Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1919-06-12 · 101 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 98 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:9a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 34, 43, 44, 60, 61, 69, 70, 71, 81,

84, 85, 91, 96 och 103 samt memorial nr 86, 98 och 107.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Magt under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att dels

godkänna sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, att gälla från och med år 1920, att med

uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i första lönegraden i stället

där uppföres en dylik befattning i tredje graden, samt att avlöningarna

åt de å staten uppförda kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna

belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma

kommer att höjas från 115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800

kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor

med 3,300 kronor till 118,800 kronor.

I jordbruksdepartementets stat finnas för närvarande uppförda fyra

kvinnliga biträdesbefattningar, varav en i andra och tre i första normalgraden.

Ifrågavarande framställning avser nu uppflyttande på i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för ovannämnda dag närmare

angivna skäl dels till tredje graden av biträdesbefattningen i andra

graden dels ock till andra graden av ett kvinnligt biträde av första

graden. Med andra ord innebär den föreslagna förändringen allenast

uteslutande ur staten av en kvinnlig biträdesbefattning i första graden

och uppförande i stället av en dylik befattning i tredje graden. Den

härav påkallade ökningen i staten blir skillnaden mellan en första och

tredje gradens avlöning eller 800 kronor. Vidare skulle av Kungl.

Maj:t på chefens för finansdepartementet föredragning framställt förslag

angående lönereglering för kvinnliga biträden föranleda en höjning med

1,600 kronor. Slutligen påkallas av 1918 års lagtima riksdag i samband

med lönereglering för vaktmästare m. fl. beslutat tillägg till avlöningsstaten

för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli en höjning av det ordinarie anslaget för detta departement av

900 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning i vad den avser föreslagen förändring av de

nuvarande biträdesgraderna inom departementet. Beträffande frågan om

lönereglering för de kvinnliga biträdena därstädes får riksdagen erinra,

att innevarande riksdag redan fastställt vissa grunder för reglering från

och med år 1920 av avlöningarna vid de hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie

kvinnliga biträdesbefattningarna. Riksdagen anser, att enahanda grunder

böra komma till tillämpning beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under nionde huvudtiteln, nu befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna. Uppförande i staten av föreslaget förhöjt

belopp till vaktmästarnas avlöning är såsom ovan antytts endast en följd

av riksdagens beslut år 1918.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

llilcsdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ej mindre godkänt sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets

avdelning av Kung!. Maj:ts kansli, att gälla från och

med år 1920, att med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i

första lönegraden i stället där uppföres en dylik befattning i tredje graden,

än även från och med år 1920 bestämt avlöningarna vid de å staten

uppförda kvinnliga biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas

åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen innevarande

år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie

kvinnliga biträdesbefattningarna, i följd varav och på grund tillika av

1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare

statens slutsumma höjts från 115,500 kronor med 3,300 kronor

till 118,800 kronor,

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor

med 3,300 kronor till 118,800 kronor.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående inrättande av en egnahemsavdelning

inom jordbruksdepartementet, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år

1920 beräkna ett anslag av 23,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 avlåten

proposition nr 106, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

bl. a. att till anordnande av en egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet

enligt av departementschefen framlagt förslag å extra

stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen

till anordnande av en egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet

enligt av departementschefen framlagt förslag å extra stat för

år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

Lantbrnksstyrelsen.

3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksstyrelsen att

gälla från och med år 1920, att avlöningarna åt de å staten uppförda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdag ens skrivelse Nr 9 A.

kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna belopp,

till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma

kommer att höjas från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300

kronor,

dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen

från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 här ovan anfört

beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda

under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels från och med år 1920 bestämt avlöningarna vid de å lantbruksstyrelsens

stat uppförda kvinnliga biträdesbefattningarna ävensom

villkoren för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse med

vad riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk

och myndigheter, uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga

ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna, till följd varav och på

grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma höjts från 152,700 kronor

med 5,600 kronor till 158,300 kronor,

dels ock höjt det ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen från

152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor.

Iiantlmshållningeu.

4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500

kronor till 163,450 kronor.

Förslaget är uteslutande föranlett av utav 1918 års lagtima riksdag,

i samband med lönereglering för vaktmästare m. fl., beslutat tilllägg

till avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt.

Med hänsyn härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med

år 1920 höjt det ordinarie anslaget till centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500 kronor till

163,450 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 9 A. >r»

I anslutning härtill har anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» höjts från 425,450 kronor till 428,950

kronor.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,

extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas från

och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare eu

ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar

500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,

än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse

en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till

14,400 kronor; dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer

och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900

kronor till 110,800 kronor; dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må

under en tid av fem år från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst

icke kan tillsättas i följd av brist på kompetenta

sökande, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande

i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde

inom lantbruksingenjörsdistrikt.

Framställningen i fråga avser att genom uppförande i staten för

statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

av ytterligare en lantbruksingenjörsbefattning möjliggöra en

uppdelning av det distrikt, som nu består av Kalmar läns södra del

och Blekinge län, i två särskilda distrikt, omfattande det ena Kalmar

läns södra del och det andra Blekinge län. Den härav betingade ökningen

i nämnda stat uppgår till 3,500 kronor. Vidare begäres att ett

av 1914 års senare riksdag lämnat medgivande, att Kungl. Maj: t finge

under en tid av fem år från och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst

i följd av brist på kompetenta sökande icke kunde

tillsättas, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande

i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde

inom lantbruksingenjörsdistrikt, måtte utsträckas för en ny femårsperiod.

Tillika föreslås en förhöjning med 5,400 kronor i ovannämnda

i staten upptagna post å 9,000 kronor till arvoden till lantbruksstipendiater

för att därigenom möjliggöra en ökad anställningstid

för sådana stipendiater av 36 månader eller från 60 till 96 månader.

Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet i ärendet anfört, och får därför anmäla,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels

godkänt sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,

extra lantbrnksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas

från och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare

en ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar

500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,

än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse

en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till

14,400 kronor;

dels i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer

och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900 kronor till

110,800 kronor;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år

från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst icke

kan tillsättas i följd av brist på kompenta sökande, använda därigenom

tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav

lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å

extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 74, anmält, har riksdagen

såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.

7:o) För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten

123 under nionde huvudtiteln förslag till väsentlig höjning av ordinarie

anslaget till rese- och traktamentspenningar. Förnämsta orsaken till

denna höjning var, att dagtraktamenten av statsmedel ansågos böra

tillerkännas de med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmätarna

i stället för den förut till dem från jordägarna utgående obetydliga ersättningen

för kost och tidspillan. För sistnämnda ärende lämnades utförlig

redogörelse under avdelningen »lantmäteriväsendet» i statsrådsprotokollet

vid statsverkspropositionen nämnda år.

Sedan riksdagen enligt skrivelsen nr 90 den 6 april 1918 bifallit

vad sålunda föreslagits, utfärdades den 7 maj 1918 kungörelse (nr 270)

angående traktamentsersättning åt vissa lantmätare m. fl. Enligt denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kungörelse äger på eget ansvar arbetande lantmätare — dock ej förste

lantmätare — så ock tjänstemedhjälpare samt sådant tekniskt biträde,

som med tillstånd av lantmäteristyrelsen begagnas, åtnjuta traktamentsersättning

av allmänna medel under resor och förrättningar, som äga

rum på grund av gällande instruktion, annan författning eller särskilt

förordnande. Sådan ersättning utgår oberoende av huruvida ersättningför

själva resekostnaden skall gäldas av sakägare eller ej. I fråga om

den medgivna traktamentsersättningen skola bestämmelserna i gällande

resereglemente tillämpas, dock med vissa i kungörelsen angivna jämkningar.

När dylik traktamentsersättning åtnjutes, utgår ej den i arvodestaxan

för lantmäteriförrättningar den 23 december 1909 (nr 160) bestämda

gottgörelse för kost och tidspillan. Genom sagda kungörelse

har tillika upphävts vad i 5 § 1 mom. av nämnda arvodestaxa fanns

stadgat om visst pris för husrum och kost, innefattande i huvudsak

att sakägare var skyldig att på tillsägelse tillhandahålla lantmätare och

hans biträden husrum för 60 öre samt kost för 1 krona 90 öre för dag

och person.

Efter att hava redogjort för av föreningen statens lantbruksingenjörer

och av lantbruksstyrelsen gjorda framställningar, att lantbruksingenjörerna

liksom lantmätarna måtte komma i åtnjutande av dagtraktamenten

av statsmedel, ävensom för över framställningen avgivna utlåtanden

av statskontoret och 1917 års lantmäterikommissionen har

departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:

»I frågan, huruvida dagtraktamenten av statsmedel höra tillerkännas

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer, lantbruksstipendiater

och sådana tekniska biträden, som användas med lantbruksstyrelsens

tillstånd, ansluter jag mig till den av lantbruksingenjörsföreningen och

lantbruksstyrelsen omfattade och av lantmäterikommissionen enhälligt

biträdda mening, att rätt därtill nu bör medgivas nämnda personer.

