45,000

22,500

5,400

—

72,900

1 konsulent och särskild föredragan- de för husligt arbete ...............

_

_

_

5,000

5,000

1 förste bibliotekskonsulent............

3,600

1,800

400

—

5,800 i

1 sekreterare .............................

3,600

1,800

400

—

5,800

2 sekreterare ..............................

7,200

3,600

800

—

11,600

1 andre bibliotekskonsulent...........

2,200

1,500

300

—

4,000

1 notarie....................................

2,200

1,500

300

—

4,000

4 notarier...................................

8,800

6,000

1,200

—

16,000

1 registrator och aktuarie...............

2,200

1,500

300

—

4,000

1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,500

700

200

—

2,400

1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,500

700

200

—

2,400

1 kvinnligt biträde av andra graden

1,300

500

200

—

2,000

4 kvinnliga biträden av andra graden

5,200

2,000

800

—

8,000

1 kvinnligt biträde av första graden

1,100

300

200

—

1,600

5 kvinnliga biträden av första graden

5,500

1,500

1,000

—

8,000

1 förste vaktmästare......................

1,100

650

150

—

1,900

1 vaktmästare.............................

900

550

150

—

1,600

1 vaktmästare.............................

900

550

150

1,600

För inspektion av blindundervisningen

—

—

600

600

Till expenser m. m.....................

—

—

—

—

46,200

Summa

—

—

| -

—

250,300

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

Härav skola 1,700 kronor

mptsvara tjänstgö

Efter 5 år kan lönen höjas

Imed 500 kronor och efter 10

I år med ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 är

med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 200kronor, efter 10

år med ytterligare 200 kronor

samt efter 15 är med än ytterligare

200 kronor, skolande

av älderstillägget 100 kronor

utgöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kronor,'' efter 6 år

med ytterligare 100 kronor

och efter 9 är med ytter

ligare 100 kronor.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,

anvisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 300 kronor samt för lyse 25 kronor för

år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle.

ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde,

skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för

dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av

elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall själv bekosta armatur och lampor.

I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna

i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. forf.-saml. 1918 nr 836).

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagen» skrivelse AV 8 A.

91

Övergångsstat.

Överdirektör A. W. Falk, utöver av- löning såsom ledamot och avdel- ningschef å Iäroverksavdelningen *)

1 registrator och aktuarie ............

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

1,200

2,200

300

1,500

400

300

1,900

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 500 kronor och efter 10 är

i med ytterligare 500 kronor

Summa

—

—

5,900

samt efter 15 är med tin yt- '' terligare 500 kronor. *)

Allmänna

skolväsendet.

*) Så länge överdirektören Falk bestrider tjänstgöring såsom ledamot och avdelningschef å läroverksavdelningen,

skall till honom utgå den för denna befattning å ordinarie stat uppförda avlöning, minskad

med ett belopp av 500 kronor, motsvarande arvode såsom avdelningschef, vadan å den ordinarie

staten besparas sistnämnda belopp, skolande härjämte ålderstillägg till honom ej heller utgå.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

i de olika staterna upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom

självständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande

göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros, eller,

efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket

göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning

uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna

gång, beflnnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så

av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom förvaltningen på ifrågavarande område;

att med ordinarie befattning i överstyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

*) I Kungl. Maj:ts vederbörande proposition äro på grund av tryckfel upptagna två ålderstillägg i

stället för tre.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej, vad angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, överstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas

;

i .fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest

varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;
att

den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i det fall, där avlöningen utgöres

av arvode, den del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller

av arvodet, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt att låta honom uppbära något därav;

att, vid sjukdomsfall eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, manlig befattningshavare av lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i överstyrelsen,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

liiksdagms skrivelse »Yr 8 A.

tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest ledamot av överstyrelsen till följd av tjänsteresa

eller för bandläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,

högst fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre

grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen

hörande löpande göromålen;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget eller, där avlöningen

utgöres av arvode, den del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

skall utgå till månadens slut;

i fråga om åld er stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter för vaktmästare tre

och för övriga befattningshavare fem år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester

eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare för vaktmästare

tre och för övriga befattningshavare fem år, på samma villkor,

samt

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare för

vaktmästare tre och för övriga befattningshavare fem år, ävenledes på

samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderaret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande tjänst å förutvarande avlöningsstat;

att andre bibliotekskonsulenten må för erhållande av löneförhöjning

från och med den nya statens ikraftträdande tillgodoräknas den tid, han

Allmänna

skolväsendet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

omedelbart före sin utnämning till befattningen på grund av förordnande

tjänstgjort såsom andre bibliotekskonsulent hos skolöverstyrelsen eller

inom ecklesiastikdepartementet;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av chef, ledamöter, konsulent för husligt arbete,

förste bibliotekskonsulent och sekreterare en var under en och en halv

månad, av andre bibliotekskonsulent, notarie, registrator och aktuarie

samt kvinnliga biträden en var under en månad samt av vaktmästare

under 15 dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna

sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat;

■i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande kvinnliga biträden å överstyrelsens stat skola i övrigt

lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;

dels — med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till skolöverstyrelsen

uppförda ordinarie anslaget å 131,825 kronor — uppfört

två nya ordinarie anslag, det ena: skolöverstyrelsen å 250,300 kronor

och det andra: skolöverstyrelsen, övergångsstat, å 5,900 kronor;

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med ett belopp av 78,950 kronor;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å skolöverstyrelsens stat

ävensom övergångsstat upptagna befattningshavarna må utgå av det under

riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot av skolöverstyrelsen, som må

vid tillträdet till befattningen såsom delägare tillhöra vare sig lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Xr 8 A. 95

i överstyrelsen kvarsta i deri av nämnda båda kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i skolöverstyrelsen, skall vara pliktig att

underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner å överstyrelsens

stat föreslagna villkor och bestämmelser;

dels ock till skolöverstyrelsen för följande ändamål på extra stat för

år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat nedan angivna belopp,

nämligen:

för beredande av arvode åt en extra ledamot å folkskolavdelningen

7,800 kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar;

till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde 3,500 kronor;

för beredande av arvode^åt en extra vaktmästare 1,300 kronor;

för inspektion och sakkunniga biträden 16,800 kronor;

till förstärkande av det å överstyrelsens ordinarie stat uppförda

anslaget till expenser m. m. 11,500 kronor samt

till förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen 26,000 kronor.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 161) att för

högre lärarinneseminariet anvisa på extra stat för år 1920:

till stipendier åt elever vid högre lärarinneseminariet och åt lärarinneele
-

ver vid den därmed förbundna hushållsskolan............ kronor 750: —

* förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser » 3,000: —

^ uppehållande av en valfri fjärde årskurs .................... » 4,800: —

* förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning ................................................................................... » 3,000: —

» undervisning i träslöjd......................................................... » 300:

» expenser................................................................................... » 5,000: —

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt

upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen

för utbildande av husmödrar ..................................... » 20,600: —

> förhyrandet av lokaler för seminariet och normalskolan

............................................................... » 2,500: —

tillhopa kronor 39,950: —

Allmänna

skolväsendet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

riksdagen för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1919:

till stipendier................................................................................. kronor 750: —

> förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser...................................................................................... * 3,000: —

» uppehållande av en valfri fjärde årskurs.................... » 3,000: —

> förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning.................................................................................... * 3,000:

» undervisning i träslöjd .................................................. * 300: —

> expenser ................................................................................. » 2,000: —

> uppehållande av hushållsskolans verksamhet............... » 17,000: —

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och normalskolan.

............................................................................... » 2,500: —

» upprätthållande av en vid seminariets hushållsskola

anordnad kurs för utbildande av husmödrar.............. » 1,600: —

tillhopa kronor 33,150: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

Höjningen av anslagsposten till uppehållande av en valfri fjärde årskurs

från 3,000 kronor till 4,800 kronor är närmast föranledd utav den

höjning av timlärararvoden, som beslöts av 1918 års lagtima riksdag.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot nu ifrågasatt ökning av

denna anslagspost. Den föreslagna höjningen av anslagsposten till expenser

från 2,000 kronor till 5,000 kronor har riksdagen ävenledes ansett sig

böra bifalla.

Till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt till upprätthållande

av en där anordnad kurs för utbildande av husmödrar utgår för år

1919 ett belopp av tillhopa 18,600 kronor. Härutinnan föreslås nu en höjning

med 2,000 kronor till 20,600 kronor, betingad huvudsakligen av dyrtidens

verkningar. Riksdagen, som föreställer sig, att det allmänna prisläget

ej kommer att under år 1920 ställa sig högre än under år 1919, har

icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda hänseende.

Enligt riksdagens mening bör alltså för ändamålet beräknas för år 1920

samma belopp eller 18,600 kronor, som för år 1919 beviljats.

Vissa anslagsökningar äro av den art, att Eders Kungl. Maj:t ansett

deras äskande å tilläggsstat för år 1919 erforderligt; hit höra förstärkande

av anslagsposten till expenser med 3,000 kronor och anslag å 1,620 kronor

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till inredning av lokal för en vid hushållsskolan anordnad kurs för utbildande

av husmödrar. Riksdagen, som ansett sig höra bevilja även nu

senast berörda anslag, har i särskild skrivelse, nr 135, anmält sina härutinnan

fattade beslut.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt hemställt

har icke givit anledning till erinran från riksdagens sida. Riksdagen får

alltså anmäla, att riksdagen för högre lärarinneseminariet anvisat på

extra stat för år 1920:

till

stipendier åt elever vid högre lärarinneseminariet och åt lärarinneelever

vid den därmed förbundna hushållsskolan kronor 750: —

förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser

uppehållande av en valfri fjärde årskurs

förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning.............................................................................

undervisning i träslöjd.....................................................

expenser...........................................................................

uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt

upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen

för utbildande av husmödrar............................................

förhyrande av nya lokaler för seminariet och normalskolan

....................

3,000

4,800

3.000

300

5.000

18,600: —

2,500:

tillhopa kronor 37,950: —

Allmänna

skolväsendet.

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 162) att

anvisa på extra stat för ar 1920 till arvoden åt timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ett förslagsanslag, högst, 17,358 kronor.

För ifrågavarande ändamål beviljade riksdagen på extra stat för år

1919 ett belopp av 16,800 kronor. Den föreslagna anslagshöjningen är

närmast föranledd av ökning i antalet timlärar- och gymnastiktimmar.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har anvisat på extra stat för år 1920 till arvoden åt timlärare

och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett förslagsanslag, högst, 17,358

kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 163) att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

med följande belopp:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 8 A.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Allmänt]»

»It olrbendet.

98 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vaktmästaren med 400 kronor samt

eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran emot framställningen,

får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

med följande belopp:

vaktmästaren med 400 kronor samt

eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Statens läroverk.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 164) att, i

avbidan på proposition angående en gemensam skolöverstyrelse, beräkna

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken till ett med

40,550 kronor nedsatt belopp.

Riksdagen, som i det föregående under punkt 162 yttrat sig i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts proposition angående en gemensam skolöverstyrelse

och därvid vidtagit en minskning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 78,950 kronor och som i det följande

under punkterna 168, 171 och 175 yttrar sig över förslag om en höjning

av samma reservationsanslag, angiver efter sistnämnda punkt det belopp,

varmed det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken bör i

riksstaten för år 1920 uppföras.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 165) att för

beredande av medel att från och med den 1 januari 1920 vid de allmänna

läroverken upprätta 2 lektors- och 4 adjunktstjänster, fördelade på de särskilda

läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,400

kronor.

Sedan på grundvalen av en utav läroverksöverstyrelsen kr 1913 gjord

utredning och beräkning av antalet erforderliga nya lärartjänster vid de

allmänna läroverken detta antal blivit senast genom beslut av 1918 års

lagtima riksdag slutligen fyllt, har läroverksöverstyrelsen nu företagit en

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ny utredning i förevarande avseende och därvid kommit till ett behov av

56 nya tjänster, därav 13 lektorat och 43 adjunkturer. De beräkningsgrunder,

på vilka överstyrelsen byggt sin föregående utredning och på

vilka ävenledes den nya är baserad, har riksdagen emellertid tillförene

förklarat sig icke kunna fullt godtaga. Dessa vila visserligen på lärarnas

genomsnittliga undervisningsskyldighet men, såsom framgår av den

utav departementschefen i statsrådsprotokollet gjorda utredningen, visar

det sig, att lärarnas faktiska tjänstgöringstid i genomsnitt håller sig kring

undergränsen av den i läroverksstadgan föreskrivna tjänstgöringstiden. Utgår

man ifrån att läroverkslärarnas genomsnittliga undervisningsskyldighet

bringas i närmare överensstämmelse med läroverksstadgans föreskrifter,

kommer givetvis behovet av nya lärartjänster att i samma mån minskas.

Den tvekan, som departementschefen med aktgivande härå förklarat sig

hysa, då det gäller krav på nya tjänster, finner riksdagen fullt berättigad

och delas jämväl av riksdagen. Då riksdagen likväl med hänsyn till de av

departementschefen anförda skälen ansett sig böra bifalla det föreliggande

förslaget, har riksdagen dock ej kunnat underlåta framhålla önskvärdheten

av att läroverksstadgans föreskrifter angående lärarnas tjänstgöringstid må

varda mera uppmärksammade.

I avseende å den i statsrådsprotokollet intagna utredningen och

sammanställningen rörande läroverkslärarnas genomsnittstjänstgöring per

vecka har riksdagen fäst uppmärksamheten därå, att adjunkter med huvudsaklig

lektorstjänstgöring icke uppställts såsom en särskild grupp. Riksdagen

anser sig till komplettering av nämnda sammanställning böra meddela följande

från ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning tillhandakomma

uppgifter i berörda hänseende.

Antalet adjunkter vid de högre allmänna läroverken höstterminen 1918

med huvudsaklig tjänstgöring å gymnasiet, inkl. realskolans 6:te klass.

Antal undervisningstimmar per vecka

Läroverk

Antal

å gymnasiet

adjunkter

och i real- skolans 6:te

klass

i klass 1—5

Summa

i medeltal

per adjunkt

Provårsläroverk.............

53

875

235

1,110

20,9

Övriga............................

157

2,655

737

3,392

21,6

Allmänna

skolväsendet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

100 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Antalet adjunkter vid de högre allmänna läroverken höstterminen 1918

med huvudsaklig tjänstgöring i realskolans klasser 1—5.

Läroverk

Antal

adjunkter

Hela antalet

undervis- ningstimmar

per vecka

Hela antalet

undervis- ningstimmar

i medeltal per

adjunkt och

per vecka

84

280

1,906

6,817

22,7

24,3

Riksdagen anmäler, att riksdagen för beredande av medel att från

och med den 1 januari 1920 vid de allmänna läroverken upprätta 2

lektors- och 4 adjunktstjänster, fördelade på de särskilda läroverken såsom

Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höjt det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 29,400 kronor.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 166) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 460,000

kronor.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 167) att till

extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 63,150 kronor.

Det i det gemensamma reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslaget till extra arvoden åt teckningslärare utgår under

år 1919 med 132,600 kronor. På extra stat för samma år har för enahanda

ändamål beviljats 41,500 kronor, alltså tillhopa 174,100 kronor.

Dessa medel äro avsedda till bestridande av ökade kostnader dels för överflyttande,

i den mån förhållandena så medgiva, av en del av välskrivningsundervisningen

från ämneslärare till teckningslärare, dels ock för undervisning

i teckning i följd av stegrat antal undervisningsavdelningar och

undervisningstimmar i frivillig teckning. Det för år 1919 beräknade beloppet

har emellertid visat sig ej motsvara det faktiskt föreliggande behovet.

För samma år erfordras ytterligare 15,700 kronor, vilket belopp

föreslagits utgå på tilläggsstat för nämnda år, och för år 1920 skulle erfordras

ett till 63,150 kronor förhöjt belopp, att utgå på extra stat för

sistnämnda år.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla såväl det föreliggande förslaget

som vad som äskats för ändamålet å tilläggsstat för år 1919, får beträffande

1920 års stat anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken beviljat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 63,150 kronor.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 168) att cifeZs

medgiva, att det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

särskilda anslaget till bibliotekarier vid de allmänna läroverken må

trän och med år 1920 utgå med ett till 16,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock för nämnda ändamål höja ifrågavarande reservationsanslag

med ett belopp av 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

anmäler, att riksdagen

dels medgivit, att det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående särskilda anslaget till bibliotekarier vid de allmänna läroverken

må från och med år 1920 utgå med ett till 16,000 kronor förhöjt

belopp;

dels ock för nämnda ändamål höjt ifrågavarande reservationsanslag

med ett belopp av 8,000 kronor.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 169) att

medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de

allmänna läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,

från och med höstterminen 1919 under en tid av tre år utgå med

högst tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån

i föreskriven ordning befrias.

Då Eders Kungl. Maj:t år 1916 föreslog riksdagen, att terminsavgiften

till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken finge, enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen

1916 under en tid av fem år utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50

öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befriades, ansåg sig

riksdagen höra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att

den föreslagna förhöjningen av avgiften till ifrågavarande kassor borde

begränsas till en tid av tre år i stället för fem år. Riksdagen framhöll

då, bland annat, att en höjning av terminsavgifterna syntes riksdagen i

och för sig mindre tilltalande, såsom innebärande en avvikelse från den

hos oss hävdvunna uppfattningen om tillhandahållande av kostnadsfri eller

i det närmaste kostnadsfri elementarundervisning. Riksdagen förklarade

sig vidare hysa starka betänkligheter mot en ytterligare förlängning av

Allmänua

skolväsendet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

ovanberörda bestämmelser rörande terminsavgifterna, och detta så mycket

mer som de behov, vilka genom den föreslagna anordningen voro avsedda

att fyllas, vore av övergående art. Då riksdagen emellertid medgav en

ytterligare förlängning av tre år, uttalade riksdagen sin förväntan, att de

då föreliggande kraven i avseende å undervisningsmateriellen skulle kunna

under denna tid bliva tillgodosedda.

På nu ifrågavarande som på andra områden hava kristidens verkningar

medfört förhållanden, som icke kunnat förutses. Den starka prisstegringen

på jämväl all undervisningsmateriell, som omöjliggjort denna materiells

anskaffande under härför avsedd tid, har närmast givit anledning till en

ytterligare begäran om förlängning av omförmälda bestämmelser rörande

terminsavgifterna.

Med hänsyn till de uttalanden, som på sätt angivits gjordes av riksdagen,

då föreliggande fråga senast, år 1916, var föremål för riksdagens

prövning, har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig rätt tveksam inför

det föreliggande förslaget. Denna tvekan har ock, såsom av statsrådsprotokollet

inhämtas, delats av departementschefen. De abnorma tidsförhållandena

hava emellertid på detta som på så många andra områden skapat

situationer, inför vilka riksdagen måste böja sig. Då riksdagen alltså finner

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, sker det dock under uttalande

av den förväntan, att föreliggande krav beträffande undervisningsmateriellen

varda inom en snar tid tillgodosedda.

I detta sammanhang har riksdagen kommit att fästa uppmärsamheten

på de relativt kostsamma och i många fall onödigt utförliga årsredogörelser,

som utgivas från de olika läroverken. Utan att tilltro sig kunna

göra något bestämt uttalande angående en redaktionell förenkling av dessa

redogörelser, förmenar dock riksdagen, att åtminstone en viss inskränkning

av deras distribution kan medföra besparingar, utan att därigenom några olägenheter

uppkomma.

Riksdagen har medgivit, att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna

vid de allmänna läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t

meddelade föreskrifter, från och med höstterminen 1919 under en tid av

tre år utgå med högst tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge,

som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 170) att

medgiva, att till skolläkare vid allmänt läroverk må såsom ersättning för

honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av

statsmedel samt av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, utgå

ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 27,000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att till skolläkare vid allmänt läroverk må

såsom ersättning för honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom

det redan förut av statsmedel samt av läroverkets ljus- och vedkassa

utgående arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona

för varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge, samt

för detta ändamål anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

27,000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 171) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till upprätthållande under år 1920 vid högre realläroverket i Göteborg och

vid högre latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande lärare

vid de allmänna läroverken beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 27,350 kronor.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 172) att dels

från och med den 1 januari 1920, med avförande ur stat av första lärarinnetjänsten

vid allmänna läroverket i Södertälje, därstädes upprätta en

adjunktsbefattning, att uppehållas från och med den 1 juli 1920;

dels för nämnda ändamål höja reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med ett belopp av 1,000 kronor;

dels ock medgiva, att av den under första halvåret 1920 besparade

avlöningen vid den nya adjunktsbefattningen må utgå erforderliga medel

till avlöning under sagda halvår åt den vid läroverket tjänstgörande första

lärarinnan.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning,

får anmäla att riksdagen,

dels från och med den 1 januari 1920, med avförande ur stat av

första lärarinnetjänsten vid allmänna läroverket i Södertälje, därstädes upprättat

en adjunktsbefattning, att uppehållas från och med den 1 juli 1920;

dels för nämnda ändamål höjt reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med ett belopp av 1,000 kronor;

dels ock medgivit, att av den under första halvåret 1920 besparade

avlöningen vid den nya adjunktsbefattningen må utgå erforderliga medel

till avlöning under sagda halvår åt den vid läroverket tjänstgörande första

lärarinnan.

I anledning av riksdagens under punkterna 163, 168, 171 och 175

Allmänna

skolväsendet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anmälda beslut kommer det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken, nu 7,670,250 kronor, att minskas med 40,550 kronor till

7,629,700 kronor.

Privatläroverk.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 173) att,

i avbidan på proposition angående anslag för beredande av tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverken, beräkna för berörda

ändamål på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag ett belopp av

2,060,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till

riksdagen avlåten proposition (nr 178), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels för beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gossoch

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier å extra stat för år 1920

anvisa ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock förklara, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet

gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som

under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av

föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från

det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,

som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

kronor, samt, derest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som

utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof, högre goss- eller Barnskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid

bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme;
e)

till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof, högre flickskola, högre

goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för

veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 40 kronor för veckotimme.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskof

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande

20 procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande

skola i tillfällig löneförbättring utgående beloppet, varder för skolans

verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller enskilda donatorer eller

utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

4) Det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.

Åt lärarpersonalen vid privatläroverken har under senare år tillfällig löneförbättring

utgått, vilken till sin väsentliga del fallit på staten. Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag innebär dels att ifrågavarande löneförbättring

skulle utgå med väsentligt högre belopp än senast varit fallet, varvid till

grund för förslaget legat jämförelsen mellan privatläroverkens lärare och

motsvarande befattningshavare vid statens samskolor, dels ock att löneförbättringen

skulle helt bestridas av statsmedel i stället för att, såsom tillförene

varit stadgat, två tredjedelar av det för varje fall bestämda beloppet

skulle utgå av statsmedel och den återstående tredjedelen tillskjutas

av kommun eller enskilda. Däremot har, vad angår enskild mellanskola

och högre flickskola, såsom villkor för löneförbättringens åtnjutande föreslagits,

att en summa, motsvarande 20 procent av det sammanlagda till

lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig löneförbättring utgående

beloppet, bleve för skolans verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller

enskilda.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

I avseende å själva beloppen av den tillfälliga löneförbättringen finner

riksdagen desamma väl avvägda och har förty bifallit för sin del desamma.

Riksdagen, som jämväl i övrigt ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag, har emellertid vidkommande de av Eders Kungl. Maj:t utfärdade

närmare föreskrifterna rörande tillämpningen av de utav riksdagen beslutade

grunderna för ifrågavarande löneförbättrings utgående under närmast

föregående och innevarande år fäst sin uppmärksamhet vid följande förhållande.

Enligt dessa föreskrifter tillkommer sagda löneförbättring föreståndare

samt ämneslärare med full tjänstgöring, även i fall av tjänstledighet

på grund av sjukdom. Däremot utgår till timlärare och övningslärare

den tillfälliga löneförbättringen i förhållande till den fullgjorda

tjänstgöringen, vilket torde innebära, att sistnämnda lärare ej anses kunna

få del av löneförbättringen under tjänstledighet på grund av sjukdom.

För riksdagen har nu framstått det berättigade i att åtminstone de övningslärare,

som hava tjänstgöring av den art och omfattning, att den berättigar

till tjänstårsberäkning för erhållande av ålderstillägg, erhålla samma förmån,

som ovan angivits tillkomma föreståndare och ämneslärare med full

tjänstgöring, och förutsätter riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t vid utfärdande

av förnyade föreskrifter rörande tillämpningen av 1920 års tillfälliga löneförbättring

tager behörig hänsyn till vad sålunda förekommit. Någon

ökning av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet torde ej

behöva föranledas härav.

Riksdagen har alltså

dels för beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier å extra stat för år

1920 anvisat ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels oclc förklarat, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet

gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som

under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av

föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från

det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskof, högre flickskola, högre goss- eller Barnskola samt enskilt

lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,

som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500

kronor, samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som

utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande

av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för

veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 40 kronor för veckotimme.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellan
skof

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande

20 procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skof

i tillfällig löneförbättring utgående beloppet, varder för skolans verksamhet

i övrigt anslagen av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel

som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande. >

4) Det må ankomma på Eders Kung]. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.

177:o) Sedan 1915 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande

av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

beviljat ett anslag av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t bestämde, utgå under åren 1916—1920 och därav på extra stat för

vart och ett av åren 1916—1919 anvisats ett belopp av 5,000 kronor, har

Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 174) att av förenämnda

redan beviljade anslag på extra stat för år 1920 anvisa såsom reservationsanslag

återstoden, 5,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

108 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har av det såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande

av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala beviljade

anslaget å 25,000 kronor anvisat på extra stat för år 1920 såsom

reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 175) att

till understöd under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma,

till utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 31,600 kronor, att utgå

till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala med högst 23,600 kronor,

styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med högst

4,000 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse likaledes med högst

4,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen måtte

på extra tilläggsstat för år 1919 bevilja Fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala ett understöd å högst 4,267 kronor för att sätta skolan i stånd

att till lärarinnor med full tjänstgöring i Fackskolans tre lärarinnekurser

i huslig ekonomi som tillfällig löneförbättring betala 400 kronor och till

lärarinna med partiell tjänstgöring i proportion därefter samt till timlärare

i teoretiska ämnen 16 kronor 67 öre per veckotimma.

Motionärerna hava till stöd för sina framställningar anfört följande:

»Under såväl 1917 som 1918 har av statsmedel utgått dyrtidstillägg

icke blott till statens tjänsteinnehavare, utan även till exempelvis lärarpersonalen

vid högre enskilda läroanstalter, vid folkhögskolor, lantmannaskolor

och lanthushållsskolor, och sådant dyrtidstillägg har kommit jämväl vid

dessa läroanstalter anställda lärarinnor i huslig ekonomi och kvinnlig slöjd

till godo. Senast har 1918 års riksdag beslutat, att under 1919 vid enskilda

läroanstalter av olika slag skall utgå ett dyrtidstillägg å 600 kronor

för varje lärarinna och att till detta belopp staten skall bidraga med 400

kronor, under det 200 kronor skola utgå från kommun eller andra medel.

Endast en grupp av lärarinnor har blivit lottlös, nämligen lärarinnorna vid

de enskilda läroanstalter, som ha till uppdrag att utbilda lärarinnor i huslig

ekonomi och kvinnligt handarbete, bland dem även lärarinnorna vid

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Den till 1919 års riksdag avgivna propositionen rörande tilläggsstat

för 1919 upptager under 8:de huvudtiteln förslag om tillfällig löneförbättring

åt lärarinnor i huslig ekonomi, gående bl. a. därpå ut, att statsbidrag

till arvode för lärarinna i huslig ekonomi vid fackskola, högre folkskola

och folkhögskola skall utgå med 150 kronor i stället för 75 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109

För de båda läroanstalter, som utbilda lärarinnor i huslig ekonomi med

lanthushållning, Brogård och Rimforsa, föreslås under 9:de huvudtiteln ett

tilläggsanslag att utgå under 1919 utöver av 1918 års riksdag beviljade

statsunderstöd. Lärarinnorna vid statens skolköksseminarium i Stockholm

få naturligtvis dyrtidstillägg, lärarinnorna vid de skolköksseminarier, som

stå i förbindelse med Ateneum i Stockholm och Göteborgs folkskolor, få

löneförbättring såsom lärarinnor vid dessa anstalter. Lottlösa bliva endast

lärarinnorna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, som ensam utbildar

2/3 av för hela landet behövliga skolkökslärarinnor (Fackskolan utexaminerar

årligen omkring 45 lärarinnor, de övriga anstalterna tillsammans

omkring 20—25). Lärarinnorna inom Fackskolan skulle sålunda

fortfarande uppbära lön efter bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 21

februari 1914 i 3 olika lönegrader med kronor 1,400, 1,650, 1,900.

Egentligen tjänar Fackskolan i sin helhet (blott med undantag av en

kurs för utbildning av husmödrar och kokerskor för offentliga större anstalter)

lärarinnebildningen, så till vida som lärarinneeleverna ha övningsoch

provlektioner, d. v. s. få sin praktiskt-pedagogiska utbildning i Fackskolans

alla kurser. Att den mångsidiga praktisk-pedagogiska utbildning,

som Fackskolans lärarinneelever sålunda få, är för saken synnerligen betydelsefull,

ligger i öppen dag. Då emellertid hos myndigheterna någon

tvekan synes råda, huruvida Fackskolans samtliga avdelningar kunna anses

höra till lärarinneutbildningen, och då Fackskolan för sina husmoderskurser

åtnjuter särskilt anslag samt under 1919 möjligen även för andra

kurser, såvitt de kunna rubriceras som yrkeskurser i huslig ekonomi, kan

komma i åtnjutande av särskilda understöd, inskränker jag mig att föreslå

tillfällig löneförbättring blott för de lärarinnor (och timlärare) som undervisa

i själva lärarinnekurserna, Till dem höra 8 lärarinnor med hel tjänstgöring,

1 lärarinna med 3/5 tjänstgöring, 2 lärarinnor med halv, och 1

lärarinna med 1/3 tjänstgöring inom lärinnekurserna — alla dessa med teoretisk

och praktisk undervisning beräknad efter minst 30 timmar i veckan

som full tjänstgöring. Därtill komma 7 timlärare och lärarinnor i teoretiska

ämnen med sammanlagt 18 timmar i veckan. Det gäller alltså ett

belopp eventuellt av 4,266 kronor 67 öre. Summan blir densamma vare

sig man räknar 102/3 lärarinnor ä 400 kronor eller 400 kronor för lärarinna

med hel och proportionsvis för partiell tjänstgöring och 16 kronor

67 öre per normalstadgad veckotimme.

Det måste uppenbarligen anses orimligt, att lärarinnorna vid utbildningsanstalterna

skola avlönas sämre än lärarinnor i huslig ekonomi vid

andra skolor. Det borde väl vara tvärtom, då hos dem måste förutsättas

högre kvalifikationer. Den lägre avlöningen gör det naturligtvis för Fack
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

110 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skolan svårt att få behålla dugande lärarkrafter och svårt att vid uppstående

vakanser för skolan vinna de bättre krafterna. Detta förhållande

innebär för landets hela undervisning i huslig ekonomi en betänklig fara,

då som sagt omkring a/3 av samtliga lärarinnor i ämnet få sin utbildning

vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Att just nu låta lärarinnebildningen

sjunka torde vara så mycket mera betänkligt, som de nya lärlings-,

yrkes-, hushålls- och husmodersskolorna tvärtom ställa ökade anspråk

på de blivande lärarinnorna.

Det vore naturligtvis synnerligen önskvärt, att löneförbättringen uppginge

till 600 kronor liksom för andra lärarinnor. Då Fackskolan måste

anses som en riksanstalt, kan något bidrag från kommunen icke utkrävas,

som t. ex. när det gäller dyrtidstillägg vid högre flickskolor. De bidrag,

som Uppsala stad lämnat eller kan komma att lämna för att avhjälpa

lärarinnornas misére, behöves i alla händelser utöver de 400 kronor, som

jag föreslår, att staten skall lämna. Att skolan av egna tillgångar skulle

kunna höja lärarinnornas avlöning, kan så mycket mindre väntas, som det

statsunderstöd skolan för 1919 åtnjuter icke är högre än det som beviljades

av 1915 års riksdag (efter beräkningar uppgjorda 1914) och de höjningar

i terminsavgifterna, som skolstyrelsen vågar göra, endast motsvara

omkring hälften av den ökning i driftskostnaderna (bränsle, lyse, betjäning,

tvätt, reparationer, förbrukningsartiklar m. m.), som räkenskaperna för de

tre sista åren visa. I detta sammanhang bör kanske nämnas, att skolans

skulder, oberäknat skulderna för under åren företagen nybyggnad, från

1915 till 1917 ökats med omkring 16,000 kronor.»

Vidare har riksdagen till prövning företagit en inom riksdagen väckt

motion, däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja Fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala som bidrag till kostnaderna för utbildning av lärarinnor

i huslig ekonomi ett understöd för år 1920 av 33,867 kronor, innebärande

en förhöjning å 10,267 kronor utöver för 1919 beviljat anslag,

med villkor bl. a. att som tillfällig löneförbättring, utöver vad i nådiga

kungörelsen den 21 februari 1914 är föreskrivet, till lärarinnor och lärare

skall utbetalas tillfällig löneförbättring med 400 kronor för full tjänstgöring

med minst 30 timmar i veckan samt kronor 16:67 pr veckotimme

till timlärare.

Eders Kungl. Maj:ts i förevarande punkt framlagda förslag innebär

begäran om anslag till enahanda belopp, som för innevarande år till

samma ändamål utgår. Riksdagen har icke något att häremot erinra.

Vad angår de i de två förstberörda motionerna framlagda förslagen,

avse dessa beredande av tillfällig löneförbättring under år 1919 åt vissa

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 111

lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Den sistnämnda

motionen avser ökat understöd åt nämnda skola för år 1920, varigenom,

bland annat, tillfällig löneförbättring även under detta år skulle komma

vissa lärarinnor till del.

Genom under senare år av riksdagen fattade beslut angående löneregleringar

eller tillfälliga löneförbättringar hava de ekonomiska villkoren

för lärarpersonalerna vid flertalet allmänna undervisningsanstalter blivit

väsentligt förbättrade. För lärarinnorna vid privatläroverken är en dylik

löneförbättring ställd i utsikt jämväl för år 1920, och skolkökslärarinnor

vid olika läroanstalter skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

års riksdag framlagda förslag få sina avlöningsförmåner bättre tillgodosedda.

Att vid. sådant förhållande åtgärder vidtagas för beredande av någon ökad

ekonomisk förmån åt just de lärarinnor, som handhava själva utbildningen

av flertalet skolkökslärarinnor, finner riksdagen stå i överensstämmelse med

billighetens fordringar. Departementschefen har visserligen, på sätt av

statsrådsprotokollet i förevarande punkt framgår, givit uttryck åt den uppfattningen,

att, innan någon mer avsevärd höjning vidtages av de anslå»,

som för närvarande under olika titlar utgå till de många skilda grenarna

av fackskolans i Uppsala verksamhet, en grundlig och allsidig utredning

bör verkställas angående den ställning, som bör tillkomma fackskolan 1

skolsystemet, samt angående fackskolans ekonomiska förhållanden och därmed

sammanhägande frågor. Riksdagen kan icke finna, att den av departementschefen

antydda utredningen på något sätt föregripes genom ett

tillmötesgående av motionärernas krav i så måtto, att omförmälda lärarinnor

under åren 1919 och 1920 tillerkännas den relativt obetydliga löneförbättring,

som nu ifrågasattes. Vad däremot angår det i sistberörda

motion framställda yrkandet om ytterligare anslag för år 1920, utöver

tillfällig löneförbättring, åt nämnda skola, anser riksdagen ett bifall härtill

kunna innebära ett föregripande av förenämnda utredning, vadan riksdagen

icke funnit sig böra bifalla motionen i denna del. Berörda utredning

torde kunna verkställas inom skolöverstyrelsen och ej behöva göras

vidlyftigare, än att den kan föreligga så tidigt, att en därpå grundad

kungl. proposition om erforderligt statsanslag till ifrågavarande fackskola

eventuellt kan föreläggas 1920 års riksdag.

Beträffande beloppet av den tillfälliga löneförbättringen föreslå motionärerna,

. att detsamma bestämmes till 400 kronor för lärarinna med full

tjänstgöring, och till lärarinna med partiell tjänstgöring i proportion därefter

samt till timlärare i teoretiska ämnen 16 kronor 67 öre per veckotimme.

I motionerna, framhålles emellertid önskvärdheten, att löneförbättringen

uppginge till 600 kronor »liksom för andra lärarinnor». Riks
-

Allmänna

skolväsemlet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna

s kolväsendet.

\ 12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

däfven, som anser fog förefinnas för ett något högre belopp än 400 kronor,

resp. angivna timpenning, har dock velat bevilja de av motionärerna

föreslagna beloppen, under förutsättning att en summa, motsvarande hälften

av”det för varje fall bestämda beloppet, utöver nämnda statsbidrag tillskjutes

av kommuner eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som

eljest stå till läroanstaltens förfogande.

Riksdagen, som beträffande anslag för år 1919 till nu senast omförmälda

ändamål i annat sammanhang anmäler sina härutinnan fattade beslut,

får följaktligen nu anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts i förevarande punkt framställda förslag och i anledning av sist
berörda

motion, .

dels till understöd under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma, till utbildning skur ser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 31,600 kronor, att

utgå till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala med högst 23,600 kronor,

styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med högst

4,000 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse likaledes med högst

4,000 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

4,267 kronor till beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt

vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala att utgå

enligt följande grunder:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till lärarinna i nämnda

skolas tre lärarinnekurser i huslig ekonomi med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning:

a) till lärarinna med full tjänstgöring med 400 kronor för år;

b) till lärarinna med partiell tjänstgöring med ett belopp, beräknat

efter 400 kronor för år och utgående i förhållande till omfattningen av

vederbörandes tjänstgöring;

c) till timlärare med 16 kronor 67 öre för veckotimme;

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, under förutsättning att utöver

nu angivna belopp en summa, motsvarande hälften av det för varje

fall bestämda beloppet, tillskjutes av kommunen eller enskilda donatorer

eller utgår av medel, som eljest stå till läroanstaltens förfogande.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 176) att till

understöd enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

för utbildande av handarbetslärarinnor anvisa på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 22,500 kronor, att utgå till högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, till

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 113

Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt till

föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm med högst 6,000 kronor för en var av nämnda tre läroanstalter

ävensom till fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala lärarinnekurs i handarbete

med högst 4,500 kronor.

På Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1918 års

lagtima riksdag på extra stat för år 1919 ett belopp av 13,600 kronor, därav

3,700 kronor såsom understöd till en var av tre förstnämnda läroanstalter

och 2,500 kronor till den sistberörda.

Den nu föreslagna anslagsökningen avser att i någon mån avhjälpa

de^ svårigheter i ekonomiskt hänseende, som rådande dyrtid medfört för

ifrågavarande utbildningsanstalter. Riksdagen, som i anledning av motionsvis

framställda yrkanden i annat sammanhang anmäler sitt beslut om ett

anslag å 4,000 kronor att utgå på tilläggsstat för år 1919 för beredande

av tillfällig löneförbättring åt de vid dessa anstalter anställda lärarinnor,

anmäler nu,

att riksdagen till understöd enligt de bestämmelser, Eders Ivungl.

