Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder.

1919-04-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:95, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåning sfonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 95.

1

Nr 95.

Godkänd av första kammaren den 12 april 1919.

Godkänd av andra kammaren den 12 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet

hörande utlåning sfonder.

(Statsutskottets utlåtande nr 39.)

Till Konungen.

Allmänna järnvägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

om statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under titel

»utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» föreslagit riksdagen

besluta, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som enligt

riksdagens beslut skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola

äga rum under åren 1921 och 1922.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att de avsättningar till

allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skolat ske under

åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.

Fonden för bibanor i vissa delar av riket.

2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 65) har riksdagen beslutat, att den avsättning till fonden för att

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 95—97. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 95

underlätta åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket, som enligt

riksdagens beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under

år 1921.

Vattenkraftslånefond.

3:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 66) föreslagit riksdagen

dels besluta, att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden,

skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån

må av Eders Kungl. Maj:t beviljas menigbeter, bolag, föreningar eller

enskilda, dels till företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller

tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av

mera allmänt intresse, dels till vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar

för distribution inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,

då dessa äro av allmännare betydelse;

dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder

:

att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar av den beräknade

anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med fem procent ränta samt, sedan lånet innehafts

under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av

därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp om året;

att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från första lyftningsdagen, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i

stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts

;

att lån ej må beviljas annat företag än som befinnes i ekonomiskt

och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar;

att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner;

samt

att Eders Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som

kunna erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda

ändamål;

dels ock såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

1918 års lagtima riksdag beslöt, i huvudsaklig överensstämmelse med

av Eders Kungl. Maj:t i ämnet framlagt förslag, inrättandet av en s. k.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr !)5.

kraftledningslånefond avsedd för utlämning av låneunderstöd till ekonomiska

föreningar för anläggande på landsbygden av distributionsnät för

elektrisk energi ävensom tillsvidare, intill dess en statslånefond för vattenkraftanläggningar

kunde varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana

anläggningar för distribution inom orten av elektrisk energi. Vid upprättandet

av nämnda fond förutsattes alltså att en fond för understöd åt

företag för utbyggande av landets vattenkraft framdeles skulle komma till

stånd. Behovet av en sådan fond har ock allmänt vitsordats, vadan riksdagen

funnit beslut om uppläggande av en vattenkraftslånefond nu böra fattas.

Vad angår lånevillkoren, har riksdagen endast beträffande räntefoten

å lånen funnit skäl till avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag föreligga.

1 detta hänseende hafva de sakkunnige, vilka förberett förslaget om

vattenkraftslånefondens inrättande framhållit att man kunde se frågan

härom ur två olika synpunkter, nämligen antingen så, att staten borde

hava sina självkostnader för penningarnas anskaffande fullt betäckta eller

att med hänsyn till angelägenheten att befordra vattenfallsbyggandet staten

betingade sig en ränta i någon mån understigande självkostnaderna. De

sakkunnige hava stannat vid att såsom en medelväg förorda en räntefot

av 5 ^ för den närmaste framtiden. Fullmäktige i riksgäldskontoret hava

anslutit sig till den förstnämnda ståndpunkten och med hänsyn härtill förordat

räntefotens bestämmande till 5 Va %■

Då de rådande försämrade förhållandena å penningemarknaden måhända

vore av mera övergående art samt med hänsyn särskilt därtill, att

räntan för lån ur kraftledningslånefonden av nästlidet års riksdag bestämts

till 5 %, har departementschefen, ehuru med tvekan, ansett sig böra i

denna del ansluta sig till de sakkunniges förslag.

Enligt riksdagens uppfattning måste redan en räntefot för ifrågavarande

lån av 5 Va % anses innebära en avsevärd fördel för låntagarna,

då enskilda långivare torde betinga sig en betydligt högre ränta. Beaktas

bör även, att enligt de föreslagna villkoren för understöd från fonden låntagarna

skulle erhålla förmånen av viss tids anstånd med räntebetalningen.

Att räntefoten beträffande vattenkraftslånefonden bestämmes till något högre

belopp än den för kraftledningslånefonden gällande synes riksdagen vara

motiverat icke blott av den stegring i den effektiva räntan å statslånen,

som ägt rum, sedan kraftledningslånefonden upprättades, utan även av den

olika naturen av de företag, som de båda fonderna äro avsedda att understödja.

ltiksdagen har fördenskull funnit lämpligt, att räntefoten, i enlighet

med riksgäldsfullmäktiges förslag, bestämmes till 5 y.2 %.

Vad angår det anslag, som för ändamålet bör anvisas å 1920 års riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 95.

stat, tiar riksdagen funnit sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag

om anslagets bestämmande till 2,000,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag dels beslutat,

att en särskild fond, benämnd vattenkraftslånefonden, skall inrättas,

från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må av Eders

Kungl. Maj:t beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda, dels till

företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande

av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt

intresse, dels till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar för distribution

inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,

då dessa äro av allmännare betydelse;

dels beslutat, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder:
att

lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar av den beräknade

anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med fem och en halv procent ränta samt, sedan

lånet innehafts under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under

vart och ett av därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp

om året;

att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från första lyftningsdagen, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitlet inbetalts;

att lån ej må beviljas annat företag än som befinnes i ekonomiskt

och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar;

att för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner;

samt

att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som

kunna erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda

ändamål;

dels ock såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 12 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.