I likhet med lantmäterikommissionen finner jag för ett dylikt medgivande

föreligga samma principiella skäl, som i fjol föranledde statsmakterna

att bevilja rätt till dylika dagtraktamenten åt lantmätare.

Jag vill särskilt betona, att lantmäterikommissionen, vilken har under

utredning frågan om ny arvodestaxa för lantbruksingenjörerna, varvid

givetvis åtskilliga spörsmål angående lantbruksingenjörskårens avlöningar

och andra förmåner, dess tjänsteåligganden m. m. måste komma under

bedömande, ansett denna dagtraktamentsfråga lämpligen kunna — liksom

i fjol skedde beträffande lantmätarna — utbrytas och behandlas i

förväg särskilt för sig. Jag vill vidare framhålla, att kommissionen

vid avgivande av sitt nu ifrågavarande förslag haft att beakta jämväl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

de nu av statskontoret uppmärksammade olikheterna mellan lantmätare

och lantbruksingenjörer och att kommissionen likafullt ansett dessa

bägge kategorier av tjänstemän böra likställas i nu förevarande hänseende.

De förefintliga olikheterna torde komma att vinna erforderligt

beaktande i kommissionens blivande huvudförslag beträffande lantbruksingenjörstaxan

m. in. Jag vill därjämte såsom min med lantmäterikommissionens

överensstämmande åsikt uttala, att de nuvarande förhållandena

å lantbruksingenjörs banan göra det i hög grad önskligt, för att

icke säga nödvändigt, att denna kår, i likhet med lantmätarna, snarast

möjligt erhåller den förbättring i sina villkor, som dylika dagtraktamenten

skulle för densamma medföra.

Vad kostnaderna för nu ifrågavarande dagtraktamenten angår vill

jag erinra, att jag förut i dag vid behandlingen av frågan om anställande

av assistenter hos lantbruksingenjörer uttalat såsom min mening,

att såväl de nuvarande extra lantbruksstipendiaterna som de blivande

assistenterna böra hänföras till resereglementets fjärde klass. På grund

härav anser jag årskostnaden böra beräknas till 60,000 kronor.

Jag biträder förslaget, att dessa dagtraktamenten må utgå från

nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar,

vilket anslag med anledning härav bör från och med år 1920

undergå erforderlig förhöjning.

Den nu förordade förändringen bör träda i tillämpning från och

med år 1920. Tillräckligt skäl att genomföra densamma redan från viss

tidpunkt under innevarande år synes mig icke förefinnas.

Vad jag nu anfört torde icke behöva föranleda någon annan

direkt hemställan till riksdagen än i fråga om nyssnämnda förhöjning

av nionde huvudtitelns reseanslag. Till denna fråga skall jag senare i

dag återkomma.»

Riksdagen anser, att i huvudsak samma principiella skäl kunna

åberopas för att medgiva ifrågavarande befattningshavare rätt till traktamente

av statsmedel jämväl under förrättningar, som förlidet år föranledde

statsmakterna medgiva lantmätare sådan rätt. Då vidare enligt

vad i ärendet framhållits denna fråga torde kunna på av departementschefen

angivet sätt provisoriskt lösas oberoende av pågående revision

av resereglementet och arvodestaxan för statens lantbruksingenjörer,

biträder riksdagen den av departementschefen uttalade uppfattning i

ämnet. Departementschefen har ansett den ifrågasatta nya ordningen

böra träda i tillämpning från och med år 1920. Då traktamentsersättning

skulle utgå av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till reseoch

traktamentspenningar, torde såsom departementschefen framhållit

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

erforderlig ökning beredas i detta anslag. Den beräknade storleken

härav ger ej anledning till erinran från riksdagens sida.

Beträffande ovannämnda ökning av det ordinarie anslaget till reseocb

traktamentspenningar anmäler riksdagen under punkt 135 sitt beslut.

8:o) Under punkt 7 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid

Ultuna att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden

åt extra lärare liöjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500

kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600

kronor med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på grund

tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma kommer att

ökas från 98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor, dels ock

vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget till ifrågavarande institut

från 92,350 kronor med 4,850 kronor till 97,200 kronor.

Ifrågavarande framställning avser beredande åt de vid Ultima

lantbruksinstitut anställda lärare av viss ökning i de för deras olika

tjänster dem för närvarande tillkommande arvoden, av vilka enligt vad

statsrådsprotokollet ger vid handen flertalet icke äro högre än då de

nyinrättades, de äldsta tjänsterna år 1892, ett par år 1909 och de senast

inrättade år 1912. För detta ändamål föreslås, att anslagsposten till

arvoden åt extra lärare liöjes med 3,250 kronor. Vidare ifrågasättes,

för att möjliggöra publicerandet i de båda lantbruksinstitutens årsberättelser

av redogörelser för vid instituten eller andra dit förlagda institutioner

erhållna forskningsresultat, beträffande vartdera av lantbruksinstituten

höjningar i anslagsposten till institutets övriga utgifter, vad

angår Ultuna med 1,000 kronor och vad rör Alnarp med 1,500 kronor.

Dessutom är en i staten föreslagen höjning med 600 kronor föranledd

av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring till

vissa vaktmästare m. fl.

Riksdagen har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.

Rörande Alnarp anmäler riksdagen under nästföljande punkt sitt beslut.

Riksdagen har

dels godkänt sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid

Ultuna, att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden

åt extra lärare liöjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500

kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600

kronor med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma ökats

från 98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor,

dels och i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till ifrågavarande

institut från 92,350 kronor med 4,850 kronor till 97,200

kronor.

9:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 8 därom

gjorda framställning och i anslutning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört har riksdagen

dels godkänt sådan ändring i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten

till institutets övriga utgifter höjes från 39,200 kronor med 1,500

kronor till 40,700 kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918

års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring med 600

kronor åt två vaktmästare statens slutsumma ökats från 119,850 kronor

med 2,100 kronor till 121,950 kronor,

dels ock i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till

nämnda institut från 112,800 kronor med 2,100 kronor till 114,900

kronor.

10:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, i

de till understöd åt sådana skolor å ordinarie stat anvisade anslagberäkna

en förhöjning från 91,500 kronor med 43,500 kronor till 135,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten

proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

bland annat att dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio

lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige från 67,500 kronor med

22,500 kronor till 90,000 kronor,

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor i

Dalarna och Norrland från'' 24,000 kronor med 8,000 kronor till 32,000

kronor, eller tillhopa till 122,000 kronor,

dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor

anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen

dels höjt ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11

i södra och mellersta Sverige från 67,500 kronor med 22,500 kronor

till 90,000 kronor

samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor i

Dalarna och Norrland från 24,000 kronor med 8,000 kronor till 32,000

kronor eller tillhopa till 122,000 kronor;

dels ock till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor

anvisat ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor.

ll:o) under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att från och med år 1920 under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till

reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.

Under den ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» och den del därav, som är av bestämt

anslags natur, har varit upptaget ett anslag av 15,000 kronor till reseunderstöd

åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande. Understöden

hava utdelats av Kungl. Maj:t och utgått med växlande belopp

allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd har varit

bestämt. Understöden kunde utdelas såväl för resor inom landet som

i utlandet.

Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 17 december 1914

förordnat, att med åtgärder för dessa stipendiers utdelning för år 1915

skulle tillsvidare anstå, har riksdagen år 1915 på Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den behållning, som härav uppkomme, finge användas

för sitt ändamål under år 1916, dels ock uteslutit anslaget ur

riksstaten.

Dylika stipendiers utdelning inställdes även för åren 1916, 1917

och 1918. Med anledning härav lämnade dessa års riksdagar medgivande,

att behållningen å anslaget finge användas under nästföljande

år.

För år 1919 finnes således disponibelt ett belopp av 15,000 kronor,

vilket av departementschefen beräknats i sin helhet åtgå under

detta år.

Från och med år 1920 bör emellertid enligt departementschefens

mening ordinarie anslag för detta ändamål ånyo upptagas i riksstaten.

Med hänsyn till resekostnadernas stegring har han ansett beloppet nu

böra höjas. För år 1920 torde emellertid höjningen kunna begränsas

till 5,000 kronor, så att anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning och får därför

anmäla, att riksdagen från och med år 1920 under anslagstiteln »un
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört ett

ordinarie anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000

kronor.

I anslutning till riksdagens beslut under punkterna 8, 9, 10 och

11 har det uti anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget till lantbruksinstituten

m. m. ökats från 420,200 kronor med 57,450 kronor till 477,650 kronor.

12:o) Under punkt 11 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolor, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 240,000

kronor med 160,000 kronor till 400,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten

proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

bland annat att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

lantmannaskolor från 240,000 kronor med 160,000 kronor till 400,000

kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen

höjt ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

från 240,000 kronor med 160,000 kröner till 400,000 kronor.

13:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lanthushållsskolor,

som Eders Kungl. Magt kunde komma att avlåta till riksdagen,

i ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor beräkna en förhöjning

från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten

proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

bland annat att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor

från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält, har riksdagen

höjt ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor

från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.

I anslutning till riksdagens beslut under punkterna 8—13 har anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

höjts med inalles 340,450 kronor eller från 820,200 kronor till 1,160,650

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

14:o) 1 eu till riksdagen den 14 mars 1919 avlåten proposition

nr 205, liar Eders Kuugl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen bland annat, att för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor

för läsåret 1919—1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag

av 40,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen

för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor för läsåret 1919—

1920 anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 00,000

kronor.

15:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet

vid Ultima å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 21,000 kronor.

Av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost

»till institutets övriga utgifter» har sedan flera år i de årligen

av Kungl. Maj:t fastställda inkomst- och utgiftsstaterna disponerats ett

belopp av 3,500 kronor till bränsle och lyse samt ett belopp av 400

kronor till bränsle åt tjänare. Dessa belopp hava under de senare åren

visat sig i hög grad otillräckliga. År 1917 måste därför av riksdagen

anvisas 3,000 kronor för täckande av uppkommen brist under år 1916

och för täckande av dylik brist under år 1917 anvisade 1918 års lagtima

riksdag ett anslag av 10,000 kronor.

Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för detta institut, anvisade

riksdagen tillika å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av

högst 3,700 kronor för bestridande av visea kostnader för bränsle för

institutet. För enahanda ändamål har 1918 års lagtima riksdag å extra

stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag av högst 7,500 kronor.

Enligt vad utredningen i ärendet utvisar hava de för ifrågavarande

ändamål tillgängliga medlen även efter ovannämnda tillökningar befunnits

otillräckliga. Uti förevarande framställning begäres nu dels ett belopp

av 15,900 + 10,000 = 25,900 kronor för täckande av brist i institutets

bränslekonto för åren 1918 och 1919, dels ock ett belopp av 15,000

kronor till bestridande av ifrågavarande kostnad för år 1920. Vidare

är i det föreliggande förslaget viss höjning beräknad i den gottgörelse

av statsmedel, som utgår för frielevernas kosthåll, med hänsyn till att

Ultunastyrelsen höjt de betalande elevernas avgift för kosthållet. För

sistnämnda ändamål ävensom för institutioner och samlingar, stallet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

nattvakt, vattenuppfordring m. m. föreslås tillhopa 6,000 kronor. Detta

belopp bär ansetts böra utgå jämväl för år 1919.

Då de begärda ökade anslagen äro påkallade av den allmänna

prisstegringen, finner sig riksdagen icke böra göra någon erinran mot

beviljande av desamma.

Beträffande de för åren 1918 och 1919 erforderliga anslagen anmäler

riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för bestridande av vissa kostnader för bränsle

m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor.

16:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av

200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har vid besök å ort och ställe

förvissat sig därom, att den nuvarande lärlingsbyggnaden befinner sig

i ett sådant skick, att uppförande av en ny dylik byggnad är av verkligt

behov påkallat. Vid granskning av det av departementschefen i

statsrådsprotokollet omförmälda, av byggnadsstyrelsen senast uppgjorda

förslaget härtill har riksdagen funnit detsamma väl ägnat att böra vinna

godkännande. Vad byggnadsplatsen beträffar fick riksdagens vederbörande

utskott vid sitt ovannämnda besök den uppfattningen, att byggnaden

lämpligast borde förläggas till platsen för den vid institutets

försöksfält belägna, numera utdömda logbyggnaden. I detta avseende

vill riksdagen jämväl erinra därom, att, enligt vad departementschefen

i statsrådsprotokollet till nionde huvudtiteln i 1918 statsverksproposition

anfört angående uppförande av en ny logbyggnad vid Ultuna, nedrivning

och ersättande med en ny byggnad å annan plats vid egendomen

av den ovannämnda logbyggnaden — vartill riksdagen även beviljade

medel — ansetts utgöra en förutsättning för realiserandet av just den

plan till uppförande av lärlingsbyggnad, varom Eders Kungl. Maj:t nu

framställt förslag. I likhet med departementschefen anser riksdagen, att

byggnadskostnaden bör kunna hållas inom beloppet av 200,000 kronor,

fördelat med 100,000 kronor på vartdera av åren 1920 och 1921.

I anslutning till det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

för uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med byggnadsstyrelsens förslag beviljat ett anslag av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisat ott reservationsanslag

av 100,000 kronor.

17:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 13,500 kronor.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år

1918 för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda

institut ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor. För år 1919 har för

enahanda ändamål anvisats 8,500 kronor. Dessa anslag beräknades

skola komma till användning sålunda:

Till dagsverken m. m.

............... kronor

1918

850

1919

850

» renhållning m. m.

............ »

1,200

1,200

» bränsle......................

.............. »

4,800

5,000

» kost för frielever .

.............. »

700

1,450

Summa kronor

7,550

8,500.

Nu begäres jämväl för år 1920 ett med 5,000 kronor förhöjt belopp

för ifrågavarande ändamål. Då de ökade omkostnaderna på sätt

av utredningen i ärendet framgår föranlets av den allmänna prisstegringen,

biträder riksdagen det föreliggande förslaget och får därför anmäla,

att riksdagen för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m.

vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.

18:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till byggnadsarbeten

vid Alnarp, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag

av 245,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars

1919 avlåten skrivelse, nr 350, givit tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t

icke komme att till nu pågående riksdag avlåta proposition i det under

ovanstående punkt upptagna ärende, i följd varav medel för berörda

ändamål ej behövde beräknas å 1920 års stat, varom riksdagen härigenom

velat erinra.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda

framställning har riksdagen för beredande av höjda stipendier åt obe
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

medlade och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

under läsåret 1919—1920 å extra stat för år 1920 anvisat ett

förslagsanslag av 30,000 kronor.

20:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 18 föreslagit

har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av

14,800 kronor.

21:o) Under punkt 19 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 36,000

kronor.

I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande

ändamål utgående anslag med 16,000 kronor eller till 36,000

kronor. Denna höjning är föranledd av vissa av departementschefen

ifrågasatta ändringar beträffande nu tillämpade grunder för statsbidrags

utgående till kurserna i fråga. Sålunda har departementschefen, som,

vad rör de praktiska kurserna, med häns)rn till svårigheten att erhålla

elever till svinskötarkurser funnit statsbidraget till dessa kurser böra

bestämmas till något högre belopp än till ladugårdsskötarkurserna,

ansett statsbidraget böra bestämmas vid de förra kurserna till 350

kronor per elev och vid de senare till 300 kronor per elev. I fråga

om de teoretiska kurserna har ifrågasatts, att den per elev utgående

ersättningen borde bestämmas att gälla endast kostnaderna för bostad

och kost samt att övrig ersättning, bland annat för undervisningen,

borde lämnas i en rund summa för varje kurs, och har med hänsyn

till rådande förhållanden denna ersättning icke ansetts kunna sättas till

lägre belopp än 90 kronor för varje elev för bostad och kost per kurs

om en månad samt 800 kronor till vederbörande läroanstalt såsom ersättning

i övrigt för kursens hållande. Det erforderliga anslagsbeloppet

har, under förutsättning att statsbidrag skulle utgå till fem teoretiska

kurser beräknats på följande sätt:

70 ladugårdselever å 300 kr............... kronor 21,000

10 svinskötarelever å 350 » ............... » 3,500

5 teoretiska kurser å 800 » .............. » 4,000

80 elever vid dito dito å 90 » ............... » 7,200 kronor 35,700.

vilket belopp avrundats till 36,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagen* skrivelse Nr 9 A.

De av kristiden orsakade förhållandena hava givetvis även på detta

område medfört avsevärt ökade omkostnader. I betraktande härav och

med hänsyn till angelägenheten att säkerställa fortvaron av ifrågavarande

för landets husdjursskötsel betydelsefulla kurser håller riksdagen före,

att ökat statsbidrag bör beredas till hållande av sådana kurser. Vad i

sådant avseende föreslagits biträdes av riksdagen. Mot att de föreslagna

förhöjningarna få träda i tillämpning redan beträffande nu pågående

praktiska kurser och de teoretiska kurser, som skola hållas

innevarande år, har riksdagen så mycket mindre något att erinra som

något särskilt anslag härför enligt vad departementschefen anfört icke

erfordras.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och

svinskötare å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av

36,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 20 gjorda

framställning har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för

kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna å extra stat för år

1920 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

23:o) Under punkt 21 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående statsbidrag för anställande

av jordbrukskonsulenter, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta

till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett

anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919

avlåten proposition nr 106 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

bland annat att å extra stat för 1920 anvisa, att av Kungl. ÄIaj:t i mån av

behov användas, såsom bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter ett

reservationsanslag av 150,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningsssällskap eller eljest

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen

å extra stat för år 1920 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av

behov användas, såsom bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter

ett reservationsanslag av 150,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller

eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

24:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 anvisa, att av Kung]. Maj:t i mån av behov

användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett

reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållning ssällskap eller

eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Ifrågavarande framställning avser, att statsbidraget, vilket för närvarande

är bestämt till hälften av kostnaden för undervisningen genom

vandringsrättare dock högst 600 kronor för varje anställd vandringsrättare

räknat, måtte efter i övrigt oförändrade grunder från och med

år 1919 utgå med ett intill högst 900 kronor förhöjt belopp för varje

vandringsrättare. På grund av förefintliga besparingar å tidigare års

anslag är icke vare sig tilläggsanslag för år 1919 eller ökning av anslaget

för år 1920 behövligt.