Maj:t kan finna gott meddela, för utbildande av handarbetslärarinnor

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 22,500 kronor,

att utgå till högre handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts

kvinnliga yrkesskola i Göteborg, till Andrea Eneroths handarbetsskola och

seminarium i Stockholm samt till föreningen Handarbetets vänners och

Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm med högst 6,000 kronor

för eu var av nämnda tre läroanstalter ävensom till fackskolans för huslig

ekonomi i Uppsala lärarinnekurs i handarbete med högst 4,500 kronor. &

180:o) I anledning av Eders Ivungl. Maj:ts framställning (punkt 177)

har riksdagen till . resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

181 :o) På grund av Eders Ivungl. Maj:ts framställning (punkt 178)

har riksdagen till resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor

och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom

åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

114 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kommunala mellanskof.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 179) att

höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellan - skolor från dess nuvarande belopp, 682,000 kronor, med 62,000 kronor

till 744,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den ifrågasatta anslagsförhöjningen,

vilken närmast är betingad av den allt större utbredning,

ifrågavarande skolform vinner, får anmäla, att riksdagen höjt det på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskof från dess

nuvarande belopp, 682,000 kronor, med 62,000 kronor till 744,000 kronor.

183:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) har

riksdagen till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskof

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,200

kronor.

Folkundervisningen.

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 181) att för

beredande av medel att från och med den 1 januari 1920 vid folkskoleseminarierna

upprätta ytterligare 5 lektorstjänster, fördelade mellan de

särskilda seminarierna på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

ävensom för bestridande av arvoden till vikarier under övningslärares och

övningsskollärares vid folkskoleseminarium sjukdom — med uteslutande

ur riksstaten av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget: Bidrag

till avlönande av vikarie under övningslärares vid folkskoleseminarium

sjukdom — höja reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 16,500

kronor eller från 1,505,840 kronor till 1,522,340 kronor.

Då i samband med förslag till 1918 års riksdag angående lönereglering

för folkskoleseminarierna utredning verkställdes angående behovet av

nya lärartjänster vid dessa läroanstalter, visade denna utredning — från

sett 13 tjänster, varom nu ej är fråga — ett behov av ytterligare 16

lektorsbefattningar. Till upprättande av 5 av dessa tjänster anvisades

medel av 1918 års riksdag. De återstående 11 skulle fördelas på åren

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1920 och 1921; det föreliggande förslaget avser upprättande från och

med år 1920 av 5 nya lektorat. De nya ordinarie lektorstjänsterna motsvaras

nu av extra ordinarie ämneslärarbefattningar, till vilka medel beretts

å ifrågavarande reservationsanslag. Anslagsökningen för en var lektorstjänst

skulle alltså utgöra 2,500 kronor‘(5,800—3,300).

Riksdagen, som varken i nu anförda hänseende eller i övrigt har nå^ot

mot framställningen att erinra, får alltså anmäla, att riksdagen för beredande

av medel att från och med den 1 januari 1920 vid folkskoleseminarierna

upprätta ytterligare 5 lektorstjänster, fördelade mellan de särskilda

seminarierna på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

ävensom för bestridande av arvoden till vikarier under övningslärares och

övningsskollärares vid folkskoleseininarium sjukdom — med uteslutande ur

riksstaten av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget: Bidrag till

avlönande av vikarie under övningslärares vid folkskoleseininarium sjukdom

— höjt reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 16,500 kronor

eller från 1,505,840 kronor till 1,522,340 kronor.

185:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 182) har riksdagen medgivit, att det nu på ordinarie stat under

rubriken: »Folkskoleseminarierna, gemensamt reservationsanslag» med beteckningen

»stipendier för seminarieelever» upptagna anslaget må i riksstaten

för år 1920 under angivna rubrik men med beteckningen »stipendier

för elever vid folkskoleseminarier» uppföras på ordinarie stat med

oförändrat belopp, 179,025 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 184 och 185 här ovan anmälda

beslut kommer det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

att ökas från nuvarande 1,684,865 kronor med 16,500 kronor

till 1,701,365 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 183) att

till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå anvisa på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 6,400 kronor.

För ändamålet anvisades, på extra stat för år 1919 ett belopp av

6,200 kronor, därav 1,000 kronor voro avsedda för rektor vid seminariet

i Skara, 1,200 kronor för en var av rektorerna vid seminarierna i Linköping

och Kalmar samt 1,400 kronor för en var av rektorerna vid seminarierna

i Karlstad och Umeå. Den nu föreslagna anslagsökningen avser

en höjning av hyresbidraget till rektorn vid seminariet i Skara med 200

kronor.

Allmänna

skolräsendet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

116 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresbidrag till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad

och Umeå anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

6,400 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 184) att

för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

12,000 kronor.

Till enahanda ändamål har på extra stat för år 1919 av riksdagen

anvisats ett belopp av samma storlek som nu föreslås, varvid tillika angivits

de grunder, efter vilka ifrågavarande hyresbidrag skulle utgå.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot det framlagda förslaget

och får följaktligen anmäla, att riksdagen för beredande av hyresbidrag

till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg beviljat på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 185) att till

anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö,

Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda

seminarium anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 251,920 kronor.

1918 års riksdag har till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna

i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar

vid folkskoleseminarierna i Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs

vid sistnämnda seminarium ävensom till bestridande av hyresoch

flyttningskostnader för folkskoleseminariet i Lund anvisat dels på tillläggsstat

för år 1918 ett reservationsanslag av 19,570 kronor, dels på extra

stat för år 1919 ett reservationsanslag av 157,665 kronor.

Samtidigt med att nu på tilläggsstat för år 1919 föreslås för ändamålet

ett belopp av 21,810 kronor, äskas för år 1920 ett anslag å 251,920

kronor, vilket skulle fördelas på följande sätt:

för studentkurser

vid seminariet i Strängnäs............................. kronor 20,160: —

» » » Växjö.................................... » 15,870: —

» » » Stockholm .......................... » 25,250: —

» » » Kalmar................................. » 20,570: — 81,850: —

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för parallellavdelningar

vid seminariet i Linköping.

» » > Karlstad...

» » » Umeå .......

» » » Luleå .......

för preparandkurs i Luleå .

Riksdagen, som hyser grundad anledning antaga, att vissa utgifter,

särskilt bränslekostnaderna, komma att under år 1920 visa avsevärt lägre

belopp än för år 1919, har av denna orsak ansett det av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till 245,000 kronor. Riksdagen,

som beviljat det å tilläggsstat för år 1919 begärda anslaget och i

annat sammanhang anmäler sitt därutinnan fattade beslut, får alltså beträffande

1920 års stat anmäla, att riksdagen till anordnande av studentkurser

vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av

parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping, Karlstad, JJmeå

och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda seminarium anvisat på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 186) att till

förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till

dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m. bevilja på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

Till nu förevarande ändamål utgår för år 1919 av därtill utav riksdagen

anvisade medel ett belopp av 2,050 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förslaget och har följaktligen

till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg

samt till dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m. beviljat

på extra stat för år, 1920 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

190:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag utöver det anslag å 248,460

kronor, som av 1916 års riksdag beviljats till utförande av nybyggnadsoch

ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,

för samma ändamål beviljat ett anslag av 373,540 kronor

och därav på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat ett

belopp av 300,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen

(punkt 187) att dels av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget

anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet

73,540 kronor;

kronor 30,425

» 41,605

» 39,045

> 54,735

kronor

Allmänna

skolväsendet.

— 165,810

4,260

Summa kronor 251,920

s. 118 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock utöver de anslag å sammanlagt 622,000 kronor, som av 1916

och 1918 årens riksdagar beviljats till utförande av nybyggnads- och

ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,

för samma ändamål bevilja ett ytterligare belopp av 105,500

kronor samt därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 50,000 kronor.

Det begärda fyllnadsanslaget är påkallat av den stegring i priset på

materialier och den höjning av arbetslönerna, som ägt rum sedan den av

Eders Kungl. Maj:t till 1918 års riksdag gjorda framställningen.

Riksdagen har icke ansett sig kunna göra någon erinran mot nu förevarande

förslag och har alltså

dels av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget till nybyggnads-

och ändringsarbeten vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat på

extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet 73,540

kronor,

dels ock utöver de anslag å sammanlagt 622,000 kronor, som av

1916 och 1918 årens riksdagar beviljats till utförande av nybyggnadsoch

ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,

för samma ändamål beviljat ett ytterligare belopp av 105,500

kronor samt därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 50,000 kronor.

191:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 188) och under uttalande av sin förväntan, att ifrågavarande anslag,

som år 1917 höjdes till 1,500 kronor, skall visa sig tillräckligt vid

seminarieträdgårdens tilltänkta utvidgning, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till underhåll och skötsel av trädgården vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

192:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 189), har riksdagen till bestridande av kostnader för inredning

och möblering av de utvidgade och ändrade lokalerna för folkskoleseminariet

i Luleå beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

193:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 190) att

dels godkänna ett av stadsfullmäktige i Karlstad gjort erbjudande att

avträda ett å en av arkitekten Bror Almquist uppgjord, såsom Bil. A 2

betecknad kartskiss med blå begränsningslinje utmärkt område av den

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

inom staden belåna egendomen Marieberg med därå uppförda byggnader,

med förbindelse tillika att på stadens bekostnad låta framdraga avlopps-^

vatten- och gasledningar samt gata till området ävensom att iakttaga vissa

i ärendet angivna villkor beträffande angränsande områdens bebyggande,

mot det att staden i utbyte erhölle den nuvarande, staten tillhöriga ^seminarietomten

med därå befintliga byggnader;

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Almquist upprättade ritningar av byggnader för dubbelseminarium

i Karlstad bevilja ett anslag av 2,434,500 kronor och därav anvisa på

extra stat såsom reservationsanslag ett belopp av 800,000 kronor.

De höga kostnader, som enligt förslaget det nu ifrågasatta nybyggradsföretaget

skulle medföra, hava ej kunnat undgå ingiva riksdagen

betänkligheter mot detsamma. På grund härav har riksdagens vederbörande

utskott tagit i övervägande, huruvida genom ett uppskov

med byggnadsarbetenas igångsättande sådana fördelar i avseende å

nedsatta kostnader skulle stå att vinna, att dessa uppvägde de olägenheter

ett ytterligare uppskov av frågan uppenbarligen skulle medföra.

Efter att hava inhämtat yttrande från sakkunnigt håll har riksdagens

vederbörande utskott emellertid bibringats den uppfattningen, att det skulle

visa sig tvivelaktigt, huruvida genom ett uppskjutande någon avsevärd

kostnadsminskning skulle kunna nås; i allt fall torde, därest man vill vinna

en mera betydande nedsättning av kostnaderna, ett uppskov komma att

sträcka sig över en så pass lång tid, att fördelen av en sådan åtgärd ej

skulle svara mot de nackdelar, som i övrigt skulle vara med ett dylikt

uppskov förenade.

Behovet av en nybyggnad för ifrågavarande seminarium måste enligt

riksdagens mening betecknas såsom oavvisligt. Dels har, såsom av utredningen

framgår, byggnadsfrågan länge fått vänta på sin lösning, dels

kommer seminariets nyligen beslutade utvidgning till dubbelseminarium

att fordra väsentligt ökade utrymmen, dels ock må erinras om den rådande

lärarbristen, en omständighet, som enligt riksdagens förmenande bör tillmätas

den allra största vikt. Det måste nämligen betraktas såsom ett

livsvillkor för folkskolans vidare utveckling att erhålla lärare såväl i erforderligt

antal som med behöriga kvalifikationer.

Om riksdagen sålunda funnit sig böra bevilja anslag för själva

läroverksbyggnaden, anser riksdagen däremot, med hänsyn till de synnerligen

höga byggnadskostnaderna, att med uppförande av bostadshus

för rektor m. fl. befattningshavare bör tillsvidare anstå. Den minskning

i anslaget som härav bör kunna föranledas har riksdagen beräknat till 200,000

kronor. Vad beträffar byggnadskostnaderna i övrigt äro beräkningarna för

Allmänna

skolväsendet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

120 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

desamma gjorda år 1918. Nu är emellertid att förmoda, att byggnadsmarknadens

läge kommer att te sig något fördelaktigare år 1920, då företaget

skall igångsättas, i följd varav riksdagen förmenar, att en ytterligare nedsättning

av det begärda anslaget torde kunna vidtagas. I allt fall vill riksdagen

framhålla nödvändigheten av att söka i möjligaste mån nedbringa kostnaderna

vid företagets utförande och därvid särskilt peka på utvägen att

genom successiva entreprenader söka utnyttja eventuella gynnsardma konjunkturer.

Ur denna synpunkt sett torde den beräknade byggnadskostnaden

kunna minskas med 434,500 kronor och anslaget sålunda i sin helhet nedsättas

med 634,500 kronor till 1,800,000 kronor; för år 1920 torde böra

beräknas ett belopp av 600,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt ett av stadsfullmäktige i Karlstad gjort erbjudande att

avträda ett å en av arkitekten Bror Almquist uppgjord, såsom Bil. A 2

betecknad kartskiss med blå begränsningslinje utmärkt område av den inom

staden belägna egendomen Marieberg med därå uppförda byggnader, med

förbindelse tillika att på stadens bekostnad låta framdraga avlopps-, vattenoch

gasledningar samt gata till området ävensom att iakttaga vissa i ärendet

angivna villkor beträffande angränsande områdens bebyggande, mot det

att staden i utbyte erhölle den nuvarande, staten tillhöriga seininarietomten

med därå befintliga byggnader;

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Almquist upprättade ritningar av byggnader för dubbelseminarium

i Karlstad beviljat ett anslag av 1,800,000 kronor och därav anvisat på

extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 600,000

kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 191) att till

komplettering av naturvetenskaplig undervisningsmateriell och inredning av

lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen vid folkskoleseminariet

i Uppsala, däri inbegripet iordningsställande av ett särskilt rum för övningsskolans

undervisning i naturkunnighet och seminarieelevernas undervisningsövningar

i detta ämne, bevilja ett belopp av 22,300 kronor och

därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp

av 12,300 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och

har alltså,

till komplettering av naturvetenskaplig undervisningsmateriell och inredning

av lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen vid folkskoleseminariet

i Uppsala, däri inbegripet iordningsställande av ett särskilt

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

121

ruin för övningsskolans undervisning i naturkunnighet och seminarieelevernas

undervisningsövningar i detta ämne, beviljat ett belopp av 22,300

kronor och därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 12,300 kronor.

195:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 43 i sin

skrivelse nr 8 B anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för omläggning

av folkslwleseminariets i Kalmar lekplan anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 10,990 kronor.

196:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 192) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka

av lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom

om folkskolor av olika slag inom Sverige, anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att utgå i enlighet med de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

197:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 193) att, i

avbidan på proposition angående understöd åt Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium, beräkna för ändamålet

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till

riksdagen avlåten proposition, nr 308, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att till understöd åt vartdera av Ateneums

folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 13,300 kronor,

eller tillhopa högst 26,600 kronor att utgå på de villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Till understöd för uppehållande av Stockholms privata folkskollärarinneseminarium

eller, såsom läroanstalten numera benämnes, Ateneums

folkskoleseminarium har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren

1911 —1919 beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes. Vidare har riksdagen för vart och ett

av åren 1913—1919 till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium på extra

stat beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på av Eders Kungl. Maj:t

föreskrivna villkor. Såsom norm för bestämmande av understödsbeloppet

har varit uppställt ett statsbidrag av 2,100 kronor för varje seminarieklass,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 16

Allmänna

skolväsendet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

122 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

motsvarande avlöningen till en kvinnlig adjunkt i första lönegraden vid

statens folkskoleseminarier.

Det föreliggande förslaget innebär, dels att samma norm fortfarande

följes, därvid avlöningen åt kvinnlig adjunkt på övergångsstat (3,600

kronor) skulle läggas till grund för beräkningen av understödet, dels ock

att något understöd därutöver, 2,500 kronor till varje seminarium, skulle

utgå till avlöningens höjande för seminariernas övningsskollärare och

övningslärare.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande

förslaget, har alltså till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminariurn

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 26,600 kronor att utgå med 13,300

kronor till vartdera av nämnda seminarier på de villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Småskoleseminarier.

198:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 194) att,

i avbidan på proposition angående småskoleseminariernas omorganisation,

beräkna för ändamålet, utöver de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat upptagna anslagen till småskoleseminarier å tillhopa

112,000 kronor, ett belopp av 388,000 kronor, eller sammanlagt 500,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 363, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden tör samma

dag, föreslagit riksdagen att

a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100

kronor för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för

år till parallellavdelning av årsklass.

Härförutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:
1)

för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och

kvinnlig lärares grundlön;

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda

arvodet;

3) för varje iuanlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande

läraren tillkommande ålderstillägg;

4) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt

uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders Ivungl. Maj:t

för det särskilda fallet bestämmer; samt

5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels och att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det

må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

vilka i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet

skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta två

årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig

ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Eders

Kungl. Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Eders Kungl. Maj:t annorlunda

bestämmer, pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier,

tillfälliga lovdagar samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri

inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller

kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordinarie

lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver

undantag.

Allmänna

skolrisendet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolräsendet.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad

behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner

:

rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte

fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik 95 kronor för varje

veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså undervisningen

vid seminariets övningsskola, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i

visst fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse, bestående av

seminariets rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad

utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och vara

underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva;

c) förklara,

att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och

bestämmelser, vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra

stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) bestämma,

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att ordinarie lärare vid småskoleseminariuin, varom nu är fråga, skall

i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;
e)

medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat

småskoleseminariuin må under en övergångstid av högst tre år, ändock

att seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej

uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Eders Kungi. Maj:ts beprövande i

varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar

efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Eders Kungl.

Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal

samt övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

dels ock att småskoleseminariuin, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag

och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande

av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla

statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter; samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till

lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor, uppföra

i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie stat

under rubriken: Småskoleseminarier:

dels till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000

kronor;

dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag

å 96,800 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, lika lydande motioner, däri hemställts,

att riksdagen ville till understöd under år 1919 åt enskilda småskoleseminarier,

att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de

villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på tilläggsstat

för år 1919 ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen

ville till understöd åt enskilda småskoleseminarter under år 1920

att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på extra stat för år 1920

ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

Till stöd för förstnämnda två motioner har anförts följande:

»Bland de anstalter, som giva ökad bildning åt vårt lands ungdom,

torde det för närvarande vara få, som ej åtnjuta statsunderstöd. Det finnes

Allmänna

skolväsendet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

126 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dock ett skoj av läroanstalter, som allt hittills stått utanför denna förmån,

och detta i trots av att de ej blott ge sina elever ökad bildning och mognad

att själva leva livet på ett något högre och lyckligare sätt, utan även avse,

att denna ökade bildning och mognad må göras fruktbärande för barn och

ungdom i hundradetal. Vi tänka på de enskilda småskoleseminarierna.

De ha hittills saknat varje slag av ekonomiskt stöd utav staten, och de ha

dock i bortåt ett halvt sekel arbetat för något så synnerligen behjärtansvärt

som utbildandet av vårt lands småskolelärarinnor. Om småskoleseminariernas

betydelse för vårt land säger ock Folkundervisningskommittén

i sitt Betänkande av den 1 augusti 1914 angående folkskolan (IV. s. 21):

»Och vad seminarieutbildningea beträffar, har man att tänka ej blott på

folkskoleseminarierna utan även på de i vårt land för folkskoleväsendet ej

mindre viktiga småskoleseminarierna. Mer än halva antalet av de lärarekrafter,

som tjänstgöra vid våra folk- och småskolor, utbildas vid dessa

sistnämnda av landstingen eller av enskilda personer upprättade läroanstalter».

Mer än halva antalet ja, den 30 juni 1916 arbetade i våra

folk- och småskolor över tolvtusen fyrahundra lärare och lärarinnor, som

utgått från småskoleseminarierna, medan endast niotusen niohundra utgått

från folkskoleseminarierna eller, närmare bestämt, 12,429 mot 9,908, d. v. s.

56 % mot 44 % av samtliga lärarekrafter. Långt senare ha''enskilda folkskoleseminarier

upprättats, och de ha dock redan i flera år fått uppbära

statsbidrag.

Av landsting upprättade eller underhållna småskoleseminarier ha även

under rätt lång tid fått åtnjuta anslag av staten. Givet är, att de enskilda

småskoleseminarierna ha att kämpa med stora svårigheter genom

de så ytterligt förhöjda kostnaderna på alla områden, framför allt för uppvärmning

av lokalerna och avlönandet av lärarepersonalen. Denna sista

post har ju ökats så väsentligt sista tiden, och de för innevarande år av

statsmakterna bestämda höga lönerna återverka givetvis på lönerna åt seminarielärarne.

För att bära alla dessa ökade krav ha landstingsseminarierna

helt andra förutsättningar än de enskilda seminarierna. Dessa senare

ha endast att fly till ökandet av terminsavgifterna. Men dessa kunna

ej rimligtvis skruvas upp allt för högt. Flertalet av de unga kvinnor,

som söka sig in vid småskoleseminarierna, är från obemedlade eller mindre

bemedlade hem, och på många av dessa trycker dyrtiden hårt.

Billighet och rättvisa tala för, att de enskilda småskoleseminarierna

må få åtnjuta statsunderstöd.

För att tillgodose behovet av nya lärarekrafter för de platser, som

den 30 juni 1917 uppehöllos av småskollärare och lärarinnor, utexami
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 127

nerades höstterminen 1916 och vårterminen 1917 från samtliga småskoleseminarier

inalles endast 583 nya lärare eller lärarinnor.

Följande tabell anger antalen för de olika platser, som skötas av småskollärare

och lärarinnor och för de utexaminerade nya lärare (lärarinnorna)

ävensom förhållandet i procent dem emellan för åren 1907, 1910, 1913

och 1917.

Aren

I.

Såsom

biträdande

II.

I mindre

folkskola

in.

I små- skola

IV.

Uti egent- liga folk- skolan

vikarie- rande

V.

Summa

VI.

Utexami- nerade

lärare och

lärarinnor

VII.

Kol. VI.

procent av

kol. V.

1907...........

783

2,288

7,323

10,394

857

8,2

1910...........

945

2,404

7,757

—

11,106

746

6,7

1913........

1,102

2,553

8,245

—

11,900

619

5,2

19173%......

1,108

2,763

8,774

—

12,645

583

1,7

Av tabellen framgår, huru antalet platser i fråga ökats från 10,394

till 12,605 eller med över 2,000, under det att nyutexaminerades antal

har minskats från 857 till 583 eller med 274, så att, då procenten av

nyutexaminerade i förhållande till antalet lärarekrafter år 1907 var 8,2,

utgjorde den år 1917 blott 4,7.

Ännu sämre hade dessa tal visat sig vara, om i kol. IV kunnat intagas

antalen av de småskollärarinnor, som tjänstgjort såsom vikarier uti

egentliga folkskolor, vilka antal de sista åren lära ha uppgått till en 400

k 500, men dessa torde ej ännu vara exakt fastslagna. Från olika folkskoleinspektörer

erfar man ock av deras berättelser, dels att redan pensionerade

småskollärarinnor (lärare) måst återkallas i arbete, dels att personer

utan examen måst anlitas, dels att flera församlingar t. o. m. måst

inställa undervisningen kortare eller längre tid av brist på småskollärare

(lärarinnor).

Det har talats och skrivits mycket om brist på (examinerade) folkskollärare

och -lärarinnor. Fn liknande jämförelse mellan antalen folkskollärarebefattningar

och nyutexaminerade folkskollärare och -lärarinnor

och förhållandet mellan dem torde därför vara belysande. Följande tablå

visar, hur det varit (är) ställt med dem.

Allmänna

skolväsendet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

Ä r

I.

Ordinarie

folkskol-

lärare

ii.

Extra or- dinarie folk- skollärare

in.

Summa

IV.

Nyutexami- nerade folk- skollärare

v.

Kol. IV. i

proc. av

kol. III

1907......................................

7,651

411

8,062

371

4,6

1911......................................

8,367

492

8,859

443

5,0

19173%.............................

9,817

552

10,369

645

6,2

År 1907 utexaminerades alltså 371 nya folkskollärare och-lärarinnor,

år 1917 däremot 645, således här en betydande ökning, nämligen med 274.

Beträffande dem har procenten stigit från 4,6 år 1907 till 6,2 år 1917.

Från de då befintliga sju enskilda småskoleseminarierna utexaminerades

höstterminen 1916 och vårterminen 1917 193 elever mot 390 från av stat

och landsting underhållna seminarier; i det närmaste en tredjedel av alla

(583) utgick således från de privata seminarierna eller 31,4 %. Om de enskilda

småskoleseminarierna skulle nödgas upphöra med sin verksamhet

på grund av bristande förståelse och ekonomiskt stöd, utan att samtidigt

nya vägar öppnades, skulle således de utexaminerades antal nedgå till omkring

400 (390), och procenten (vid en ungefärligt liknande ökning av

lärarekrafterna) sjunka till omkring 3,05.

Med den sista december 1917 upphörde ett av de privata seminarierna

(Malmös) att existera, och ett annat har övertagits av vederbörande

landsting. Två landsting ha avböjt framställning om att inrätta egna

(eller övertaga enskilt) småskoleseminarier under framhävande av, att utbildandet

av småskolepersonalen är av lika stor vikt för vår folkundervisning

som utbildandet av folkskolans lärarpersonal, varför även småskoleseminarierna

borde helt övertagas av staten.

Uti denna vår framställning ha vi endast tagit hänsyn till det gagn i

yttre avseende, som de enskilda småskoleseminarierna medföra. Men även

mer ideellt sett hava de väl varit och komma alltfort att vara till gagn.

Vad det nu närmast gäller, är att för innevarande år lämna de privata

småskoleseminarierna ett så pass stort bidrag av staten, att terminsavgifterna

ej måste höjas alltför mycket. För ett seminarium, beläget i stad

(Borås) med dyra levnadsomkostnader och höga lärarlöner, kommer enligt

uppgjort förslag till stat även med en terminsavgift å 150 kronor en brist

på 3,700 kronor att uppstå, varför dess föreståndare, om ej staten ingriper

stödjande, måste höja avgiften till 180 kronor per termin. Vid de

övriga seminarierna torde ett anslag å 4,500 kronor förhjälpa dem att

hålla terminsavgifterna nere vid 125 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 129

Det vore ock önskvärt, att avgiften kunde sättas ned något för de

elever, som hade det svårast ställt ur ekonomisk synpunkt.

Enär Ateneum för flickor lär för innevarande år beviljats väsentligt

högre anslag av Stockholms läns landsting, torde detta för närvarande ej

vara i behov av ytterligare bidrag. Det återstår således blott fyra enskilda

småskoleseminarier, som tarva understöd, nämligen »Nya småskoleserainariet»

(Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns i Borås, L. A. Cederboms

i Skara och J. B. Wockats i Hagaström.

Följande »normalstat» för innevarande år har uppgjorts av representanter

för dessa seminarier:

Utgifter:

Löner och arvoden ................................. kronor 11,900:—

Hyra för lokalerna ................................. » 2,500: —

Bränsle och lyse....................................... » 2,100: —

Vaktmästare och städning..................... » 850: —

Pensionsavgifter ..................................... » 300: —

Annonser och tryck................................. » 200: —

Diverse utgifter......................................... » 300: —

Nedsättning i avgifterna vid eventuellt

stadsbidrag för 10 % av eleverna

med 50 kronor i terminen ......... » 600: —

» andra 10 % av eleverna med 62: 50

kronor i terminen ...................... » 750: —

Summa kronor 19,500: —

Inkomster:

Terminsavgifter2x60(elever)X 125kr. kronor 15,000: —

Brist, täckt genom statsbidrag........... » 4,500: —

Summa kronor 19,500: —

För att bereda ett understöd av i medeltal 4,500 kronor åt varje

seminarium skulle behövas ett anslag av 18,000 kronor. Anslagets fördelning

mellan seminarierna torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t, som

ock lärer böra fastställa de närmare villkoren för åtnjutande av anslag.

Bland villkoren synes särskilt böra intagas föreskrift om skälig begränsning

av terminsavgifterna samt om nedsättning utav avgiften för visst

antal elever.»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr SA. 17

Allmänna.

skolväsenJet,

s. 130 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

130 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I sistberörda motion har till stöd för där framställt yrkande anförts

följande:

»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 363 angående understöd

åt småskoleseminarier m. m. finner jag mig föranlåten väcka följande

motion. I nämnda proposition begäres bland annat till understöd åt av

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier

å ordinarie stat för år 1920 ett förslagsanslag av 381,000 kronor.

Enligt vad såväl av statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

punkt 194 som av här ovan åberopade proposition framgår, hade

folkskoleöverstyrelsen föreslagit, att ett belopp av 20,000 kronor måtte

av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskas till understöd för 1920 åt enskilda

småskoleseminarier. Dessa seminarier äro till antalet fem, men då ett

av dem, nämligen det, som är förenat med‘Ateneum för flickor i Stockholm,

åtnjuter sådant kommunalt bidrag, att det icke finner sig vara i

behov av statsbidrag, återstå fyra, för vilka sådant bidrag skulle vara erforderligt.

Kungl. Maj:t har emellertid såsom framgår av meranämnda proposition

icke’ funnit anledning hos riksdagen göra någon framställning om

understöd åt enskilda småskoleseminarier. Då de likväl fylla ett behov

för den allmänna folkundervisningen, synes ej tillräckligt skäl finnas att

vägra dem statsbidrag. Sådant bidrag utgår ju också till enskilda folkskoleseminarier.

I en motion nr 22 i första kammaren har hemställts om statsbidrag

åt enskilda småskoleseminarier å tilläggsstat för år 1919.

De skäl, som anförts för denna framställning, kunna även åberopas

för ett liknande statsbidrag för år 1920.

Därest ett anslag för detta ändamål beviljas, torde det emellertid böra

uppföras på extra stat.»

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser dels småskoleseminariernas

organisation, dels dessa seminariers ekonomiska förhållanden.

Småskollärarutbildningen har hittills till det väsentliga påvilat landstingen.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har ifrågasatts, att staten

skulle helt och hållet ombesörja denna utbildning. En sådan uppfattning

har dock icke vunnit anslutning från departementschefens sida. Lika

med denne anser jämväl riksdagen att staten icke för närvarande bör övertaga

denna gren av lärarutbildningen, utan att denna utbildning fortfarande

och tillsvidare bör vara en angelägenhet huvudsakligen för landstingen

och de städer, som icke deltaga i landsting.

Lärokursen skulle, i likhet med vad för närvarande i regel är fallet,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

131

vara tvåårig, och läsåret skulle utsträckas från 34''/2 till 38 ä 39 veckor.

Häremot har riksdagen intet att erinra.

I fråga om målet för småskoleseminariernas verksamhet har departementschefen

angivit, att nämnda seminarier borde hava till sin enda och

egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan. Däremot har departementschefen

ställt sig avvisande mot tanken att låta ifrågavarande seminariers

verksamhet omfatta jämväl utbildningen av lärare för den mindre

folkskolan och biträdande lärare för den egentliga folkskolan. Även om

göda skäl synas tala för den uppfattning, som av departementschefen

gjorts gällande, anser riksdagen dock den möjligheten ej böra vara utesluten

att, där förhållandena sådant påkalla och utan att seminariernas

huvuduppgift äventyras, i ett eller annat fall dessa läroanstalters verksamhet

kan utsträckas utöver den egentliga småskollärarutbildningen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare för tillgodoseende av

elevernas praktiska utbildning seminarierna vara förenade med en övningsskola,

omfattande barn, tillhörande de två första skolåren. Mot vad härutinnan

föreslagits har riksdagen intet att erinra, men då enligt riksdagens

mening hinder ej böra möta för landsting, som sådant önska, att anordna

en övningsskola, omfattande jämväl någon årsklass av den egentliga folkskolan,

bär riksdagen ansett bestämmelsen om övningsskola böra så avfattas,

att skolan bör omfatta minst två årsklasser.

Vad angår fordringarna för inträde vid småskoleseminarium har,

såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, pensionsstyrelsen gjort framställning

om ändring i de nu gällande villkoren, så att större möjlighet skulle

beredas kvinnor, vilka äro behäftade med kroppsfel eller lyte, att vinna

inträde vid folkskoleseminarium, i syfte att sådana kvinnor efter genomgången

utbildning skulle kunna erhålla anställning såsom småskollärarinnor.

I berörda avseende gäller för närvarande, att den, som vill undergå

prövning vid småskoleseminarium, skall genom vederbörligt läkarbetyg

visa sig vara fri från smittosam sjukdom och från sådan sjuklighet

eller så beskaffat kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare, och

folkskolöverstyrelsen har föreslagit motsvarande bestämmelser att i allmänhet

gälla såsom villkor för inträde vid småskoleseminarium. Överstyrelsen

har velat tillmötesgå pensionsstyrelsen i så måtto, att överstyrelsen,

där särskilda skäl sådant föranleda, skulle på gjord framställning

äga medgiva undantag från nyssnämnda inträdesfordran. Departementschefen

åter har ställt sig avvisande mot pensionsstyrelsens framställning

och överstyrelsens förslag om undantag från den allmänna regeln i förevarande

avseende.

I gällande folkskolestadga är föreskrivet, att den, som skall kunna

Allmänna

skolväsendet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

132 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

antagas till ordinarie eller extra lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid egentlig folkskola, skall vara fri från

sjukdom och lyte, som medför olämplighet för anställning såsom lärare.

Givetvis bör i en blivande stadga för småskoleseminarierna en motsvarande

bestämmelse i avseende å inträdessökande fastställas. Enligt riksdagens

uppfattning bör dock en dylik bestämmelse ej utgöra ett oöverstigligt

hinder för en sökande med visst kroppsfel eller lyte att vinna inträde vid

seminarium. Ai felet eller lytet ej av svårare beskaffenhet, torde sökanden,

säger folkskolöverstyrelsen, ofta kunna erhålla sådant läkarebetyg, som ej

utgör hinder för hennes inträde. Om så ej vore fallet och om det kunde

anses, att lytet uppvägdes av framstående skicklighet och lämplighet för

lärarinnekallet i andra avseenden, borde enligt överstyrelsens mening tillträde

till seminariet kunna vinnas genom särskild framställning. Riksdagen

kan för egen del ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av

folkskolöverstyrelsen i denna fråga gjorts gällande.

Den höjning av anslaget till avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,

som på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition

nr 350) beslöts av 1918 års riksdag, var föranledd av den utav

samma riksdag vidtagna löneregleringen för lärarpersonalen vid egentliga

folkskolor och småskolor. Enligt då gällande bestämmelser skulle nämligen

statsbidrag till avlönande av landstingsseminariernas lärare utgå efter

samma grunder som för avlönande av lärare vid nämnda skolor. Såsom

villkor för utgående av statsbidrag till landstingsseminarierna var föreskrivet,

att lärarna vid dessa seminarier skulle erhålla minst lika stora löneförmåner

som dem, vilka vore stadgade för lärare vid omförmälda skolor. Med

anledning härav fastställde också nämnda riksdag minimiavlöningen till

samma belopp för förstnämnda lärare som för de sistnämnda.

Till det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden yttrade departementschefen, att den

av honom då ifrågasatta likställigheten i avlöning mellan de båda lärargrupperna

tilläventyrs skulle komma att få endast en provisorisk karaktär,

emedan folkskolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1917 gjorda framställning

rörande småskoleseminarierna pekat på en omorganisation av nämnda

seminarier och en särskild lönereglering för dessas lärare, men att den

dåvarande likställigheten med folk- och småskolans lärare i alla fall syntes

böra äga bestånd tills vidare och intill dess den av överstyrelsen antydda

frågan blivit avgjord.

Det nu föreliggande förslaget avser, att landstingsseminariernas lärare

med full tjänstgöring skulle i avlöningshänseende likställas med lärare vid

folkskoleseminariernas övningsskolor, och att därvid ingen skillnad skulle

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Riksdagens skrivelse Nr S A.

göras mellan lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i seminarieklasserna,

och lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i övningsskolor. Såväl i avseende

å nu angivna lärare som beträffande vad i övrigt föreslagits i fråga om

avlönings- och pensionsförhållanden har riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot Eders Ivungl. Maj:ts förslag.

Vad angår statsbidraget, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bidrag

till seminarium med två elevklasser samtidigt utgå med 12,800 kronor

för år och till seminarium med en elevklass 9,100 kronor för år samt

därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till parallellavdelning

av årsklass. Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit, skulle landstingens kostnader, 13,100 kronor för tvåklassigt och

9,300 kronor för enklassigt seminarium, icke avsevärt ökas utöver de belopp,

som av dem nu tillskjutas. I avsende å statsbidragens storlek har

riksdagen intet att erinra. Att landstingens bidrag icke skulle nämnvärt

höjas utan i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek, finner riksdagen

berättigat, allra helst landstingen hava att svara för seminariernas materiella

utrustning och lokala anordningar och i en nära framtid krav torde

komma att ställas på tidsenligare byggnadar för ifrågavarande seminarier

ävensom sådana anspråk komma att resas på inredning och undervisningsmateriel,

som bliva en följd av en förbättrad seininarieorganisation.

Härjämte skulle statsbidrag utgå efter grunder, motsvarande dem

som av 1918 års riksdag fastställts i fråga om den kommunala mellanskolan

och de högre folkskolorna. Riksdagen har häremot intet att erinra.

I anslutning härtill bör dock, i enlighet med vad departementschefen i

motiveringen till sitt förslag uttryckligen angivit, ävenledes i bestämmelserna

om statsbidrag tillfogas, att sådant bidrag skall för varje manlig

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring utgå med

skillnaden mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode.

Till stipendier åt elever vid ifrågavarande läroanstalter har föreslagits

ett belopp av 96,800 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda belopp har

man utgått ifrån 44 elevklasser med i medeltal 25 elever i varje klass;

antalet behövande elever i varje klass har beräknats till i medeltal 22, i

följd varav hela antalet behövande elever skulle utgöra 968 och, med ett

stipendium å 100 kronor för varje elev, beloppet sättas till ovan angivna

96,800 kronor. Riksdagen, som funnit det angivna medeltalet av behövande

elever i varje klass väl högt beräknat, har ansett det föreslagna beloppet

kunna något nedsättas och har beslutat, att detsamma bestämmes till

90,000 kronor.

I sitt förslag till småskoleseminariernas omorganisation hade folkskolöverstyrelsen

upptagit frågan om statsunderstöd åt de enskilda semi
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

narierna. Dessa äro för närvarande 5, nämligen 2 i Stockholm, 1 i Borås,

1 i Skara och 1 i Hagaström, överstyrelsen hade ifrågasatt, att vart och

ett av dessa seminarier, som alla äro tvåklassiga, skulle under vissa villkor

erhålla ett årligt statsunderstöd av högst 4,000 kronor. Departementschefen

har däremot ställt sig avvisande mot överstyrelsens förslag i förevarande

avseende. 1 ovanberörda motioner har framställning gjorts om

understöd åt enskilda småskoleseminarier för såväl år 1919 som år 1920;

understöd skulle utgå med 4,500 kronor till ett vart av fyra seminarier,

nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm, G. V.

Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara och

J. B. Wockats seminarium i Hagaström.

Riksdagen har av de utav departementschefen till stöd för hans uppfattning

anförda skäl icke funnit sig övertygad om, att ett understödjande

från statens sida av vissa enskilda småskoleseminarier skulle under alla

förhållanden vara mindre tillrådligt. Åtminstone synes ett dylikt betraktelsesätt

näppeligen kunna göras gällande, om det allenast är fråga om

understöd av mer tillfällig art. Det kan visserligen dragas i tvivelsmål,

huruvida, vid sidan av de officiella anstalterna, en anordning, sådan i

motionerna påyrkas, bör för framtiden fastslås såsom en lämplig utväg

för tillgodoseende av småskollärarutbildningen, men att nu genom mindre

bidrag hjälpa de seminarier, som äro i behov av understöd i deras av

kristiden åsamkade svårigheter, kan enligt riksdagens mening icke innebära

åtgärder, ägnade att ur konsekvensens synpunkt ingiva betänkligheter.

Riksdagen vill nämligen framhålla, att det understöd, som riksdagen

beslutat, ej bör betraktas såsom begynnelsen till ett stadigvarande

statsbidrag utan allenast som eu tillfällig hjälp att lindra dyrtidens tryck.

Härmed vill riksdagen ej hava tagit någon ståndpunkt till principfrågan

om statens framtida understödjande av dessa seminarier. Riksdagen delar

dock den av folkskolöverstyrelsen hävdade uppfattningen, att de enskilda

seminarier, som kunna anses direkt ersätta landstingsseminarier, endast

under den närmaste tiden och i avvaktan på att vederbörande landsting

kunna hinna vidtaga nödiga åtgärder för upprättande av seminarier av

här ifrågavarande art, må tillerkännas statsunderstöd.

Ifråga om beloppet av det understöd, som nu i motionen ifrågasattes,

har riksdagen intet att erinra mot, att detsamma bestämmes till

det av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet av 4,000 kronor till ett

vart av nämnda fyra seminarier. Likaså anser riksdagen, att understöd

bör tillerkännas ifrågavarande seminarier såväl för år 1920 som för år

1919.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Kung]. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt ovanberörda motioner,

i vad de avse 1920 års stat,

a) beslutat,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100 kronor

för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till

parallellavdelning av årsklass.

Härutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:

1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och

kvinnlig lärares grundlön;

2) för varje manlig extra ordinarie och vikarierande lärare med full

tjänstgöring skillnaden mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode;

3) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda

arvodet;

4) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande

läraren tillkommande ålderstillägg;

5) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp, som,

utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras till

arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt uppdrag,

bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen;

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders Kungl. Maj:t

för det särskilda fallet bestämmer; samt

6) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lårarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det

må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

vilka i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskrivit,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet

skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta minst

två årsklasser.

Allmänna

skolväsendet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Allmänna

skolväsendet.

Riksdagens skrivelse Kr 8 A.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig

ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Eders

Kungl. Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Eders Kungl. Maj:t annorlunda bebestämmer,

pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier,

tillfälliga lovdager samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri

inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller

kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordinarie

lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver

undantag.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad

behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner:
rektor,

manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte

fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilllägg

till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,

10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5, 10

och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring

arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller gymnastik 95 kronor för varje

veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså under
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

137

visningen vid seminariets övningsskola, såvida icke Eders Kungl. Maj:t

i visst fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse,bestående av seminariets

rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad utsedda

medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och vara

underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva;

c) förklarat,

att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och

bestämmelser, vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra

stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) bestämt,

att ordinarie lärare vid småskoleseminariuin, varom nu är fråga, skall

i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;
e)

medgivit,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat

småskoleseminarium må under en övergångstid av högst tre år, ändock att

seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej uppfyller

alla ovan angivna villkor, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i

varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar

efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Eders Kungl.

Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal

samt övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

dels ock att småskoleseminarium, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag

och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande

av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla

statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter;

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till

lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande

av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor uppfört

i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie stat

under rubriken: Småskoleseminarier:

1) till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000

kronor;

2) till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag

å 90,000 kronor; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 11 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolv&sendet.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

Allmänna

ekolväsendet.

138 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

g) till understöd under år 1920 åt följande enskilda småskoleseminarier,

nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,

G. V. Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara

och J. B. Wockats seminarium i Hagaström beviljat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Anordningar för lärares fortbildning.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 195) att på

extra stat för år 1920 till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor bevilja följande reservationsanslag, nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 60,000 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 40,000 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 16,800 kronor, samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,500 kronor,

eller sammanlagt 121,300 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Majtts bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

På extra stat för år 1919 hava till fortbildningskurser för ifrågavarande

lärare beviljats följande reservationsanslag, nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 41,300 kronor,

» särskilda fortbildningskurser i gymnastik 36,600 kronor,

» » »i skolträdgårdsskötsel 15,100 kronor.

» » kurser i simning och livräddning 2,000 kronor,

eller sammanlagt 95,000 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är närmast betingad av hänsynen

till stegrade levnads- och resekostnader. På tilläggsstat för år 1919 har

jämväl föreslagits ett förstärkningsanslag för enahanda ändamål å 9,890

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, vare sig det avser anslag för ändamålet å 1920 års stat eller å

tilläggsstat för år 1919, får beträffande 1920 års stat anmäla, att riksdagen

på extra stat för år 1920 till fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor ock småskolor beviljat följande reservationsanslag,

nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 60,000 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 40,000 kronor,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 139

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 16,800 kronor,

samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,500 kronor,

eller sammanlagt 121,300 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskriva.

200:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 196), har riksdagen till resestipendier åt rektorer samt övriga lärare och

lärarinnor vid folkskoleseminarierna under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

201:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 197), har riksdagen till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre

folkskolor under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 1,200 kronor.

202:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(punkt 198) får riksdagen anmäla, att riksdagen till resestipendier

åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 199), har riksdagen till resestipendier åt lärare och lärarinnor vid

småskoleseminarier samt mindre folkskolor och småskolor ävensom biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

204:o) Eders Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 200) att, i

avbidan på proposition angående lönereglering för folkskolinspektörer samt

omreglering av inspektionsområdena, beräkna för ändamålet en ökning av

det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer

å 157,000 kronor med 245,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 201) att,

Allmänna

skolväsendet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

140 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i avbidan på proposition angående resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,

beräkna för ändamålet en ökning av det på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer å 149,000

kronor med 151,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 232, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta,

att avlöningen till folkskolinspektör skall från och med år 1920 utgöra

5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, validera å 500

kronor, dock att för folkskolinspektör, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts

genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor till folkskolinspektör,

vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han är där bosatt,

samt med 500 kronor till folkskolinspektör, vars inspektionsområde huvudsakligen

är förlagt till Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län

och som är där bosatt;

att arvodet till vikarierande folkskolinspektör skall, där Eders Kungl.

Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för

kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för folkskolinspektör skall utgöra 4,300

kronor; samt

att för expenser skall utgå till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t förordnad

folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör

dels ersättning med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så

länge riksdagen för ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 300

kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom

tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser till sin

vikarie avstå 300 kronor för år räknat, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i

särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

skola gälla de villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro

stadgade i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 255) angående avlöningsförmåner

åt folkskolinspektörer m. m., dock med följande ändringar och

tillägg:

att, därest statsanställd ordinarie befattningshavare i undervisningsväsendets

tjänst, vilken befordras till folkskolinspektör, i sin föregående

tjänst åtnjutit avlöning med högre belopp än folkskolinspektörs begynnelse
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

141

avlöning, honom skola omedelbart tillgodoföra så många ålderstillägg såsom

folkskolinspektör, att hans avlöning i sistnämnda befattning icke kommer

att understiga hans avlöning i den förra tjänsten eller, om avlöningen i

denna varit högre än folkskolinspektörs slutavlöning, befattningshavaren

genast skall erhålla den högsta för folkskolinspektör stadgade avlöningen,

varjämte, där sådan befattningshavare icke såsom folkskolinspektör erhåller

högre avlöning än han i sin föregående tjänst uppburit, honom skall tillgodoräknas

för uppflyttning i högre lönegrad såsom folkskolinspektör den

tid, varunder han innehaft den föregående befattningen, efter det han i

denna senast uppflyttades i högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester må, efter därom i varje särskilt fall gjord ansökan, kunna

av skolöverstyrelsen medgivas folkskolinspektör intill högst en och en halv

månad årligen och å tid, då sådant av överstyrelsen prövas kunna ske utan

hinder för göromålens behöriga gång;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning

som folkskolinspektör,- skall vara pliktig att underkasta sig nyssnämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie folkskolinspektörer, vilka icke före den

15 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig de nya avlöningsbestämmelserna

och därvid fästade villkor och förbehåll, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande föreskrifter tillkommande avlöningsförmåner;

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa eller den anstalt för familjepensionering, som

kan komma att ersätta denna, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen

i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen

är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det högre

delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det högre

delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en årlig tillläggsavgift,

motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för skillnaden

Allmänna

skolväsendet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolTäeendet.

142 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp, med

vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i ett från 34 till 52 ökat antal inspektionsområden

av folkskolinspektörer med ovan angivna avlöningsförmåner och ersättning

för expenser samt för bestridande av arvoden åt vikarierande folkskolinspektörer

höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer med 188,000 kronor eller från 157,000 kronor

till 345,000 kronor;

dels till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 15,600

kronor;

dels ock höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från

149,000 kronor till 300,000 kronor.

Då 1914 års senare riksdag fattade beslut angående folkskolinspektionens

omreglering enligt Eders Kungl. Maj:ts på folkundervisningskommitténs

betänkande grundade förslag och beviljade medel för anställande av folkskolinspektörer

inom 34 inspektionsområden, förklarade sig riksdagen,

bland annat, för sin del icke vilja underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden

syntes tilltagna väl stora. Riksdagen vidtog emellertid

ingen ändring i berörda avseende. Om riksdagen också år 1914 synes

hava velat giva uttryck åt den uppfattningen, att en ökning av antalet

inspektionsområden i ett eller annat fall kunde anses befogad, har riksdagen

dock i avseende å det föreliggande förslaget ej kunnat undgå att

ställa sig ganska tveksam, då nu på den korta tiden av fem år en ökning

av inspektionsområdenas antal med omkring 50 procent ansetts erforderlig.

Då riksdagen emellertid i trots av starka betänkligheter ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag i berörda hänseende, har det skett företrädesvis

med hänsyn till den betydande ökning i folkskolinspektörernas arbetsuppgifter,

som blivit en följd av fjolårets riksdagsbeslut angående de

obligatoriska fortsättningsskolorna.

På en mera ingående prövning av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna

distriktsindelningen har riksdagen icke kunnat inlåta sig. Riksdagen

utgår emellertid från, att vid den slutliga prövningen i ärendet,

vilken bör ankomma på Eders Kungl. Maj:t, sådana jämkningar komma att

göras, som Eders Kungl. Maj:t finner ändamålsenliga och ägnade att åstadkomma

en så vitt möjligt rättvis och lämplig fördelning av inspektionsarbetet

mellan olika områden. Härjämte förutsätter riksdagen, att vid

sagda prövning, i den mån så kan ske utan att olägenheter i andra av
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 143

seenden uppkomma, större hänsyn än hittills tages till rikets administrativa

indelning.

Vad så angår den föreslagna löne- och pensionsregleringen för folkskolinspektörerna,

erbjuder densamma väsentliga förbättringar i förhållande

till den av 1914 års senare riksdag fastställda lönestaten. Folkskolinspektörs

avlöning har tillförene stått i viss relation till de avlöningsförmåner,

som tillkomma lärare vid de allmänna läroverken och folkskolseminarierna.

Efter det genom beslut av 1918 års lagtima riksdag ny lönereglering för

sistberörda befattningshavare blivit genomförd, har den förutvarande relationen

mellan dessas och folkskolinspektörernas löner blivit förryckt till

de senares nackdel, och avser det nu föreliggande förslaget att vidtaga en

rättelse härutinnan. Vad själva de föreslagna avlöningsförmånerna angår,

finner riksdagen desamma väl avvägda och har förty godtagit desamma.

Då vidare folkskolinspektörerna, enligt förslaget, skulle erhålla resekostnads-

och traktainentsersättning efter tredje klassen i gällande resereglemente

i stället för som nu är bestämt efter fjärde klassen, kan riksdagen

ej finna annat än att ifrågavarande befattningshavare bliva genom den

föreliggande löneregleringen väl tillgodosedda.

Vidkommande förslaget angående löne- och pensionsreglering i övrigt,

har riksdagen vid prövning av dess olika delar icke funnit anledning till

erinran i annat hänseende, än att riksdagen i fråga om ersättning för expenser

velat framhålla, att sagda förmån ej böra vara att betrakta som

en löneförbättring i egentlig mening, utan att riksdagen förutsätter, att

den föreslagna tilläggsersättningen varder i mån av dyrtidens tillbakagång

åter minskad.

Förslaget angående resekostnadsersättning åt folkskolinspektörerna

anser sig riksdagen ävenledes böra bifalla.

Riksdagen har alltså

dels beslutit,

att avlöningen till folkskolinspektör skall från och med år 1920 utgöra

5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å

500 kronor, dock att för folkskolinspektör, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts

genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor till folkskolinspektör,

vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han

är där bosatt, samt med 500 kronor till folkskolinspektör, vars inspektionsområde

huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens eller

Norrbottens län och som är där bosatt;

att arvodet till vikarierande folkskolinspektör skall, där Eders Kungl.

Allmänna

skolväsendet.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

144 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för

kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för folkskolinspektör skall utgöra 4,300

kronor; samt

att för expenser skall utgå till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t

förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande

folkskolinspektör dels ersättning med 300 kronor för år, dels ock därutöver,

så länge riksdagen för ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning

med 300 kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig,

skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser

till sin vikarie avstå 300 kronor för år räknat, så vida icke Eders Kungl.

Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

skola gälla de villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende

äro stadgade i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 255) angående avlöningsförmåner

åt folkskolinspektörer m. m., dock med följande ändringar och

tillägg:

att, därest statsanställd ordinarie befattningshavare i undervisningsväsendets

tjänst, vilken befordras till folkskolinspektör, i sin föregående

tjänst åtnjutit avlöning med högre belopp än folkskolinspektörs begynnelseavlöning,

honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg såsom

folkskolinspektör, att hans avlöning i sistnämnda befattning icke kommer

att understiga hans avlöning i den förra tjänsten eller, om avlöningen

i denna varit högre än folkskolinspektörs slutavlöning, befattningshavaren

genast skall erhålla den högsta för folkskolinspektör stadgade avlöningen,

varjämte, där sådan befattningshavare icke såsom folkskolinspektör erhåller

högre avlöning än han i sin föregående tjänst uppburit, honom skall

tillgodoräknas för uppflyttning i högre lönegrad såsom folkskolinspektör den

tid, varunder han innehaft den föregående befattningen, efter det han i

denna senast uppflyttades i högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester må, efter därom i varje särskilt fall gjord ansökan,

kunna av skolöverstyrelsen medgivas folkskolinspektör intill högst en och

en halv månad årligen och å tid, då sådant av överstyrelsen prövas kunna

ske utan hinder för göromålens behöriga gång;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eljest vant från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som ''förordnats

att uppehålla befattningen;

dels förklarat,

att eu var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning

som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig nyssnämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie folkskolinspektörer, vilka icke före den

15 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig de nya avlöningsbestämmelserna

och därvid fästade villkor och förbehåll, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande föreskrifter tillkommande avlöningsförmåner;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa eller den anstalt för familjepensionering,

som kan komma att ersätta denna, varvid som delaktighetsbelopp skall

gälla lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet

av inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas

vid det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels

den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels

därutöver en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle

utgå för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det

högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i ett från 34 till 52 ökat antal inspektionsområden

av folkskolinspektörer med ovan angivna avlöningsförmåner och ersättning

för expenser samt för bestridande av arvoden åt vikarierande folkskolinspektörer

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med 188,000 kronor eller från

157.000 kronor till 345,000 kronor;

dels till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

15,600 kronor;

dels ock höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från

149.000 kronor till 300,000 kronor.

205:o) På sätt riksdagen under nästföregående punkt anmält, har riksdagen

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från 149,000

kronor till 300,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkskolor.

Allmänna

skolväsendet.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 202) att, med

uteslutande ur riksstaten av de under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslagen: »lönetillskott till lärare vid folkskolor och småskolor»

40,135,000 kronor samt »avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare

vid folk- och småskolor» 483,000 kronor, i riksstaten under samma huvudtitel

uppföra ett ordinarie förslagsanslag »Statsbidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor» å 41,343,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och

har därför, med uteslutande ur riksstaten av de under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslagen: »lönetillskott till lärare vid folkskolor

och småskolor» 40,135,000 kronor samt »avlöningsbidrag till sjukvikarier

för lärare vid folk- och småskolor» 483,000 kronor, i riksstaten under

samma huvudtitel uppfört ett ordinarie förslagsanslag »Statsbidrag till

avlöning åt lärare vid folkskolor» å 41,343,000 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 203) att

höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål, från dess nuvarande belopp, 100,000

kronor, med 105,000 kronor till 205,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, framhöll 1913 års riksdag, att

den då beslutade organisationen av nomadskoleväsendet borde betraktas

endast såsom ett försök och icke såsom en under alla omständigheter

slutgiltig lösning av frågan. Att igångsätta detta försök visade sig emellertid

kräva längre tid än som från början beräknades, och enligt departementschefens

mening bör det påbörjade försöket fortgå ännu någon tid

framåt.

Riksdagen, som saknat möjlighet att bedöma hittillsvarande resultat av

omförmälda försök, vill allenast erinra därom, att fråga väckts om en revision

av de för nomadskoleväsendet nu gällande bestämmelser, men att tiden härför

ännu ej ansetts vara inne. Riksdagen har emellertid ansett sig böra

höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverkfolkbildningsändamål,

från dess nuvarande belopp, 100,000 kronor,

med 105,000 kronor till 205,000 kronor.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 204) att, i

avbidan på proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom

lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och

Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling i Norrbottens län beräkna

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 147

för ändamålet dels på ordinarie stat för år 1920 ett belopp av 140,000 kronor,

dels ock på extra stat för samma år ett belopp av 90,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 348, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar

med icke flnsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt

inom Över-Kalix församling i Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolheinsbyggnader och deras inredning bevilja

ett belopp av 270,000 kronor att utgå enligt av Eders'' Kungl. Maj:t fastställda

grunder och därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 90,000 kronor;

2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i

skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,

högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,

mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må under

villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,

utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel

utgå särskilda lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och extra

ordinarie lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor

för år åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare

vid mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra på ordinarie

stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg

åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

samt i över Kalix församling», å 47,000 kronor;

4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag

ävensom särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning åt vederbörligen

examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;

c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller

Allmänna

skolväsendet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

148 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts

funktioner;

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppföra

under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att

användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

Lika med departementschefen anser riksdagen det vara genom utredningen

ådagalagt, att förmedelst särskilda statsbidrag bistånd från statsmakternas

sida är av nöden för ett mera nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet

inom de lappmarksförsamlingar, varom i förevarande proposition

är tal.

Beträffande de ändamål, för vilka särskilda statsbidrag ifrågasatts,

har departementschefen, efter angivande av de olika önskemål, som från

myndigheternas sida i förevarande avseende uppställts, för egen del ansett,

att det allmänna bör träda hjälpande emellan ifråga om tillgodoseende av

följande krav, nämligen inackordering och skolhem samt extra lönetillägg

åt lärarpersonalen. Riksdagen har funnit sig böra i stort sett ansluta sig

till de synpunkter och förslag, som av departementschefen i senast angivna

hänseenden framlagts.

I samband med förslaget om statsbidrag för skolhems inrättande har

ifrågasatts, att bidrag av allmänna medel skulle, under enahanda villkor

och efter samma grunder som ifråga om skolhemmen, utgå till bestridande

av de vid de inom här ifrågavarande lappmarksområde belägna,

genom enskilda medel upprättade och underhållna arbetsstugorna anställda

föreståndarinnornas löner. Såsom förutsättningar för understödets utgående

har av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, att arbetsstugorna

allt framgent vore anordnade efter lämplig plan och att deras

föreståndarinnor erhölle samma avlöningsförmåner som skolhemmens; den

statliga kontrollen skulle utövas genom folkskolinspektörerna. Riksdagen

har i sistnämnda hänseende intet att erinra, men vill till angivna förutsättningar

ytterligare foga en, nämligen att barnantalet i varje arbetsstuga

ej understiger 20.

Vad angår frågan om extra lönetillägg åt lärarpersonalen inom förevarande

lappmarksförsamlingar har riksdagen ej kunnat underlåta att med

hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till förslaget i denna

del skulle medföra, ställa sig synnerligen tveksam gentemot framställningen

i denna del. Då emellertid starka skäl äro anförda till förmån

för förslaget och då det allenast avser de lappmarksförsamlingar, som äro

i avseende å skolväsen och lärarpersonal mest ogynnsamt ställda, har riksdagen,

jämväl i betraktande av att dylika tillägg i visst fall redan utgå

till lärare inom ett inom lappmarken beläget skoldistrikt, ansett sig böra

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

149

låta sina betänkligheter härutinnan vika och har förty bifallit förslaget

även i denna del.

I fråga om grunderna för de särskilda statsbidragens utgående har

riksdagen vid prövning av desamma allenast funnit anledning till erinran i

följande hänseende. Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 270,000 kronor. Beloppet

skulle fördelas på tre år, och har på extra stat för år 1920 ifrågasatts

såsom reservationsanslag ett belopp av 90,000 kronor. Ifrågavarande

kostnadberäkningar äro emellertid uppgjorda vid eu tidpunkt, då konjunkturerna

å byggnadsmarknaden befunno sig å en höjdpunkt. Riksdagen

har i föregående fall givit uttryck åt den uppfattningen, att ett prisfall

på förevarande område torde vara att förvänta och i anslutning härtill

vidtagit nedsättning av utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna byggnadsanslag.

I enlighet härmed synes riksdagen en nedsättning å den av Eders Kungl.

Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagssumman böra vidtagas,

och har riksdagen i detta avseende beslutat, att det för ett vart av de

tre åren erforderliga beloppet bestämmes till 80,000 kronor i stället för

90.000 kronor och att anslagssumman i dess helhet följaktligen sättes till

240.000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har för ujpphjälpande av folkskoleväsendet

inom lappmarksför samling ar med icke finsktalande befolkning iVästerbottens

och Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling i

Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning beviljat

ett belopp av 240,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda

grunder och därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

ett belopp av 80,000 kronor;

2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i

skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppfört ett ordinarie

förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

3. a) beslutat, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,

mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må,

under villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskriva, utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel,

utgå särskilda lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och

extra ordinarie lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100

Allmänna

skolväsendet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

150 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor för år åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola,

lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppfört på ordinarie stat

under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg

åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning samt

i Över-Kalix församling» å 47,000 kronor;

4. a) beslutat, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag

ävensom särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning av

vederbörligen examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;

c) medgivit, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den

pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts

funktioner; samt

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppfört

under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att

användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

209:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 205) får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande av möjlighet

till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga

barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar beviljat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att användas enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

210:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1919 dagtecknad

proposition, nr 144, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att dels medgiva,

att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår,

må efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande

av undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern, att, enligt

de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

151

kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor;

att sådan sjukvårdsanstalt må, enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för lärarbefattning, vilken innehaves

av lärare, till vars avlöning statsbidrag utgår såsom till lärare vid

egentlig folkskola eller småskola, varda delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning,

respektive småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

eller ock i den pensionsanstalt, som kan komma att omfatta berörda två

pensionsinrättningar; samt

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller

småskola må för uppflyttning i högre lönegrad ävensom för pension tillgodoräkna

sig, i förekommande fall, den tid, under vilken han tjänstgjort

vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag utgått till hans

avlönande såsom till ordinarie folkskol- eller småskollärare, skolande enahanda

rätt tillkomma lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å den

tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

mindre folkskola eller småskola;

dels och till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier

intagna barn i skolåldern anvisa på extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag å 20,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande

förslaget, har dels medgivit,

att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår,

må efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande

av undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern, att, enligt de

närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller

kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor;

att sådan sjukvårdsanstalt må, enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för lärarbefattning, vilken innehaves

av lärare, till vars avlöning statsbidrag utgår såsom till lärare vid

egentlig folkskola eller småskola, varda delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning,

respektive småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

eller ock i den pensionsanstalt, som kan komma att omfatta berörda två

pensionsinrättningar; samt

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola

må för uppflyttning i högre lönegrad äVensom för pension till
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

152 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

godoräkna sig, i förekommande fall, den tid, under vilken han tjänstgjort

vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag utgått till hans

avlönande såsom till ordinarie folkskol- eller småskollärare, skolande enahanda

rätt tillkomma lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å den

tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier

intagna barn i skolåldern anvisat på extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag å 20,000 kronor.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 206) att

dels godkänna följande ändrade grunder för utgående av statsbidrag för

undervisning i slöjd:

A) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

anordnat undervisning i slöjd, må för varje sådan skola, i vilken

under ett kalenderår minst 10 gossar eller 10 flickor varit för deltagande

i slöjdundervisningen vid varje lästermins början inskrivna och, så länge

de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna undervisning,

av statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans avlöning ett bidrag för

samma år, beräknat efter 90 öre för slöjdtimme, med högst 122 kronor

40 öre, dock under villkor:

1) att undervisningen varit förlagd utanför den för undervisningen i

de för folkskolan obligatoriska ämnena på vederbörligt sätt fastställda tiden,

2) att undervisningen varit anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med normalundervisningsplanen för rikets folkskolor,

3) att läraren av statens vederbörande folkskolinspektör befunnits

duglig,

4) att arvodet åt läraren utgått med minst 1 krona för varje undervisningstimme,

5) att i avseende på lärjungarnas fördelning i slöjdavdelningar samt

slöjdundervisningens anordning i övrigt, särskilt med hänsyn till lärotider

och dessas anpassning efter olika förhållanden, Eders Kungl. Maj:t må äga

meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig anslutning till vad i sådant

avseende är stadgat i kungörelsen den 16 juni 1906 angående statsbidrag

för undervisning i slöjd.

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden

böra hinder ej möta därav,

att undervisning i slöjd vid skolan under kalenderåret införts eller

upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden,

i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervisningen bedrivits,

s. 153 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för

någon tid inställas, samt

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad

ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i vilket

fall statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits, såvida folkskolinspektören

vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas,

dels medgiva, att det i fråga om tillämpningen av de under A) och

B) angivna grunder må ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende

kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela

understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,

att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu utgående ordinarie

förslagsanslagen för anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola och för anordnande av kvinnlig slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, tillhopa 870,000 kronor

— under rubriken »Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola,

eller särskild slöjdskola» uppföra å ordinarie stat ett förslagsanslag av

2,155,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts,

att riksdagen i punkt 206, åttonde huvudtiteln, statsverkspropositionen,

måtte under i övrigt angivna villkor besluta sådan ändring, att statens

bidrag sättes till 1 krona 35 öre för slöjdtimme, dock högst 183 kronor

60 öre för skola eller slöjdgrupp och att lärares minimiavlöning utgår med

1 krona 50 öre pr undervisning stimme;

att i följd härav förslagsanslaget 2,155,000 kronor höjes med i runt

tal 1,077,000 kronor till 3,232,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att under punkt A. statsbidraget bestämmes till 1 krona 35 öre för

slöjdtimme, med högst 183 kronor och 60 öre för år och avdelning;

att under punkt A. stycket 4 arvodet åt läraren sättes till minst 1

krona och 50 öre för varje undervisningstimme; samt

att den av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagssumman måste höjas i

anslutning till här gjorda yrkanden.

Till stöd för förstberörda två motioner anföres följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 206, äskas ett

förslagsanslag av 2,155,000 kronor att utgå som statsbidrag för undervisning

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 20

Allmänna

Bkolyäsendet.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

i slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, och beräknas

statsbidraget efter 90 öre för slöjdtimme, vartill från kommunen skulle

tillskjutas 10 öre pr timme, så att lärarens minimiavlöning kommer att

bli 1 krona för undervisning stimme.

Det ligger i öppen dag, att en sådan avlöning icke står i rimlig proportion

till vare sig arbetets krävande och ansvarsfulla art eller till utgående

ersättningar för annan undervisning ävensom för arbeten å andra

områden.

En låg avlöning synes mig icke heller stå i överensstämmelse med

regeringens och riksdagens krav på folkskoleväsendets kraftiga utveckling,

icke minst i praktisk riktning. Och visst har väl slöjden i folkskolan sin

stora grundläggande betydelse, då det gäller fortsatt yrkesundervisning.

Trots ett aldrig så starkt personligt intresse från lärares sida kommer en

för låg avlöning att verka hämmande, särskilt på möjligheten att genom

utbildningskurser eller eljest få allt bättre utbildade lärare och därmed

gedignare undervisning. Därför är visserligen att hoppas, att många kommuner

skola väsenligt höja denna minimiavlöning, men tyvärr finnes en

mängd andra, ofta fattiga kommuner, som icke komma att gå utöver minimiavlöningen,

och där kommer denna undervisning att mer eller mindre

hämmas i sin utveckling.

Skall sålunda denna undervisningsgren effektivt uppehållas och utvecklas

och detta även i fattigare kommuner, ser jag ingen annan väg att

gå än den, att riksdagen beslutar i större utsträckning ökad ersättning för

dylik undervisning utan att alltför mycket bygga på de ofta hårt betungade

kommunernas frivilliga tillskott.

Med blicken öppen för nödvändigheten att bereda skälig ersättning

för meddelad undervisning har också folkskolöverstyrelsen föreslagit, att

arvodet för ifrågavarande slöjdundervisning skulle sättas till 1 krona 50

öre för undervisning stimme. (I proportionen härtill föreslår också överstyrelsen

för slöjd i fortsättningsskola — där i regel samma lärare undervisa

— 2 kronor för undervisningstimme). Jag ansluter mig till detta

förslag.

Departementschefen synes också helt och fullt gilla detta folkskolöverstyrelsens

förslag och proportionen mellan slöjdersättningen till folkskola,

1 krona 50 öre pr timme, och till fortsättningsskola, 2 kronor pr

timme, men ha statsfinansiella skäl nödgat honom att bryta folkskolöverstyrelsens

enhetliga beräkningsgrunder och stanna vid att föreslå för folkskolan

1 krona för undervisningstimme och i annat sammanhang 2 kronor

för motsvarande undervisningstimme i fortsättningsskolan. Departementschefen

yttrar nämligen i fråga om arvodesbeloppen för slöjdundervis
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 155

ningen i folkskolan bland annat följande: »Aven om jag måste anse ett

sådant arvode (1 krona 50 öre för undervisningstimme) fullt motiverat,

tvingas jag dock av hänsyn till förslagets betydande ekonomiska räckvidd

att av statsfinansiella skal stanna vid ett minimiarvode av 1 krona för

undervisningstimme.»

Om man också villigt erkänner de statsfinansiella svårigheterna att

komma ut med ökade anslag på snart sagt alla områden, så måste man

dock säga sig, att besparingarna icke borde göras där, som det är fråga

om välförtjänt arbetsersättning. Så skulle för visso icke heller komma att

ske, om det gällde ett mindre antal personer. Men vad som i så fall vore

rätt och billigt, borde också få vara det, när det gäller de mänga.*

Beträffande det i sistberörda motion framlagda förslaget anföres följande:
»I

årets statsverksproposition upptager Kungl. Maj:t under åttonde

huvudtiteln förslag om höjning av anslaget för undervisning i slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola. I sin framställning i ämnet

till Kungl. Maj:t behandlar folkskolöverstyrelsen även facklärarnes i

slöjd framställning om löne- och pensionsreglering och framlägger styrelsen

förslag i enlighet med facklärarnes anhållan. Statsrådet och departementschefen

avböjer emellertid att upptaga frågan om facklärarnes ställning

i samband med den av Kungl. Maj:t nu begärda löneregleringen.

På de grunder överstyrelsen anfört, skulle vi ha varit intresserade för att

nu söka få facklärarnes ställning ordnad enligt styrelsens förslag. Men

med hänsyn till departementschefens önskan att f. n. icke ingå på frågan,

finna vi oss böra denna gång lämna sagda angelägenhet utanför.

Beträffande storleken av höjningen i simlönsersättningen för den allmänna

slöjdundervisningen anse vi oss däremot, i anslutning till statsrådets

motivering, böra göra ett yrkande. Statsrådet uttalar sitt oförbehållsamma

erkännande av det fullt berättigade uti folkskolöverstyrelsens

förslag om att höja arvodet för undervisningstimme i slöjd till 1 krona

och 50 öre. Endast av statsfinansiella skäl och med hänsyn till förslagets

betydande ekonomiska räckvidd, säger sig statsrådet tvingad att stanna

vid ett minimiarvode av 1 krona för undervisningstimme, var utav statsbidraget

skulle utgöra 90 öre. Även om vi kunna förstå de skäl, som

för statsrådet här varit avgörande, nödgas vi, med tanke på det ändamål

frågan här gäller, frambära yrkande på bifall till folkskolöverstyrelsens

förslag på denna punkt.

Såsom särskilda omständigheter för denna vår framställning be vi

att i korthet få anföra följande:

Under tiden 1877— 1900 utgick statsbidraget till manlig slöjd med

Allmänna

skolväsendet.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

156 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75 kronor för år och slöjdavdelning. Ännu och beroende på beslut av

riksdagen år 1906 utgår statsbidraget med 60 öre för slöjdtimme och

högst 81 kronor per år och avdelning, när fråga är om slöjd för gossar,

samt med 30 öre, respektive högst 40 kronor och 50 öre till slöjdundervisningen

för flickor. Med hänsyn till utvecklingen av lönernas nivå i

allmänhet under denna tid, måste stillaståendet i arvodet för slöjdundervisningen

framstå såsom i högsta grad anmärkningsvärt.

Nyssnämnda förhållande synes oss vara av betydelse, då det nu

gäller att bestämma en höjning av arvodet i fråga. Det bör då framhållas,

att lärarelönenämnden i sitt yttrande av den 8 november 1915,

samtidigt med sitt förord för lika lön för manlig och kvinnlig slöjd, hemställde,

att statsbidraget måtte sättas till 1 krona för slöjdtimme, således

redan för över tre år sedan mera än vad nu med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag skulle bliva fallet. Den allmänna lönenivåns höjning sedan 1915

och den efterhand, vari slöjdarvodet befunnit sig, motiverar nu mer än

väl yrkande på att de statsfinansiella svårigheterna icke få hindra arvodets

höjande till 1 krona och 50 öre för slöjdtimme med ett statsbidrag av 1

krona och 35 öre.

Vidare bör framhållas det förhållandet, att den väsentligt större höjningen

för undervisning i kvinnlig slöjd — enligt folkskolöverstyrelsens

kostnadsberäkning slutande på en höjning i anslagssumman med 1,295,000

kronor mot en höjning i anslaget för manlig slöjd med 625,000 kronor

— i särskild grad stegrar anslagssumman och därmed motverkar höjningen

för undervisning i manlig slöjd. Då undervisningen i manlig slöjd till

den ojämförligast större delen meddelas av manliga lärare, komma dessa

genom den generalisering av arvodet för slöjd, vartill statsrådet giver sin

anslutning, i en mindre förmånlig ställning. De skäl, som folkskoleöverstyrelsen

i annat sammanhang åberopar för något högre arvode för manlig

slöjdlärare, ha givetvis sin tillämpning även beträffande timlärarne,

och vidare tillkommer, att de manliga lärarne i allmänhet ha försörjningsplikt.

Det skulle ha legat nära till hands att i detta sammanhang sätta i

fråga eventuellt bibehållande av den lönenivå, ecklesiastikministern förordar

beträffande kvinnliga slöjdlärare och yrkande på höjning i enlighet

med folkskoleöverstyrelsens förslag av timarvodet för manlig slöjdlärare.

Man skulle därmed möjligen kunnat finna en medelväg beträffande kostnadsstegringen,

som med en sådan lösning inte pressats så mycket. Emellertid

äro ju alla instanser nu ense om, att den hittillsvarande skillnaden i statsbidraget

för timarvodet till slöjdundervisningen för gossar och flickor inte

längre bör uppehållas. Erkännes en enhetlig arvodesersättning i berörda

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avseende, kali rimligen eu tidigare differens, som nu gör ökningen för

kvinnlig slöjd väsentligt större .''in ökningen för manlig, inte sakligt läggas

till grund för en fortsatt åtskillnad eller på grund av sina verkningar få

utgöra något hinder för en rättvis och nödvändig större höjning av hela

anslaget och timarvodet för slöjd, än vad departementschefen ansett sig

kunna förorda. Den större förståelse för slöjdens betydelse såsom del av

undervisningen och de ungas utbildning, liksom de ökade krav på slöjdundervisningen,

som av denna förståelse följer, måste medgiva och förutsätta

ett arvode åt slöjdlärarne, som står i rimligt förhållande till värdet

av deras arbete. Vi våga således förutsätta, att betänkligheterna mot

den större höjningen i anslaget skola övervinnas och riksdagen ansluta

sig till det yrkande, vi här nedan drista oss att väcka.

Beträffande villkoren för erhållande av anslag för slöjdundervisning,

skulle vi, med hänsyn till de i statsverkspropositionen i dess här berörda

stycke även omnämnda facklärarne, vilja till riksdagens prövning framhålla

följande beträffande inordnandet av slöjdundervisningen vid sidan av

folkskolans obligatoriska ämnen. Den gamla bestämmelsen, »att slöjdundervisningen

skall hava varit på ändamålsenligt sätt anordnad, utan att

undervisningen i folkskolans övriga ämnen därigenom eftersatts», synes

ha medgivit en viss frihet beträffande slöjdundervisningens inpassande i

schemat, speciellt där man infört facklärare. Då folkskoleöverstyrelsen

velat skydda för intrång på folkskolans normalplan genom sitt yrkande

på klarare bestämmelse i angivna punkt, har styrelsen emellertid samtidigt

förordat ett närmare bestämmande även för de fall, att undervisningen i

slöjd genom facklärare kan behöva göra något intrång på den normala

timplanen. När nu statsrådet anför frågan om facklärarnes ställning, genom

att för närvarande avböja att fatta position i densamma, upptager

han för tillämpning vid anslags beviljande för timlärare i slöjd den formulering

av villkoret 1 under punkt A, som framgått ur styrelsens förslag.

. Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet avser

givetvis inte att genom denna formulering på något sätt lägga något hinder

för anställandet av facklärare i slöjd genom att söka förskjuta slöjdundervisningens

förläggning. Statsrådet vill uppenbarligen endast ha utsagt,

att slöjdundervisningen inte får göra intrång på omfattningen av

normalplanen och han hänvisar ordnandet av frågan om slöjdundervisningens

inordnande i undervisningen i sin helhet till lösning vid upprättandet

av skolans reglemente. Det synes oss, som skulle fackslöjdens

ställning vara tryggad på denna punkt, om i anslutning till vad vi här

anfört utskottet ville förorda en viss frihet för de lokala myndigheterna

vidkommande berörda villkor. Såsom ett försök att finna en formulering på

Allmänna

•kolväaendet.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Allminna

skolväsendet.

158 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

villkoret under punkt A 1. i Kungl. Maj:ts förslag, skulle vi dock i sakens

intresse vilja framlägga följande uppslag till utskottets prövning: att undervisningen

varit så anordnad, att den icke minskat på vederbörligt sätt

fastställd undervisningstid för folkskolans obligatoriska ämnen.»

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser dels höjning av timarvodet för lärare

och lärarinnor i slöjd vid folkskolor eller särskilda slöjdskolor, dels ock i

sammanhang därmed ändrade grunder för utgående av statsbidrag för

undervisningen i detta ämne.