Riksdagen anser den föreslagna ökningen av statsbidragels maximibelopp

motiverad av den allmänna prisstegringen.

Riksdagen har å extra stat för år 1920 anvisat, att av Kungl.

Maj:t i män av behov användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare

ett reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga

kostnader för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda

framställning har riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur

och ängsskötsel å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

26:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda

framställning bär riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning in. m. å extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag, högst 11,000 kronor.

Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa

för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksam
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

het, har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungd.

Maj:ts framställning anslag för varje av åren 1908 —1910 å 4,000 kronor,

för vart och ett av åren 1911—1913 å 8,000 kronor och för varje av

åren 1914—1919 å 8,000 kronor.

Förslaget innebär en ökning- av anslaget för innevarande år med

3,000 kronor. Härjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 å

samma belopp.

Då såväl anslagsökningen för år 1920 som tilläggsanslaget äro

föranledda, utom av en önskan att tillgodose skolans föreståndarinna

och lärarinnor med i någon mån förhöjda avlöningar, i huvudsak av

ökade omkostnader för uppehållande av skolans hittillsvarande verksamhet,

giva de ej anledning till någon riksdagens erinran.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse nr 9 B sitt beslut.

Riksdagen har såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisat

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 11,000 kronor.

28:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst,

8,500 kronor.

Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård för utbildande

av lärarinnor har anvisats med 4,000 kronor om året för åren 1911—

1913 och med 5,500 kronor för åren 1914—1919.

Framställningen avser dels en höjning av anslaget för år 1920

med 3,000 kronor dels ock ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.

Riksdagen anser, att huvudsakligen enahanda skäl, som under näst

föregående punkt anförts för beviljande av ökat statsbidrag till Rimforsaskolan,

föreligga beträffande lanthushållningsskolan å Brogård. De begärda

anslagsbeloppen ge ej anledning till erinran.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks

fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1920 beviljat ett

förslagsanslag, högst, 8,500 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

29:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

27 gjorda framställning har riksdagen godkänt sådan ändring i den för

Strömsholms hingstdepå gällande stat, att de nu för veterinären uppförda

lön och tjänstgöringspenningar å tillhopa 2,100 kronor ur staten

uteslutas, i samband varmed bestämmelsen om ålderstillägg icke längre

skall gälla veterinären, och att i stället för honom uppföres arvode å

1,500 kronor; i anslutning vartill statens slutsumma minskats från 14,200

kronor med 600 kronor till 13,600 kronor.

30:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande))

upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande

av prisbelöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000 kronor

till 180,000 kronor.

Enligt riksdagens förmenande kunna de goda resultat, som under

senaste åren vunnits på hästavelns område, i avsevärd mån tillskrivas

den med statsmedel understödda hästpremieringen. Ifrågavarande verksamhet

är därför väl förtjänt av statsmakternas synnerliga intresse och

uppmuntran. Riksdagen inser också till fullo vikten av att medel finnas

tillgängliga för verksamhetens fortsatta upprätthållande i önskvärd omfattning.

I detta avseende synes visserligen den av stuteriöverstyrelsen

förebragta utredningen giva vid handen, att en ej obetydlig höjning av

ifrågavarande anslag är behövlig. På de av departementschefen i

statsrådsprotokollet anförda skäl anser sig riksdagen emellertid härvid

icke nu böra gå utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Rörande beloppet

av arvodena till hästpremieringsnämndsordförandena anser riksdagen i

likhet med departementschefen, att detta bör under angiven förutsättning

bestämmas till 1,000 kronor för år.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

höjt den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande))

upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande

av prisbelöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000

kronor till 180,000 kronor.

På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna

kommer anslagstiteln »hästavelns förbättrande, reservationsanslag» att höjas

med inalles 19,400 kronor eller från 369,400 kronor till 388,800 kronor.

31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 5,600 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 260, anmält har riksdagen

för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat

för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 5,600 kronor.

32:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda

framställning har riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå

å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda

framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må

bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige

förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen

»inhemska häststammar».

34:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,

Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har i allmänhet beräknats så, att ett belopp

av 10,000 kronor för år skulle finnas tillgängligt. Enligt vad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, torde det visserligen vara

antagligt, att för år 1920 medelsbehovet kommer att överstiga det

hittills vanligen beräknade årsbeloppet, men då Kungl. Maj:t lärer

kunna från hästavelsfondens avkastning, i den mån den av riksdagen

ställes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda tillgång till de erforderliga

ökade medlen, har departementschefen ansett nu ifrågavarande anslag

icke böra för år 1920 bestämmas högre än till 10,000 kronor.

I anslutning härtill har riksdagen till understödjande av stamboksföring

rörande hästar under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

35:o) Under punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen anvisat anslag på extra stat för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 av 750 kronor samt för åren 1918 och 1919 av 1,000

kronor till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Den föreslagna anslagsökningen av 500 kronor är föranledd av

de ökade kostnaderna för anstaltens drift.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet

och får därför anmäla, att riksdagen till karantänsanstalten i

Haparanda för husdjur å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa dels för

upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för nötboskap 12,000

kronor, dels ock för bestridande av kostnaderna för den år 1918 beslutade

förnyade tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap 20,000

kronor eller tillhopa 32,000 kronor.

År 1902 begärde Kungl. Maj:t första gången hos riksdagen anslagtill

bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade

riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål.

År 1908 gjorde Kungl. Magt framställning till riksdagen om anordnande

av förnyad tävlan för utseende av dylik centra. Riksdagen

anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid dem utsedda

avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren 1909

—1915.

År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare tävling av ifrågavarande slag. Kostnaderna för

denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma utsedda avelscentra

beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000 kronor skulle tagas

från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns

förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades skola av riksdagen

anvisas med visst belopp för vart och ett av åren 1914—1920, därav

12.000 kronor för sistnämnda år. Riksdagen har för varje av åren

1914—1919 anvisat de sålunda beräknade beloppen.

Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i

fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga

om besättningar av fjällras.

År 1918 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om beviljande

av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande

fjällras och ayrshireras. Kostnaderna härför beräknades till i runt tal

177.000 kronor, vilket belopp skulle täckas dels med 40,000 kronor

från avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädlingdels

ock genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor enligt följande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

fördelning å de särskilda åren, nämligen 25,000 kronor för år 1919,

20.000 kronor för vart oeh ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000

kronor för vart och ett av åren 1922—1925. Riksdagen har för år

1919 anvisat det för året beräknade beloppet.

De nu begärda anslagen stå på sätt framgår av ovanstående i

överensstämmelse med av riksdagen godkänd plan därför.

Under åberopande av ovan angivna anslagsberäkningar får riksdagen

anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

anvisat dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra

för nötboskap 12,000 kronor, dels och för bestridande av kostnaderna

för den år 1918 beslutade förnyade tävlan för utseende av

avelscentra för nötboskap 20,000 kronor eller tillhopa 32,000 kronor.

37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda

framställning har riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

5.000 kronor.

38:o) Under punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till förekommande och hämmande av tukerkelsjukdomar hos

nötkreaturen å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

110.000 kronor.

Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkel^]''ukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för

året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1919 års

stat bär riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag

av 115,000 kronor.

Enligt det vid propositionen i ämnet till 1897 års riksdag fogade

statsrådsprotokoll skulle ifrågavarande anslag användas, bland annat, till

bestridande av kostnader för tillverkning av tuberkulin för undersökning

av nötkreatur.

Kostnaderna för tillverkning av det för ifrågavarande undersökningar

erforderliga tuberkulinet, vilket framställdes vid dåvarande veterinärinstitutet

och genom lantbruksstyrelsen tillhandahölls för utrönande

av tuberkulos hos nötkreatur, utgingo sålunda intill utgången av år 1911

från ifrågavarande anslag.

Sedan emellertid statsmakterna år 1908 fattat beslut om inrättande

av en veterinärbakteriologisk anstalt och i samband därmed bestämts,

att den vid veterinärinstitutet dittills bedrivna tillverkningen av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tuberkulin skulle förläggas till nämnda anstalt och bekostas av de för

anstaltens drift anslagna medel, förordnade Kungl. Maj:t den 15 december

1911 vid bestämmandet av anslagets användning under år 1912, att

veterinärbakteriologiska anstalten skulle till lantbruksstyrelsen på rekvisition

översända för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen under år

1912 erforderligt tuberkulin. På samma sätt bar därefter förfarits under

följande år. Någon ersättning för tuberkulinet har alltså icke utgått

tili veterinärbakteriologiska anstalten.

Sedan på grund av att veterinärbakteriologiska anstaltens anslag

visat sig otillräckligt fråga uppkommit, huruvida icke ersättning kunde

beredas anstalten för det av densamma levererade tuberkulinet, har Kungl.

Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen den 29 november 1918 vid

meddelande av bestämmelser angående användningen av de för år 1919

tillgängliga medel till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen av dessa medel ställt till lantbruksstyrelsen»

förfogande ett belopp av 14,000 kronor att användas till gäldande av

kostnader för till styrelsen levererat tuberkulin.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet,

vilket beräknats under förutsättning att ersättning för till

lantbruksstyrelsen levererat tuberkulin fortfarande skall utgå, och får

därför anmäla, att riksdagen till förekommande och hämmande av

tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra stat för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda

framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svinavel

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

40:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 gjorda

framställning har riksdagen till fåravelns befrämjande å extra stat för

år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

41:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

39 gjorda framställning har riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande

anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

42:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till biskötselns befrämjande å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 12,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen, som icke funnit anledning till invändning mot nu

ifrågavarande framställning, får anmäla, att riksdagen till biskötselns

befrämjande å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av

12,000 kronor.

43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultra a och Alnarp

31,500 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren

för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller

tillhopa 32,000 kronor.

Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1919 anvisat medel

till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp.

För år 1919 utgår detta anslag med 26,000 kronor. Därjämte har riksdagen

för vartdera av åren 1918 och 1919 såsom personligt ålderstillägg

till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor

Adelsköld under viss förutsättning anvisat 500 kronor.

Nu förevarande framställning innebär en ökning av det för år

1919 anvisade beloppet med 5,500 kronor beroende på skedda höjningar

i dagtraktamentsbeloppen och i järnvägsbiljetter m. m. ävensom på

den allmänna stegringen i prisen på instrument och i tryckningskostnader

m. m.

Behovet av anslagsökningen synes riksdagen ådagalagt av utredningen

i ärendet, varför riksdagen anser densamma böra bifallas. Härvid

vill riksdagen särskilt framhålla angelägenheten, att resultaten av

ifrågavarande redskapsprovningar, vilka enligt riksdagens uppfattning

äro av stor betydelse för landets jordbruk, icke minst i betraktande av

det utvecklingsstadium, varpå detsamma nu befinner sig, bringas till

mera allmän kännedom bland landets jordbrukare. Riksdagen håller

nämligen före, att detta är en nödvändig förutsättning för att det med

redskapsprovningarna avsedda syftet helt skall kunna vinnas.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

å extra stat för år 1920 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

högst,

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och

Alnarp 31,500 kronor;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande

anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller tillhopa

32,000 kronor.

44:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och

laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor,

att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja ytterligare

bidrag med högst 2,000 kronor.

Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag å

extra stat. Dessa anslag hava under senare år utgått med högst 6,000

kronor till en var av åtta stationer eller tillhopa högst 48,000 kronor

och anvisats under villkor, att landsting eller hushållningssällskap, vart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta

ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist

och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom

de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av

böcker och inventarier för stationens behov.

Framställningen ifråga avser nu dels en höjning av anslaget för

år 1920 med 2,000 kronor räknat för varje station, så att det erforderliga

anslaget skulle uppgå till 64,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag för

år 1919 av 2,000 kronor för varje station eller sammanlagt 16,000

kronor.

Departementschefen har ansett den föreslagna ökningen böra betraktas

såsom föranledd av nödvändigheten att oavsett de speciella kristidsförhållandena

giva den vid de kemiska stationerna anställda personalen

förbättrade löner samt bekosta i övrigt höjda utgifter för stationerna.

Då det enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen visat sig

omöjligt att täcka stationernas ökade omkostnader, ehuru höjningar i

stationernas taxor vidtagits och viss tilläggsavgift medgivits, anser sig

riksdagen böra biträda det framställda förslaget.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse

sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll

av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom

de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier

för stationens behov — å extra stat för år 1920 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 64,000 kronor att utgå till varje station med 6,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall bevilja ytterligare bidrag med högst 2,000 kronor.

45:o) Under punkt 43 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med

sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.

Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som i början utgått

med 5,000 kronor men småningom ökats, så att det för år 1919 uppgår

till 18,200 kronor. Såsom villkor för dessa statsbidrag bär varje gång

uppställts fordran på bidrag från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest till belopp motsvarande minst tre femtedelar av statsbidraget.

För närvarande är detta bidrag bestämt till minst 10,950

kronor.

Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,100

kronor är avsedd att enligt förut fastslagen proportion täcka viss del

av anstalten genom lönereglering till tjänstemännen åsamkad ytterligare

utgift för löner. Samma belopp begäres för enahanda ändamål även

för innevarande år.

Riksdagen vill erinra därom, att riksdagen i fjol ställde sig avvisande

mot beviljande av dyrtidstillägg till tjänstemän vid med statsmedel

understödda institutioner. Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört, avser emellertid nu ifrågavarande lönereglering

att tillgodose det av förhållandena i allmänhet förorsakade behovet av

förbättrade löner till anstaltens tjänstemän och utgör alltså en motsvarighet

till de löneregleringar, som tid efter annan företagits även för skilda

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

grupper av statstjänstemän. Däri ingå icke några speciella krigstidstillägg,

utan hava medel för sistnämnda ändamål anvisats av vederbörande

hushållningssällskap och länets landsting.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen icke finner någon

skälig anmärkning kunna göras mot de nya lönebeloppen, när i betraktande

tagas den utbildning och den ganska krävande tjänstgöring,

som fordras av innehavarna av de flesta av nu ifrågavarande befattningar,

kommer beträffande det för år 1919 erforderliga anslaget att

i särskild skrivelse anmäla sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat

för samma år.

Riksdagen har såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting

och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

underhåll med sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år

1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.

46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på

extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som

för år 1919 utgår med 70,000 kronor såsom förslagsanslag, högst. I

detta anslag är inräknat ett belopp av 10,000 kronor för anläggande

av fasta försök å myrjord i Jämtland.

Av det nu begärda an slagsbeloppet är icke någon del avsedd för

de fasta försöken i Jämtland, utan har särskild framställning därom

gjorts, till vilken riksdagen återkommer under nästa punkt. Den begärda

anslagsökningen för föreningens egen verksamhet utgör alltså 13,000

kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till utgifterna för resor,

kemikalier, lyse och bränsle, pappers- och tryckningskostnader samt

höjda arbetslöner på försöksgårdarna. Dessutom äro 5,000 kronor avsedda

för löneförbättring för personalen, varemot i det begärda anslaget

ej ingår något krigstidstillägg.

Då riksdagen med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om

behovet av ökade anslagsmedel icke funnit något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen till understöd åt svenska

mosskulturföreningen å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 73,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

47;o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till anläggningskostnader och inventarier för en av svenska

mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600

kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller

tillhopa 31,600 kronor, dels ock till inventarier för en försöksgård å

myrjord vid Alträsk i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska

anstalten i Luleå 15,600 kronor och till driftkostnader vid

samma försöksgård 5,000 kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså

inalles 52,200 kronor.

Ifrågavarande framställning avser en utvidgning av den ursprungligen

tilltänkta planen rörande ifrågavarande båda försöksgårdar så till

vida, som nu föreslås upprättande därstädes av kreatursbesättningar och

anskaffande av fullt moderna, för rationell myrodling erforderliga redskap.

Avsikten torde med andra ord vara att på försöksgårdarna få

till stånd verkliga mönsterjordbruk för att därigenom i än högre grad

göra dessa ägnade att främja det med dem avsedda syftet. Kostnaderna

hava härför beräknats beträffande försöksgården i Jämtland till 22,600

kronor och i fråga om försöksgården vid Alträsk till 15,600. Driftkostnaderna

äro beräknade till 9,000 kronor för den förra och till 5,000

kronor för den senare försöksgården.

Riksdagen har ställt sig i viss män tveksam inför frågan, huruvida

anslag nu bör beviljas för inköp av de för försöksgårdarna erforderliga

inventarier och kreatursbesättningar, för vilka kostnaderna beräknats

med hänsyn till rådande utomordentligt höga prisläge.

Med hänsyn emellertid till angelägenheten att anskaffningen i fråga,

mot vilken riksdagen i och för sig icke har något att erinra, icke fördröjes,

har riksdagen icke velat motsätta sig, att det begärda anslaget

redan nu beviljas. Riksdagen vill dock härvid uttala, att riksdagen är

förvissad därom, att därest för år 1920, vilket år inköpen i fråga

skola verkställas, förändrade konjunkturer skulle medföra prissänkningar

å här ifrågavarande inventarier, vederbörande icke skola underlåta

göra de besparingar å anslaget i fråga, som därigenom kunna

bliva möjliga.