Att en höjning av den nu utgående jämförelsevis låga avlöningen vidtages,

finner riksdagen lika med departementschefen fullt befogat.

I fråga om slöjdlärarnes ställning har folkskolöverstyrelsen för sådana

facklärare,° vilka av skoldistriktet erhållit en mera fast anställning och vilka

hava en tjänstgöring till samma utsträckning, som åligger ordinarie folkskollärare,

föreslagit en fullständig lönereglering med en viss grundlön

jämte ålderstillägg samt pension. Departementschefen förklarar sig icke

kunna biträda detta förslag, under framhållande av, bland annat, att meningarna

äro mycket delade i fråga om lämpligheten av att i någon större

utsträckning tillämpa facklärarsvstemet inom folkskolan. Utan att taga

någon ståndpunkt till denna fråga har riksdagen allenast velat erinra om

departementschefens ställning härutinnan, till vilken riksdagen under förhandenvarande

förhållanden anser sig kunna ansluta sig. Härmed har

riksdagen sålunda icke velat avvisa möjligheten till en anordning i motsatt

riktning, men synes det riksdagen, att det bör ankomma på vederbörande

skoldistrikt att sörja för en i ekonomiskt avseende mer fast och tryggad

ställning för lärare med tjänstgöring i full utsträckning. Åt sistnämnda

uppfattning har uttryck givits såväl av den s. k. lärarlönenämnden vid

dess behandling av frågan som av departementschefen.

Enligt förslaget skulle statsbidraget icke såsom hittills bliva beroende

av lärjungarnas kön utan utgå efter samma grunder för manlig och kvinnlig

slöjd. Utan att för framtiden binda sig för någon bestämd ståndpunkt

härutinnan har riksdagen dock icke för närvarande velat vidtaga någon

ändring i de nu föreslagna grunderna i berörda avseende.

Vad angår arvodets belopp har folkskolöverstyrelsen föreslagit 1 krona

50 öre för undervisningstimme. Departementschefen framhåller, att, även

om han måste anse ett sådant arvode fullt motiverat, han dock tvingats

av hänsyn till förslagets betydande ekonomiska räckvidd att av statsfinansiella

skäl stanna vid ett minimiarvode av 1 krona för undervisningstimme.

I ovanberörda motioner hava yrkanden framställts om arvodets höjning

till samma belopp som folkskolöverstyrelsen föreslagit eller alltså 1 krona

50 öre för undervisningstimme. Riksdagen, som till fullo såväl behjärtar

s. 159 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 159

de synpunkter, vilka för motionärerna varit de ledande, som beaktar den

ståndpunkt departementschefen funnit sig nödsakad intaga, har vid övervägande

av denna fråga ansett sig böra gå en medelväg och såsom sådan

beviljat ett arvode av 1 krona 20 öre för undervisningstimme. För eu

slöjdavdelning med en undervisningstid av 4 timmar i veckan under 34

veckor kommer då arvodet att uppgå till 163 kronor 20 öre, och en slöjdlärare,

som tjänstgör i 7 slöjdavdelningar under sammanlagt 28 timmar i

veckan, erhåller en minimiavlöning för år av 1,142 kronor 40 öre.

I enlighet med den fördelning av arvodet mellan staten och vederbörande

skoldistrikt, som departementschefen förordar och jämväl riksdagen

finner lämplig, kommer statens bidrag att utgå med nio tiondedelar

av samma arvode eller 1 krona 8 öre för undervisningstimme; på skoldistriktet

kommer då 12 öre för varje undervisningstimme. Maximum för

statsbidraget för varje slöjdavdelning varder i anslutning härtill bestämt

till 146 kronor 88 öre.

Beträffande villkoren för statsbidrags utgående vill riksdagen allenast

framhålla följande. För närvarande är stadgat, att slöjdundervisningen

skall hava varit på ändamålsenligt sätt anordnad, utan att undervisningen

i folkskolans övriga ämnen därigenom eftersatts. Sistnämnda bestämmelse

har tolkats så, att tiden för slöjdundervisningen måste vara förlagd utanför

tiden för den i skolans reglemente bestämda tiden för undervisningen i

skolans obligatoriska läroämnen, för att statsbidrag skulle erhållas. Folkskolöverstyrelsen

har nu föreslagit, att i sådant fall, då facklärare med

full tjänstgöring vore anställd för undervisningen i slöjd, statsbidrag skulle

erhållas, även om högst 4 timmar i veckan för varje slöjdavdelning vore

förlagd inom tiden för de obligatoriska läroämnena, under förutsättning

att sistnämnda tid uppginge till minst 30 timmar i veckan samt någon

minskning i tjänstgöringstiden för den lärare, som eljest skolat bestrida

de slöjdande lärjungarnas undervisning, icke ägde rum. En sådan'' bestämmelse

anser departementschefen däremot snarast vara ägnad att bringa

oklarhet i den allmänna föreställningen om slöjdundervisningstidens förläggning.

Vad överstyrelsen med sagda bestämmelse vill vinna, finner departementschefen

lätteligen kunna uppnås vid upprättande av skolans reglemente,

vadan han ej kan biträda överstyrelsens förslag. Tvärtom anser han, att

den förutnämnda, nu gällande bestämmelsen bör erhålla en ändrad formulering,

av vilken tydligt framgår, att tiden för slöjdundervisningen bör

vara förlagd utanför den i vederbörlig ordning bestämda tiden för skolans

obligatoriska läroämnen, såsom överstyrelsen också själv föreslagit för sådant

fall, då undervisningen bestrides av timlärare. I den sistnämnda

av ovanberörda motioner framhållas vissa synpunkter beträffande inord
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

nandet av slöjdundervisningen vid sidan av folkskolans obligatoriska ämnen,

och förordas en viss frihet för de lokala myndigheterna vidkommande

ifrågavarande bestämmelse, i vilket avseende ifrågasättes följande bestämmelse:

att undervisningen varit så anordnad, att den icke minskat på

vederbörligt sätt fastställd undervisningstid för folkskolans obligatoriska

ämnen.

Riksdagen tilltror sig icke i sistnämnda fråga kunna göra något mera

bestämt uttalande. Om ock vissa omständigheter synas tala till förmån

för den uppfattning, som i motionen göres gällande, anser sig riksdagen,

med den ställning riksdagen i likhet med departementschefen funnit sig

böra intaga till frågan om facklärarsystemet, icke böra i nu förevarande

avseende vidtaga någon avvikelse från vad av Eden? Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagits.

Med den av departementschefen gjorda beräkningen av 17,600 slöjdavdelningar

för år 1920 skulle erfordras ett belopp av 2,585,088 kronor

eller avrundat 2,585,000 kronor, alltså 430,000 kronor mer än Eders Kungl.

Maj:t föreslagit. Anslagen för undervisning i manlig slöjd och i kvinnlig

slöjd äro i 1918 års riksstat upptagna med sammanlagt 870,000 kronor,

vadan en ökning med 1,715,000 kronor är behövlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda

motioner,

dels godkänt följande ändrade grunder för utgående av statsbidrag för

undervisning i slöjd:

A) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

anordnat undervisning i slöjd, må för varje sådan skola, i vilken

under ett kalenderår minst 10 gossar eller 10 flickor varit för deltagande

i slöjdundervisningen vid varje lästermins början inskrivna och, så länge de

under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna undervisning, av

statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans avlöning ett bidrag för

samma år, beräknat efter 1 krona 8 öre för slöjdtimme, med högst 146

kronor 88 öre, dock under villkor:

1) att undervisningen varit förlagd utanför den för undervisningen i

de för folkskolan obligatoriska ämnena på vederbörligt sätt fastställda tiden,

2) att undervisningen varit anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med normalundervisningsplanen för rikets folkskolor,

3) att läraren av statens vederbörande folkskolinspektör befunnits

duglig,

4) att arvodet åt läraren utgått med minst 1 krona 20 öre för varje

undervisningstimme,

s. 161 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 161

5) att i avseende på lärjungarnas fördelning i slöjdavdelningar samt

slöjdundervisningens anordning i övrigt, särskilt med hänsyn till lärotider

och dessas anpassning efter olika förhållanden, Eders Kungl. Maj:t må

äga meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig anslutning till vad i sådant

avseende är stadgat i kungörelsen den 16 juni 1906 angående statsbidrag

för undervisning i slöjd;

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden

böra hinder ej möta därav,

att undervisning i slöjd vid skolan under kalenderåret införts eller

upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade

tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervisningen

bedrivits,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för

någon tid inställas, samt

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad

ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i vilket

fall statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits, såvida folkskolinspektören

vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas,

dels medgivit, att det i fråga om tillämpningen av de under A) och

B) angivna grunder må ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende

kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda,

meddela understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder

därav, att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu utgående ordinarie

förslagsanslagen för anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola och för anordnande av kvinnlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola, tillhopa 870,000 kronor —

under rubriken »Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola» uppfört å ordinarie stat ett förslagsanslag av 2,585,000

kronor.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 207) att

dels godkänna följande grunder för utgående av statsbidrag för undervisning

i hushållsgöromål vid folkskola, nämligen:

A) Skoldistrikt, landsting, hushållningssällskap eller annan av Eders

Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd organisation, som i egentlig folkskola

eller i särskild anstalt anordnar undervisning i hushållsgöromål, må såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1919. lé sand. Nr 8 A. 21

Allmänna

skolväsendet.

s. 162 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

162 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bidrag till lärarinnans avlöning erhålla 229 kronor 50 öre för varje kurs,

dock under villkor:

1) att skolkökskursen omfattar minst 34 undervisningsdagar, skolande,

där i fråga om flyttande skolkök särskild tid åtgår för iordningställande

av skolköket och för lärarinnas resa till den ort, där kursen är anordnad,

statsbidrag utgå även för det fall, att den sålunda fastställda undervisningstiden

avkortas med så många dagar, som erfordras för nyssberörda

ändamål, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet undervisningsdagar

icke understiger 30;

2) att den dagliga undervisningstiden i regeln utgör fem timmar,

dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, nämnda tid må kunna

efter vederbörande folkskolinspektörs medgivande begränsas till minst fyra

timmar;

3) att undervisningen i övrigt är anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med normalundervisningsplanen för rikets egentliga folkskolor;

4) att undervisningen handhaves av lärarinna, som av statens vederbörande

folkskolinspektör befunnits duglig;

5) att arvode åt lärarinnan utgår med minst 255 kronor för varje

kurs;

6) att skolköket är tillräckligt rymligt, i hygieniskt avseende tillfredsställande

och i övrigt ändamålsenligt inrättat samt utrustat med lämplig,

i förhållande till lärjungeantalet tillräcklig materiell;

7) att, såvida icke på grund av särskilda förhållanden undantag medgivits

av statens vederbörande folkskolinspektör, undervisning i samma

skolkök icke meddelas för mer än en kurs under samma dag;

8) att antalet lärjungar i kursen icke understiger 8, ej heller överstiger

16, så vida icke statens vederbörande folkskolinspektör det medgivit,

varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20;

9) att undervisning ej meddelas åt andra lärjungar än flickor, som

antingen äro intagna i egentlig folkskola och vare sig där uppflyttats till

den egentliga folkskolans fjärde årsklass eller uppnått tolv års ålder eller

ock avslutat sin skolgång; dock att på skolöverstyrelsens beprövande må

bero, om även gossar i vissa fall skola få deltaga i undervisningen;

10) att där undervisningen är förenad med servering till matgäster,

dessa ej böra vara flera än lärjungeantalet, börande såsom matgäster

mottagas i främsta rummet lärjungarnas skolkamrater; samt

11) att av lärjungarna ej upptages annan avgift än ersättning för

spisning i skolköket, och att sådan avgift icke sättes högre än kostnaden

för de använda matvarorna;

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden böra

hinder ej möta därav,

att undervisning i hushållsgöromål vid skolan under kalenderåret införts

eller upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den

stadgade tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervingen

bedrivits,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för

någon tid inställas, eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad

ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i

vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits,

såvida folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas;

C) I fråga om tillämpningen av de under A) och B) angivna grunder

må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende

kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna det föranleda, meddela

understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,

att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels och — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu uppförda

förslagsanslaget till anordnande av undervisning i huslig ekonomi

i folkskola, högre folkskola och folkhögskola 140,000 kronor — under

rubriken: »Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola»

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 267,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser beredande av förbättrade

avlöningsförhållanden för lärarinnor i hushållsgöromål och ändrade

grunder för utgående av statsbidrag för undervisning i detta ämne. Behovet

av förbättrade lönevillkor för ifrågavarande lärarinnor finner riksdagen

i likhet med departementschefen obestridligt. Enligt det föreliggande

förslaget skulle avlöningsförbättring komma dessa lärarinnor till del jämväl

under år 1919, vadan anslag för sistberörda ändamål äskats å tilläggsstat

för samma år; härtill återkommer riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

Beträffande sättet för den löneförbättring, varom i denna punkt är

fråga, har folkskolöverstyrelsen föreslagit inrättande av ordinarie tjänster,

vilkas innehavare skulle åtnjuta viss grundlön jämte ålderstillägg och

vissa naturaförmåner ävensom rätt till pension. Med hänsyn huvudsakligen

tagen därtill, att den ställning, som ämnet hushållsgöromål för

framtiden borde intaga på den egentliga folkskolans läroplan, för närvarande

vore i högsta grad oklar, har departementschefen ej ansett sig kunna

tillstyrka förslag om inrättande av ordinarie tjänster. I stället förordar

Allmänna

skolväsendet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

departementschefen vissa andra åtgärder till förbättring av lärarnas ställning,

nämligen dels fastställande av ett särskilt arvode för undervisningen,

dels tilldelande av resekostnadsersättning åt ambulerande lärarinnor, dels

ock vissa anordningar till underlättande av möjligheten för ambulerande

lärarinnor att få tjänstgöra vid flera kurser under året.

Riksdagen vill för sin del i huvudsak ansluta sig till den åsikt departementschefen

gjort gällande. I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga

om lärare i slöjd, vill riksdagen dock framhålla, att det må ankomma på

vederbörande myndigheter eller korporationer, som anordna kurser i hushållsgöromål,

att, därest sysselsättning året om kan beredas lärarinnor,

sörja för en i ekonomiskt avseende mera fast och tryggad ställning

för dessa.

I fråga om avlöningens belopp har folkskolöverstyrelsen föreslagit en

medelväg mellan småskollärarinnornas och folkskollärarinnornas avlöning.

För sådan lärarinna, vilkens tjänstgöring komme att omfatta endast ett

mindre antal kurser under året, har överstyrelsen föreslagit ett kontant

arvode av 266 kronor 67 öre för kurs, motsvarande 1 krona 56 öre för

undervisningstimme, samt dessutom bostad och bränsle. Departementschefen

åter anser, att minimiavlöningen för samtliga ifrågavarande lärarinnor

i hushållsgöromål bör utgöras endast av ett kontant arvode, vilket lämpligen

kunde beräknas efter 1 krona 50 öre för undervisningstimme. Arvodet

skulle sålunda uppgå till 7 kronor 50 öre för arbetsdag och för en

kurs på 34 arbetsdagar till 255 kronor samt för 6 kurser under ett år

till 1,530 kronor eller 30 kronor mer än det kontanta arvodet för extra

ordinarie folkskollärarinna. Departementschefen anser således, att arvodet

åt lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola bör bestämmas till 255 kronor

för varje kurs.

I avseende å den kontanta avlöningen har riksdagen intet att erinra

mot vad departementschefen härutinnan uttalat. Den skillnad, som härigenom

uppstår mellan avlöningen för ordinarie folkskollärarinna och

lärarinna i hushållsgöromål torde få anses komma att uppvägas av förmånen

av fri kost i viss utsträckning, varav den sistnämnda bör komma

i åtnjutande. Folkskolöverstyrelsen har utöver den kontanta avlöningen

föreslagit bostad och bränsle, i vilken fråga departementschefen icke uttalat

sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att, såsom hittills i regel varit fallet,

förmånen av fri bostad med bränsle eller ersättning därför varder ifrågavarande

lärarinnor tillerkänd av de myndigheter eller korporationer, som

anordna kurserna i fråga.

Beträffande statsbidraget anser departementschefen, att detsamma icke

såsom hittills bör utgå för de med kurserna förenade driftkostnaderna

s. 165 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

165

utan endast till lärarinnans avlöning. Sistnämnda bidrag borde lämpligen

bestämmas till nio tiondelar av det minimiarvode, som komme att tillerkännas

henne. Fastställdes detta arvode till 255 kronor för kurs, komme

statsbidraget att utgå med 229 kronor 50 öre för kurs.

Häremot har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Såsom villkor för statsbidrags utgående har bland annat föreslagits,

att undervisningen handhaves av lärarinna, som av statens vederbörande

folkskolinspektör befunnits duglig. Riksdagen anser, att kompetensbestämmelsen

i fråga om dessa lärarinnor bör i så måtto skärpas, att lärarinna

skall hava utexaminerats från en av Eders Kung!. Maj:t för ändamålet

godkänd kurs i huslig ekonomi eller på annat av skolöverstyrelsen godkänt

sätt förvärvat motsvarande utbildning för sitt kall.

Vidare föreslås, att antalet lärjungar i kursen icke skall understiga

8, ej heller överstiga 16, såvida icke statens vederbörande folkskolinspektör

det medgivit, varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20.

Vad sålunda föreslagits har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande grunder för utgående av statsbidrag för undervisning

i hushållsgöromål vid folkskola, nämligen:

A) Skoldistrikt, landsting, hushållningssällskap eller annan av Eders

Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd organisation, som i egentlig folkskola

eller i särskild anstalt anordnar undervisning i hushållsgöromål, må såsom

bidrag till lärarinnans avlöning erhålla 229 kronor 50 öre för varje kurs,

dock under villkor:

1) att skolkökskursen omfattar minst 34 undervisningsdagar, skolande,

där i fråga om flyttande skolkök särskild tid åtgår för iordningställande

av skolköket och för lärarinnas resa till den ort, där kursen är anordnad,

statsbidrag utgå även för det fall, att den sålunda fastställda undervisningstiden

avkortas med så många dagar, som erfordras för nyssberörda

ändamål, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet undervisningsdagar

icke understiger 30;

2) att den dagliga undervisningstiden i regeln utgör fem timmar,

dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, nämnda tid må kunna

efter vederbörande'' folkskolinspektörs medgivande begränsas till minst fyra

timmar;

3) att undervisningen i övrigt är anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med normalundervisningsplanen för rikets egentliga folkskolor;

4) att undervisningen handhaves av lärarinna, som utexaminerats från

en av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd kurs i huslig ekonomi

Allmänna

skolväsendet.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

166 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eller på annat av skolöverstyrelsen godkänt sätt förvärvat sig motsvarande

utbildning för sitt kall;

5) att arvode åt lärarinnan utgår med minst 255 kronor för varje kurs;

6) att skolköket är tillräckligt rymligt, i hygieniskt avseende tillfredsställande

och i övrigt ändamålsenligt inrättat samt utrustat med lämplig,

i förhållande till lärjungeantalet tillräcklig materiell;

7) att, såvida icke på grund av särskilda förhållanden undantag medgivits

av statens vederbörande folkskolinspektör, undervisning i samma

skolkök icke meddelas för mer än en kurs under samma dag;

8) att antalet lärjungar i kursen icke understiger 8, ej heller överstiger

16, så vida icke statens vederbörande folkskolinspektör det medgivit,

varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20;

9) att undervisning ej meddelas åt andra lärjungar än flickor, som

antingen äro intagna i egentlig folkskola och vare sig där uppflyttats till

den egentliga folkskolans fjärde årsklass eller uppnått tolv års ålder eller

ock avslutat sin skolgång; dock att på skolöverstyrelsens beprövande må

bero, om även gossar i vissa fall skola få deltaga i undervisningen;

10) att, där undervisningen är förenad med servering till matgäster,

dessa ej böra vara flera än lärjungeantalet, börande såsom matgäster mottagas

i främsta rummet lärjungarnas skolkamrater; samt

11) att av lärjungarna ej upptages annan avgift än ersättning för

spisning i skolköket, och att sådan avgift icke sättes högre än kostnaden

för de använda matvarorna;

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden

höra hinder ej möta därav,

att undervisning i hushållsgöromål vid skolan under kalenderåret införts

eller upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den

stadgade tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervisningen

bedrivits,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för

någon tid inställas, eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad

ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i vilken

händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits, såvida

folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas;

C) I fråga om tillämpningen av de under A) och B) angivna grunder

må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende

kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna det föranleda, med
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 167

dela understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,

att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu uppförda

förslagsanslaget till anordnande av undervisning i huslig ekonomi i

folkskola, högre folkskola och folkhögskola 140,000 kronor — under rubriken:

»Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola»

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 267,000 kronor.

Fo rt sättning s skolor.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 208) att

dels besluta, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskola

skall utgå med minst 2 kronor för undervisningstimme och arvodet för

undervisning i hushållsgöromål i sådan skola med minst 10 kronor för

arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola från 600,000 kronor med 625,000

kronor till 1,225,000 kronor.

I sin skrivelse angående upprättande av praktiska ungdomsskolor förklarade

1918 års lagtima riksdag, att riksdagen bemärkt, hurusom Eders

Kungl. Maj:ts dåvarande förslag beträffande arvodet för undervisningen i slöjd

och hushållsgöromål blott innebure ett provisoriskt ordnande av denna del

av arvodesfrågan, varjämte riksdagen uttalade sin förväntan, att densamma

snarast möjligt skulle erhålla en mera definitiv lösning Förslag till en

sådan lösning föreligger nu.

Vad angår arvodets storlek har riksdagen anslutit sig till den uppfattningen,

att arvodet för lärare i fortsättningsskolan över huvud borde

ställas i ett visst förhållande till avlöningen åt lärare i den egentliga folkskolan

och att undervisningen i fortsättningsskolan såsom mera krävande

borde betalas något högre än undervisningen i folkskolan. Departementschefen

finner sagda uppfattning vara väl grundad. I anslutning härtill

har departementschefen, som föreslagit, att arvodet för undervisning i slöjd

vid folkskola måtte bestämmas till 1 krona för undervisningstimme och

arvodet för undervisning i hushållsgöromål till 7 kronor 50 öre för arbetsdag,

förordat, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskolan

måtte bestämmas till minst 2 kronor för undervisningstimme och arvodet

för undervisning i hushållsgöromål vid samma skola måtte bestämmas

till minst 10 kronor för arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar.

Riksdagen har, på sätt under punkt 211 här ovan anmäles, för un
-

Allm&nna

skolväsendet.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

168 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dervisning i slöjd vid folkskola beviljat ett belopp av 1 krona 20 öre för

undervisningstimrne. Med hänsyn härtill anser riksdagen tillfyllest, därest

arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskolan bestämmes till 1

krona 75 öre för undervisningstimrne. Beträffande ersättning: för undervisning

i hushållsgöromål har riksdagen, som vidkommande detta ämne i

folkskolan bifallit vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit, intet att

erinra mot vad i detta avseende för fortsättningsskolan äskats.

Genom den av riksdagen företagna nedsättningen av arvodet för slöjdundervisningen

i fortsättningsskolan torde enligt av riksdagen approximativt

gjorda beräkningar anslagsbeloppet kunna nedsättas med 125,000

kronor till 1,100,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskola

skall utgå med minst 1 krona 75 öre för undervisningstimrne och arvodet

för undervisning i hushållsgöromål i sådan skola med minst 10 kronor

för arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola från 600,000 kronor med 500,000 kronor

till 1,100,000 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 209) att

till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor bevilja på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 185,000 kronor att utgå enligt

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom i särskild proposition (nr 96)

till 1918 års riksdag gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år

1919 till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor beviljat ett

reservationsanslag av 60,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande och på de villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

Genom ifrågavarande anslag avsågs att bereda medel för utbildning

av lärare särskilt i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska fortsättningsskolor,

som jämlikt beslut av samma års riksdag skola inrättas

med början under år 1919.

Vid beräknande av anslagsbehovet hade Eders Kungl. Maj:t utgått från

det antagandet, att under år 1919 skulle anordnas åtta kurser i jordbruk, två

kurser i industri, en kurs i handel, en kurs i matlagning och en kurs i

sömnad. Var och en av dessa kurser beräknades komma att omfatta en

tid av sex veckor med undantag av handelskursen, som tänktes pågå blott

fem veckor. Antalet deltagare i varje kurs beräknades till 20. Till varje

s. 169 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

169

deltagarn i sådan kurs skulle, i fall kursen påginge i sex veckor, utgå

stipendium å 150 kronor, om deltagaren icke vore bosatt å kursorten,

och å 75 kronor, dårest han dår vore bosatt, samt, i fall kursen påginge

fem veckor, motsvarande stipendier å 125 kronor och 62 kronor 50 öre.

Varje jordbrukskurs beräknades medföra en kostnad av 4,800 kronor,

varje industrikurs 5,050 kronor, handelskursen 4,250 kronor, matlagningskursen

4,280 kronor och sömnadskursen 4,155 kronor. De sålunda beräknade

kostnaderna skulle till huvudsaklig del bestridas medelst statsunderstöd,

men därjämte förväntades, att bidrag till kurserna skulle inflyta

även från andra håll, såsom från landsting, kommuner och hushållningssällskap

ävensom från vissa större industrier.

Ovan omförmälda kurser voro emellertid endast att betrakta som begynnelsekurser,

vilka sedermera ett följande år borde efterföljas av fortsättningskurser.

Dessa fortsättningskurser äro avsedda att förlänas till

år 1920, och hava nu för dem medel beräknats på 1920 års stat. Vidare

hava medel upptagits å samma års stat för nya begynnelsekurser av

samma slag men till större antal än under år 1919, nämligen 12 jordbrukskurser,

4 industrikurser, 2 handelskurser, 2 kurser med undervisning

företrädesvis i hushållsgöromål och 2 kurser med undervisning företrädesvis

i sömnad. Därutöver har föreslagits anordnande av 2 kurser, vardera

å 4 veckor, i medborgarkunskap och modersmålet.

I fråga om antalet sådana kurser — vare sig fortsättnings- eller begynnelsekurser

— vilka avse undervisning i jordbruk, industri, handel,

hushållsgöromål eller sömnad, har riksdagen intet att erinra mot vad förslaget

i detta avseende innebär. Vidkommande åter de föreslagna kurserna

i medborgarkunskap och modersmålet har det synts riksdagen tveksamt,

huruvida medel till anordnande av dylika kurser nu borde beviljas,

i all synnerhet som, då år 1918 frågan om utbildningskurser av ifrågavarande

slag dryftades inom riksdagen, den plan i avseende å utbildningen

av fortsättningsskolornas lärare, som då vann riksdagens godkännande,

icke upptog några särskilda kurser i medborgarkunskap och modersmålet.

Att nu, året efter det den nya organisationen beslutats, vidtaga en ändring

av därvid fastslagna grunder finner riksdagen ägnat ingiva betänkligheter.

Men även frånsett denna mera formella synpunkt finner sig riksdagen

icke tilltalad av förslaget om särskilda kurser i dessa ämnen. Riksdagen

föreställer sig nämligen, att flertalet av folkskolans lärare antingen genom

självstudier eller genom praktiskt deltagande i det medborgerliga livet

eller förmedelst den numera förbättrade seminarieundervisningen äga förutsättningar

att på ett tillfredsställande sätt meddela undervisning i förenämnda

ämnen, vadan några vidare särskilda utbildningskurser ej synas vara

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 8 A. 22

Allmänna

skolvftsenilet.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

170 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

oeftergivliga. Skulle emellertid en ytterligare utbildning i dessa ämnen

visa sig vara nödvändig, synes det riksdagen vara en ändamålsenligare anordning,

därest denna utbildning förlädes i samband med andra kurser eller

bibringades på annat sätt. Åt en dylik uppfattning har jämväl folkskolöverstyrelsen

givit uttryck i det utlåtande i ämnen, som återfinnes i det

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 96 till 1918 års lagtima riksdag angående

praktiska ungdomsskolor bifogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

sid. 264. I allt fall synes riksdagen en sådan anordning

böra prövas, innan särskilda kurser i dessa ämnen föranstaltas. Riksdagen

anser sig följaktligen icke böra för närvarande medgiva anordnande av särskilda

kurser i medborgarkunskap och modersmålet.

Beträffande kostnaderna för övriga kurser har icke ifrågasatts annan

ändring av de stipendiebelopp åt kursdeltagare, som beräknats för 1919 års

kurser, än att stipendierna åt deltagarna i fortsättningskursen med handelsundervisning

måtte minskas i förhållande till den kortare tid, under

vilken denna kurs är avsedd att pågå. Riksdagen har bifallit vad i detta

hänseende föreslagits.

De belopp däremot, som avsetts för lärararvoden samt andra med

kursernas anordnande förenade utgifter, hava ansetts böra höjas med en

ti-edjedel. Riksdagen, som väl funnit en höjning av de till kurserna utgående

medel med hänsyn till dyrtiden befogad, anser dock, att de år 1918

för kurserna beräknade beloppen fortfarande böra ligga till grund för beräkningen

av förevarande anslag, men har vidtagit en sådan anordning,

att medel till bestridande av den utav dyrtiden förorsakade höjningen —

beräknade till i runt tal 15,000 kronor — anvisas såsom ett särskilt

extra anslag.

De av Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till dyrtiden föreslagna förhöjningarna

av beloppen till ifrågavarande kurser belöpa sig till sammanlagt

20,195 kronor. Lägges till sistnämnda belopp den för kurser i medborgarkunskap

och modersmål beräknade summan av 9,200 kronor, erhålles ett

belopp av 29,395 kronor eller i runt tal 30,000 kronor, varmed i anledning

av riksdagens beslut det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskade

anslaget å 185,000 kronor bör minskas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen på extra stat för år 1920 beviljat

dels till utbildning skurser för lärare vid fortsättning sskolor ett reservationsanslag

av 155,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Eders Kung]. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock till bestridande av för nämnda kurser under år 1920 på

grund av dyrtiden förorsakade ökade kostnader ett förslagsanslag, högst,

15,000 kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 171

Högre folkskolor.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 210) att

dels medgiva, att högre folkskola, däri flickor undervisas, må kunna

i enlighet med de närmare föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma

att utfärda, erhålla ett särskilt bidrag till undervisning i hushållsgöromål ej

överstigande 600 kronor för år;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget »bidrag till avlönande av vikarie

för lärare vid högre folkskola», höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt högre folkskolor med ett belopp av 45,000 kronor eller från

410,000 kronor till 455,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen inbegriper i sig

dels en höjning av 30,000 kronor, betingad av den ökning av antalet skolor

och skolavdelningar, som är att emotse under år 1920, dels ett upptagande

i förevarande anslag av det med 3,000 kronor å riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid

högre folkskola, dels ock en ökning av 12,000 kronor, föranledd av anordning

med undervisning i hushållsgöromål vid sådan högre folkskola, där

flickor undervisas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att högre folkskola, däri flickor undervisas, må kunna

i enlighet med de närmare föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma

att utfärda, erhålla ett särskilt bidrag till undervisning i hushållsgöromål

ej överstigande 600 kronor för år;

dels ock med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget »bidrag till avlönande av vikarie

för lärare vid högre folkskola», höjt det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt högre folkskolor med ett belopp av 45,000 kronor eller från

410,000 kronor till 455,000 kronor.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 211) att

dels medgiva, att understöd för undervisning i slöjd vid statsunderstödda

högre folkskolor må från och med år 1920 på i övrigt av riksdagen

år 1915 fastställda villkor och enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, utgå såsom bidrag till lärares

avlöning med ett belopp av 2 kronor för undervisningstimme, dock med

högst 432 kronor årligen för varje skola eller slöjdavdelning;

dels ock höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anord
-

Allmänna

skolväsendet.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

172 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ilande av slöjd i högre folkskolor med ett belopp av 5,500 kronor eller

från 8,500 kronor till 14,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

har förty

dels medgivit, att understöd för undervisning i slöjd vid statsunderstödda

högre folkskolor må från och med år 1920 på i övrigt av riksdagen

år 1915 fastställda villkor och enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela, utgå såsom bidrag till lärares avlöning med

ett belopp av 2 kronor för undervisningstimme, dock med högst 432 kronor

årligen för varje skola eller slöjdavdelning;

dels ock höjt det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i högre folkskolor med ett belopp av 5,500 kronor eller

från 8,500 kronor till 14,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 212) att

såsom förslagsanslag med oförändrat belopp, 7,570 kronor, uppföra det nu

under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat såsom förslagsanslag,

högst, upptagna anslaget till understöd åt sällskapets för folkundervisningens

befrämjande högre folkskola.

Riksdagen har såsom förslagsanslag med oförändrat belopp, 7,570 kronor,

uppfört det nu under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat

såsom förslagsanslag, högst, upptagna anslaget till understöd åt sällskapets

för folkundervisningens befrämjande högre folkskola.

Folkhögskolor.

218:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 213) att, i

avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda folkhögskolorna samt statsunderstöd

åt nämnda skolor, beräkna för ändamålet en höjning av det på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor med 300,000

kronor eller från 475,000 kronor till 775,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 214) att, i

avbidan på proposition angående ökat understöd åt folkhögskolor för vinterkursen

1919—1920 och sommarkursen 1920 för ändamålet beräkna på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 338, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

s. 173 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

173

A) besluta,

att till understöd åt sådana folkhögskolor, som prövats gagneliga och av

Eders Kungl. Maj:t befinnas böra erhålla understöd, må för tiden från och

med arbetsåret 1919 —1920 ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

utgå:

I) såsom bidrag till kursernas uppehållande:

1) till folkhögskolas huvudkurs högst 7,000 kronor;

2) till huvudkurs vid folkhögskola, vars föreståndare jämväl är föreståndare

för med skolan förenad lantmannaskola, högst 6,500 kronor;

3) till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med huvudkurs för manliga

elever, högst 3,500 kronor;

4) till fristående kvinnlig kurs, anordnad vid folkhögskola, som åtnjuter

anslag till sin huvudkurs, högst 3,500 kronor;

5) till andra årskurs, som pågår samtidigt med folkhögskolas huvudkurs,

högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs är förenad skyldighet

att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning, ytterligare högst

1,000 kronor, samt till andra årskurs, som är ansluten till fristående

kvinnlig kurs, högst 2,000 kronor;

6) till anordnande av parallellundervisning, då sådan med hänsyn till

elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda arbetslag

prövas nödvändig:

a) vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående

kurser högst 1,000 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare

högst 1,000 kronor,

b) vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs

högst 750 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst

750 kronor;

7) till huvudkurs och fristående kvinnlig kurs ävensom andra samtidigt

med dem pågående kurser, för det fall att ifrågavarande kurser

enligt nedan stadgade villkor angående undervisningstidens längd skola

pågå minst 3 veckor utöver eljest stadgad minsta undervisningstid, 10

procents förhöjning av eljest utgående statsbidrag;

II) såsom särskilda bidrag till lärares avlöning:

1) för föreståndare samt för ämneslärare med fast anställning ett

belopp motsvarande det eller de ålderstillägg, vartill föreståndaren eller

läraren må vara berättigad;

• 2) för lärare, som vikarierar för föreståndare eller för ämneslärare

med fast anställning, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

Allmänna

skolväsendet.

s. 174 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

174 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

3) till bestridande av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål,

då denna undervisning ingår i skolans första årskurs, ett belopp, motsvarande

två tredjedelar av den till lärarinnan i enlighet med nedan stadgade

bestämmelser utgående minsta avlöningen för arbetsdag, dock ej

beräknat för större antal arbetsdagar än som inrymmes inom den för vederbörande

kurs stadgade minsta undervisningstiden;

B) bestämma,

att såsom särskilda villkor för utgående av förestående anslag skall

gälla:

1) att folkhögskolan skall vara försedd med ett av skolöverstyrelsen

fastställt reglemente;

2) att undervisningen vid folkhögskola skall pågå

a) vid huvudkurs och andra samtidigt därmed pågående kurser, då

vid skolan även är anordnad fristående kvinnlig kurs, minst 21 veckor

men i annat fall minst 24 veckor,

b) vid fristående kvinnlig kurs minst 13 veckor men, vad första

årskursen beträffar, för den händelse undervisning i hushållsgöromål

ingår i densamma, minst 16 veckor,

Eders Kungl. Maj:t dock obetaget dels att, där undervisningen till

följd av smittosam sjukdom eller annan tvingande anledning i vederbörlig

ordning varit inställd, ändock bevilja anslag, dels ock att medgiva

någon avkortning i angivna tider, där hänsyn till jordbrukets arbetsbehov

gör sådant nödvändigt;

3) att för kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med manlig huvudkurs,

särskild undervisning skall vara anordnad i de ämnen, där sådan erfordras;
4)

att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att

dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas första årskurs eller

på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning;

5) att skolan förfogar över ändamålsenliga lokaler samt erforderliga

undervisningsmedel;

6) att, innan anslag första gången beviljas åt folkhögskola, densamma

skall hava fått sig tillerkänt understöd av vederbörande landsting eller

beträffande skola, som är belägen inom sådan stad, som ej i landsting

deltager, av stadsfullmäktige eller ock att skolöverstyrelsen vitsordat skolan

vara till allmänt gagn;

7) att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var för

s. 175 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

175

sig eller gemensamt till vederbörande skola lämna bidrag, vilka, inberäknat

skolavgifter, där sådana förekomma, sammanlagt uppgå till minst lika stort

belopp som det, varmed statsbidraget för samtliga på en gång vid skolan

pågående kurser överskjuter 3,000 kronor för huvudkurs, 4,500 kronor

för huvudkurs med därtill ansluten kvinnlig kurs samt 1,500 kronor för

fristående kvinnlig kurs;

8) att vid folkhögskolan anställda lärare åtnjuta en avlöning, uppgående

till minst följande belopp, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att i

förekommande fall göra undantag från eljest gällande föreskrifter:

för manlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola

är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare

är utsedd till föreståndare för båda skolorna, 650 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs 5,400 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 4,600 kronor eller,

då endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 4,000

kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för kvinnlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 600 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs 4,200 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 3,800 kronor eller,

då endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 3,400

kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart

och ett å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;
för

vikarierande föreståndare ett särskilt arvode av 500 kronor vid

skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs samt 400 kronor

vid skola med endast huvudkurs;

för manlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning med minst 500 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs 3,700 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 3,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;
-

Allmänna

skolrisendet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

176 ’ Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för kvinnlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad

med bränsle eller motsvarande ersättning med minst 300 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs 3,200 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 2,700 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;
för

extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,900 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 600 kronor;

för extra ordinarie och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,700 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 550 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i slöjd arvode efter 2 kronor 50 öre

för varje undervisningstimme;

för lärarinna i hushållsgöromål arvode efter 10 kronor för varje

arbetsdag;

för lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning

vid skolan har bestämd årslön, arvode efter 3 kronor 50 öre för

varje undervisningstimme;

9) att vederbörande skolor skola vara underkastade de särskilda bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t finner gott utfärda angående skolornas inspektion

samt angående det antal ämneslärare med fast anställning, som må

finnas vid varje skola, ävensom rörande lärarnas antagande och entledigande

samt rättsliga ställning över huvud;

10) att berättelse över skolans verksamhet årligen av skolstyrelsen

ingives såväl till ecklesiastikdepartementet som till skolöverstyrelsen och

vederbörande landsting;

C) medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor

och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,

åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,

torde för omförmälda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

D) medgiva, att av samma förslagsanslag ett belopp av 6,000 kronor

må enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

meddela, användas till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor

vid folkhögskolor;

s. 177 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

177

E) vid bifall till vad under inom. A) och D) föreslagits höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från dess nuvarande

belopp, 475,000 kronor, till 799,025 kronor eller med 324,025 kronor;

F) medgiva, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt

må tillkomma:

a) föreståndare samt manliga och kvinnliga ämneslärare med fast

anställning med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes lön

i högsta lönegraden enligt de ovan föreslagna bestämmelserna för

lärares minimiavlöning,

b) manliga och kvinnliga lärare i övningsämnen, vilkas avlöning

är av skolstyrelse reglerad, med delaktighetsbelopp motsvarande den

reglerade lönen, dock ej mindre än 1,000 kronor,

med rätt för Eders Ivungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i reglementet

för sagda pensionsanstalt, som i anledning av vad sålunda

föreslagits må befinnas erforderliga;

G) föreskriva, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller delaktighet

i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som rörande samma anstalt kunna varda meddelade;

H) för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen

1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisa på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, vari, bland annat, hemställts,

att riksdagen ville

dels bestämma, att såsom villkor för utgående av statsanslag skall

bland annat gälla:

att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att dessa

elever antingen förut genomgått folkhögskolans första årskurs eller på

annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning, Eders Kungl. Maj:t

dock obetaget, att, där omständigheterna så föranleda, bevilja undantag

från dessa bestämmelser;

att manlig föreståndare skall erhålla fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola

är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare är utsedd

till rektor för båda skolorna, 650 kronor;

dels för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen

1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisa på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning innebär huvudsakligen

en omläggning av grunderna för statsbidrag till folkhögskolor, avseende

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 23

Allmänna

skolväsendet.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

178 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bland annat att tillförsäkra den vid dessa skolor anställda lärarpersonalen

vissa bestämda lönesatser ävensom pensionsrätt. Eders Kungl. Maj:ts förslag

ansluter sig i allo till en av skolöverstyrelsen i ämnet avgiven framställning.