Riksdagen har å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat

dels till anläggningskostnader och inventarier för en av svenska

mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600

kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller

tillhopa 31,600 kronor,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ock till inventarier för en försöksgård å myrjord vid Alträsk

i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i

Euleå lo,600 kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000

kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles 52,200 kronor.

48:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående åtgärder för trädgårdsodlingens

befrämjande, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag: av

40,000 kronor.

I en den 18 mars 1919 avlåten proposition nr 312 har Eders

Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 32,300 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända

utlåtande, nr 71, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till undervisning i trädgårdsskötsel

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av

32,300 kronor.

49:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 47

gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 till Kung!.

Maj:ts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor för

att med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd

åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma

belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de

villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,

som fastställas av Kungl. Maj:t.

50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

51:o) Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet, samt för ledning av och samarbete mod föreningens

filialer 72,600 kronor; dels ock till uppehållande av verksamheten vid

en var av föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland,

Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor

eller tillhopa 60,900 kronor eller sålunda inalles 133,500 kronor.

Riksdagen har å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete

med föreningens filialer 60,000 kronor, dels ock till uppehållande av

verksamheten vid en var av föreningens sju filialer vid Ultuna, i Östergötland,

Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt

i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa 56,000 kronor eller sålunda inalles

116.000 kronor. Det bör erinras, att föreningen sedan länge plägat

utöver det av riksdagen anvisade extra anslaget erhålla statsbidrag å

15.000 kronor från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beviljande för uppehållande

av Sveriges utsädesförenings verksamhet såväl vid dess huvudstation

som vid dess nuvarande filialer av ett till 17,500 kronor förhöjt

anslag för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919

motsvarande nämnda ökning. Ökningen är föranledd av behovet att

bereda föreningens tjänstemän i någon män förbättrade löner, vartill

föreningen, enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen, icke synes

vara i stånd utan ytterligare statsbidrag. Framställningen föranleder

icke någon riksdagens erinran.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

anvisat,

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 72,600 kronor;

dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens

sju filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland, Värmland, Västernorrland

och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa 60,900- kronor; eller sålunda inalles 133,500 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

52:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för linodlingens

befrämjande, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta

till riksdagen, å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 34,600

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1919 avlåten

proposition nr 316 föreslagit riksdagen, bland annat, att till åtgärder för

främjande av linodling och linberedning å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 16,000 kronor;

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 320, anmält har riksdagen

till åtgärder för främjande av linodling och linberedning å extra

stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 därom

gjorda framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av det

mindre jordbruket å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslagav

400,000 kronor.

54:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 52 därom

gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor ävensom medgivit, att

Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder för

åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

55:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen har till statsbidrag till fortgående smörprovningar å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

56:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,

vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande

bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920

anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse 1Nr 9 A. 33

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen bör av förut anvisade

medel till år 1920 kunna reserveras ungefär 1,700,000 kronor.

Då det även för år 1920 syntes vara tillräckligt att räkna med ett anslag

av 1,900,000 kronor, har departementschefen ansett nytt anslag för

sistnämnda år behövas å allenast 200,000 kronor.

Riksdagen biträder den av departementschefen uttalade meningen

och har följaktligen till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom

Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å

extra stat för år 1920 anvisat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

57:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

55 gjorda framställning har riksdagen till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländigbet för närliggande bygd

eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920 anvisat

under benämning »allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, med iakttagande att av samtliga för år 1920 tillgängliga

medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan

mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländig!^ för

närliggande bygd.

58:o) Under punkt 56 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget

understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor, dels ock godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående

föreslagna bestämmelser.

För år 1919 ifrågasättes därjämte ett tilläggsanslag av 1,000,000

kronor.

De av departementschefen angående de sålunda ifrågasatta tillläggsbidragen

föreslagna bestämmelserna äro följande:

»Till företag, för vars utförande bidrag beviljats ur norrländska

avdikningsanslaget före år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

svarande i avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag,

som lyfts enligt vederbörligt intyg, avgivit på grund av besiktning,

som verkställts under år 1916, samt 50 procent av den del

av samma bidrag, som lyfts eller lyftes enligt dylikt intyg på grund

av besiktning under något av åren 1917, 1918, 1919 eller 1920.

Till företag, till vars utförande bidrag beviljats från förenämnda

anslag under år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande i

avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag, som

lyfts eller lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,

som verkställts under något av åren 1918, 1919 eller 1920.

Tilläggsbidrag utbetalas av statskontoret, på framställning av

lantbruksstju-elsen, i den mån därtill anvisade medel lämna tillgång och

där så ske kan i samband med utbetalande av sista delen av tidigare

beviljat statsbidrag.

Tilläggsbidrag må icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande

utbetalas till sådant företag, där avvikelse utan därtill erhållen vederbörlig

tillåtelse skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet,

utan av vederbörande myndighet medgivet anstånd, icke blivit fullbordat

inom därför bestämd tid, och ej heller till sådant företag, som

före 1917 års utgång blivit avslutat och avsynat samt på grund därav

godkänt.»

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft eu inom

riksdagen väckt motion, vari hemställts, att i de av Kungl. Maj:t föreslagna

bestämmelserna för tilläggs bidragets utgående till vissa med bidrag

från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda företag

vidtages den förändringen, att orden »på grund av besiktning» ändras

till »på grund av besiktning av verkställt arbete.»

I fråga om de bestämmelser, som torde böra stadgas för tilläggsbidragens

åtnjutande, har departementschefen i likhet med lantbruksstyrelsen

ansett, att tilläggsbidrag borde kunna utgå till vid 1917 års

utgång icke avslutat företag, oberoende av tiden för beviljandet till

detsamma av statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget, men blott

för den del av detta statsbidrag, som lyfts på grund av besiktningsintyg,

avgivet efter viss tidpunkt under kristiden. Denna tidpunkt har

av lantbruksstyrelsen föreslagits olika i skilda fall. För företag, till

vars utförande statsbidrag beviljats före år 1915, har nämligen styrelsen

föreslagit, att besiktningen skulle vara verkställd under år 1916 eller

senare, men vid företag, till vilket statsbidrag erhållits under året 1915,

har styrelsen ansett tilläggsbidrag kunna utgå även på grund av besiktning,

som verkställts redan samma år. Departementschefen däremot

opaginerad Kontrollera mot PDF

;J5

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

liar ansett, att i bägge fallen IDIG års ingång borde antagas såsom den

tidigaste tidpunkten. Först vid denna tidpunkt syntes honom de kostnader,

som vore av betydelse i förevarande hänseende blivit så mycket

stegrade, att extra tillskott vore motiverat,

I den i ämnet väckta motionen göres i detta avseende gällande,

att genom den formulering, som givits åt andra stycket av ovan intagna

bestämmelser ifrån rätten att erhålla tilläggsanslag undantagits ej endast

sådana företag, som icke kommit till utförande före 1916 års ingång,

utan jämväl sådana företag, »som icke kommit till utförande före 1916

års ingång, vilkas delägare på grund av företett intyg om att arbetet

påbörjats före nämnda tidpunkt erhållit ett förskola avsett att användas

för de efter 1916 års ingång utförda arbetena». Givetvis hade enligt

motionärens uppfattning avsikten härmed icke varit att från rätten till

tilläggsbidrag utesluta andra företag eller delar av företag än dem, för

vilka arbetet utförts redan under år 1915. I syfte att möjliggöra erhållande

av tilläggsbidrag jämväl å sådant belopp, vilket visserligen

på grund av intyg om under år 1915 verkställd besiktning att arbetet

påbörjats blivit under samma år förskottsvis lyftat, men som först år

1916 tagits i anspråk för arbetes utförande, föreslår motionären visst i

motionen angivet tillägg till ovannämnda bestämmelser.

I likhet med motionären anser riksdagen billighetsskäl tala för att

även uti de i motionen åsyftade fall tilläggsbidrag bör utgå. Svårigheten

att sedan arbetet fortskridit under år 1916 i det särskilda fallet

bestämt avgöra, hur stor del av det verkställda arbetet, som belöpt på

år 1915 och på år 1916, något som bleve en följd av motionärens förslag,

synes emellertid riksdagen påtaglig. Med hänsyn härtill torde enligt

riksdagens uppfattning lämpligast vara, att, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit,

beträffande under år 1915 beviljat anslag, låta tilläggsbidrag fa

utgå på grund av besiktning, som verkställts redan under samma år.

I övrigt föranleda de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser

för tilläggsbidrags utgående icke någon riksdagens erinran.

Den jämkning i nämnda bestämmelser, som riksdagen sålunda

anser böra företagas, torde icke påkalla någon ändring, vare sig i det

för år 1920 eller i det såsom tilläggsanslag för år 1919 av Eders

Kungl. Maj:t beträffande norrländska avdikningsanslaget begärda anslagsbeloppet.