De åtgärder, som föreslagits, särskilt i fråga om lärarpersonalens

avlöning, äro i vissa hänseenden anpassade efter 1918 års lagtima riksdags

beslut angående lönereglering för olika lärarkategorier. Att någon

närmare överensstämmelse ej kan bringas till stånd i sistnämnda avseende

mellan folkhögskolorna och andra skolarter, torde ligga i öppen dag, om

man tager i betraktande de förras säregna ställning och arbetsformer.

Svårigheterna härvidlag synas ock hava medfört, att folkhögskolorna i ett

eller annat hänseende i det föreliggande förslaget blivit i jämförelse med

andra läroanstalter väl mycket tillgodosedda, men har riksdagen, i betraktande

av den utomordentliga betydelse, dessa skolor hava för bildningsarbetet

bland landsbygdens ungdom, icke ansett sig böra vidtaga åtgärder,

som tilläventyrs kunde vara ägnade att medföra en minskning av möjligheterna

för dessa skolor att få vidare utveckla sin gagnande verksamhet.

Vid närmare granskning av de föreslagna avlöningsförmånerna har

riksdagen bland annat uppmärksammat, hurusom för manlig föreståndare

vid skola med endast huvudkurs jämte därtill ansluten kvinnlig kurs, båda

av minst 24 veckors längd, föreslagits en kontant avlöning av 4,600 kronor,

samt där endast vare sig manlig eller kvinnlig huvudkurs men ingen

sommarkurs förekommer, d. v. s. 21 veckor, en kontant avlöning av 4,000

kronor. Med hänsyn till den relativt korta tid, nämnda kurser omfatta,

kunna ifrågavarande avlöningar ej annat än betecknas såsom avsevärt

höga. Att riksdagen det oaktat icke ansett sig böra vidtaga någon nedsättning

av desamma, beror väsentligen därpå, att, såsom allmänt är

känt, på en folkhögskolas föreståndare ställas anspråk, till art och omfattning

vida överträffande dem, som göras gällande ifråga om föreståndare

för andra med folkhögskolorna jämförliga läroanstalter. Särskilt må erinras

om den representationsskyldighet, som åvilar folkhögskolornas föreståndare.

I betraktande av dessa och andra på frågan inverkande omständigheter

har riksdagen ansett sig böra bifalla vad sålunda i angivna hänseenden

föreslagits.

I avseende å ålderstilläggsberäkning har departementschefen anslutit

sig till vad skolöverstyrelsen därutinnan föreslagit, överstyrelsens förslag

innebär, bland annat, att en till föreståndare vid folkhögskola befordrad

lärare tillgodoföres så många ålderstillägg såsom föreståndare, att

hans avlöning i sistnämnda befattning närmast överstiger den avlöning

han senast åtnjöt som ordinarie lärare enligt bestämmelserna för minimiavlöning

åt sådan. Denna bestämmelse, som är likartad med den, som

s. 179 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 179

tillämpats vid läroverksadjunkts befordran till lektor, anser riksdagen

lämplig.

Beträffande bostadsförmån för manlig föreståndare föreslås i Eders Kungl.

Maj:ts framställning, (B) 8)) att denna skall utgöras av fri bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där

folkhögskola är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare

är utsedd till »föreståndare» för båda skolorna, 650 kronor.

Motionsvis har yrkats utbytande av sistnämnda ordet »föreståndare» mot

»rektor». Då ordet »rektor» i detta sammanhang torde vara det formellt

riktiga, har riksdagen ansett sig böra bifalla det motionsvis framställda

yrkandet i denna del.

Såsom villkor för statsbidrags utgående har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits,

(B) 4)) bland annat, att i andra årskurs antalet elever skulle uppgå till

minst 10 och att dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas

första årskurs eller på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning.

I ovanberörda motion har förordats samma bestämmelse, dock med

följande tillägg »Kungl. Maj:t dock obetaget, att, där omständigheterna så

föranleda, bevilja undantag från dessa bestämmelser.» Med hänsyn till

det av departementschefen i fråga om villkoren för statsbidragens utgående

gjorda uttalandet, att det syntes vara av vikt, att en viss dispenseringsrätt

bleve överlämnad åt Eders Kungl. Maj:t, har riksdagen ansett sig i huvudsaklig

anslutning till det i motionen framställda yrkandet böra till ifrågavarande

bestämmelse foga ett tillägg, så lydande: »Eders Kungl. Maj:t

dock obetaget att, där särskilda omständigheter sådant påkalla, bevilja undantag

från dessa bestämmelser.» I enlighet härmed har riksdagen givit

åt den i mom. B) 8) omnämnda dispensrätten en motsvarande lydelse:

»Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda förhållanden sådant

påkalla, göra undantag från eljest gällande föreskrifter.»

Genom beslut av 1900 års riksdag medgavs, att av förslagsanslaget till

folkhögskolor finge utgå ett belopp av högst 3,000 kronor att efter Eders

Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser användas till utbildning av lärare och

lärarinnor vid folkhögskolor. Av detta anslag har till och med år 1914

utdelats resestipendier till folkhögskollärare huvudsakligast för studiebesök

vid andra svenska eller nordiska folkhögskolor. Efter krigsutbrottet hava

sådana stipendier icke utdelats. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit en förhöjning

av detta belopp till det dubbla eller alltså till 6,000 kronor. På

sätt av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen visserligen

förklarat någon tvekan kunna vara för handen att med ens höja ifrågavarande

summa till dubbla beloppet, men dock ansett med hänsyn till det

ökade antalet skolor och den allt större lärarpersonalen denna förhöjning

Allmänna

skolväsendet.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

180 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

befogad. Riksdagen har icke kunnat underlåta att dela den tvekan, varåt

departementschefen givit uttryck. Den föreslagna ökningen synes ock väl

högt tilltagen, och har riksdagen i enlighet med den uppfattning, vilken

riksdagen i motsvarande fall förut hävdat, beslutat en höjning med 50

procent eller till 4,500 kronor. Härav föranledes en minskning av det

ifrågasatta förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 799,025

kronor till 797,525 kronor.

På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1918

års lagtima riksdag till ökat understöd åt folkhögskolorna för vinterkursen

1918 —1919 och sommarkursen 1919 på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av 95,000 kronor, beräknat efter 20 procent av de för år 1917

utgående understöden. För enahanda ändamål för vinterkursen 1919—

1920 och sommarkursen 1920 har skolöverstyrelsen med utgångspunkt

från samma procenttal och de för år 1920 beräknade understöden föreslagit

ett belopp av 150,000 kronor. Departementschefen åter har lagt

till grund en beräkning efter 10 procent å de nu föreslagna understöden,

och har i anslutning därtill av Kungl. Maj:t föreslagits ett belopp av

80,000 kronor. I ovanberörda motion har upptagits det av skolöverstyrelsen

föreslagna beloppet å 150,000 kronor. Riksdagen anser väl en höjning

av anslaget befogad, men finner sig, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen

intagit och de skäl han anfört för sitt förslag, icke kunna

vidtaga så stark ökning, som i motionen ifrågasättes. Såsom en medelväg

har riksdagen beslutat, att till grund för beräkningen lägges 15 procent

av nu föreslagna understödsbelopp och att anslaget för ändamålet följaktligen

bestämmes till 120,000 kronor.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning

och ovanberörda motion,

A) besluta,

att till understöd åt sådana folkhögskolor, som prövats gagneliga och

av Eders Kungl. Maj:t befinnas böra erhålla understöd, må för tiden från

och med arbetsåret 1919 —1920 ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

utgå:

I) såsom bidrag till kursernas uppehållande:

1) till folkhögskolas huvudkurs högst 7,000 kronor;

2) till huvudkurs vid folkhögskola, vars föreståndare jämväl är föreståndare

för med skolan förenad lantmannaskola, högst 6,500 kronor;

3) till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med huvudkurs för manliga

elever, högst 3,500 kronor;

4) till fristående kvinnlig kurs, anordnad vid folkhögskola, som åtnjuter

anslag till sin huvudkurs, högst 3,500 kronor;

s. 181 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

181

5) till andra årskurs, som pågår samtidigt med folkhögskolas huvudkurs,

högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs är förenad skyldighet

att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning, ytterligare högst 1,000

kronor, samt till andra årskurs, som är ansluten till fristående kvinnlig

kurs, högst 2,000 kronor;

6) till anordnande av parallellundervisning, då sådan med hänsyn till

elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda arbetslag

prövas nödvändig:

a) vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående kurser

högst 1,000 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst

1,000 kronor,

b) vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs

högst 750 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst 750

kronor;

7) till huvudkurs och fristående kvinnlig kurs ävensom andra samtidigt

med dem pågående kurser, för det fall att ifrågavarande kurser

enligt nedan stadgade villkor angående undervisningstidens längd skola pågå

minst 3 veckor utöver eljest stadgad minsta undervisningstid, 10 procents

förhöjning av eljest utgående statsbidrag;

II) såsom särskilda bidrag till lärares avlöning:

1) för föreståndare samt för ämneslärare med fast anställning ett belopp

motsvarande det eller de ålderstillägg, vartill föreståndaren eller läraren

må vara berättigad;

2) för lärare, som vikarierar för föreståndare eller för ämneslärare

med fast anställning, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom,

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas

av offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

3) till bestridande av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål,

då denna undervisning ingår i skolans första årskurs, ett belopp, motsvarande

två tredjedelar av den till lärarinnan i enlighet med nedan stadgade

bestämmelser utgående minsta avlöningen för arbetsdag, dock ej beräknat

för större antal arbetsdagar än som inrymmes inom den för vederbörande

kurs stadgade minsta undervisningstiden;

B) bestämt,

att såsom särskilda villkor för utgående av förestående anslag skall

gälla:

Allmänna

skolväsende!.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

1) att folkhögskolan skall vara försedd med ett av skolöverstyrelsen

fastställt reglemente;

2) att undervisningen vid folkhögskolan skall pågå

a) vid huvudkurs och andra samtidigt därmed pågående kurser, då

vid skolan även är anordnad fristående kvinnlig kurs, minst 21 veckor

men i annat fall minst 24 veckor,

b) vid fristående kvinnlig kurs minst 13 veckor men, vad första årskursen

beträffar, för den händelse undervisning i hushållsgöromål ingår

i densamma, minst 16 veckor,

Eders Kungl. Maj:t dock obetaget dels att, där undervisningen till följd

av smittosam sjukdom eller annan tvingande anledning i vederbörlig ordning

varit inställd, ändock bevilja anslag, dels ock att medgiva någon avkortning

i angivna tider, där hänsyn til] jordbrukets arbetsbehov gör

sådant nödvändigt;

3) att för kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med manlig huvudkurs,

särskild undervisning skall vara anordnad i de ämnen, där sådan erfordras;

4) att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att

dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas första årskurs eller

på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning, Eders Kungl.

Maj:t dock obetaget att, där särskilda omständigheter sådant påkalla, bevilja

undantag från dessa bestämmelser;

5) att skolan förfogar över ändamålsenliga lokaler samt erforderliga

undervisningsmedel;

6) att, innan anslag första gången beviljas åt folkhögskola, densamma

skall hava fått sig tillerkänt understöd av vederbörande landsting eller

beträffande skola, som är belägen inom sådan stad, som ej i landsting deltager,

av stadsfullmäktige eller ock att skolöverstyrelsen vitsordat skolan

vara till allmänt gagn;

7) att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var

för sig eller gemensamt till vederbörande skola lämna bidrag, vilka, inberäknat

skolavgifter, där sådana förekomma, sammanlagt uppgå till minst

lika stort belopp som det, varmed statsbidraget för samtliga på en gång

vid skolan pågående kurser överskjuter 3,000 kronor för huvudkurs, 4,500

kronor för huvudkurs med därtill ansluten kvinnlig kurs samt 1,500 kronor

för fristående kvinnlig kurs;

8) att vid folkhögskolan anställda lärare åtnjuta en avlöning, uppgående

till minst följande belopp, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där

särskilda förhållanden sådant påkalla, göra undantag från eljest gällande

föreskrifter:

för manlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller mot
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

svarande ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola

är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare år utsedd

till rektor för båda skolorna, 650 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnli»* kurs

5,400 kronor, *

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 4,600 kronor eller, då

endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 4,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för kvinnlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 600 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs

4.200 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 3,800 kronor eller, då endast

vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 3,400 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och

ett å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för vikarierande föreståndare ett särskilt arvode av 500 kronor vid

skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs samt 400 kronor

vid skola med endast huvudkurs;

för manlig ämneslärare med Jäst anställning, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning med minst 500 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnli^ kurs

3,700 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 3,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

för kvinnlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad

med bränsle eller motsvarande ersättning med minst 300 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs

3.200 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 2,700 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

för extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,900 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 600 kronor;

för extra ordinarie och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring,

Allmänna

skolväsendet.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Allmänna

skolväsendet.

184 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

a) med anställning vid huvudkurs 1,700 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 550 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i slöjd arvode efter 2 kronor 50

öre för varje undervisningstimme;

för lärarinna i hushållsgöromål arvode efter 10 kronor för varje

arbetsdag;

för lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning

vid skolan har bestämd årslön, arvode efter 3 kronor 50 öre för

varje undervisningstimme;

9) att vederbörande skolor skola vara underkastade de särskilda bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t finner gott utfärda angående skolornas inspektion

samt angående det antal ämneslärare med fast anställning, soin

må finnas vid varje skola, ävensom rörande lärarnas antagande och entledigande

samt rättsliga ställning över huvud;

10) att berättelse över skolans verksamhet årligen av skolstyrelsen

ingives såväl till ecklesiastikdepartementet som till skolöverstyrelsen och

vederbörande landsting;

C) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och "bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 11 mars 1919 uttalat sin anslutning, torde för omförmälda

avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom de närmare

föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser

eller i övrigt kunna anses erforderliga;

D) medgivit, att av samma förslagsanslag ett belopp av 4,500 kronor

må, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

meddela, användas till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor

vid folkhögskolor;

E) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

från dess nuvarande belopp, 475,000 kronor, till 797,525 kronor eller med

322 525 kronor*

’ F) medgivit, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt

må tillkomma

a) föreståndare samt manliga och kvinnliga ämneslärare med tast

anställning med delaktighetsbelopp, som motsvara vederbörandes lön i

högsta lönegraden enligt de ovan angivna bestämmelserna för lärares

minimiavlöning,

b) manliga och kvinnliga lärare i övningsämnen, vilkas avlöning är av

skolstyrelse reglerad, med delaktighetsbelopp motsvarande den reglerade

lönen, dock ej mindre än 1,000 kronor,

s. 185 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

185

med rätt för Eders Kung]. Maj:t att vidtaga de ändringar i reglementet

för sagda pensionsanstalt, som i anledning av vad sålunda beslutats

må befinnas erforderliga;

G) föreskrivit, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller delaktighet

i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad de ändrade

bestämmelser, som rörande samma anstalt kunna varda meddelade;

H) för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen

1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

219:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 214 och särskild proposition nr 338) och en inom riksdagen väckt

motion har riksdagen — på sätt _ riksdagen under nästföregående punkt

anmält — för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen

1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisat på extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

220:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 215) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor under läsåret 1919—1920 anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

221:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(punkt 216) har riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek från de” nuvarande belopp,

170,000 kronor, med 65,000 kronor till 235,000 kronor.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 217) att från

det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och

skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1919 tills vidare utgå ett

belopp av högst 4,000 kronor årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet,

Folkbild- .

ningsåtgärdor

i övrigt.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

Folkbild
ningsåtgärder
i

övrigt.

186 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

medgivit, att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd

åt folkbibliotek må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen

över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1919

tills vidare utgå ett belopp av högst 4,000 kronor årligen.

223:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 218) att från

det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1919 tills

vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under av Eders Kungl.

Maj:t fastställda villkor årligen utgå understöd åt fyra förmedlingsanstalter

för vandringsbibliotek och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt

belopp av högst 23,000 kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

1918 års lagtima riksdag medgav, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, bland annat, att från det under riksstatens

åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd

åt folkbibliotek finge från och med år 1918 tills vidare enligt Eders

Kungl. Maj:ts bestämmande och under av Eders Kungl. Maj:t fastställda

villkor årligen utgå understöd åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt belopp av

högst 21,000 kronor, därav högst 14,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

har medgivit, att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och

med år 1919 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och

under av Eders Kungl. Maj:t fastställda vilkor årligen utgå understöd åt

fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och åt två bokförmedlingsanstalter

med ett sammanlagt belopp av högst 23,000 kronor, därav

högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

224:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 219) att

medgiva att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må, under de

villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med år 1919

tills vidare utgå ett årligt understöd av 2,000 kronor för fortsatt utgivande

av tidskriften Bokstugan.

Riksdagen har medgivit, att från det under riksstatens åttonde huvudtitel

på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folk
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 187

bibliotek må, under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

från och med år 1919 tills vidare utgå ett årligt understöd av 2,000

kronor för fortsatt utgivande av tidskriften Bokstugan.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

225:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 220) att ej

mindre till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, bevilja på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 280,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 22,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till

en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000

kronor till understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej

uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa

anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare;

än även såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds

föreläsningsverksamhet under arbetsåret 1919—1920 bevilja på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå

enligt de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

För år 1919 har riksdagen i enlighet med därom av Eders Kungl. Maj:t

framlagt förslag beviljat på extra stat ett reservationsanslag av 270,000 kronor

till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, av vilket anslag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda

villkor finge användas dels högst 12,000 kronor till understöd åt

centralbyråer och undantagsvis även ''åt andra sammanslutningar för förmedling

av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor till understöd

åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppginge till

200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, en höjning från

12,000 kronor till 22,000 kronor av den till centralbyråer m. m. avsedda

delen av ifrågavarande anslag. Mot vad Eders Kungi. Maj:t i nu berörda

hänseende föreslagit, har riksdagen icke haft något att erinra.

Beträffande den del av Eders Kungl. Maj:ts förslag, som avser bidrag till

uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds verksamhet, finner riksdagen

visserligen ett understödjande från statens sida av ifrågavarande föreläsnings
-

Folkbild
ningsåtgärder
i

öyrigt.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Folkbild
ningsåtgärder
i

{irrigt.

188 lliksdagens skrivelse Nr 8 A.

verksamhet vara av omständigheterna påkallat. Riksdagen ställer sig dock

i hög grad tveksam beträffande den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen

om ett särskilt anslag till detta ändamål. Det kan nämligen befaras,

att genom en dylik särdelning av olika föreläsningsrörelser eu mindre

nyttig konkurrens kan uppstå, varigenom den ena rörelsen kan komma att

gynnas och uppmärksammas på den andras bekostnad. En sådan splittring

kan ingalunda vara till fromma för den verksamhet, det här gäller att främja,

på samma gång som genom bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle

skapas en dualism inom föreläsningsverksamheten, vars verkningar kunna

visa sig hava ett mindre gott inflytande på en ändamålsenlig och önskvärd

utveckling på ifrågavarande områden. Då vidare ett bifall till förslaget,

sådant det nu föreligger, kan medföra konsekvenser av omfattande räckvidd,

har riksdagen icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i

dess förevarande form. Då, såsom angivits, riksdagen emellertid i sak ingalunda

ställer sig avvisande till förslaget om understöd åt nu förevarande

ändamål, och då reservationsanslaget till populärvetenskapliga föreläsningar

med dess nu föreslagna belopp, 280,000 kronor, möjligen icke torde vara

tillfyllest, då det gäller tillgodoseende av de ytterligare krav, som i nu

förevarande avseende eventuellt komma att ställas på detta anslag, har

riksdagen funnit sig böra vidtaga en sådan anordning, att berörda anslag

höjes med det ifrågasatta beloppet, 5,000 kronor, och att på detta sätt

möjlighet beredes arbetarnas bildningsförbund att — vare sig genom

nybildade lokalföreningar eller eventuellt i sambete med nuvarande föreläsningsorganisationer

— enligt de för anslaget i dess helhet gällande

grunder och villkor erhålla understöd för sin verksamhet.

Eders Kungl. Maj:t har i annat sammanhang föreslagit riksdagen att

dels för beredande av ytterligare understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa på tilläggsstat för år

1919 ett reservationsanslag av 8,700 kronor, att användas till understöd

åt den verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna i Stockholm,

Lund och Göteborg, dels ock såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas

bildningsförbunds föreläsningsverksamhet under arbetsåret 1918—1919

bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 5,000 kronor,

alt utgå enligt de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

I anslutning till vad riksdagen nyss anfört, har riksdagen uppfört på

tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 13,700 kronor för beredande av ytterligare

understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, därav 8,700 kronor att användas till understöd åt den

s. 189 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 189

verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna i Stockholm, Lund och

Göteborg. lieslut härom anmäler riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

Riksdagen har sålunda, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning,

i vad den avser uppförande å riksstaten av särskilt anslag till uppehållande

av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsverksamhct, till understöd

åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

285,000 kronor ävensom medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders

Kungl. Magt fastställda villkor användas dels högst 22,000 kronor till

understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en

hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor

till understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppgår

till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa

anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

226:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 221) att såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från

universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran, vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att

under år 1920 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, varav 7,000

kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,

att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som

statsbidraget.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den gjorda framställningen,

vilken innebär en höjning med 3,000 kronor i förhållande till

vad för innevarande år för samma ändamål utgår, och har alltså såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från

universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran, vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under år 1920 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, varav 7,000

kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,

att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som

statsbidraget.

Folkbild
ningsåtg&rder
i

övrigt.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Folkbild
ningsåtgärder
i

övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nykter hetsundervisning.

227:o) Eders Eungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 222) att, i

avbidan på proposition angående anslag till upplysnings- och undervisningsverksamhet

för nykterhetens främjande, för ändamålet beräkna under

åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 262, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920

ej mindre ett förslagsanslag, högst, 105,950 kronor att under de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna

ändamål med högst följande belopp:

till anordnande under år 1920 av en social fortbildningskurs

för lärare in. fl..........................................

» anordnande under år 1920 av en s. k. allmän utbildningskurs.

..........................................................................

> främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie
och

ungdomsverksamhet....................................................

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

» främjande av Sveriges nationaltempels av Templarorden

studie- och ungdomsverksamhet .......................

> främjande av Nationalgodtemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

> främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet......................................

» främjande av nykterhetsorden Yerdandis studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet...............................................

> främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet ..........................................................................

främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
-

kronor 32,950

► 10,500

visning verksamhet.

underhåll och skötsel av centralförbundets för nyk
-

terhetsundervisning bibliotek.

12,000

6,000

4,500

3,000

3,000

3.000

6.000

4,500

15,000

1,000

s. 191 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 191

till arvode åt en hos läroverks- och skolöverstyrelserna

anstånd konsulent för undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens främjande ......... kronor 2,000: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande ............................................................ > 2 500-_

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 18,000 kronor;

dels till utarbetande och utgivande av ej mindre en handbok i nykterhetsfrågan

än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd handledning

anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett reserva"

tionsanslag av 20,000 kronor;

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å anslagen till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt "av en s. k.

allmän utbildningskurs må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas

till anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisnin°-en.

De anslag i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilka avse

olika organisationers studie- och ungdomsverksamhet, skulle enligt förslaget

utgå med 50 procent högre belopp än för innevarande år. Riksdagen

finner de skäl, departementschefen till stöd för förslaget i denna

del anfört, övertygande och har sålunda bifallit de ifrågasätta''“anslagshöjningarna.

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 18,000 kronor. I

avseende å detta belopp har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Anslagen till anordnande under år 1920 av en social fortbildnino-skurs

för lärare m. fl. å 32,950 kronor samt av en s. k. allmän utbildningskurs

å 10,500 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja. Likaså

har riksdagen anvisat det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget

å 20,000 kronor till utarbetande och utgivande av ej mindre en

handbok i nykterhetsfrågan än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd

handledning.

Mot anslaget å 1,000 kronor till underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek samt å 2,000 kronor till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för undervisnin°-soch

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande har riksdagen

ej heller funnit anledning till erinran.

Till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

har föreslagits ett belopp av 15,000 kronor. Häremot har riksdagen

intet att erinra.

Folkbild
ningsitg&rder
i

övrigt.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet å 2,500 kronor till

understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens främjande har riksdagen ävenledes

ansett sig böra bevilja.

Riksdagen har alltså

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920

ej mindre ett förslagsanslag, högst, 105,950 kronor att under de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål

med högst följande belopp:

till anordnande under år 1920 av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl............................................

» anordnande under år 1920 av en s. k. allmän utbildningskurs

...............................................................

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studieoch

ungdomsverksamhet ...............................................

> främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet ......................................................

» främjande av Sveriges nationaltempels av Templarorden

studie- och ungdomsverksamhet ...................

> främjande av Nationalgodtemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet ........................................................

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-

och ungdomsverksamhet .......................................

» främjande av nykterhetsorden Ver dan dis studie- och

ungdomsverksamhet .....................................................■•••

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet .........................................

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

..............................................................................

> främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
visning

verksamhet............................................••..........••••

, underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhets

undervisning bibliotek ......................................

» arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent

för undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens främjande ........................

»understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främj ande..........................................................

kronor

32,950: —

>

10,500: —

>

12,000: —

»

6,000: —

»

4,500: —

>

3,000: -

»

3,000: —

>

3,000: -

6,000: —

>

4,500: —

15,000: —

>

1,000: —

>

2,000: —

>

2,500: —

s. 193 Kontrollera mot PDF

Riksdagms slcrivelst Nr 8 A. 193

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 18,000 kronor;

dels till utarbetande och utgivande av ej mindre en handbok i nykterhetsfrågan

än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd handledning

anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor;

dels ock medgivit, att uppkommande besparingar å anslagen till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare in. fl. samt av en s. k.

allmän utbildningskurs må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas

till anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Musikföreställningar för allmänheten.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 223) att till

understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet

anvisa på extra stat för 1920 ett förslagsanslag, högst, 75,500

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott fastställa.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål på extra

stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 57,000 kronor. Av anslaget utgick

understöd till följande tre föreningar, nämligen nordvästra Skånes

orkesterförening, Gävleborgs läns orkesterförening och Norrköpings orkesterförening,

var och en med 18,500 kronor, varjämte till inspektion avsågs

ett belopp av 1,500 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att

anslagssumman skall ökas för att en fjärde orkesterförening, Uddevalla

orkesterförening, må kunna erhålla statsunderstöd till samma belopp som

de förutnämnda tre föreningarna.

Riksdagen vill ingalunda underkänna den stora kulturella betydelse,

som ligger i uppförandet av goda musikverk inför den stora publik, som

eljest näppeligen blir i tillfälle att åhöra sådana. Emellertid må erinras

om de betänkligheter, som vid flera tillfällen hos riksdagen givit sig tillkänna

gent emot en befarad, alltför stark ökning av detta anslag. Riksdagen

anser dessa betänkligheter alltjämt äga giltighet och har därför icke

funnit sig nu kunna medgiva den ifrågasatta anslagsökningen.

Riksdagen har till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande föreningars

och orkestrars verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 25

Folkbild
ningsåtgärder
i

övrigt.

s. 194 Kontrollera mot PDF

Folkbild
ningsåtgärder
i

(irrigt.

Abnorm
under
visningen.

194 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anslag, högst, 57,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl Maj:t kan finna gott fastställa.

Studielån.

229:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 224 och särskild proposition nr 334) har riksdagen — på sätt

riksdagen i särskild skrivelse nr 230 anmält —

dels till räntefria lån till underlättande av studiemöjligheterna för begåvade,

fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av skilda slag ävensom

till bestridande av vissa med låneverksamheten förbundna kostnader på

extra stat för år 1920 beviljat ett reservationsanslag av 150,000 kronor,

dels medgivit, att av det till dylika lån på extra stat för år 1919

anvisade reservationsanslaget av 100,000 kronor må bestridas jämväl de

motsvarande kostnader, som för låneverksamheten under sistsagda år

kunna uppstå,

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att för utdelning av ifrågavarande

lån utfärda reglemente i huvudsaklig enlighet med de grunder, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11

mars 1919 framlagts, med iakttagande dock av de jämkningar och tillägg,

som av riksdagen i berörda skrivelse angivits,

dels ock medgivit, att kostnaderna för den nämnd, som må komma att

handlägga ärenden rörande omförmälda lån, må gäldas av det under

åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga.

Abnormundervisningen.

230:o) Sedan 1914 års senare riksdag till understöd för utgivande av

en ordbok för dövstumma beviljat ett anslag av 5,000 kronor att på de

närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, utgå med

1,000 kronor årligen under fem år samt därav på extra stat för vart och

ett av åren 1915, 1917, 1918 och 1919 anvisats ett belopp av 1,000

kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 225) att av

förenämnda, redan beviljade anslag å 5,000 kronor anvisa på extra stat

för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet 1,000 kronor.

Riksdagen har av det utav 1914 års senare riksdag till understöd för

utgivande av en ordbok för dövstumma beviljade anslaget å 5,000 kronor

s. 195 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 195

anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående

beloppet 1,000 kronor.

231:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 226) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till understöd för utgivande under år 1920 av Tidning för dövstumma

beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 500 kronor,

att utgå enligt de närmare föreskrifter, liders Kungl. Maj:t kan finna skäl

meddela.

232:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har riksdagen

höjt det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda, nu 79,050 kronor, med 24,100 kronor till 103,150 kronor.

233:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har riksdagen

höjt det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, nu

14,800 kronor, med 5,800 kronor till 20.600 kronor.

234:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har

riksdagen

dels höjt det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda, nu 9,000 kronor, med 8,300 kronor till 17,300

kronor;

dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda anvisat på

extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 7,050 kronor, till förstärkande av det på

skolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget; samt

ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande vid skolan

under höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning.

235:6) Sedan 1918 års lagtima riksdag beviljat ett anslag av 450,000

kronor till uppförande av nybyggnad för hantverkskolan i Kristinehamn

för blinda samt därav anvisat dels på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag

ett belopp av 200,000 kronor, dels på extra stat för år 1919

såsom reservationsanslag ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 230) att av förutnämnda redan beviljade

anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

återstående beloppet, 50,000 kronor.

Riksdagen har av det beviljade anslaget till nybyggnad för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda anvisat på extra stat för år 1920 såsom

reservationsanslag återstående beloppet, 50,000 kronor.

Abnorm
nnder
Tisningen.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Abnorm
under
visningen.

196 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 231) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till tryckning av blindskrifter anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

237:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda

förslag (punkt 232) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, beviljat på extra stat för år 1920 till understöd åt blindlärarélever

och reseunderstöd åt blindlärare ett reservationsanslag av 1,200 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 233) att, för

beredande, under iakttagande av de kontrollföreskrifter, järnvägsstyrelsen

kan finna erforderliga, av nedsättning i resekostnaden till halva biljettpriset

åt person, som saknar ledsyn och som för utövning av sitt yrke färdas i

tredje klassens vagn å statens järnvägar eller å enskilda järnvägar, som

beviljat sådan nedsättning, ävensom åt sådan persons seende ledsagare,

anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Det är utan tvivel ett synnerligen behj ärtan svär t ändamål, som i Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avses. Den självförsörjning, som de

blinda, tack vare den utbildning de erhålla vid statens undervisningsanstalter

för blinda, numera äro i stånd att prestera, finner riksdagen värd

allt erkännande, och det är givetvis från det allmännas sida en skyldig

gärd av hänsyn till dessa olyckliga att söka bispringa dem i deras berömvärda

strävan att genom eget arbete förvärva sitt uppehälle. Om sättet

för ett bistånd från det allmännas sida i nu berörda avseende kunna emellertid

olika meningar råda, och riksdagen finner sig icke övertygad, att den

av Eders Kungl. Maj:t nu anvisade vägen är den lyckligaste. I och med att

vederbörliga kontrollföreskrifter uppenbarligen måste vara svåra att vidmakthålla,

inbjuder en anordning av den art, som nu ifrågasättes, lätt till

missbruk, och det kan i många fall vara omöjligt bedöma, huruvida ett

verkligt behov av ifrågavarande förmån föreligger eller icke. De lättnader,

som i förevarande avseende givetvis höra beredas blinda yrkesutövare,

synas riksdagen på ett mer ändamålsenligt och mer betryggande sätt kunna

åvägabringas genom sådana filantropiska föreningar och övriga förmedlingsanstalter,

vilka antingen redan hava till uppgift eller lätteligen kunna

utvidga sin verksamhet att sköta distribution och försäljning av blindas

arbeten samt inköp för blindas räkning av för dem nödvändiga arbetsmaterialer.

Riksdagen får alltså anmäla att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke vunnit riksdagens bifall.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Riksdagens skrivelse Nr S A.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 234) att

till understöd åt De blindas förening på extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp

av 35,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot den nu äskade anslagsförhöjningen

och har därför till understöd åt De blindas förening på extra

stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor att utgå

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

240:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 235) att, i

avbidan på proposition angående upprättande av en vårdanstalt för blinda

med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet på extra stat för år 1920

ett belopp av 720,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till

riksdagen avlåten proposition, nr 133, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag,

föreslagit riksdagen att dels av de utav 1914 års senare riksdag och 1916

års riksdag beviljade anslagen å tillhopa 568,350 kronor för uppförande av

byggnader för en vårdanstalt i Lund, avsedd för blinda med komplicerat

lyte, anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 418,350 kronor;

dels ock därutöver för samma ändamål ytterligare anvisa på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 301,650 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare

riksdag att för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård

för blinda med komplicerat lyte upprätta en för ändamålet erforderlig

vårdanstalt samt beviljade för uppförande av därför behövliga byggnader

med tillhörande anläggningar å ett av Lunds stad erbjudet tomtområde

ett anslag av 521,000 kronor. Sedermera beviljade 1916 års riksdag, på förslag

av Eders Kungl. Maj:t, utöver det för ändamålet redan beviljade anslaget

av 521,000 kronor, ytterligare ett belopp av 47,350 kronor för uppförande,

med vissa avvikelser från förut framlagd plan, av ovannämnda byggnader.

Härvid anförde riksdagen, att riksdagen, som icke velat motsätta sig

ovanberörda förändringar i den ursprungliga byggnadsplanen eller den av

Eders Kungl. Maj;t äskade anslagsökningen, emellertid ansett sig böra uttala

sin förväntan, att för ernående så vitt möjligt av en minskning i kostnadssumman

ytterligare inskränkningar måtte kunna vidtagas, utan att därigenom

de fördelar, som med anstaltens upprättande avsetts, komme att

äventyras.

Abnorm
under
visningen.

s. 198 Kontrollera mot PDF

Abnorm
under
visningen.

198 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då nu ytterligare medel till avsevärda belopp äskas för ändamålet,

har riksdagen väl med hänsyn till det trängande behovet av byggnadsföretagets

utförande ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Dock

vill riksdagen, i likhet med vad riksdagen år 1916 i ärendet yttrade, alltjämt

uttala sin förväntan, att för ernående så vitt möjligt av en minskning

i kostnadssumman inskränkningar måtte kunna vidtagas, utan att

därigenom de fördelar, som med anstaltens upprättande avsetts, komme

att äventyras.

Riksdagen har alltså,

dels av de utav 1914 års senare riksdag och 1916 års riksdag beviljade

anslagen å tillhopa 568,350 kronor för uppförande av byggnader

för en vårdanstalt i Lund, avsedd för blinda med komplicerat lyte, anvisat

på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 418,350 kronor;

dels ock därutöver för samma ändamål ytterligare anvisat på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 301,650 kronor.

241:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 236) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. anvisat på extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

242:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 237) får riksdagen anmäla, att riksdagen till resestipendier åt

föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (dövstumskolor,

blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, anvisat på extra stat för

år 1920 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 238) att, i avbidan

på proposition angående uppfostringsanstalter för vanartade och i

sedligt avseende försummade barn, beräkna för ändamålet en ökning för

år 1920 av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till nämnda

uppfostringsanstalter å 80,000 kronor med 104,000 kronor.

Likaledes har Eders Kungl. Maj:t i propositionen med förslag till tillläggsstat

till riksstaten för år 1919 under punkt 54 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition i enahanda ämne,

beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

104,000 kronor.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

199

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den

11 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 233, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt avseende försummade barn från dess nuvarande

belopp, 80,000 kronor, med 104,000 kronor till 184,000 kronor;

dels för beredande av ökat statsbidrag till ifrågavarande uppfostringsanstalter

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag å 104,000

kronor;

dels medgiva, att statsbidrag till omförmälda anstalter må från och

med år 1919 utgå enligt följande ändrade grunder:

a) till styrelse för skyddshem utgår till bestridande av kostnaderna

för varje på grund av lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn i skyddshemmet intaget barns vård ett

årligt statsbidrag av 200 kronor för den tid, skyddslingen vårdas i skyddshemmet;
b)

till barnavårdsnämnd utgår till betäckande av de för barns uppfostran

i enskilt hem eller barnhem eller under anställning i arbete, tjänst

eller yrke uppkomna kostnader, som på grund av nyssnämnda lags bestämmelser

skola bestridas av barnavårdsnämnd, för den tid barnet på

nämndens föranstaltande njuter sådan uppfostran, ett årligt statsbidrag av

80 kronor, om barnet vårdas i barnhem, och hälften av dessa kostnaders

belopp, dock ej över 50 kronor, om barnet är anförtrott åt enskilt hem

eller anställt i arbete, tjänst eller yrke;

dels ock medgiva, att från omförmälda förslagsanslag till uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn må till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för skyddshemsverksamheten

från och med den 1 juli 1919 tills vidare utgå ett belopp av

högst 1,500 kronor för år räknat.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran emot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, har

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt avseende försummade barn från dess nuvarande

belopp, 80,000 kronor, med 104,000 kronor till 184,000 kronor;

dels för beredande av ökat statsbidrag till ifrågavarande uppfostringsanstalter

anvisat på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag å 104,000

kronor;

dels medgivit, att statsbidrag till omförmälda anstalter må från och

med år 1919 utgå enligt följande ändrade grunder:

Abnorm
under
visningen.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nnuer a) till styrelse för skyddshem utgår till bestridande av kostnaderna för

Tisningen. varje på grund av lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende

försummade barn i skyddshemmet intaget barns vård ett årligt

statsbidrag av 200 kronor för den tid, skyddslingen vårdas i skyddshemmet;

b) till barnavårdsnämnd utgår till betäckande av de för barns uppfostran

i enskilt hem eller barnhem eller under anställning i arbete, tjänst

eller yrke uppkomna kostnader, som på grund av nyssnämnda lags bestämmelser

skola bestridas av barnavårdsnämnd, för den tid barnet på

nämndens föranstaltande njuter sådan uppfostran, ett årligt statsbidrag

av 80 kronor, om barnet vårdas i barnhem, och hälften av dessa kostnaders

belopp, dock ej över 50 kronor, om barnet är anförtrott åt enskilt

hem eller anställt i arbete, tjänst eller yrke;

dels ock medgivit, att från omförmälda förslagsanslag till uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn må till

arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för skyddshemsverksamheten

från och med den 1 juli 1919 tills vidare utgå ett belopp av

högst 1,500 kronor för år räknat.