Till allmänna avdikningsanslaget återkommer riksdagen under

nästföljande punkt.

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dagen med anledning av Eders Kungl. Majts förevarande framställning

och den i ämnet väckta motionen

dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska

avdikningsanslaget understödda företag å extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen för dylika tilläggsbidrags

utgående föreslagna bestämmelser med av riksdagen ovan angiven

ändring.

59:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget

understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 200,000 kronor; dels ock godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna

bestämmelser.

Därjämte ifrågasättes för år 1919 ett tilläggsanslag av 200,000

kronor.

Riksdagen anser, att tilläggsbidrag böra utgå jämväl beträffande

allmänna avdikningsanslaget. I fråga om det erforderliga beloppets

storlek ansluter sig riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts förslag. De av

riksdagen under nämnda punkt beslutade bestämmelser torde böra gälla

även nu ifrågavarande tilläggsbidrag, allenast med utbytande av ordet

»norrländska» mot »allmänna».

Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från

allmänna avdikningsanslaget understödda företag å extra stat för år

1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen för dylika tilläggsbidrags

utgående föreslagna bestämmelser med däri av riksdagen företagen

ändring.

60:o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för

år 1920, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Framställningen i fråga föranleder icke någon riksdagens erinran.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till åtgärder för torv
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år 1920, att i män av

behov användas, anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

61:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för år 1920 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av eu förste tor vingenjör, fyra tor vingenjörer och

två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste torvingenjören

skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort

är Stockholm, dels ock till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt en

var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torv ingenjören

Thure Gustaf Thorgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna

friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor

Sjögren, i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor eller

tillhopa 55,900 kronor.

Statens torvtjänstemän utgöras för närvarande av eu förste torvingenjör

med ett arvode från och med år 1907 av 6,000 kronor, fyra

t or vingenjörer, var och en med ett arvode från och med år 1918 av

3.500 kronor, samt en torvassistent med ett arvode, likaledes från och

med år 1918, av 2,500 kronor. Före sistnämnda år utgjorde torvingenjörernas

och torvassistentens arvoden respektive 3,000 och 2,000 kronor.

Härtill komma personliga ålderstillägg till förste torvingenjören Ernst

Jacob Wallgren från och med år 1918 och torvingenjören Thure Gustaf

Thorgny Björkman från och med år 1916, vartdera å 500 kronor, vilka

ålderstillägg på framställning av Kungl. Maj:t beviljats till Wallgren,

sedan denne under 10 år uppburit sitt ovan angivna arvode, samt till

Björkman, efter det att denne i 10 år innehaft sin befattning som torvingenjör.

Förutom sålunda angivna arvoden jämte ålderstillägg, sammanlagt

23.500 kronor, har riksdagen för år 1918 anvisat till en var av ovannämnda

sex befattningshavare ett anslag till resor av 3,200 kronor

eller tillhopa 19,200 kronor, varav 6,000 kronor å tilläggsstat. Anslaget

till statens torvtjänstemän har sålunda under år 1918 utgått med tillhopa

42,700 kronor.

För år 1919 utgår anslaget med samma belopp.

Nu begäres för ifrågavarande ändamål ett med 13,200 kronor

förhöjt anslag för år 1920, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för

år 1919 av 4,800 kronor. Framställningen är föranledd av behovet att dels

från och med den 1 juli 1919 anställa ytterligare en torvassistent, dels

höja förste torvingenjörens avlöning med 400 kronor, under förutsättning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att han är bosatt i Stockholm, samt övriga torvtjänstemäns avlöning

med 500 kronor, dels ock öka det till en var av torvtjänstemännen nu

utgående reseanslag med 300 eller till 3,500 kronor. Vidare skulle enligt

förevarande framställning dels förste torvingenjören Wallgren och torvingenjören

Björkman erhålla en var ett med 500 kronor förhöjt personligt

ålderstillägg, dels ock torvingenjörerna friherre Falkenberg och Sjögren

vardera komma i åtnjutande av ett personligt ålderstillägg å 500 kronor.

Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats

om behovet av den begärda anslagsökningen.

Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet anmäler riksdagen

i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat

för samma år.

Riksdagen har för år 1920 å extra stat anvisat såsom särskilda

förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer

och två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste

torvingenjören skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort

är Stockholm,

dels och till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt en var av

förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören Thure

Gustaf Thorgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna

friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren,

i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande med

gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor, eller tillhopa

55,900 kronor.

62:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels av

det av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor till upprätthållande

av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor, dels ock

såsom ökat statsbidrag till samma skola 2,400 kronor eller tillhopa

10,400 kronor.

1917 års riksdag har på Kungl. Maj:ts förslag beviljat ett anslagav

40,000 kronor för uppehållande av en torvskola under åren 1918—

1922 och har härav anvisats å extra stat för vartdera av åren 1918 och

1919 ett belopp av 8,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har den 19 februari 1918 av

lantbruksstyrelsen upprättats kontrakt med styrelsen för svenska torvindustriföreningen

om upprätthållande av dylik torvskola vid Markaryd

i Kronobergs län under femårsperioden 1918—1922 mot åtnjutande av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr !) A. 39

det av riksdagen beviljade anslaget. För år 1918 skulle statsbidraget

utgå med 7,175 kronor för själva skolan och 275 kronor för en varav

högst tre frielever. Enahanda bestämmelser om årsanslagets utgående

hava därefter meddelats för år 1919.

Förevarande framställning om ökat statsbidrag, vilken avser anvisande

dels för år 1920 av ett med 2,400 kronor förhöjt belopp, dels

ock av ett tilläggsanslag för år 1919 å enahanda belopp, är föranledd av

de stegrade kostnaderna för uppehållande av verksamheten vid skolan.

I likhet med departementschefen finner riksdagen det vara med billighet

överensstämmande, att med hänsyn därtill viss ökning . i statsbidraget

till skolan nu medgives. Mot storleken härav har riksdagen

intet att erinra.

Angående det ökade statsbidraget för år 1919 anmäler riksdagen

i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har å extra stat för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag,

högst,

dels av det av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor

till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor,

dels ock såsom ökat statsbidrag till samma skola 2,400 kronor

eller tillhopa 10,400 kronor.

63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 därom

gjorda framställning har riksdagen för undersökning av staten tillhöriga

mossar i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag

framlagda plan, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 9,500 kronor.

64:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom

Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering

av mossmarkerna, närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande

framställning, anmäler beträffande det för år 1919 erforderliga

beloppet i särskild skrivelse nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning

medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och

Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område,.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med det av torvkommittén framlagda förslag, på

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 124,000 kronor.

65:o) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa å extra stat för

år 1920 dels till anställande av andre instruktör i husslöjd 3,000 kronor,

dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000 kronor,

dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor till

extra instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa

4,500 kronor.

Den från det ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av

slöjderna utgående avlöningen till en instruktör i husslöjd är enligt

nådigt brev den 1 juli 1877 fastställd till 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg,

vart och ett 500 kronor efter respektive fem, tio och femton

års väl vitsordad tjänstgöring. Sedan Kuugl. Maj:t den 21 november

1913 medgivit, att nämnda befattning tillsvidare finge uppehållas på

förordnande med användande av det för befattningen anvisade arvode,

förordnade lantbruksstyrelsen den 11 mars 1914 Olof Olsson Hagner att

tillsvidare vara extra instruktör i husslöjd.

Sedan en följd av år har vidare riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag

anvisat å extra stat dels ett anslag av 2,000 kronor för anställande av

en andre instruktör i husslöjd och dels ett anslag av 1,500 kronor såsom

personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander.

Vad anslagsbehovet för 1920 beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,

att instruktören Wallander, som i april 1920 uppnår 70 års ålder

och som redan av riksdagen tillerkänts pension, icke torde komma att

i tjänsten kvarstå längre än till 1919 års utgång, vadan något anslag

för personligt ålderstillägg åt honom för år 1920 icke lärer böra

beräknas.

De föreslagna förhöjningarna i anslagsbeloppen avse att, medan

frågan om ordnande av statens verksamhet för husslöjdens befrämjande

ännu är under utredning, bereda innehavarna av de nuvarande slöjdinstruktörsbefattningarna

någon förbättring i deras jämförelsevis låga

avlöningar, vilka förblivit oreglerade sedan mer än 40 års tid. I avseende

å beloppet har detta föreslagits till 1,000 kronor.

Riksdagen har intet att häremot erinra, liksom ej heller förslaget

om beviljande åt instruktören Hagner av ett personligt ålderstillägg å

500 kronor för år 1920 föranleder någon invändning från riksdagens sida.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har alltså såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

å extra stat för år 1920

dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 3,000

kronor,

dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000

kronor,

dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor

till extra instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller

tillhopa 4,500 kronor.

66:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av

kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för

år 1920 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning därom, att riksdagens

anslag för fraktlindringar av kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbruket även må få användas för fraktlindring, då transporten

sker å fartyg samt att för riksdagen snarast framlägges det förslag i

ärendet, vartill utredningen kan föranleda.