Deri tekniska undervisningen m. m.

Deri tekniska undervisningen.

Den tekniska 244:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 239) att

undgenSniD dels, med förklarande att den nuvarande professuren i oorganisk och

elektrokemi vid tekniska högskolan skall och med ingången av år 1920 förvandlas

till en professur i teoretisk och elektrokemi samt att den nuvarande

professuren i organisk och analytisk kemi vid högskolan skall från och

med samma tidpunkt förvandlas till en professur i organisk kemi, å ordinarie

stat för högskolan uppföra en ny professur i oorganisk kemi med

enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga professorsbefattningar

vid högskolan, och med skyldighet för tjänstens innehavare att

vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels förklara, att nuvarande professuren i ångmaskinlära vid högskolan

skall från och med ingången av år 1920 förvandlas till en professur i

ångteknik;

dels höja det å ordinarie stat för högskolan uppförda anslaget åt ett

biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet så
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som professor från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 2,000 kronor

till 4,000 kronor;

dels i avseende å avlöningen för det å högskolans ordinarie stat uppförda

kvinnliga skrivbiträdet vidtaga den ändringen, att i stället för avlöning

å 1,600 kronor, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550

kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera

å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år, uppföres en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å

200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av ålderstillägget

100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar, med skyldighet

för befattningens innehavare att vara underkastad de villkor och

bestämmelser, vilka kunna komma att utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;
dels

å ordinarie stat för högskolan uppföra en ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning

med en avlöning av 1,600 kronor, därav 1,100 kronor lön,

300 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt

till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och

15 år, skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar, ävensom med skyldighet för befattningens innehavare

att vara underkastad de villkor och bestämmelser, vilka komma att

utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;

dels å ordinarie stat för högskolan uppföra ytterligare en laboratorievaktmästare

med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för

övriga laboratorievaktmästarbefattningar vid högskolan, och med skyldighet

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels vid bifall till vad senast föreslagits besluta, att vederbörande i

staten nu förekommande anmärkning 1 rörande laboratorievaktmästarnas

fördelning på särskilda avdelningar av högskolan skall erhålla följande

ändrade lydelse: »Av laboratorievaktmästarna äro tre anställda vid kemiska

laboratoriet, två vid bergsskolan, tre vid elektrotekniska och fysiska laboratorierna

samt tre vid mekaniska laboratorierna»;

dels ock för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans

ordinarie stat, så vitt de avse ändring i anslagsbelopp eller uppförande av

nya anslag, ävensom för beredande av ökad avlöning åt de å tekniska högskolans

stat uppförda vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

höja högskolans ordinarie stat från dess nuvarande belopp, 387,800

kronor, med 22,350 kronor till 410,150 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början uppförande å tekBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 26

Den tekniska

undervisnin
gen.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

niska högskolans stat av en ny professur i oorganisk kemi. Riksdagen

finner tillfyllestgörande skäl vara förebragta för en anordning, varigenom

hithörande betydelsefulla vetenskapsgrenar erhålla ytterligare en representant

vid högskolan, och har bifallit förslaget i denna del.

Förslaget om den ändrade benämningen av professuren i ångmaskinlära

till professur i ångteknik har riksdagen ävenledes bifallit likasom förslaget

om höjning av arvodet åt ett biträde för uppehållande av en del

av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.

Uppförande å stat av en ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning av första

graden anser riksdagen av omständigheterna påkallat; i avseende å avlöningen

åt såväl detta biträde som den å högskolans stat redan uppförda

biträdesbefattningen vill riksdagen erinra om sin förut avlåtna skrivelse

beträffande lönereglering för de kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna inom

vissa grenar av statsförvaltningen i allmänhet.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya laboratorievaktmästaretjänsten

och därav föranledd ändring i staten bär riksdagen jämväl godtagit.

Den höjning av staten, som betingas av ökad avlöning åt vaktmästare

m. fl., är att betrakta som en konsekvens av 1918 års lagtima riksdags

beslut ifråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels, med förklarande att den nuvarande professuren i oorganisk och

elektrokemi vid tekniska högskolan skall från och med ingången av år

1920 förvandlas till en professur i teoretisk och elektrokemi samt att den

nuvarande professuren i organisk och analytisk kemi vid högskolan skall

från och med samma tidpunkt förvandlas till en professur i organisk kemi,

å ordinarie stat för högskolan uppfört en ny professur i oorganisk kemi

med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga professorsbefattningar

vid högskolan, och med skyldighet för tjänstens innehavare

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels förklarat, att nuvarande professuren i ångmaskinlära vid högskolan

skall från och med ingången av år 1920 förvandlas till en professur i

ångteknik;

dels höjt det å ordinarie stat för högskolan uppförda anslaget åt ett

biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom

professor från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 2,000 kronor

till 4,000 kronor;

dels i avseende å avlöningen för det å högskolans ordinarie stat uppförda

kvinnliga skrivbiträdet vidtagit den ändringen, att i stället för avlö
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ning å 1,600 kronor, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550

kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte rätt till två ålderstillägg, vart- gen.

dera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år, uppförts en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å

200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av ålderstillägget

100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar, med skyldighet

för befattningens innehavare att vara underkastad de villkor och

bestämmelser, vilka kunna komma att utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;
dels

å ordinarie stat för högskolan uppfört cn ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning

med en avlöning av 1,600 kronor, därav 1,100 kronor lön,

300 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt

till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och

15 år, skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar, ävensom med skyldighet för befattningens innehavare

att vara underkastad de villkor och bestämmelser, vilka kunna

komma att utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;

dels å ordinarie stat för högskolan uppfört ytterligare en laboratorievaktmästare

med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga

laboratorievaktmästarbefattningar vid högskolan, och med skyldighet att

vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels i anledning härav beslutat, att vederbörande i staten nu förekommande

anmärkning 1 rörande laboratorievaktmästarnas fördelning på

särskilda avdelningar av högskolan skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Av laboratorievaktmästarna äro tre anställda vid kemiska laboratoriet,

två vid bergsskolan, tre vid elektrotekniska och fysiska laboratorierna samt

tre vid mekaniska laboratorierna» ;

dels och för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans

ordinarie stat, ^å vitt de avse ändring i anslagsbelopp eller uppförande av

nya anslag ävensom för beredande av ökad avlöning åt de å tekniska högskolans

stat uppförda vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

höjt högskolans ordinarie stat från dess nuvarande belopp, 387,800

kronor, med 22,350 kronor till 410,150 kronor.

245:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 240) att för

tekniska högskolan anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 23,040 kronor, att för nedan angivna ändamål utgå med högst

följande belopp:

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska

undervisningen.

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av bygg
-

naderna in. m..............................................

................ kronor

1,000

—

förhöjning av sekreterarens arvode...............

................ >

1,000

>

» » kamrerarens » ............

................ »

1,000

arvode åt en speciallärare i teknisk kemi ...

................ »

1,200

—

* » 5 » i skogsskötsel.......

600

—

» » » » i bokföring...........

................ »

750

—

»

* * » » i fotografi..............

*

500

—

» » » » i elektroteknik....

»

4,000

—

»

extra arbetshjälp vid biblioteket.......................

................ »

1,500

—

*

arvode åt en vaksmästare...................

*

1,570

—

7>

» » » maskinist .....................................

1,865

—

>

» > två portvakter.....................................

................ »

300

—

>

> » en vaktmästare, tillika preparator..

»

2,160

—

arvoden åt extra laboratorievaktmästare..

5,595

—

tillhopa kronor

23,040

—

De av Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagna anslagsposter

äro till största delen till sina belopp enahanda med vad av 1918

års lagtima riksdag beviljades på extra stat för år 1919. I de fall, där

någon ändring icke vidtagits, har riksdagen bifallit samma belopp jämväl

för år 1920.

Ändrade eller nya anslagsposter äro dels arvode åt en speciallärare i

elektroteknik å 4,000 kronor dels arvoden åt extra laboratorievaktmästare

å 5,595 kronor. Till förstnämnda ändamål har under de senare åren beviljats

på extra stat ett belopp av 3,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen

till 4,000 kronor har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Vad angår anslagsposten å 5,595 kronor till arvoden åt extra laboratorievaktmästare,

må erinras, att högskolans styrelse till anställande av laboratorer

och assistenter ävensom till ökad vaktbetjäning och biträde vid laboratoriernas

skötsel begärt uppförande på tilläggsstat för år 1919*av ett belopp av

21,000 kronor och på extra stat för år 1920 ett belopp av 25,000 kronor.

Departementschefen har endast ansett dessa krav i vad de angå ökad vaktbetjäning

för år 1920 i viss mån förtjäna beaktande, i vilket avseende

föreslås ovanberörda belopp av 5,595 kronor (arvoden åt tre laboratorievaktmästare),

men icke funnit sig kunna under förhandenvarande förhållanden

tillmötesgå önskningarna om ökat biträde i form av särskilda laboratorer

och assistenter. Riksdagen har bifallit vad Eders Kungl. Maj:t

härutinnan föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla,

s. 205 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

205

att riksdagen för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 23,040 kronor, att för nedan angivna ändamål

utgå med högst följande belopp:

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av bygg
-

naderna m. m.................................................................. kronor 1,000: —

» förhöjning av sekreterarens arvode.................................... » 1,000: —

» > » kamrerarens > .................................... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i teknisk kemi...................... » 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel........................ » 600: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring......................... » 750: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi ........................... » 500: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik........................ » 4,000: —

» extra arbetshjälp vid biblioteket...................................... > 1,500: —

» arvode åt en vaktmästare ................................................. » 1,570: —

» » » » maskinist...................................................... » 1,865: —

» » * två portvakter...................................................... » 300: •—

» * »en vaktmästare, tillika preparator ............ » 2,160: —

» arvoden åt extra laboratorievaktmästare ........................ » 5,595: —

tillhopa kronor 23,040

246:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 241) att för

tekniska högskolan anvisa på extra stat för år 1920

dels till samlingar och laborationer ett förslagsanslag, högst 75,000

kronor;

dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. ett förslagsanslag,

högst 250,000 kronor;

dels ock till inköp av maskiner, apparater m. m. för de nya laboratoriernas

utrustning ett reservationsanslag å 300,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält, har riksdagen

för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1920

dels till samlingar och laborationer ett förslagsanslag, högst 75,000

kronor;

dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. ett förslagsanslag,

högst, 250,000 kronor;

dels ock till inköp av maskiner, apparater m. m. för de nya laboratoriernas

utrustning ett reservationsanslag å 300,000 kronor.

Den tekniska

undervisningen.

247:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 242) att utöver

för ändamålet av riksdagen tidigare beviljat anslag å 1,128,000 kronor

s. 206 Kontrollera mot PDF

Den tekniska

undervisnin
gen.

206 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola

för kemisk teknologi bevilja ett belopp av 2,333,000 kronor samt

därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp

av 1,233,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 101) anmält, har riksdagen

utöver för ändamålet av riksdagen tidigare beviljat anslag å 1,128,000

kronor till uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans

fackskola för kemisk teknologi beviljat ett belopp av 2,223,000 kronor

samt därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett

belopp av 1,123,000 kronor.

248:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 243) att dels

å ordinarie stat för Chalmers tekniska institut uppföra en ny professur i

elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska

maskinkonstruktioner med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade

för övriga professorsbefattningar vid institutet, och med skyldighet för

tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels för berörda ändamål ävensom för beredande av ökad avlöning åt

de i staten för institutet uppförda vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare öka institutets ordinarie stat med ett belopp av 10,850

kronor, eller alltså från 174,550 kronor till 185,400 kronor;

dels medgiva, att det till ifrågavarande nya professorsbefattning hörande

ålderstillägg må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisa:

till förstärkande av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett förslagsanslag,

högst 40,000 kronor,

till utrustning av de fysiska och kemiska laboratorierna samt de mineralogiska

och byggnadstekniska samlingarna vid institutet, utav förut

för ändamålet beviljade anslag å 30,000 kronor, såsom reservationsanslag

återstående beloppet, 15,000 kronor,

till förstärkande av de i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett förslagsanslag, högst

14.000 kronor, samt

till omläggning av institutets värmeledning ett reservationsanslag av

37.000 kronor.

Förslaget om inrättande av en ny professur i elektroteknik vid Chal
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mers tekniska institut bär riksdagen funnit vill motiverat och sålunda bifallit

förslaget i denna del.

Den för beredande av ökad avlöning åt vaktmästare in. fl. förordade

anslagshöjningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut

i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Vad angår det föreslagna förstärkningsanslaget till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter, må erinras, hurusom Eders Kungl. Maj:t i annat

sammanhang föreslagit dels ett belopp av 22,000 kronor till täckande av

en vid 1918 ars slut beräknad brist i den ordinarie anslagsposten till berörda

ändamål, dels ett belopp av 20,000 kronor till förstärkning under

år 1919 av ifrågavarande anslag. Riksdagen, som i sin skrivelse nr 8 B

afgående anslag å tilläggsstat för år 1919 anmäler, att riksdagen anvisat

sistnämnda två belopp, har av enahanda skäl, som föranlett riksdagen att

i andra fall vidtaga nedsättningar av utav Eders Kungl. Maj:t för motsvarande

ändamål föreslagna belopp, ansett sig böra även i förevarande

avseende företaga en minskning av anslaget för år 1920. Riksdagen finner

det föreslagna förstärkningsanslaget böra begränsas till 35,000 kronor.

Beträffande det föreslagna anslaget å 37,000 kronor till omläggning

av institutets värmeledning vill riksdagen erinra, att, på sätt av statsrådsprotokollet

framgår, två anbud föreligga, det ena å 33,500 kronor och det

andra å 35,750 kronor, båda avgivna i augusti år 1918. Med hänsyn till

de gynnsammare konjunkturer, som kunna förväntas inträffa under år

1920, anser riksdagen tillfyllest, därest nu för ändamålet beviljas ett belopp

av 33,500 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts i förevarande punkt framställda förslag, anmäler alltså,

att riksdagen

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska institut uppfört en ny professur

i elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska

maskinkonstruktioner med enahanda avlöningsförmåner, som äro

stadgade för Övriga professorsbefattningar vid institutet, och med skyldighet

för tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels för berörda ändamål ävensom för beredande av ökad avlöning åt

de i staten för institutet uppförda vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare ökat institutets ordinarie stat med ett belopp av 10,850

kronor, eller alltså från 174,550 kronor till 185,400 kronor;

dels medgivit, att det till ifrågavarande nya professorsbefattning hö
-

l)en tekniska

undervisningen.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Den tekniska

undervisnin
gen.

208 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

rande ålderstillägg må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisat:

till förstärkande av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett förslagsanslag,

högst, 35,000 kronor,

till utrustning av de fysiska och kemiska laboratorierna samt de mineralogiska

och byggnadstekniska samlingarna vid institutet, utav förut för

ändamålet beviljat anslag å 30,000 kronor, såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 15,000 kronor,

till förstärkande av de i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett förslagsanslag, högst,

14,000 kronor, samt

till omläggning av institutets värmeledning ett reservationsanslag av

33,500 kronor.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 244) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,325 kronor, att utgå

till följande ändamål med högst nedan angivna belopp:

för höjning av betjäningens avlöning................................. kronor

» » » underlärarnas » ................................ *

» » » anslaget för den extra ordinarie undervisningen.

................................................. *

» » » anslaget till belysning .............................. 8

» » » anslaget till inventariers anskaffande och

underhåll .................................................. »

» » » anslaget till undervisningsmateriell......... »

» » » anslaget till diverse utgifter.................... »

såsom bidrag till avlöning åt en vaktmästare

446:

9,905:

260:

750:

1,000

1,750

2,800

414

tillhopa kronor 17,325

under villkor att Stockholms stad för år 1920, utöver förut anslagna

medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget.

250:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 245) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat upp
-

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

fördel avlöningsförmåner åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,

med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan

samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare

inom denna avdelning, beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 4,600 kronor, med beräknande att till denna lönereglering bidrag

lämnas av Sjöstedtska fonden med ett belopp av 480 kronor, samt under

villkor att Stockholms stad för ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp

som statsanslaget.

251 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 246) att

dels för den elektrotekniska fackskolan i Västerås godkänna följande

ordinarie stat för år 1920:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

j

Anmärkningar.

5,000

2,500

7,500

3,900

1,900

5,800

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1,950

950

2,900

| med 500 kronor och efter

j 10 är med ytterligare 500

1 kronor.

—

—

600

(Efter 3 år kan lönen höjas

900

550

1,450

850

med 100 kronor, efter

6 år med ytterligare 100

kronor och efter 9 år

med än ytterligare 100

kronor.

—

—

1,450

—

—

5,000

—

—

1,000

—

—

2,000

—

—

2,000

—

—

250

—

—

1,500

—

—

900

—

2,100

200

—

—

35,500

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri

bostad eller ersättning därför)..............

1 lektor .............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1920)...

Till bokförings- och skrivbiträde åt rektor

1 vaktmästare.......................................

1 maskinist och eldare, bidrag till avlöningen,

arvode .............................................

1 laboratorievaktmästare, bidrag till avlöningen,

arvode .............................................

Till lyshållning, uppvärmning m. m.......

» bibiotek .....................................

» samlingar och undervisningsmateriell

» laborationer: materialier och diverse..

> arvode till skolläkare ....................

» tryckningskostnader, skrivmaterialier m. m.

» arvoden åt extra lärare under vårterminen

1920............................................

i arvoden åt extra lärare under höstterminen

1920............................................

» övningar i lantmäteri

Summa

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,

anvisas åt vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sarnl. Nr 8 A. 27

Den tekniska

undervisnin
gen.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska, för år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt

undervisnin- bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda

gen. värde, skall det ankomma på Kung! Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som

för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning

av elektrisk: ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i

tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918

angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

(Sv. förf.-saml. 1918 nr 836).

skojande såsom villkor för de i staten upptagna arvodena till en maskinist

och eldare samt en laboratorievaktmästare gälla, att Västerås stad

förbinder sig att till bemälde befattningshavare, så länge dessa äro anställda

vid såväl statens som stadens läroanstalter, utbetala så stort arvode, att

deras sammanlagda löneförmåner uppgå till minst samma belopp, som är

fastställt för de till den så kallade B-gruppen hörande vaktmästare, dock

med avdrag, motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande avgifter för

egen pensionering;

dels till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

m. in. för nämnda skola anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 25,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga

att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat,

som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning

och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke

överskridas.

1918 års lagtima riksdags beslut om inrättande av en elektroteknisk

fackskola i Västerås innebar, att sagda skola skulle begynna sin verksamhet

med läsåret 1919—1920, under vilket skolan alltså skulle omfatta en första

årsklass. Med början av höstterminen 1920 skall följaktligen skolans

andra och sista årsklass upprättas och skolans ordinarie stat i så gott som

hela sin omfattning bliva gällande, vilket innebär dels en ökning av antalet

ordinarie lärarkrafter, dels ock en ökning av utgifterna å övriga i

staten uppförda anslagsposter.

Vad beträffar de å omförmälda statförslag uppförda befattningshavare

må erinras, att där äro upptagna viss vaktbetjäning, med avlöningar

till samma belopp, som numera tillkomma motsvarande befattningshavare

vid andra statens verk och inrättningar. För nämnda vaktbetjäning har

Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang — i visst fall under närmare angiven

förutsättning — för år 1919 föreslagit tillfälligt lönetillägg till ett

belopp av sammanlagt 400 kronor att utgå på tilläggsstat för samma år.

Vad Eders Kungl. Maj:t i nu berörda hänseenden föreslagit, har icke mött

någon erinran från riksdagens sida.

Vidkommande övriga i statförslaget upptagna anslagsposter har riks
-

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

liikadayens skrivelse Nr 8 A.

dagen allenast fäst sig vid den till lyshållning, uppvärmning m. m. uppförda

posten å 5,000 kronor. För detta ändamål hade ursprungligen beräknats

ett belopp av 3,000 kronor. Enär, enligt vad riksdagen har sig

bekant, skolans nybyggnad nyligen blivit färdig och någon erfarenhet om

bränsleåtgången icke kan vara förhanden, har riksdagen icke ansett sig

höra på ifrågavarande anslagspost företaga en sådan nedsättning, vilken

eljest till äventyrs kunde vara befogad.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot det

föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels för den elektrotekniska fackskolan i Västerås godkänt följande

ordinarie stat för år 1920:

1 rektor (förutom av kommu- nen bekostad fri bostad eller

ersättning därför) ............

Lön.

Tjänstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

Anmärkningar.

5,000

2,500

7,600

1 lektor..............

3,900

1,950

1,900

950

6,800

2,900

600

1,160

850

Efter 5 år kan lönen

1 lektor (fr. o. m. den 1 juli 1920)

Till bokförings- och skrivbiträde

åt rektor ..................

höjas med 600 kronor och

efter 10 år med ytterli- gare 600 kronor.

f Efter 3 år kan lönen

höjas med 100 kronor, ef- ter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9

år med än ytterligare 100

kronor

1 vaktmästare .................

1 maskinist och eldare, bidrag

till avlöningen, arvode ..

900

650

1 laboratorievaktmästare, bidrag

till avlöningen, arvode ...

1,450

6,000

Till lyshållning, uppvärmning

m. m............................

» bibliotek .....................

1,000

2,000

2,000

250

1,500

900

» samlingar och undervisnings- materiell .................

d laborationer: materialier och

diverse ..................

n arvode till skolläkare.........

> tryckningskostnader, skriv- materialier m. m.............

» arvoden åt extra lärare un- der vårterminen 1920.......

» arvoden åt extra lärare un- der höstterminen 1920 ....

_

2,100

» övningar i lantmäteri .....

—

—

200

Summa

—

35,500

I)en tekniska

undervisnin
gen
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Den tekniska

undervisnin
gen.

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,

anvisas åt vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 160 kronor samt för lyse 25 kronor

för år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt

bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan

sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag,

som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig

maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall själv

bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar

lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

(Sv. förf.-saml. 1918 nr 836).

skelande såsom villkor för de i staten upptagna arvodena till en maskinist

och eldare samt en laboratorievaktmästare gälla, att Västerås stad

förbinder sig att till bemälda befattningshavare, så länge dessa äro anställda

vid såväl statens som stadens läroanstalter, utbetala så stort arvode, att

deras sammanlagda löneförmåner uppgå till minst samma belopp, som är

fastställt för de till den så kallade B-gruppen hörande vaktmästare, dock

med avdrag, motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande avgifter

för egen pensionering;

dels till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

in. m. för nämnda skola anvisat på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 25,000 kronor;

dels ock medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga

att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra

stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra

minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet

icke överskridas.

252:o). Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 247) att

dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro godkänna

följande ordinarie stat för år 1920:

s. 213 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

213

Lön.

Kronor.

Tjänstgö-

ringspen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad

2,500

7,500

eller ersättning härför) ....................................

5,000

—

—

1 lektor (förutom ålderstillägg).............................

3,900

—

1,900

1 6,800

—

9 lektorer (förutom ålderstillägg)...........................

35,100

—

17,100

-

1 62,200

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920)..................

1,950

—

950

—

2,900

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920)..................

1,960

—

950

—

2,900

—

1 vaktmästare......................................................

O

0

01

— |

660

—

ä 1,150

—

1 maskinist och eldare..........................................

1,100

—

650

—

2 1,750

—

1 laboratorievaktmästare (från och med (len 1 juli

325

875

1920)...............................................................

550

—

— s

—

Till arvoden åt extra lärare vårterminen 1920 för 160

15,000

veckotimmar ...............................................

—

—

—

—

» arvoden åt extra lärare höstterminen 1920 för

7,800

99 veckotimmar.............................................

—

—

» bokförings- och skrivbiträde åt rektor..................

—

—

—

—

900

—

> övningar i lantmäteri ....................................

—

—

—

—

600

—

» föredrag om arbetarskydd och hygien..................

—

—

—

—

400

—

» skolläkare ................................................

—

—

—

—

700

—

s bibliotek .....................................................

—

—

—

—

1,500

—

» samlingar och undervisningsmateriell..................

—

—

—

—

2,500

—

s verkstaden för materialier och diverse..................

—

—

—

1,000

—

» laborationer..................................................

—

—

—

—

4,000

—

r tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier

2,000

m. m.........................................................

» lyshållning, uppvärmning m. m........................

—

—

—

—

17,650

—

Summa kronor

—

1-

|

—

129,325

—

Den tekniska

undervisnin
gen,

l Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. .

* Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter 9 ar med

in ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt mej bränsle och elektriskt ljus, där

sädant anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle

160 kronor samt för lyse 26 kronor för år. Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad

med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet,

att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna

bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär

allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt

skall ifråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3

av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med ar 1919 för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska

undervisnin
gen.

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt inå äga

att beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie

personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari 1919

avlåtna propositionen (nr 2) med förslag till tilläggsstat till riksstaten för

år 1919 under respektive punkterna 60 och 61 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen

D O

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren samt maskinisten

och eldaren vid tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i

Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 650

kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren samt med 250 kronor

till maskinisten och eldaren; samt

att till täckande av dels under år 1917 uppkommen brist i den för

tekniska elementarskolan i Örebro för sagda år gällande staten, dels ock

för år 1918 beräknad brist i nämnda skolas stat anvisa på tilläggsstat för

år 1919 ett förslagsanslag, högst, 9,406 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling dessutom förehaft

fyra särskilda motioner väckta, två inom första kammaren (nr 45 och 46)

och två inom andra kammaren (nr 215 och 216), av vilka motioner I: 45

och II: 215 samt I: 46 och II: 216 äro sinsemellan likalydande.

I de båda sistnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen, utöver

av Eders Kungl. Maj:t äskade medel, måtte för tekniska gymnasiets i

Örebro utvidgning från och med hösten 1919 med en fjärde parallellavdelning

och en i samband därmed inrättad tekniskt merkantil linje

bevilja

a) på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 4,000 kronor, och

b) på extra stat för år 1920 ett anslag av 12,000 kronor.

I motionerna I: 45 och II: 215 har föreslagits, att riksdagen för att

bereda lärjungarna vid det blivande tekniska gymnasiet i Örebro större

frihet i valet mellan gymnasiets tre linjer, än de skulle få enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag, måtte höja det i Eders Kungl. Maj:ts förslag till

stat för tekniska gymnasiet i Örebro för år 1920 upptagna anslaget till

arvoden åt extra lärare för höstterminen nämnda år från 7,800 kronor till

8,000 kronor.

Över de i oinförmälda motioner framlagda förslag har riksdagens

vederbörande utskott i vederbörlig ordning införskaffat skolöverstyrelsens

yttrande. I avseende å lydelsen av detta yttrande tillåter sig riksdagen

hänvisa till statsutskottets utlåtande nr 42.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

215

Som de i motionerna I: 4f> och II: 218 framlagda förslagen avse

själva organisationen av ifrågavarande läroanstalt, anser sig riksdagen böra

först yttra sig härom.

Enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen

av den lägre tekniska undervisningen skulle den tekniska elementarskolan

i Örebro ombildas till ett tekniskt gymnasium, vars första årsklass skulle

upprättas från och med höstterminen 1919. Jämsides med att det tekniska

gymnasiet sålunda successivt komrae till stånd, skulla den tekniska

elementarskolan försvinna. Med hänsyn till det stora antalet elever vid

gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning i parallellavdelningar

samt av en viss differentiering av den mera allmänt lagda tekniska

undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras

på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt-teknisk och en elektroteknisk,

varjämte en förstärkning av språkundervisningen och särskilt den merkantila

undervisningen skulle komma till stånd. Bland inträdesfordringarna,

sådana de förelågo för riksdagens prövning och från riksdagens sida lämnades

utan erinran, var ej upptaget krav på särskilda språkkunskaper.

Ifrågavarande motioner innebära nu en utvidgning av det tekniska

gymnasiet i Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt

merkantil linje, avsedd att åt dess elever bereda ett större mått av teknisk

merkantil utbildning än som skall givas åt gymnasiets alla elever. Det

har härvid gjorts gällande, att motionärernas förslag allenast innebära en

utveckling av den beslutade organisationen och ingalunda åsyfta något sönderbrytande

eller upprivande av det beslut, som av 1918 års riksdag fattades

beträffande ifrågavarande läroanstalt. Dessa synpunkter kunna enligt

riksdagens mening tillmätas ett visst berättigande, så till vida som förslagen

avse en sådan jämkning i gällande undervisningsplan, som icke länder

till förfång för den tekniska undervisningen och den läggning, densamma

bör i förevarande gymnasium äga.

Beträffande den tekniska läroanstalten i Örebro vill riksdagen erinra,

hurusom densamma i sällsynt grad vunnit industriens och de praktiska intressenas

sympatier, och att en mera fri och av alltför snäva former obunden

utveckling av skolan utan tvivel torde lända till fromma för just de

syften, denna skola har att fylla, Den särställning, Örebroskolan tillförne

haft och varigenom den förstått att tillvinna sig allmänt förtroende, bör

den enligt riksdagens förmenande i möjligaste mån bibehålla i det nya

systemet. Riksdagens ovanberörda beslut om undervisningens differentiering

på tre parallella linjer vid ifrågavarande läroanstalt innebar jämväl,

att skolan skulle komma att i den nya organisationen erhålla en något avvikande

form i förhållande till andra tekniska gymnasier.

Den tekniska

undervisnin
gen.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Den tekniska

undervisnin
gen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vad särskilt beträffar det i motionen omförmälda förslaget till undervisningsplan

för det tekniska gymnasiet, vill riksdagen vidare allenast erinra

om den av skolöverstyrelsen meddelade upplysningen, att undervisningsplanen

ännu icke är slutligt fastställd och att den även i sitt slutgiltiga

skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt individuella

och lokala önskningar.

Om riksdagen sålunda i förevarande motioner ej vill se ett uttryck för ett

frångående av fjolårets riksdagsbeslut beträffande ifrågavarande läroanstalt

utan snarare ett steg i riktningen att föra läroanstalten framåt till undervisningens

och det allmännas båtnad, anser sig riksdagen dock icke under

förhandenvarande förhållanden kunna bifalla de förslag, som i motionerna

avses. Den nya av 1918 års riksdag beslutade omorganisationen av skolan

har ännu ej börjat träda i verksamhet, och någon erfarenhet om den

nya anordningens ändamålsenlighet och dess möjlighet för anpassning till

ytterligare utveckling kan följaktligen icke föreligga. Att redan innan läroanstalten

börjat arbeta under sina nya former besluta en ändring i densammas

organisation, finner riksdagen mindre välbetänkt. Härtill komma

vidare de uppslag, som av skolöverstyrelsen i dess ovanberörda utlåtande

gjorts, nämligen dels tanken på huruvida någon eller några av gymnasiets

parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande fackskolor med

tvåårig lärokurs liksom övriga fackskolor, dels ock beredande åt den tekniska

läroanstalten i Örebro av en särställning, som kunde möjliggöra dess

fortsatta utbildning till en slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning

mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Aven har den

tanken varit uppe, att vid sidan av det nuvarande tekniska gymnasiet i

Örebro kunde anordnas en tvåårig teknisk fackskola för viss industrigren.

I betraktande av vad sålunda förekommit, har riksdagen ej ansett’sig

böra taga en definitiv ståndpunkt till dessa olika förslag, men då riksdagen

är övertygad, att en fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste

lända till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för

den svenska industrien samt för övrigt torde nödvändiggöras av det stora

antalet inträdessökande, har riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla, det Eders Kungl. Maj:t, i samband med den pågående utredningen

beträffande det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,

ville särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet

i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning

eller på annan väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen övergår härefter till det av Eders Kungl. Maj:t framlagda

statförslaget för ifrågavarande läroanstalt för år 1920, därvid må erinras,

hurusom i detsamma upptagits en post å 7,800 kronor till arvoden åt

extra lärare höstterminen 1920 för 99 veckotimmar. Ovan omförmälda

motioner I: 45 och II: 215 avse en höjning av denna post till 8,000

kronor för beredande av möjlighet för eleverna till större frihet vid val

mellan gymnasiets tre linjer. Riksdagen, som icke kunnat finna ett bifall

till detta förslag innebära någon rubbning av skolans hittills av riksdagen

beslutade organisation och anser goda skäl vara förebragta till stöd för

förslaget, har följaktligen för sin del biträtt detsamma.

A statförslaget äro vidare uppförda anslag till viss vaktbetjäning och

har dessutom för två befattningshavare föreslagits lönetillägg för år 1919

att utgå på tilläggsstat för samma år. Riksdagen har bifallit vad i dessa

hänseenden föreslagits. Framställningen om anslag till täckande av brist

i elementarskolans räkenskaper till belopp av sammanlagt 9,406 kronor

har riksdagen ävenledes ansett sig böra bifalla. Sina beslut i senast angivna

hänseenden anmäler riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

I anslagsposten till lyshållning, uppvärmning in. m., har föreslagits

en höjning från nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 17,550 kronor. Riksdagen

anser, i anslutning till vad riksdagen i andra motsvarande fall

beslutat, denna anslagspost böra kunna begränsas och har bestämt densamma

till 15,000 kronor. I övrigt har riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen får alltså

ej mindre anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Majt:s

ovanberörda framställning ävensom omförmälda motioner nr 45 och nr

215,

dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro

godkänt följande ordinarie stat för år 1920:

l)en tekniska

undervisnin
gen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska

rndervienin
gen.

......■■ - ■■ ------------- - —

—

Tjänst-

Lön

görings-

Summa

penningar

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad eller er-

sättning härför)......................

5,000

—

2,500

—

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg)...............

3,900

—

1,900

—

15,800

—

9 lektorer (förutom ålderstillägg)...............

35,100

—

17,100

—

152,200

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...........

1,950

—

950

—

2,900

—

1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...

1,950

—

950

—

2,900

—

1 vaktmästare .......................

900

—

550

—

3 1,450

—

1 maskinist och eldare ...................................................

1,100

—

650

—

31,750

—

1 laboratorievaktmästare (från och med den 1 juli 1920)

550

—

325

—

875

—

Till arvoden åt extra lärare vårterminen 1920 för 160 vecko-

timmar .................................................................

—

—

—

—

15,000

—

» arvoden åt extra lärare höstterminen 1920 för 99 vecko-

timmar ......................

—

—

—

—

8,000

—

» bokförings- och skrivbiträde åt rektor.................

—

—

—

—

900

—

» övningar i lantmäteri.......................................

—

—

—

—

600

—

> föredrag om arbetarskydd och hygien............

—

—

—

—

400

—

» skolläkare .............................

—

—

—

—

700

—

» bibliotek ..........................

—

—

—

—

1,500

—

» samlingar och undervisningsmateriell ................

—

—

—

—

2,500

—

» verkstaden för materialier och diverse ........................

—

—

—

—

1,000

—

» laborationer ...........................................................

—

—

—

—

4,(XX)

—

» tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m. m......

—

—

—

—

2,000

—

» lyshållning, uppvärmning m. m.................................

—

—

—

—

15,000

—

Summa kronor

—

—

—

—

126,975

—

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter 9 år med

än ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt bränsle och elektriskt ljus, där sådant

anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 150

kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med

värma men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den

icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kung! Maj:t att efter omständigheterna

bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmanen av lyse innebär allenast

rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter

lyse, skall själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3 av kung! kungörelsen den 1 november 1918 angående

avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

(Sv. F. S. 1918 nr 836).

dels medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga att

beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal,

å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas;

s. 219 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 219

än även i anledning: av omförmälda motioner nr 4(i och nr 216,

angående utvidgning av det tekniska gymnasiet i Örebro med en fjärde

parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil linje, anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes i samband med den pågående utredningen beträffande

det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,

särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet i Örebro

lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning eller på

annan väg, ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda.

253:o). Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 248) att

dels besluta, att en husbyggnadsfackskola skall från och med den 1

juli 1920 upprättas i Malmö,

dels för den tekniska elementarskolan, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan

och det tekniska gymnasiet i Malmö godkänna följande ordinarie

stat för år 1920:

Tjänst-

Lön

görings-

penningar

Summa

Anmärkningar

5,000

2,500

7,500

3,900

1,900

5,800

Efter 5 år kan lönen

23,400

11,400

34,800

1 höjas med 600 kronor och

1,950

950

2,900

efter 10 år med ytterligare

1,950

960

2,900

1 600 kronor.

900

1,100

560

650

1,050

1,450

1,750

. Efter 3 år kan lönen

I höjas med 100 kronor, efter

j 6 år med ytterligare 100

650

325

875

20.000

1 kronor och efter 9 år med

1 än ytterligare 100 kronor.

—

—

6,000

—

—

1,000

—

—

4,600

—

—

eoo

—

—

2,500

—

—

10,300

_

_

8,250

—

—

600

—

—

400

—

—

113,176

1 rektor (förutom av kommunen bekostad

fri bostad eller ersättning därför)............

1 lektor ................................................

6 lektorer .............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...

1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...

Till bokförings- och skrivbiträde åt rektor

1 vaktmästare .......................................

1 maskinist och eldare ..........................

1 laboratorievaktmästare (från och med den

1 juli 1920) .......................................

Till lyshållning, uppvärmning m. m..........

» bibliotek och samlingar...................

s> verkstaden för materialier och diverse

» laborationer .................................

» arvode åt skolläkare .....................

» tryckningskostnader, annonser m. m.

» arvoden åt extralärare under vårterminen

1920 .............................

» arvoden åt extralärare under höstterminen

1920 ..........................

» övningar i lantmäteri..................

» föredrag om arbetarskydd och hygien

Summa

Den tekniska

undervisnin
gen.

Anmärkning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus,

där sådant anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle

150 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Riksdagens skrivelse Xr S A.

Den tekniska

undervisnin
gen.

bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån

är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som

för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning

av elektrisk ström intill högst 100 kilowatt-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren

själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad

m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen

den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

dels till laboratorieutrutrustning på extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 25,000 kronor,

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga

att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat,

som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning

och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke

överskridas.

Enligt 1918 års lagtima riksdags beslut skall i Malmö från och med

höstterminen 1920 anordnas dels en maskinfackskola, dels ett tekniskt

gymnasium, vardera läroanstalten med sin första årsklass, och samtidigt

skall den tekniska elementarskolan successivt försvinna. Under den tidigare

behandlingen av frågan om den tekniska undervisningens ordnande

hade förslag framställts om upprättande i Malmö även av en husbyggnadsfackskola.

Förslaget, som under anförande av beaktansvärda skäl

framlagts redan av 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens

ordnande, vann understöd av så gott som alla de myndigheter och

sammanslutningar, som yttrade sig i saken, men föranledde ej framställning

till 1918 års riksdag. I den kostnadsberäkning, som framlades i

samband därmed, att proposition om den lägre tekniska undervisningens

ordnande beslöts av Eders Kungl. Maj:t, och som avsåg den tekniska läroanstalten

i Malmö även i dess färdiga skick, förutsattes emellertid, att

jämväl en husbyggnadsfackskola skulle förenas med maskinfackskolan och

det tekniska gymnasiet därstädes.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en viss ändring i skolans

organisation. Då nu emellertid åsyftas en utvidning av den till ifrågavarande

läroanstalt knutna undervisningen, som sedan länge varit ifrågasatt

och som på så gott som alla håll blivit förordad, och då övertygande

skäl blivit förebragta för denna utvidgning, har riksdagen ansett sig böra

bifalla förslaget i denna del.

Vad i övrigt angår det framlagda statförslaget är å detsamma uppförd

viss vaktbetjäning med för motsvarande befattningshavare annorstädes

vedertagna avlöningsförmåner. För tillgodoseende av avlöningen för ett

par utav nämnda personal redan under år 1919 har på tilläggsstat för

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

samma år upptagits ett belopp av tillhopa 650 kronor för tillfälligt lönetillägg.

Riksdagen har icke haft något att häremot erinra.

Beträffande den å statförslaget upptagna anslagsposten å 20,000 kronor

till lyshållning, uppvärmning m. in. har riksdagen ansett, i överensstämmelse

med vad riksdagen i åtskilliga andra fall beslutat, en nedsättning

å samma post böra vidtagas, och har riksdagen uppfört densamma

med 17,000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit orsak till anmärkning mot det

föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att en husbyggnadsfaekskola skall från och med den 1

juli 1920 upprättas i Malmö,

dels för den tekniska elementarskolan, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan

och det tekniska gymnasiet i Malmö godkänt följande ordinarie

stat för år 1920:

—

—

Tjänst-

—

''

Lön

görings-

penningar

Summa

Anmärk ningar

1 rektor (förutom av kommunen

bekostad fri bostad eller ersätt-

ning därför)..........................

5,000

2,500

7,600

1 lektor .................................

3,900

1,900

5,800

6 lektorer.................................

1 lektor (från och med den 1 juli

23,400

11,400

34,800

Efter 5 är kan lönen

höjas med 500 kronor

1920)....................................

1 lektor (från och med den ljuli

1,960

950

2,900

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

1920)....................................

1,950

950

2,900

Till bokförings- och skrivbiträde

1,060

åt rektor ..............................

—

—

Efter 3 år kan lönen

1 vaktmästare..........................

900

550

1,450

höjas med 100 kronor,

1 maskinist och eldare...............

1 laboratorievaktmästare (från och

1,100

650

1,760

efter 6 år med ytter- ligare 100 kronor och

med den 1 juli 1920).......:.......

550

326

875

efter 9 år med än yt- terligare 100 kronor.

Till lyshållning, uppvärmning m. m.

—

—

17,000

t bibliotek och samlingar.........

—

—

6,000

* verkstaden för materialier och

diverse .................................

—

—

1,000

Till laborationer .....................

—

—

4,600

» arvode åt skolläkare............

—

—

600

» tryckningskostnader, annonser

2,500

m. m.....................................

—

—

Till arvoden åt extralärare under

10,300

vårterminen 1920 ..................

—

—

Till arvoden åt extralärare under

8,250

höstterminen 1920..................

—

—

Till övningar i lantmäteri .........

—

—

600

J föredrag om arbetarskydd och

400

hygien ................................

—

—

Summa

—

1

| 110,175

•

Den tekniska

undervisnir
gen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Den tekniska,

undervisnin
gen.

222 Riksdagens skrivelse Nr 8 A:

Anmärkning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där

sådant anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 150

kronor för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad

eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån

är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma

på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för

dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning

av elektrisk ström intill högst 100 kilowatttimmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren

själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad

m. m. i tilllämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen

den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

dels till laboratorieutrustning på extra stat för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag av 25,000 kronor,

dels och medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga

att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat,

som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning

och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke

överskridas.

I anledning av riksdagens under punkterna 244, 248, 251, 252 och

253 anmälda beslut kommer det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken,

nu 988,675 kronor, att ökas med 102,100 kronor till 1,090,775

kronor.

254:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 249) att

till upprätthållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping

anvisa på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,

högst, 16,700 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket....................................... kronor 400: —

» betjäningens avlöning........................................................... > 900: —

» lyshållning, uppvärmning m. m....................................... » 6,400: —

» assistenter oeh repetitörer ................................................... » 3,200: —

» undervisning i främmande språk................................ » 800: —

» höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning.................. » 400: —

» bibliotek och samlingar....................................................... » 500: —

» undervisning i verkstadsarbete ......................................... » 3,000: —

» > i bokföring...................................................... » 150: —

> > i mineralogi och geognosi ...................... » 250: —

» kemiska och fysiska laborationer....................................... » 400: —

* sekreterar- och kamrerargöromålen ................................ > 300: —

tillhopa kronor 16,700

s. 223 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

223

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp

av 8,400 kronor, fördelat å följande poster:

till undervisning i svenska språket......................................... kronor 200: —

» betjäningens avlöning .......................................................... > 000: —

» lyshållning, uppvärmning m. in........................................ » 3,500: —

•>» assistenter och repetitörer ................................................... » 1,200: —

» undervisning i främmande språk.................................... > 400: —

» höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning ................. » 200: —

» bibliotek och samlingar......................................................... » 300: —

» undervisning i verkstadsarbete............................................ » 2,000: —

Summa kronor 8,400: —

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av de allra flesta av

nämnda anslagsposterna. Den största ökningen kommer på anslagen till arvoden

åt extra lärare (assistenter och repetitörer) samt till uppvärmning och

belysning, ökningen av anslagen till extra lärarnas arvoden föranledes

av den höjning av arvoden till assistenter och extra lärare vid de tekniska

elementarskolorna, som, i samband med omorganisation av den lägre tekniska

undervisningen och ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid de tekniska elementarskolorna med flera lägre tekniska läroanstalter,

beslöts av 1918 års riksdag.

Anslagsposten till lyshållning, uppvärmning m. m. har föreslagits

höjd från 3,500 kronor till 6,400 kronor. Även i detta fall har riksdagen

ansett en begränsning böra vidtagas och i sådant hänseende beslutat, att

beloppet i fråga bestämmes till 5,500 kronor.

Riksdagen, som i övrigt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, har

alltså, till upprätthållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i

Norrköping anvisat på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,

högst, 15,800 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket........................................ kronor 400: —

> betjäningens avlöning........................................................... » 900: —

» lyshållning, uppvärmning m. m........................................... > 5,500: —

> assistenter och repetitörer...................................................... » 3,200: —

» undervisning i främmande språk ....................................... » 800: —

> höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning.............. » 400: —

> bibliotek och samlingar....................................................... » 500: —

>» undervisning i verkstadsarbete......................................... > 3,000: —

> > » bokföring..................................................... > 150: —

> * > mineralogi och geognosi ........................ > 250: —

Den teknisk»

undervisningen.

s. 224 Kontrollera mot PDF

Den tekniska

undervisnin
gen.

224 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till kemiska och fysiska laborationer...............

> sekreterar- och kamrerargöromålen.........

.......................... kronor 400: —

.......................... » 300: —

tillhopa kronor 15,800: —

255:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkten 250) att till

uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa

på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst, 9,050 kronor,

att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i verkstadsarbete .......................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk ............ » 500: —

» » » frihandsteckning ..................................... » 200: —

» kemiska och fysiska laborationer....................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar......................................... » 300: —

» betjäningens avlöning............................................................ 5 850: —

» lyshållning, uppvärmning in. m....................................... » 5,200: —

» biträde åt vaktmästaren för huggning och sågning

m. m. av ved ............................................................. » 500: —

tillhopa kronor 9,050: —

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp

av 6,050 kronor, fördelat å följande poster:

till undervisning i verkstadsarbete .......................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk ............ » 500: —

* » » frihandsteckning ....................................... > 200: —

» kemiska och fysiska laborationer .................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar ....................................... » 300: —

■> betjäningens avlöning ........................................................ » 850: —

» lyshållning, uppvärmning m. m......................... » 2,700: —

tillhopa kronor 6,050: —

I samband härmed har Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit beviljande

av ett belopp av 3,000 kronor, att utgå på tilläggsstat för år

1919 till beredande av ytterligare medel för lyshållning, uppvärmning

in. m. vid ifrågavarande läroanstalt.

Riksdagen har emot det föreliggande förslaget icke haft någon annan

erinran att göra, än att det till lyshållning, uppvärmning m. m. beräknade

beloppet å 5,200 kronor synes böra, i överensstämmelse med vad riksdagen

i motsvarande fall beslutat, begränsas, och har riksdagen bestämt detsamma

till 4,700 kronor. Riksdagen, som i sin skrivelse nr 8 B anmäler

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sitt beslut angående omförmiilda anslag på tilläggsstat för år 1919, har

alltså till uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i gen.

Borås anvisat på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,

högst, 8,550 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i verkstadsarbete .................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk............... » 500: —

» undervisning i frihandsteckning ....................................... » 200: —

» kemiska och fysiska laborationer...................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar......................................... > 300: —

» betjäningens avlöning............................................................ » 850: —

» lyshållning, uppvärmning m. m........................................ » 4,700: —

» biträde åt vaktmästaren för huggning och sågning

m. m. av ved.......................................................................... » 500: —

tillhopa kronor 8,550: —

256:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 251) att till

uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand

anvisa på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst,

14,700 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till

undervisning i -svenska språket.....................

» » främmande språk..................

» » verkstadsarbete .....................

» > mineralogi och geognosi ...

> » bokföring och handelslära

> » frihandsteckning.....................

> » modellering..............................

> » matematik .............................

lyshållning, uppvärmning m. m...................

betjäningens avlöning.....................................

förhöjning av arvodet till gymnastiklärare

.............. kronor 400: —

.............. » 800: -

.............. » 1,000: —

.............. > 25: —

.............. » 150: —

.............. » 100: —

............. » 75: —

.............. » 400: —

.............. > 10,500: —

............... > 850: —

.............. » 400: -

tillhopa kronor 14,700: —

År 1918 beviljade riksdagen till ifrågavarande läroanstalt för år 1919

ett förslagsanslag, högst 13,150 kronor, att utgå till följande ändamål med

högst nedan angivna belopp, nämligen:

till undervisning i svenska språket ........................................... kronor 200: —

» » » främmande språk .......................................... > 400: —

» » » verkstadsarbete................................................ » 1,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 11 samt. Nr 8. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den teknik»

undervisningen.

till lyshållning, uppvärmning m. m...................

» betjäningens avlöning ......................................

» förhöjning av arvodet till gymnastiklärare

.................... » 10,500: —

.................... » 850: —

..................... > 200: —

tillhopa kronor 13,150: —

Den föreslagna anslagsökningen är helt och hållet föranledd av den

arvodesförhöjning, som enligt 1918 års lagtima riksdags beslut från och

med den 1 januari 1919 tillkommer den icke ordinarie lärarpersonalen

vid skolan. För möjliggörande av extralärararvodenas höjning jämväl

under år 1919 har på tilläggsstat för samma år äskats ett belopp av

1,550 kronor till förstärkande av anslaget till uppehållande av skolans

verksamhet. I avseende å det för lyshållning, uppvärmning in. m. beräknade

beloppet å 10,500 kronor synes för år 1920 en nedsättning med 1,200

kronor böra vidtagas och anslagsposten upptagas till 9,300 kronor. Riksdagen,

som ansett sig i övrigt böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

beträffande det på tilläggsstat för år 1919 äskade beloppet därtill i annat

sammanhang återkommer, får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand anvisat på

extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst, 13,500 kronor,

att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket ...................

» > främmande språk...............

» » verkstadsarbete ...................

» » mineralogi och geognosi ....

» » bokföring och handelslära

» » frihandsteckning...................

» » modellering...........................

» » matematik .............................

lyshållning, uppvärmning m. m.................

betjäningens avlöning...................................

förhöjning av arvodet till gymnastiklärare.

............’. kronor 400: —

............... » 800: —

.............. » 1,000: —

............... » 25: —

............... » 150: —

.............. » 100: —

.............. » 75: —

............... » 400: —

............... » 9,300: —

............... » 850: —

............... > 400: —

tillhopa kronor 13,500: —

257:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 252) att såsom

bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att utgå under huvudsakligen

enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande

ändamål, anvisa å extra stat för år 1920 dels såsom bidrag med

3/ö till ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag å 2,100 kronor, dels ock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 227

såsom bidrag med 3/e till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000

kronor, eller tillhopa 29,100 kronor.

Det åt bergsskolorna i Filipstad och Falun beviljade statsanslaget har

hittills utgått under riksstatens sjunde huvudtitel. 1918 års lagtima riksdags

beslut angående den lägre yrkesutbildningen innebär emellertid, att

ifrågavarande skolor komma att sortera under den nya skolöverstyrelsen,

vadan anslaget överförts på åttonde huvudtiteln.

För ett vart av åren 1918 och 1919, för vilka sammanlagda årskostnaderna

för skolorna beräknats till 48,500 kronor, har riksdagen sedermera

till uppehållande under samma år av undervisningen vid skolorna

anvisat ett belopp av 29,100 kronor, därav för bidrag med 3/5 till ålderstillägg

åt lärare ett förslagsanslag av 2,100 kronor och för bidrag med 3/5

till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har härjämte å tilläggsstat för år 1919 äskat särskilda

belopp av 10,053 kronor och 5,980 kronor till tillgodoseende av

vissa utav ifrågavarande skolors behov under samma år.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit, får alltså beträffande 1920 års stat nu anmäla,

att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att

utgå under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid

statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, anvisat å extra stat för år 1920

dels såsom bidrag med 3/5 till ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag

å 2,100 kronor, dels ock såsom bidrag med 3/5 till övriga kostnader ett

förslagsanslag, högst, 27,000 kronor, eller tillhopa 29,100 kronor.

258:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ•

ning (punkt 253) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920, enligt de

av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 januari 1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie

lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,337 kronor, under

villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager med 1,336 kronor.

259:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 254) att på

extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp

av högst 6,200 kronor, under villkor, att från Älvsborgs läns landsting

Den tekniska

undervisnin
gen.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^ndery^nin-8 eller ellest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda

gen. statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola

ett belopp av högst 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp varder

för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av högst 1,250

kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan

därstädes Hilma Stenwall ett belopp av högst 400 kronor, under

villkor att dessa löneförbättringar motsvarande belopp varda för ändamålet

från omförmälda läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande

löneförbättringen för Krebs, därjämte att hans avlöningsförmåner för år

1920 ej sättas till lägre belopp än 5,750 kronor,

eller sålunda tillhopa högst 9,600 kronor.

Anslagen till vävskolan i Borås, för år 1919 uppgående till samma

belopp som nu för år 1920 föreslagits, hava förut varit uppförda under riksstatens

sjunde huvudtitel. Efter det år 1918 års lagtima riksdag numera

fattat beslut om ett enhetligt ordnande av den lägre tekniska undervisningen,

har nämnda vävskola ansetts böra i likhet med övriga tekniska

läroanstalter lyda under ecklesiastikdepartementet.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra

stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, anvisat

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp

av 6,200 kronor, under villkor att från Älvsborgs läns landsting eller

eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola

ett belopp av 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp varder för

ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 1,250 kronor

och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stenwall ett belopp av 400 kronor, under villkor att dessa

löneförbättringar motsvarande belopp varda för ändamålet från omförmälda

läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen

för Krebs, därjämte att hans avlöningsförmåner för år 1920 ej sättas till

lägre belopp än 5,750 kronor,

eller sålunda tillhopa 9,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 220

260:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 255) att till

understöd för uppehållande av slöjdföreningens i Göteborg skola bevilja på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 46,000 kronor, att, under

villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år

1920 ävensom på de övriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för därmed avsett

ändamål.

Till ifrågavarande skola har under en följd av år utgått årligt statsanslag

till ett belopp av 30,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen av

anslaget är närmast föranledd av de ändrade beräkningsgrunder, som av

1918 års lagtima riksdag beslutits ifråga om understöd från det ordinarie

förslagsanslaget å 250,000 kronor till understöd åt skolor för den lägre

yrkesundervisningen.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag och får därför anmäla, att riksdagen till understöd för uppehållande

av slöjdföreningens i Göteborg skola beviljat på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 46,000 kronor, att, under villkor att Göteborgs

stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år 1920 ävensom på de

övriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas

till styrelsens för skolans förfogande för därmed avsett ändamål.

261:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 256) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för beredande av understöd till yrkesskolor för husmoder sutbildning

i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen samt till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid nämnda skolor anvisat under

åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 50,000

kronor.

262:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1919 dagtecknad

proposition, nr 147, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva,

dels att ett tillägg av 100 procent må för vart och ett av åren 1919

och 1920 ut»å å de statsbidrag, som jämlikt kungörelsen den 29 juni

1917 (nr 567) angående understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning

i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen

m. m. komma att tilldelas varje undervisningskurs vid sådan

yrkesskola för husmodersutbildning, som i nämnda kungörelse avses, dock

allenast under de i §§ 2 och 3 av berörda kungörelse angivna förutsätt
-

Den tekniska

undervisnin
gen.

s. 230 Kontrollera mot PDF

Den tekniska

undervisnin
gen.

230 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningar och villkor om tillskjutande inom orten av minst samma belopp

som statsbidraget samt om kostnadsfri undervisning och begränsning av

elevavgifterna;

dels att för vartdera av åren 1919 och 1920 må till månatligt understöd,

som enligt samma kungörelse kan tilldelas elev vid dylik kurs, utgå

ett tilläsrg för månad av 15 kronor till obemedlad och 10 kronor till

mindre bemedlad elev;

dels ock att omförmälda tillägg må utgå av det på extra stat för år

1919 beviljade, respektive av det på extra stat för år 1920 föreslagna

förslagsanslaget å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor

för husmodersutbildning m. m. samt till obemedlade och mindre

bemedlade elever vid nämnda skolor.

På sätt av utredningen framgår, har departementschefen förklarat sig

hava för avsikt att framdeles framlägga förslag till höjda understöd eller

ändrade bestämmelser i övrigt beträffande ifrågavarande skolor. Den nu

gjorda framställningen innebär ett avhjälpande av de svårigheter, dessa

skolor måst vidkännas huvudsakligen på grund av kristidens verkningar.

Med erinran att riksdagen under nästföregående punkt anmält sitt

beslut angående uppförande på extra stat för år 1920 av ett förslagsanslag

å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor för husmodersutbildning

m. m., får riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts nu förevarande förslag, anmäla, att riksdagen medgivit,

dels att ett tillägg av 100 procent må för vart och ett av åren 1919

och 1920 utgå å de statsbidrag, som jämlikt kungörelsen den 29 juni

1917 (nr 567) angående understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning

i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen

in. m. komma att tilldelas varje undervisningskurs vid sådan yrkesskola

för husmodersutbildning, som i nämnda kungörelse avses, dock allenast

under de i §§ 2 och 3 av berörda kungörelse angivna förutsättningar

och villkor om tillskjutande inom orten av minst samma belopp som statsbidraget

samt om kostnadsfri undervisning och begränsning av elevavgifterna;
dels

att för vartdera av åren 1919 och 1920 må till månatligt understöd,

som enligt samma kungörelse kan tilldelas elev vid dylik kurs, utgå

ett tillägg för månad av 15 kronor till obemedlad och 10 kronor till

mindre bemedlad elev;

dels ock att omförmälda tillägg må utgå av det på extra stat för år

1919 respektive av det på extra stat för år 1920 anvisade förslagsanslaget

å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor för

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

husmodersutbildning in. ra. samt till obernedlade och mindre bemedlade Den tekniska

elever vid nämnda skolor. undenjm».

263:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har

riksdagen till resestipendier åt föreståndare och Jacklärare vid lägre tekniska

läroanstalter, under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationssansla<* av

3,000 kronor.

Handelsunder visning en.

264:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 258) att

dels till riksstatens åttonde huvudtitel överflytta det tidigare å riksstatens

sjunde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier

samt från och med år 1920 uppföra detsamma å förstnämnda

huvudtitel med oförändrat belopp, eller med högst 135,000 kronor;

dels ock besluta, att av ifrågavarande anslag skola för kalenderår utgå

till Göteborgs handelsgymnasium högst 40,000 kronor, till Stockholms

handelsgymnasium högst 30,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium högst

20,000 kronor samt till vart Och ett av handelsgymnasierna i Örebro,

Norrköping och Hälsingborg högst 15,000 kronor, med skyldighet för

kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att själv

eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för "undervisningen

samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Eders Kuno-].

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

För beredande under år 1919 av förhöjda understöd åt handelsgymnasierna

utöver till dem redan anslagna belopp har Eders Kungl. Maj:t

på tilläggsstat för år 1919 föreslagit ett belopp av 93,400 kronor. Av detta

anslag skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå bland annat till Hälsingborgs

handelsgymnasium att belopp av 12,000 kronor. Från läroanstalten

själv har begärts ett belopp av 9,000 kronor samt en höjning av

denna summa med två tredjedelar av det belopp, varmed dyrtidstillägget

komme att ökas för år 1919 i förhållande till år 1918 för två statens

tjänstemän med lön av respektive 6,800 kronor och 4,300 kronor. Någon

höjning av de föreslagna beloppen har icke av de i ärendet hörda myndigheterna

ifrågasatts, och då några särskilda skäl icke av departementschefen

förebragts för en ökning till 12,000 kronor, har riksdagen ansett

sig sakna anledning för nämnda gymnasium anvisa högre belopp än 9,000

kronor.

s. 232 Kontrollera mot PDF

Den tekniska

undervisnin
gen
-

Åtgärder för

fysisk utbildning.

232 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts nu förevarande förslag och som i sin skrivelse nr 8 B anmäler sitt

beslut i fråga om anslag å tilläggsstat för år 1919, har

dels till riksstatens åttonde huvudtitel överflyttat det tidigare å riksstatens

sjunde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget, högst, till

liandelsgymnasier samt från och med år 1920 uppfört detsamma å förstnämnda

huvudtitel med oförändrat belopp, eller med 135,000 kronor;

dels ock beslutat, att av ifrågavarande anslag skola för kalenderår utgå

till Göteborgs handelsgymnasium högst 40,000 kronor, till Stockholms handelsgymnasium

högst 30,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium högst

20,000 kronor samt till vart och ett av handelsgymnasierna i Örebro,

Norrköping och Hälsingborg högst 15,000 kronor, med skyldighet för

kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att själv

eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen

samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Åtgärder för fysisk utbildning.

265:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25ä) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas

från och med år 1920, jämte för åtnjutande av däri upptagna avlöningsförmåner

av departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie

befattning vid gymnastiska centralinstitutet, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, ävensom

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid institutet,

vilka icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den

nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner, ävensom, i den mån ej annat föranledes av

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

s. 233 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 233

dels förklara, att de i staten för institutet upptagna ålderstillägg skola

utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;
dels

i riksstaten för år 1920 upptaga det ordinarie anslaget till gymnastiska

centralinstitutet med ett till 72,700 kronor förhöjt belopp;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisa till extra vaktmästarbiträde

vid gymnastiska centralinstitutet ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

Eders Kung]. Maj:ts föreliggande förslag innebär allenast en reglering

av staten för det nuvarande gymnastiska centralinstitutet, vilken reglering i

så måtto lärer få anses vara av en provisorisk karaktär, som institutet i en

framtid torde komma att undergå en genomgripande omorganisation i

samband med lösandet av spörsmålet om inrättande av en högskola för fysisk

fostran. Då emellertid tidpunkten för sistnämnda frågas avgörande ännu ej låter

sig bestämmas och i avvaktan härå institutets intressen och krav ej böra

alltför mycket åsidosättas, torde ett förslag på sätt nu angivits kunna betecknas

såsom fullt befogat. Riksdagen har vid prövning av förslagets detaljer

icke funnit anledning till någon erinran. I avseende på avlöningsförmånerna

för det i staten uppförda skrivbiträdet hänvisar riksdagen till

sin tidigare avlåtna skrivelse i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

om lönereglering för kvinnliga skrivbiträden i allmänhet inom statsförvaltningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas

från och med år 1920:

Åtgärder ffir

fysisk utbild
ning.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. H sand. Nr 8 A.

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Åtgärder för

fysisk utbild
ning.

Stat för gymnastiska centralinstitutet.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Ortstill-

Ugg-

Samma.

Anmörkningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

i överlärare ............

4,400

2,000

_

6,400

| Efter 6 år kan lönen hö- nas med 600 kronor.

2 dito........................

8,800

4,000

—

12,800

1 lärare.....................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 6 år kan lönen hö-

3 dito.......................

6,600

4,500

900

12,000

jas med 600 kronor och

efter 10 år med ytterligare

600 kronor samt efter 16

år med In ytterligare 600

kronor.

1 lärarinna...............

2,200

1,400

_

3,600

Efter 6 år kan lönen hö- jas med 300 kronor och

efter 10 år med ytterligare

300 kronor samt efter 16

år med än ytterligare 300

kronor.

1 dito........................

2,200

1,100

1,400

300

3.600

1.600

1 skrivbiträde............

200

Efter 6 år kan lönen hö- jas med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare

200 kronor samt efter 16

år med än ytterligare 200

1 vaktmästare, jämte

fri bostad ............

900

550

150

1,600

kronor; skolande av ålders- tillägget 100 kronor till- höra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen hö-

1 portvakt, jämte fri

bostad ..................

900

550

150

1,600

jas med 100 kronor och

efter 6 år med ytterligare

100 kronor samt efter 9

år med än ytterligare 100

kronor.

Arvode, åt institutets

föreståndare

» till sekretera- ren............

—

—

—

1,000

1,000

» » räkenkaps-

föraren......

» » biblioteka- rien .........

—

—

—

1,000

500

11,000

2,000

9,000

Arvoden åt extra

lärare.....................

Till stipendier åt ele- ver ........................

Till ved,ljus,materiell,

samlingar m. m....

_

_

_

Summa

— 1 —

—

72,700

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Riksdagens skrivelse Nr 8 A

Anmärkning 1. Om överlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

kvarstår, lönen minskas med 900 kronor. Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 460 kronor.

Anmärkning 2. Högsta pensionsunderlaget för lärarinna skall utgöra 3,000 kronor.

Anmärkning 3. Därest vaktmästare eller portvakt åtnjuter fritt bränsle, skall det ankomma på

Kungl. Maj:t att bestämma det löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Åtnjuter vaktmästare

eller portvakt fritt lyse, skall av lönen avstås 25 kronor om året. Förmån av lyse innebär rätt till en

årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kilowatt-timmar. Den, som åtnjuter lyse,

skall själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga em förmån av bostad m. m. i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november

1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

dels fastställt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av i

staten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, nämligen:
i

fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av gymnastiska centralinstitutet eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de göromål, som

honom anförtros;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så

av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom området för ifrågavarande undervisningsväsen;

att befattningshavare skall vara skyldig att underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att med ordinarie befattning vid gymnastiska centralinstitutet icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår

överlärare, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

institutets direktion, uppå därom gjord framställning och efter

prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller

befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

Åtgärder för

fysisk utbild
ning.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Åtgärder för

fysisk utbildning,

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest

varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen

;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant förekommer, men att

den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som erfordras för befattningens

uppehållande eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd trän tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget, där sådant förekommer,

skall utgå till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för vaktmästare och portvakt

efter tre och för övriga befattningshavare efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare tre, respektive

fem år, på samma villkor, samt

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare tre,

respektive fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande tjänst å den gamla avlöningsstaten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av det kvinnliga biträdet under eu månad samt

av vaktmästaren och portvakten en var under lo dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna

sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller,

såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet

till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande det kvinnliga biträdet å institutets stat skola i övrigt

lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;

dels föreskrivit,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie

befattning vid gymnastiska centralinstitutet, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser, ävensom

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid institutet,

vilka icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den

nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat till
-

Ätg&rder för

fysisk utbild
ning.

s. 238 Kontrollera mot PDF

Åtgärder för

fysisk utbild
ning.

238 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels förklarat, att de i staten för institutet upptagna ålderstillägg

skola utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg;

dels i riksstaten för år 1920 upptagit det ordinarie anslaget till gymnastiska

centralinstitutet med ett till 72,700 kronor föi''höjt belopp;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisat till extra vaktmästarbiträde

vid gymnastiska centralinstitutet ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 260) att för

anordnande av omklädningsrum till de två övre gymnastiksalarna i gymnastiska

centralinstitutets gårdsbyggnad anvisa på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 19,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen för anordnande av omklädningsrum till

de två övre gymnastiksalarna i gymnastiska centralinstitutets gårdsbyggnad

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

267:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 261) att till

fortsatt uppehållande under år 1920 av undervisning jämte läkarvård vid

en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik anvisa på

extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål på extra

stat för år 1919 ett belopp av 500 kronor. Anslagets ökning är påkallat

med hänsyn till vikten av att dels erhålla en fullt kvalificerad föreståndare

för den kvinnliga polikliniken vid nämnda institut, dels undvika ett ofta

förekommande ombyte av föreståndare.

Riksdagen har till fortsatt uppehållande under år 1920 av undervisning

jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig

poliklinik anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

268:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 262) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till inköp av litteratur och bokbindning för gymnastiska centralinstitutets

bibliotek anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 600

kronor.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

269:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag (punkt 263) får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet

av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms

förenade studentkårer anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 1,000 kronor.

270:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 264) att

till understödjande av idrotten anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst 100,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Det till ifrågavarande ändamål under de senare åren utgående anslaget

har utgjort 75,000 kronor efter att dessförinnan hava uppgått till

100,000 kronor årligen. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran

mot den nu ifrågasatta höjningen till det ursprungliga beloppet eller

100,000 kronor, har till understödjande av idrotten anvisat på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

271:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 265) att

för understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, att användas på sätt

och under villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1914

års senare riksdag på extra stat för år 1915 för understödjande av skididrotten

bland ungdomen ett belopp av 30,000 kronor att användas på sätt

och under villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. På

grund av Eders Kungl. Maj:ts med hänsyn till rådande särskilda förhållanden

gjorda framställningar har riksdagen åren 1915, 1916, 1917 och

1918 medgivit, att det för år 1915 anvisade beloppet finge på sätt och

under villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, användas

för enahanda ändamål under respektive åren 1916, 1917, 1918 och 1919.

Riksdagen har för understödjande av skididrotten Hand ungdomen

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor,

att användas på sätt och under villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Ätgäider för

fysisk utbild
ning.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

272:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 266) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till understöd åt svenska fornskriftsällskapet anvisat på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet

kostnadsfritt för statens räkning avlämnar 300 exemplar av sina under

anslagsåret utgivna arbeten.

273:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 267) att till

understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,000

kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar

50 exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

För år 1919 anvisade riksdagen till förevarande ändamål ett belopp

av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det nu äskade beloppet,

får anmäla, att riksdagen tilli understöd åt samfundet för utgivande av

handskrifter rörande Skandinaviens historia anvisat på extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att samfundet

till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50 exemplar av den för anslagsåret

avsedda publikationen.

274:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 268) att till

understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet anvisa på extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,000 kronor, att. utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

1918 års lagtima riksdag anvisade till förevarande ändamål ett belopp

av 3,000 kronor. Den föreslagna ökningen till 4,000 kronor har riksdagen

ansett sig böra bifalla och har förty till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäl bestämma.

275:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(punkt 269) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

s. 241 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr 8 A. 241

ägt ruin, beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,500

kronor, till understöd för utgivande av tidskriften Nordiskt medicinskt

arkiv, under villkor att av tidskriften för år 1920 kostnadsfritt överlämnas

dels till vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund 10

exemplar samt till karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5

exemplar, av vilka exemplar behövligt antal i främsta rummet tilldelas

vederbörande institutioner och kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna,

dels ock till sistnämnda bibliotek det ytterligare antal exemplar,

som enligt bestämmande av institutets lärarkoliegium erfordras för byte

med in- och utländska medicinska tidskrifter.

276:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 270) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum°,

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica anvisat

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

277:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 271) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200

kronor, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Sfinx, under

villkor att dess utgivare kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioteket

i Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar

av tidskriften för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med

utlandet.

278:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 272) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt ruin"

anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 5,000 ''kronor,

att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas

till understöd för utgivande under år 1920 av tidskriften Svenska

landsmål och svenskt folkliv.

279:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 273) att till

fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål anvisa på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 17,100 kronor, att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål anvisat på extra stat för

år 1920 ett reservationsanslag av 17,100 kronor, att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 31

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst ni m.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

UTetensk8p,at 280:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 274) att till

kons? m mh systematisk undersökning av sydsvenska folkmål anvisa på extra stat för

år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

1918 års lagtima riksdag anvisade till förevarande ändamål på extra

stat för år 1919 ett anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag och har därför till systematisk undersökning av sydsvenska jolkmål

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

^

281:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 275) att

till insamling, förtecknande och undersökning av svenska folkminnen bevilja

på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,500 kronor,

att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet är till sin storlek oförändrat

i förhållande till vad för innevarande år för ändamålet utgår.

Riksdagen har till insamling, förtecknande och undersökning av svenska

folkminnen beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 4,500 kronor, att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna länipligt fastställa.

282:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag till utförande i enlighet med

av Eders Kungl. Maj:t fastställd plan av undersökningar rörande ortnamn

inom Hallands län beviljat ett anslag av 15,000 kronor samt därav anvisat

på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

5,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 276)

att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år

1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Riksdagen har av det till utförande i enlighet med av Eders Kungl.

Maj:t fastställd plan av undersökningar rörande ortnamn inom Hallands

län år 1918 beviljade anslaget av 15,000 kronor anvisat på extra stat

för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

283:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(punkt 277) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 4,000

kronor, till arvode under samma år åt ortnamnskommitténs sekreterare.

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

284:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 278) att

såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet S. Curman vitterhet och

och professorn J. lloosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien ut- konst m- m

givna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa på

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att utgå på

de närmare villkor, Eders Kungl. Magt kan finna skäl bestämma.

På extra stat för år 1919 har riksdagen till förevarande ändamål beviljat

ett anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att invända mot den föreslagna anslagsökningen,

har såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet

S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av

vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000

kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma.

285:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 279) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under ar 1920 beviljat

på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, under

villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

286:o) Sedan riksdagen år 1913 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivande av statistiska tabeller över öresundstullen för tiden

efter år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor, därav på extra stat

för vartdera av åren 1914—1919 anvisats ett belopp av 1,500 kronor att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har

Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 280) att av omförmälda

redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag

ett belopp av högst 1,500 kronor.

Riksdagen har av det till utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen

år 1913 beviljade anslaget av 15,000 kronor anvisat på extra

stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,500 kronor.

287:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

(punkt 281) har riksdagen för beredande av tillfälle för svenska forskare

till vetenskapligt arbete vid en eller flera utländska biologiska stationer

anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,800 kronor.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskap?1 288:°) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts dii rom framlagda förvitterhet

och slag (punkt 282) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år äot

konst in. in. rum> till resestipendier för år 1920 åt journalister, företrädesvis medarbetare,

som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå

till huvudsaklig sysselsättning, beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av Eders

Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

289:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 283) att till

arliga understöd under åren 1920—1922 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 75,000 kronor att efter

grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas.

hörande av ^ Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta

vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd,

samt att av ifrågavarande anslag anvisa på extra stat för år 1920

såsom förslagsanslag ett belopp av högst 25,000 kronor.

Anslag till förevarande ändamål hava beviljats av 1907, 1910, 1913

och^ 1916 årens riksdagar, för varje gång med 30,000 kronor, avsett att

utgå med 10,000 kronor under ett vart av de tre närmast följande åren.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innefattar en höjning av det

årligen utgående beloppet till 25,000 kronor, därav, enligt vad departementschefen

giver vid handen, 15,000 kronor skulle utgå såsom mera

fasta arveden och återstoden, 10,000 kronor, skulle tillgodose kravet på

mera tillfälliga understöd åt yngre författare.

Riksdagen som väl icke vill förneka behovet av ökat anslag till nu

förevarande ändamål, anser dock, att en höjning till dubbla beloppet mot

vad tillförne utgått torde vara tillfyllest. Riksdagen har alltså beviljat ett

belopp av 60,000 kronor att utgå med 20,000 kronor under vart och ett

av åren 1920—1922. Den av departementschefen uttalade tanken att förmedelst

de ökade anslagen tillgodose yngre författare finner riksdagen värd

allt beaktande, och vill riksdagen uttala sin förväntan, att en huvudsaklig

del av den av riksdagen beslutade anslagshöjningen varder för detta ändamål

använd.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till årliga understöd under

åren 1920 — 1922 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande,

av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels

såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd, samt av ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Sr 8 A.

2-15

varande anslag anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 20,000 kronor.

290:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 284) har riksdagen medgivit, att det på extra stat för år 1915

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för en antarktisk expedition

åren 1915—1919 anvisade belopp av 27,000 kronor må på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas

under år 1920.

291:o) Sedan 1916 års riksdag såsom understöd åt docenten H. Lundborg

för utförande under åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar

beviljat ett anslag av 24,000 kronor, varav anvisats på extra stat för år

1917 ett belopp av 6,000 kronor och för vartdera av åren 1918 och 1919

såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av likaledes 6,000 kronor, samt 1918

års riksdag ökat det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919 och 1920

avsedda beloppet med 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande av

biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m., och av nämnda

ökning anvisat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 3,500 kronor på

extra stat för år 1919, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt

285) att dels av det såsom understöd åt Lundborg till utförande under

åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar beviljade anslaget å

24,000 kronor anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,

återstående beloppet, 6,000 kronor;

dels ock av det anslag å 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande

av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m., vilket

beviljats till ökning av det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919

och 1920 avsedda beloppet, anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst, återstående beloppet, 3,500 kronor.

Riksdagen har,

dels av det såsom understöd åt docenten Herman Lundborg till utförande

under åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar beviljade

anslaget å 24,000 kronor anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst, återstående beloppet, 6,000 kronor;

dels ock av det anslag å 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande

av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. in., vilket beviljats

till ökning av det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919 och

1920 avsedda beloppet, anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,

högst, återstående beloppet, 3,500 kronor.

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

s. 246 Kontrollera mot PDF

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m m.

246 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

292:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag för utgivande av f. d. riksantikvarien

O. Montelius’ arbete »Die älteren Kulturperioden im Orient

und in Europa» beviljat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor samt därav

anvisat på extra stat för år 1919 ett belopp av högst 12^500 kronor att

utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 286) att av förenämnda

redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom

förslagsanslag, högst, ett belopp av 12,500 kronor, att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen har av det för utgivande av j. d. riksantikvarien O. Montelius’

arbete »Die älteren Kulturperioden im Orient und in Europa» av

riksdagen år 1918 beviljade beloppet av 25,000 kronor anvisat på extra

stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 12,500 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

293:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 287) att för

fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev bevilja på extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés

brev beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

294:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 288) att såsom

understöd åt docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande

under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» bevilja ett

anslag av 56,000 kronor och därav på extra stat för år 1920 anvisa såsom

förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor, under villkor att östergren

till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes, av dels hittills utkomna, dels ock under

anslagsåret utkommande häften av ifrågavarande ordbok, skolande det för

år 1920 anvisade anslaget jämväl i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som finner det omförmälda arbetet kunna vara av utomordentlig

betydelse och nytta såväl i undervisningens som i den allmänna

upplysningsverksamhetens tjänst, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag och har alltså såsom understöd åt docenten Olof östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

•»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav på

extra ståt för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

5,000 kronor, under villkor att östergren till ecklesiastikdepartementet

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avlämnar det antal exemplar, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, av

dels hittills utkomna, dels ock under anslagsåret utkommande häften av

ifrågavarande ordbok, skolande det för år 1920 anvisade anslaget jämväl

i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

295:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 289) att till

främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet under år 1920

anvisa på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,

att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot den gjorda framställningen

och får alltså anmäla, att riksdagen till främjande av svenska

naturskyddsföreningens verksamhet under år 1920 anvisat på extra stat

för samma år ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de

villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

296:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 290) att höja

det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgivande från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med 70,000

kronor till 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit uppförande på tilläggsstat

för år 1919 av ett belopp av 50,000 kronor till förstärkande av omförmälda

reservationsanslag. Riksdagen har funnit övertygande skäl vara

anförda för den föreslagna anslagsökningen ävensom för det å tilläggsstat

för år 1919 föreslagna beloppet, i följd varav riksdagen beträffande 1920

års stat höjt det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda

reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifter

och lärda verks utgivande från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med

70,000 kronor till 150,000 kronor.

Diverse.

297:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291) har

riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunderna, av ett extra lönetillägg

för år 1920 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer anvisat på extra stat

för år 1920, såsom förslagsanslag, ett belopp av 5,000 kronor.

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

Diverse.

s. 248 Kontrollera mot PDF

Diverse.

248 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

298:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 292) att, i

avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt vissa ordinarie

befattningshavare å extra stat för år 1920 under åttonde huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 433,800 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 till riksdagen

avlåten proposition nr 409, under åberopande av bifogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att å riksstaten för år 1920 utom huvudtitlarna avsätta till tillfällig

lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel ett förslagsanslag å kronor 4,575,000.

I anledning av senast berörda proposition anmäler riksdagen i särskild

skrivelse sitt därutinnan fattade beslut.

299:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 293) att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till

förstärkning under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å extra

stat för år 1920 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av 125,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 till riksdagen

avlåten proposition, nr 409, under åberopande av bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att å riksstaten för år 1920 utom huvudtitlarna avsätta till tillfällig

lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel ett förslaganslag å 4,575,000 kronor.

t anledning av senast berörda proposition anmäler riksdagen i särskild

skrivelse sitt därutinnan fattade beslut.

300:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 294) att

dels höja det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 135,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 16,000 kronor), med

40,000 kronor till 175,000 kronor;

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock i samband därmed förklara, att av nämnda anslag må från

och med år 1919 till domkapitlens expeditioner utgå högst 21,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 135,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 16,000 kronor), med

40,000 kronor till 175,000 kronor;

dels ock i samband därmed förklarat, att av nämnda anslag må från

och med år 1919 till domkapitlens expeditioner utgå högst 21,000 kronor.

301:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 295), att dels

öka det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 43,985 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 3,500 kronor), med 40,027 kronor till 84,012 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må från och med år 1919

till domkapitlens expeditioner utgå högst 4,500 kronor.

Riksdagen har dels ökat det under åttonde huvudtiteln på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 44,005 kronor

(därav till domkapitlens expeditioner högst 3,500 kronor), med 40,030

kronor till 84,035 kronor;

dels ock medgivit, att av nämnda anslag må från och med år 1919

till domkapitlens expeditioner utgå högst 4,500 kronor.

302:o) I riksstaten för år 1919 finnes under åttonde huvudtiteln, med

rubriken »Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.», uppfört ett

ordinarie anslag å 74,325 kronor. Sedan nu de förhöjda avlöningarna till

ifrågavarande befattningshavare inräknats i anslagen till de olika verk, i

vilka samma befattningshavare äro anställda, har Eders Kungl. Maj:t icke

upptagit nämnda anslag i riksstaten för år 1920.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1920 ur riksstaten

uteslutit det däri under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget »Avlöningsförbättiing för vissa vaktmästare m. fl.»

303:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

har någon förändring icke ifrågasatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A.

Diverse.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Diverse.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten

för år 1920 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 12 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

251

Tabell

över anslagen under riksstatens för år 1920 åttonde

huvudtitel. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

Departementschefen......... ........................

17,000

2

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli........

222,550

3

Övergångsstat, förslagsanslag, högst ...........................

11,000

4

Extra föredragande m. m., förslagsanslag, högst............

17,200

5

Ledare av undervisningsstatistikens omorganisation, för■

slagsanslag, högst ..............................................

7,800

Säger för departementet

250,550

25,000

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1

Riks- och landsarkiven ............................................

122,080

2

Förstärkning av riksarkivets anslag till amanuenser m. m.,

förslagsanslag, högst......................................

1,500

3

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt

för fäderneslandets historia, reservationsanslag .........

6,000

4

Amanuenser m. m. vid landsarkiven, förslagsanslag, högst

8,800

5

Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag,

högst .................................................................

2,400

122,080

18,700

Bibliotek.

Kung! biblioteket:

6

Kung! biblioteket.......................... 153,100

7

Inbindning av böcker i kung! biblio-

tekets äldre samlingar, reservations- anslag ...................................... 10,000

8

Katalog över ofullständigt förtecknade

delar av kung! bibliotekets äldre

samlingar, förslagsanslag, högst...... 12,400

9

Sveriges offentliga biblioteks gemen-

samma accessionskatalogs 34:e år- gång, omfattande år 1919, förslags- anslag, högst...... 4,500

153,100

26,900

10

Arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverks-

biblioteket i Linköping m. in., förslagsanslag, högst ...

2,600

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Riksdagms skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

11

Pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst.....

8,700

12

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris, förslagsanslag, högst

1,500

153,100

39,700

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

13 a

Bestämt anslag........................... 87,545

Reservationsanslag:

13 b

Samlingarnas vård och underhåll

samt expenser................. 11,000

13 C

Målnings-och skulptursamlingarnas

ökande ............................... 15,000

13 d

Handtecknings- och gravyrsam-

lingarnas ökande ............... 7,500

13 e

Okande av samlingen av konst-

hantverk .............................. 10,000

13 f

Boksamlingen ......................... 3,000

13g

Inlösen av levande svenska konst-

närers arbeten ..................... 15,000

14

Förstärkning av museets anslag till

vikariatsersättningar m. m., förslags- anslag, högst.................

3,920

15

Konservering av handtecknings- och

gravyrsamlingar inom museet, re- servationsanslag ..................

5,000

16

Okad ersättning för sekreterargöro-

mål vid museet, förslagsanslag,

högst .........................

500

17

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag............

2,500

18

Montrer och piedestaler för vissa egyp-

tiska och östasiatiska föremål i museets

antiksal, reservationsanslag .........

3,900

19

Konservering av två hautelissetapeter

inom museet, reservationsanslag ...

1,000

149,045

16,820

Livrustkammaren:

20

Tillsyn, underhåll och vård av livrustkamma-

rens samlingar, förslagsanslag, högst.........

6,200

s. 253 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

253

21

22

23

24

25 a

25b

26

27

28

29

30

31

32

landsättande av vissa föremål i liviustkam-

marens samlingar, förslagsanslag, högst . 1,700

Extra biträden samt vikariatsersättning vid liv-

rustkammaren, förslagsanslag, högst ......... 3,000

Tekniskt biträde för vård av livrustkammarens

samlingar, förslagsanslag, högst ............... 2,150

Avskrifter av äldre inventarieförteckningar an- gående livrustkammarens samlingar, förslags- anslag, högst......................................... 1,200

Naturhistoriska riksmuseet:

Museet:

Bestämt anslag........................... 193,120

Reservationsanslag ..................... 44,800

Personligt arvodestillägg åt assistenten

G. A. H. Dahlstedt, förslagsanslag,

högst......................................... 500

Skåp och lådor för entomologiska av- delningen, reservationsanslag......... 5,000

Ordnande av vissa samlingar, till- hörande paleobotaniska avdelningen,

förslagsanslag, högst .................. 1,000

Nordiska museet, förslagsanslag, högst........................

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst ...

Musikhistoriska museet, förslagsanslag, högst ...............

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst.....................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

237,920

Kronor

14,250

6,500

120,000

25,000

3.000

7.000

Kronor

386,965

Kronor

192,570

Säger för arkiv, bibliotek och museer

062,145

250,970

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag.....................................

90,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag..................................................................

4,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ......

3,068,750

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag.....

304,074

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag..................................................................

25,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7

Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-

trogna med finska språket, förslagsanslag, högst ......

2,250

8

Resestipendier åt prästmän, reservationsanslag ............

8,000

9

Religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska

hamnstäder, förslagsanslag, högst ...........................

34,500

10

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, förslags-

anslag, högst.........

6,000

11

Utredning rörande ecklesiastika boställen, förslagsanslag

10,500

3,497,824

61,250

Domkapitlens expeditioner.

12

Domkapitlens expeditioner .......

91,350

13

Förstärkning av anslaget till domkapitlens expeditioner,

förslagsanslag, högst.............................................

20,380

14

Provisorisk lönereglering för notarier och amanuenser vid

de ecklesiastika konsistorierna, förslagsanslag ...........

41,000

91,350

61,380

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

15a

Bestämt anslag ............................... 1,028

Förslagsanslag:

1 5 b

Ersättningar .......................................... 169,400

170,428

16

Svenska kyrkan i Paris ...................................... .....

4,119

174,547

Säger för kyrkliga ändamål

3,763,721

122,630

D. Akademier.

Svenska akademien.

1

Akademien.........................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Diverse akademiens behov, räntegottgörelse m. m..........

14,460

3

Inlösen av en internationell, fortlöpande katalog över na-

turvetenskaplig litteratur, reservationsanslag ............

2,000

4

Den för en internationell, fortlöpande katalog över natur-

vetenskaplig litteratur anordnade regionalbyrån för Sve-

rige, förslagsanslag, högst.......................................

1,600

5

Internationella jordmätningen, förslagsanslag, högst......

1,424

6

Internationella föreningen för tidssignalering m. m., för-

slagsanslagi högst.................................................

357

14,460

5,381

s. 255 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

255

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

7 a

7 b

Vitterhets-, historie- och antikvitets- akademien.

Akademien:

liestämt anslag .................................... 98,100

Reservationsanslag.................................... 1,000

Kronor

99,100

Kronor

Kronor

Kronor

8

9

10

Förstärkning av akademiens anslag till amanuenser och

vikariatsersättning m. m., förslagsanslag, högst ........

Okade medel till akademiens utgifter för resekostnader

för fornminnesvården, förslagsanslag, högst..............

Konservering av Bohus fästningsruin, reservationsanslag

9,800

14.000

10.000

99,100

33,800

il a

il b

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Bestämt anslag ...................................................

Reservationsanslag...............................................

69,825

33,100

102,925

12 a

12 b

Musikaliska akademien.

Akademien:

Bestämt anslag ..................................................

Reservationsanslag................................................

80,335

25,000

105,335

Säger för akademier

330,070

39,181

l a

E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.

Universitetskansler sexpeditionen.

Expeditionen:

Bestämt anslag .............................................

13,300

5,100

ib

Förslagsanslag, högst............................................

18,400

2 a

2 b

2 C

Uppsala universitet.

Universitetet:

Bestämt anslag....................................... 1,024,007

Förslagsanslag:

Avlöningsfyllnad åt professorn i växt-

biologi ................................... 1,000

Arvoden åt vikarierande akademiska

...................................... 5,000 6,000

1,030,007

3

4

5

6

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag.........................

Lärare i symbolik, förslagsanslag, högst .....................

Materiel m. m. för det praktisk-teologiska övningsinstitu-

tet, reservationsanslag ..........................................

Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reserva- tionsanslag .........................................................

10,000

1,500

300

350,000

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7

Lärare vid undervisningskursen i allmän kemi för me-

dicine studerande, förslagsanslag, högst.....................

2,500

8

Höjning av materielanslaget för institutionen för medi-

cinsk och fysiologisk kemi, reservationsanslag...........

1,000

0

Extra ordinarie amanuens vid anatomiska institutionen,

förslagsanslag, högst .............................................

600

10

Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reserva-

(länsanslag..........................................................

5,000

11

Biträdande lärare i medicin, förslagsanslag, högst .....

3,000

12

Biträdande lärare i fysikalisk diagnostik, förslagsanslag,

högst ...............................................................

2,000

13

Förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi, förslagsanslag

högst ....................................... .....

2,000

14

Assistent vid akademiska sjukhusets röntgenavdelning, för-

slagsanslag, högst ................................................

1,500

15

Biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, för-

slagsanslag, högst ..............................................

3,000

16

Materiel för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,

förslagsanslag, högst...........................................

2,000

17

Lektorer i tyska, franska och engelska språken, förslags-

anslag, högst .....................................................

16,500

18

Infött lärarbiträde i ryska, förslagsanslag, högst.........

500

19

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ...............

1,000

20

Pedagogiska seminariet, reservationsanslag ................

7,000

21

Statistiska seminariet, reservationsanslag .....................

750

22

Övningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi,

förslagsanslag, högst ...........................................

1,500

23

Assistent vid meteorologiska observatoriet m. m., för

slagsanslag, högst ..............................................

2,000

24

Assistent för internationella solarforskningen vid fysiska

institutionen, förslagsanslag, högst......................

1,500

25

Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reserva-

tionsanslag...........................................................

2,200

26

Instrument m. m.- lör zoologiska institutionen, reser-

vationsanslag ......................................................

16,500

27

Undervisning i bokföring, förslagsanslag, högst

600

28

Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reservations-

anslag.. .................................................. ...........

1,500

29

Universitetsbiblioteket, reservationsanslag....................

10,000

30

Universitetets årsskrift, reservationsanslag .................

15,000

31

Tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren och biträ-

dande gymnastikläraren, förslagsanslag, högst .........

1,160

s. 257 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A

257

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

32

Höjning av akademifogdens respenninganslag, förslags-

anslag, högst ......................................................

1,500

1,040,007

453,610

Lunds universitet.

Universitetet:

33 a

Bestämt anslag.......................................... 385,616

33 b

Förslagsanslag.......................................... 5,000

890,616

34

Lärare i symbolik, förslagsanslag, högst.....................

1,500

35

Ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska

undervisningskursen inom juridiska fakulteten, förslags-

anslag, högst........................................................

750

36

Nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska

institutionerna, reservationsanslag ...........................

400,000

37

Undervisning i medicin, förslagsanslag, högst...............

17,500

38

Lärare vid undervisningskursen i allmän kemi för medi-

cine studerande, förslagsanslag, högst ..................

2,500

39

Materiel för undervisningskursen i allmän kemi för me-

dicine studerande, reservationsanslag.......................

500

40

Föreståndare för det vid universitetets kliniker inrättade

röntgenlaboratoriet m. m., förslagsanslag, högst.........

2,500

41

Föreståndare för en klinik och poliklinik för öron-, näs-

och halssjukdomar, förslagsanslag, högst ..................

2,000

42

Biträdande lärare i fysikalisk diagnostik, förslagsanslag,

högst ..................................................................

2,000

43

Materiel för pediatriska klinikens laboratorium, reserva-

tionsanslag ........................................................

500

44

Biträdande lärare vid patologisk-anatomiska institutionen,

förslagsanslag, högst............................................

3,000

45

Lektorer i tyska, franska och engelska språken, förslags-

anslag, högst ......................................................

16,500

46

Lärare i slaviska språk, förslagsanslag, högst...............

6,500

47

Lärare i statistik, förslagsanslag, högst .......................

6,500

48

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ..............

750

49

Amanuens vid universitetets konstsamlingar, förslags-

anslag, högst.................................... ............

800

50

Höjning av materielanslaget för historiska museet, reser-

vationsanslag ...............................................

6,500

51

Mekaniska arbeten vid fysiska institutionen, reservations-

anslag ...............................................................

1,500

52

Höjning av materielanslaget för geologisk-mineralogiska

institutionen, förslagsanslag, högst...........................

1,000

53

Kurser i havsbiologi i Öresund m. m., reservationsanslag

1,675

54

Materiel m. m. för geografiska institutionen, reservations-

anslag...................................................

1,600

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

55

Amanuens vid institutionen för ärftlighetsforskning, för-

slagsanslag, högst ...........................

1,200

56

Bäknebiträden vid astronomiska observatoriet, förslags-

anslag, högst...................................

2,000

57

Undervisning i bokföring, förslagsanslag, högst............

300

. 58

Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag

10,000

59

Universitetets årsskrift, reservationsanslag ..................

15,000

60

Höjning av universitetets anslag till musikkapellet, reser-

vationsanslag .................................

1,000

61

Materiel för inrättningen för gymnastik

och fäktkonst,

reservationsanslag ..........................

500

62

Idrottsplats och idrottsmateriel m. m., reservationsanslag

900

890,616

506,975

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

63 a

Bestämt anslag .............................

........ 302,585

Reservationsanslag:

63 b

Institutets materiel i allmänhet......

22,000

63 C

Materiel m. in. för anatomiska in-

stitutionen ..............................

3,500

63 d

Materiel m. m. för histologiska in-

stitutionen ..............................

3,000

63 e

Materiel m. m. för kemiska insti-

tutionen ................................

1,500

63 f

Materiel m. m. för fysiologiska insti-

tutionen .................................

3,500

63 g

Materiel m. m. för patologisk-anato-

miska institutionen ..................

5,500

63 h

Materiel m. m. för hygieniska in-

.

stitutionen ..............................

2,600

63 i

Materiel m. m. för farmakologiska

institutionen ..........................

1,000

63 j

Materiel m. m. för medicinska kli-

niken ....................................

2,500

63 k

Materiel m. m. för gynekologiska

kliniken å serafimerlasarettet......

500

63 1

Materiel m. m. för kirurgiska kliniken

500

63 m

Materiel m. m. för nervkliniken ...

500

63 n

Materiel m. m. för oftalmiatriska

kliniken ......................... ......

500

63 0

Underhåll och förökande av biblioteket

10,000

63 p

Underhåll och förökande av anato-

miska museet...........................

1,000

s. 259 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

259

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6 3 q

Underhåll av djur- och operations-

avdelningen .......................... 1,500

63 r

Teckningar i vetenskapliga ändamål 700 (jo 300

63 8

Förslagsanslag..................................... 2,000

364,885

64

Arbetsbiträde vid biblioteket, förslagsanslag, högst ......

1,550

65

Skrivbiträde åt rektor vid institutet, förslagsanslag,

högst .................................................................

800

66

Lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän kemi,

förslagsanslag, högst ............................................

2,500

67

Materiel vid kemiska institutionen, reservationsanslag ...

1,500

68

Biträdande lärare i medicin och kirurgi m. m., förslags-

anslag, högst........................................................

6,600

69

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel m. m.

för medicinska kliniken, förslagsanslag, högst...........

3,500

70

Utrustning av en ny laboratorielokal vid medicinska kli-

niken å serafimerlasarettet, reservationsanslag ............

2,500

71

Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt labora-

torium vid Sabbatsbergs sjukhus, förslagsanslag, högst

2,400

72

Biträdande läkare och amanuens vid röntgeninstitutet å

serafimerlasarettet, förslagsanslag, högst .....................

4,500.

73

Materiel m. m. för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet,

reservationsanslag ................................................

3,000

74

Biträdande lärare i oftalmiatrik, förslagsanslag, högst ...

3,000

75

Amanuenser vid institutets klinik för öron-, näs- och

halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus, förslagsanslag,

högst ..................................................................

3,000

76

Undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gyne-

kologiska kliniker, förslagsanslag, högst ..................

1,500

77

Amanuens vid institutets gynekologiska klinik å Sabbats-

bergs sjukhus, förslagsanslag, högst ........................

2,000

78

Amanuens vid institutets obstetriska klinik å allmänna

barnbördshuset, förslagsanslag, högst ........................

2,000

1

79

Pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn, förslagsanslag, högst ........................

2,900

80

Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm, förslagsanslag,

högst ..................................................................

4,175

81

Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barnhuset i

Stockholm, förslagsanslag, högst..............................

20,000

82

Amanuenser vid institutets syfilidologiska klinik å sjuk-

huset S:t Göran, förslagsanslag, högst .....................

3,000

364,885

70,425

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

T''andläkar institutet.

83

Institutet, förslagsanslag, högst .......

32,400

Serafimerlasarettet.

84

Understöd och ersättningar ........

120,000

85

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet

750

120,750

Gemensamma universitetsändamål.

86

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater, förslagsanslag, högst ........

9,400

87

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska föreläs-

ningar vid rikets universitet, reservationsanslag.........

4,500

88

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .........

1,000

89

Tryckning av doktorsavhandlingar, reservationsanslag ...

40,000

90

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslags-

anslag, högst.........

2,500

91

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets univer-

sitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, reser-

vationsanslag ....................

10,000

67,400

Farmaeeutiska institutet.

92

Institutet..............................

62,000

93

Extra vaktmästare vid institutet, förslagsanslag, högst...

1,865

Barnhusen.

94

Allmänna barnhuset i Stockholm

78,000

95

Frimurarbarnhuset .....

2,750

96

Barnhusen i landsorten

28,380

109,130

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

97

Barnmorskeundervisningen och bambördshusen....

63,533

98

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst

2,800

99

Allmänna bambördshuset i Stockholm, förslagsanslag,

högst .........................

160,000

63,533

162,800

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m...............

2,701,721

1,263,075

s. 261 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

261

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

F. Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen ....................................................

250,300

2

Övergångsstat ....................................... .....

5,900

3

Extra ledamot å folkskolavdelningen, förslagsanslag, högst

7,S00

4

Byggnadssakkunnigt biträde, förslagsanslag, högst ...

3,500

5

Extra vaktmästare, förslagsanslag, högst .....................

1,300

6

Inspektion och sakkunniga biträden, förslagsanslag, högst

16,800

7

Förstärkning av överstyrelsens anslag till expenser m. m.,

förslagsanslag, högst ............................

11,500

8

Förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen, förslagsanslag,

högst .........................................................

26,000

256,200

66,900

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

9

Högre lärarinneseminariet............... 116,485

10

Stipendier, lokalhyra m. m., förslags-

anslag, högst.............................. 37,950

11

Timlärare och vikarier, förslagsanslag,

högst ..................................... 17,358

12

Tillfällig löneförbättring för vaktmästa-

ren samt eldaren, förslagsanslag,

högst ....................................... 650

116,485

55,958

Statens läroverk:

13

Allmänna läroverken, réservationsan-

slag..........................................7,629,700

14

Extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken, för- slagsanslag, högst ..................... 460,000

15

Understöd åt extra ordinarie lärare

vid de allmänna läroverken under

förfall på grund av sjukdom, för- slagsanslag................................. 5,000

16

Undervisning i slöjd vid de allmänna

läroverken, förslagsanslag............ 33,500

17

Extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken, förslags- anslag, högst.............................. 63,150

18

Ersättning åt skolkare, förslagsanslag 27,000

19

Provårskurser i Göteborg för blivande

lärare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag, högst.................. 27,350

7,668,200

577,500

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Privatläroverk:

Gemensamt reservationsanslag:

20 a

Enskilda mellanskolor ...... 55,000

20 b

Högre flickskolor............ 450,000

20 C

Högre goss- och samskolor 206,500

20d

Enskilda lärarinneseminarier 28,500

740,000

21

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsun-

derstödda enskilda läroanstalter, för- slagsanslag .............................

280,000

22

Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa, för- slagsanslag ..............................

12,000

28

Tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid enskilda mellanskolor,

högre flickskolor, högre goss- och

samskolor samt enskilda lärarinne-

seminarier, förslagsanslag............

2,000,000

24

Nybyggnad åt fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, reservationsan- slag .........................................

5,000

25

Utbildningskurser för lärarinnor i hus-

lig ekonomi, förslagsanslag, högst

31,600

26

Tillfällig löneförbättring åt vissa lärår-

innor vid fackskolan för huslig eko- nomi i Uppsala, förslagsanslag, högst

4,267

27

Utbildande av handarbetslärarinnor,

förslagsanslag, högst ..................

22,500

28

Resestipendier åt lärarpersonalen vid

enskilda läroanstalter, reservations- anslag .....................................

9,000

29

Besestipendier och studieunderstöd åt

föreståndarinnor och lärarinnor vid

lärarinneutbildningsanstalter i huslig

ekonomi m. fl., reservationsanslag

2,000

1,032,000

2,074,367

Kommunala mellanskolor:

SO

Understöd åt kommunala mellanskolor,

förslagsanslag ...........................

744,000

31

Undervisning i slöjd vid kommunala

mellanskolor, förslagsanslag.........

2,000

32

Besestipendier åt lärarpersonalen vid

kommunala mellanskolor, reserva- tionsanslag ..............................

1,200

746,000

1,200

9,562,685

2,709,025

s. 263 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

263

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Folkundervisningen.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

33 a

Folkskoleseminarierna. 1,522,340

33 b

Stipendier för elever vid

folkskoleseminarier... 179,025 i.701.3fi5

34

Hyresbidrag till rektorerna vid vissa

folkskoleseminarier, förslagsanslag,

högst ....................................

6,400

35

Hyresbidrag till lärare vid folkskole-

seminarierna i Stockholm och Gö- teborg, förslagsanslag..............

12,000

36

Studentkurser och parallellavdelnin-

gar vid vissa folkskoleseminarier

m. m., reservationsanslag.........

245,000

37

Förhyrande av vissa lokaler för folk-

skoleseminariet i Göteborg m. m.,

reservationsanslag ..................

2,275

38

Nybyggnads- och ändringsarbeten

vid folkskoleseminariet i Luleå,

reservationsanslag ..................

123,540

39

Underhåll och skötsel av trädgården

vid folkskoleseminariet i Luleå,

förslagsanslag, högst ...............

1,500

40

Inredning och möblering av de ut-

vidgade och ändrade lokalerna för

folkskoleseminariet i Luleå, reser- vationsanslag ........................

65,000

41

Byggnader för dubbelseminarium i

Karlstad, reservationsanslag......

600,000

42

Komplettering av naturvetenskaplig

undervisningsmateriel m. m. vid

folkskoleseminariet i Uppsala, re- servationsanslag .....................

12,300

43

Omläggning av folkskoleseminariets

i Kalmar lekplan, förslagsanslag,

högst ...................................

10,990

44

Lärares vid folkskoleseminarierna

studiebesök vid folkskolor, förslags- anslag, högst...........................

3,000

45

Ateneums folkskoleseminarium och

Göteborgs kvinnliga folkskolese- minarium, förslagsanslag, högst

26,600

1,701,365

1,108,605

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Småskoleseminarier:

46

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag ..................... 381,000

47

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag 90,000

48

Understöd åt vissa enskilda små-

skoleseminarier, förslagsanslag,

högst ................................. 16,000

471,000

16,000

Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor:

49

Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-

anslag................................................... 60,000

50

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reser-

vationsanslag ..................................... 40,000

51

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdssköt-

sel, reservationsanslag .......................... 16,800

52

Särskilda kurser i simning och livräddning,

reservationsanslag ............................ 4,500

121,300

58

Eesestipendier åt lärare och lärarinnor vid folkskolesemi-

narier, reservationsanslag........... ......

2,000

54

Resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor,

reservationsanslag ............................

1,200

55

Resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor,

reservationsanslag ................................................

8,000

56

Resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskolesemi- narier m. fl., reservationsanslag ..............................

Folkskolinspektionen:

3,000

57

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, för-

slagsanslag........................... 345,000

58

Tilläggsersättning för expenser åt

folkskolinspektörer, förslagsan- slag, högst........................... 15,600

59

Resekostnadsersättning åt folkskol-

inspektörer, förslagsanslag...... 300,000

645,000

15,600

Folkskolor:

60

Statsbidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor, förslagsanslag... 41,343,000

61

Befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar, förslags- anslag ................................. 300,000

s. 265 Kontrollera mot PDF

Bill sdag ens skrivelse Nr 8 A.

265

G 2

G 3

65

66

67

68

69

70

71

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

förslagsanslag.

...................................... 205,000

Upphjälpande av folkskoleväsendet

inom vissa lappmarksförsamlingar i

Västerbottens och Norrbottens län:

Beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i

skolhem eller enskilda hem för

skolpliktiga barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar, förslagsanslag,

högst ........................ 75,000

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke

finsktalande befolkning samt i

Over-Kalix församling, förslagsanslag

................................. 47,000

Avlönande av föreståndarinna för

skolhem eller jarbetsstuga inom

lappmarksförsamlingar med icke

finsktalande befolkning samt i

Over-Kalix församling, förslags
-

anslag................................. 11,000

Skytteanska lappfolkskolan i Tärna,

förslagsanslag ................ 7,000

Bidrag till skolhemsbyggnader och

deras inredning, reservationsanslag

....................................

Upphjälpande av folkskoleväsendet

inom Hotagens och Frostvikens

församlingar, förslagsanslag,

högst ....................................

Avlönande av lärare åt vid vanföreanstalter

och kustsanatorier

intagna barn i skolåldern, förslagsanslag

...........................

Anordnande av slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag ......... 2,585,000

Anordnande av undervisning i

hushållsgöromål i egentlig folkskola,

förslagsanslag............... 267,000

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

80,000

2,500

20,000

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Bihang till riksdagens protokoll. 14 saml. Nr 8 A.

34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

•

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

72

Undervisningsmateriel m. m.

för folkskolor, reservations- anslag........................... 30,000

44,870,000

102,500

73

Understödjande av folkskolebarns ferie- och

studieresor

förslagsanslag ...................................

Fortsättningsskolor:

70,000

74

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola,

förslagsanslag ............... 1,100,000

75

Utbildningskurser för lärare vid

fortsättningsskolor, reserva- tionsanslag .....................

155,000

76

Okade kostnader på grund av

dyrtiden för utbildningskur- ser för lärare vid fortsätt-

ningsskolor, förslagsanslag,

högst ...........................

15,000

1,100,000

170,000

Högre folkskolor:

77

Understöd åt högre folkskolor,förslagsanslag

455,000

78

Anordnande av slöjd i högre folkskolor,

förslagsanlag .................................

14,000

79

Sällskapets för folkundervisningens befräm-

jande verksamhet i allmänhet, reserva- tionsanslag ....................................

1,500

80

Understöd åt sällskapets för folkundervis-

ningens befrämjande högre folkskola,

förslagsanslag .................................

7,570

478,070

Folkhögskolor:

81

Understöd åt folkhögskolor,

förslagsanslag ............... 797,525

82

Ökat understöd åt folkhög-

skolor för vissa kurser, för- slagsanslag ..................

120,000

83

Stipendier åt elever vid folk-

högskolor, förslagsanslag 140,000

84

Höjda stipendier åt obemed-

lade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor,

förslagsanslag ...............

70,000

937,525

190,000

50,272,960

1,738,205

Säger för allmänna skolväsendet

...............|

60,091,845

4,514,130

s. 267 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

267

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

1

Folkbibliotek.

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .....

235,000

Populärvetenskapliga föreläsningar.

2

3

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna popu- lärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund utom

universitetsstäderna anordnade föreläsningskurser, reser- vationsanslag .......................

285,000

10,000

295,000

Nykterhetsundervisning.

4 a

4b

Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

5 främjande:

Förslagsanslag, högst ........................... 105,950

Reservationsanslag ...................... 18 000

123,950

20,000

5

Handbok i nykterhetsfrågan m. m., reservationsanslag ...

143,950

Musikföreställningar för allmänheten.

6

Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten m. m., förslagsanslag, högst..........

57,000

Studielån.

7

Bäntefria studielån m. m., reservationsanslaq ..

150,000

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

235,000

645,950

H. Abnormundervisningen.

1

2

3

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag, högst ...

Ordbok för dövstumma, reservationsanslag

200,000

14,000

1,000

500

4

Tidning för dövstumma, förslagsanslag, högst

5

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

103,150

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6

Bekostande av elevers vid institutet och förskolan för

blinda S Tomteboda ävensom åtföljande vårdares resor

å statens järnvägar, förslagsanslag...........................

2,000

7

Förskolan för blinda i Värjo ....................................

20,600

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

8 a

Bestämt anslag .............................. 17,300

8 b

Reservationsanslag .......................... 11,000

28,300

9

Förstärkning av reservationsanslaget till hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag, högst......

7,050

10

Uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda under höstterminen 1920 av f ytterligare en

korgmakeriavdelning, reservationsanslag ...............

3,550

11

Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda, reservationsanslag..................................

50,000

28,300

60,600

12

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindunder-

visningsanstalter, förslagsanslag ..............................

1,200

13

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...............

5,000

14

Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blind-

lärare, reservationsanslag .......................................

1,200

15

De blindas förening, förslagsanslag, högst.....................

50,000

16

Byggnader m. m. för en vårdanstalt för blinda med kom-

plicerat lyte, reservationsanslag ..............................

720,000

17

Hyresbidrag åt den med drottning Sophias stiftelse förenade

vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslags-

anslag, högst.........................................................

10,000

18

Resestipendier åt abnormlärare, reservationsanslag........

1,000

19

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende

försummade barn, förslagsanslag..............................

184,000

Säger för abnormundervisningen

553,250

849,300

I. Deri tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

1

De tekniska läroverken ............................................

1,090,775

2

Speciallärare m. m. vid tekniska högskolan, förslagsan-

slag, högst...........................................................

23,040

3

Samlingar och laborationer vid tekniska högskolan, för-

slagsanslag, högst ...............................................

75,000

s. 269 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

269

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

''Kronor

Kronor

4

Bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för-

slagsanslag, högst ...........:....................................

250,000

5

Inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de

nya laboratorierna vid tekniska högskolan, reservations-

anslag................................................................

300,000

6

Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola

för kemisk teknologi, reservationsanslag .................

1,123,000

7

Förstärkning av Chalmers tekniska instituts anslag till

uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ...............

35,000

8

Utrustning av vissa laboratorier m. m. vid Chalmers

tekniska institut, reservationsanslag ........................

15,000

9

Förstärkning av Chalmers tekniska instituts anslag till

bibliotek m. m., förslagsanslag, högst ....................

14,000

10

Omläggning av Chalmers tekniska instituts värmeledning,

reservationsanslag ................................................

33,500

11

Tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst ------

17,325

12

Provisorisk lönereglering vid tekniska skolan i Stockholm,

förslagsanslag, högst ............................................

4,600

13

Undervisningsmateriel, böcker m. m. för elektrotekniska

faekskolan i Västerås, reservationsanslag ..................

25,000

14

Laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan,

maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan och det tekniska

gymnasiet i Malmö, reservationsanslag.....................

25,000

15

Tekniska elementarskolan i Norrköping, förslagsanslag,

högst ..................................................................

15,800

16

Tekniska elementarskolan i Borås, förslagsanslag, högst

8,550

17

Tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag,

högst ..................................................................

13,500

Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed förenade

yrkesskolor:

18 a

Förslagsanslag................................... 2,100

18 b

Förslagsanslag, högst........................... 27,000

29,100

19

Tillfällig löneförbättring vid tekniska skolan i Eskilstuna,

förslagsanslag, högst............................................

1,337

Vävskolan i Borås:

20

Bidrag till upprätthållande av vävskolan,

förslagsanslag, högst........................ 6,200

21

Bidrag till avlönande av en andre lärare,

förslagsanslag, högst ....................... 1,75C

22

Bidrag till personlig löneförbättring för

*

vissa lärare, förslagsanslag, högst ...... 1,650

9,600

23

Slöjdföreningens i Göteborg skola, förslagsanslag, högst

46,000

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

24

förslagsanslag ............

250,000

25

Understöd åt yrkesskolor för hnsmodersutbildning i städer

m. fl. liknande samhällen m. m., förslagsanslag

50,000

26

Resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre

tekniska läroanstalter, reservationsanslag

3,000

1,340,775

2,117,352

Handelsundervisning en.

27

Hand elsgymnasier, förslagsanslag, högsi

135,000

Säger för den tekniska undervisningen m. m.

1,475,775

2,117,352

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Gymnastiska centralinstitutet.......

79

2

Extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska centralinstitutet,

förslagsanslag, högst . .

1,200

3

Anordnande av omklädningsrum vid gymnastiska central-

institutet, reservationsanslag

iq nm

4

Undervisning jämte läkarvård vid en med gymnastiska

centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik, förslagsan- slag, högst................

5

Inköp av litteratur och bokbindning för gymnastiska een-

tralinstitutets bibliotek, reservationsanslag

600

6

Gymnastikövningar vid gymnastiska centralinstitutet för

Stockholms förenade studentkårer, förslagsanslag, högst

1,000

7

Understödjande av idrotten, förslagsanslag, högst

100,000

8

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, förslags-

anslag, högst...............

30,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

72,700

152,800

K. Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandi-

naviens historia, reservationsanslag

2,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag

4,000

4

Tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv», förslagsanslag,

högst ...........

6,500

s. 271 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

271

*

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

5

Tidskriften »Acta mathematica», för slag sanslag ^ högst ...

3,000

6

Tidskriften »Sfinx», förslagsanslag, högst....................

1,200

7

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», för-

slagsanslag, högst ................................................

5,000

8

Systematisk undersökning av svenska folkmål, reservations-

anslag...............................................................

17,100

9

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reserva-

tionsanslag.............................................................

3,000

10

Insamling, förtecknande och undersökning av svenska folk-

minnen, reservationsanslag ...................................

4,500

11

Undersökningar rörande ortnamn inom Hallands län, re-

servationsanslag ...................................................

5,000

12

Ortnamnskommitténs sekreterare, förslagsanslag, högst ...

4,000

13

Bidrag till verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inven-

tarium», reservationsanslag ................................

20,000

14

Föreningen »Pietas», förslagsanslag, högst ..................

3,000

15

Statistiska tabeller över Oresundstullen, förslagsanslag,

högst ............................. ...................................

1,500

16

Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer, reser-

vationsanslag ......................................................

1,800

17

Resestipendier åt journalister, reservationsanslag .........

4,000

18

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst, förslagsanslag, högst................................

20,000

19

Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst ......

9,500

20

Vetenskapligt arbete av f. d. riksantikvarien 0. Montelius,

förslagsanslag, högst .............................................

12,500

21

Utgivande av Carl von Linnés brev, reservationsanslag

5,000

22

Nusvensk ordbok, förslagsanslag, högst........................

5,000

23

Svenska naturskyddsföreningen, förslagsanslag, högst......

4,000

24

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks

utgivande, reservationsanslag ................................

150,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.............................................................

150,000

143,600

L. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag..............................

150,000

2

Extra lönetillägg, förslagsanslag................................. i

5,000

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

75.000

37.000

4

Extra utgifter, reservationsanslag .............................

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags-

anslag........................................................

180,000

6

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 21,000 kronor)

175,000

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till domkapit-

lens expeditioner högst 4,500 kronor)........................

84,035

Säger för diverse

701.035

5,000

Summa

70,987,812

10,128,988

Stockholm 1919, Iyar Hseggströms Boktryckeri A. B.

191638

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.