Med hänsyn till kalkens stora betydelse såsom jord förbättringsmedel

och inseende att en underlättad tillgång till kalk skulle i väsentlig

mån höja den svenska jordens avkastningsförmåga och därmed jämväl

befordra ett viktigt statsintresse, beviljade riksdagen för första gången

år 1907 på framställning av Kungl. Maj:t ett särskilt anslag för lindring

av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behov. Anslag för enahanda ändamål har därefter

anvisats för varje år. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000

kronor har småningom stegrats och uppgår för år 1919 till icke mindre

än 2,000,000 kronor, vilket belopp nu begäres jämväl för år 1920.

Under tiden närmast före år 1917 utgick statsbidraget med 40 procent

av fraktkostnaderna, då dessa överstego 25 öre för 100 kilogram. Enligt

vid sistnämnda års riksdag fastställda, nu gällande regler i nämnda avseende

utgår sådant statsbidrag med 30 procent av fraktkostnaden,

då denna överstiger 30 öre per 100 kilogram med tillägg av vissa banavgifter

samt icke till större belopp än att vid beräkning på sätt angivits

fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgör 30 öre för 100

kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 9 A.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Anslaget i fråga, som ursprungligen i stort sett fyllde sitt ändamål,

synes emellertid under senare åren så till vida hava förlorat i betydelse,

som den faktiska lindringen i kostnaderna för kalkens anskaffning

av olika anledningar blivit proportionsvis allt mindre.

Detta förhållande torde i främsta rummet bero på de av kalkbruken

efter hand vidtagna betydande höjningar i kalkprisen, vilka

visserligen i viss mån betingats av ökade produktionskostnader, men å

andra sidan synas hava vidtagits i samma mån som kalken blivit alltmer

känd och uppskattad såsom jordförbättringsmedel och statens ifrågavarande

anslag ökats. I detta avseende vill riksdagen här anföra, att

beträffande de mellansvenska kalkbruken kalkpriset från att år 1916

hava utgjort 80 öre per hektoliter efter hand så stegrats, att detsamma

för närvarande utgår med 2 kronor 75 öre per hektoliter. Att statens

bidrag under sådana omständigheter i icke ringa omfattning kommit

den kalkproducerande industrien och ej såsom avsikten varit jordbruket

tillgodo är en allmänt utbredd mening. Åtgärder av nu angiven art

från kalkbrukens sida kunna enligt riksdagens förmenande i icke mindre

grad befaras, sedan sammanslagning börjat ske mellan kalkbruken. Ehuru

utan tvivel svårigheter torde vara förenade med ett statsingripande i nu

ifrågavarande avseende, håller riksdagen likväl före, att denna fråga,

vilken för övrigt enligt vad riksdagen har sig bekant redan är föremål

för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, bör ingående undersökas och prövas.

En annan bidragande orsak till att anslaget i fråga, såsom riksdagen

ovan antytt, icke synes blivit jordbruket till hjälp i den omfattning,

som därmed från början avsetts, torde vara den väsentliga stegring

i fraktkostnaderna, som ägt rum genom införande av provisorisk

tilläggsavgift. I detta avseende vill riksdagen erinra, att denna avgift

allenast under tiden från och med den 1 februari 1917 till den 15 juni 1918

höjts från 20 till icke mindre än 200 procent av den ordinarie fraktsatsen.

En följd härav har varit, att fraktkostnaderna kommit att

mycket ojämnt drabba jordbrukare inom skilda delar av fraktområdena,

På sätt framgår av ett av produktionskommittén på sin tid avgivet utlåtande

i ämnet få sålunda enligt nu gällande frakttaxa de jordbruk,

som äro belägna på 500 kilometers avstånd från kalkbruken vidkännas

en fraktkostnad av 1 krona 15 öre per 100 kilogram kalk, medan nettofrakten

vid ett avstånd av 100 kilometer från produktionsorten belöper

sig till endast 38 öre per 100 kilogram. Detta torde hava till följd, att

kalk näppeligen kan komma till användning för jordbruksändamål å

trakter, som äro belägna på längre avstånd från kalkbruk, och framförallt

icke å de kalkbehövande moss- och myrmarkerna i Norrland.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 43

Vid sådant förhållande synes enligt riksdagens uppfattning kunna

ifrågasättas, huruvida icke en utjämning av fraktkostnaderna vid olika

avstånd bör ske eller grunderna för statsbidragets utgående så omläggas,

att fraktbidraget i huvudsak kommer do i förhållande till kalkbruken

mest avlägset belägna jordbruken till godo.

I betraktande av att enligt vad riksdagen erfarit bristen på järnvägsvagnar

i vissa fall medför stora svårigheter i fråga om kaikens

snabba distribution, torde i detta sammanhang jämväl böra undersökas,

huruvida icke åtgärder skulle kunna vidtagas för underlättande åtminstone

under vissa tider av året av nämnda distribution.

På samma gång riksdagen auser frågan om en underlättad tillgång

på kalk för jordbrukets behov vara av den vikt och betydelse i

nationalekonomiskt avseende, att staten bör söka att på ett effektivt sätt

främja en tillfredsställande lösning av densamma, har riksdagen emellertid

i'' betraktande av de olägenheter av skilda slag, som av allt att döma

vidlåder den nuvarande ordningen för statens åtgärder å ifrågavarande

område, icke kunnat undgå att ställa sig tveksam, huruvida med tilllämpning

av nu gällande regler för statsbidragets utgående det mål,

som med ifrågavarande anslag avses, i verkligheten uppnås.

Med hänsyn härtill och med fästat avseende jämväl å den avsevärda

stegring, som ifrågavarande anslag under årens lopp undergått

håller riksdagen, som icke har något att erinra mot beviljande för år

1920 av det för ifrågavarande ändamål begärda anslaget, före, att en

utredning av den föreliggande frågan i hela dess vidd bör företagas.

Härvid torde jämväl böra undersökas, huruvida genom en omläggning

av den nuvarande ordningen för statens främjande av ifrågavarande

angelägenhet en rättvisare fördelning av den avsedda hjälpen skulle

kunna åvägabringas och säkrare garantier vinnas för att densamma

verkligen kommer jordbruket tillgodo.

Vad angår det i motionen framställda spörsmålet i fråga om statsbidrag

till fraktlindring jämväl vid befraktning å fartyg, anser riksdagen

motionens syfte behjärtansvärt, icke minst som genom ett uppnående

därav större rättvisa i förevarande avseende skulle åvägabringas beträffande

sådana orter, vilka för sin tillförsel äro hänvisade till sjötransporter.

Ehuru riksdagen samtidigt ingalunda förbiser de stora

svårigheter, vilka torde möta för realiserandet av motionärens förslag,

håller riksdagen före, att, därest den ifrågasatta utredningen skulle giva

vid handen, att statens främjande av en underlättad tillgång på kalk

för jordbrukets behov fortfarande bör ske genom anslag till fraktlind
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ring, bör tagas i övervägande, huruvida icke bidrag skulle kunna utgå

jämväl i fråga om transport å fartyg.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna vid

transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behov å extra stat för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag 2,000,000

kronor,

dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande

det lämpligaste sätt, på vilket staten härefter bör bidraga för att underlätta

tillgången på kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov.

67:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts Tinder punkt 65 gjorda

framställning har riksdagen för främjande i vad på länsstyrelserna

lämpligen må ankomma av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 100,000 kronor.

68:o) 1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

66 gjorda framställning har riksdagen för anställande av en statskonsulent

för landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och skrivbiträden

åt densamme samt expenser å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

69:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande

av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor.

Riksdagen har till främjande av upplysningsverksamhet rörande

föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom

beträffande jordbrukskasserörelsen å extra stat för år 1920 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

70:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 9 A. 45

minst 1,150 kronor, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 1,550 kronor.

71:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 69 gjorda

framställning har riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,500

kronor

dels ock såsom bidrag till föreningens hskeribiologiska undersöknings-

och fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor eller tillhopa 22,000 kronor.

72:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 70 gjorda

framställning har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år

1920 såsom särskilda reservationsanslag anvisat

dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna 29,000 kronor;

dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100

kronor;

eller tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

användas för de avsedda ändamålen.

73:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för

hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven,

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad

för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909

—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav

5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000* kronor,

varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år 1917.

Den 22 januari 1918 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda belopp

av 10,000 kronor finge, så långt det försloge, användas till ersättande

av förskott för sillrekognosceringar under hösten 1917. Då emellertid

de därefter för år 1918 för fartyget tillgängliga medlen, 46,000 kronor,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

under de första månaderna av året i stor utsträckning tagits i anspråk

för sillrekognosceringar, visade sig beredandet av ytterligare medel för

samma ändamål oundgängligen nödvändigt, därest, bland annat, sillrekognosceringarna

skulle kunna fortsättas även under senare delen av

samma år. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t efter hemställan av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som har överinseendet över

fartyget, riksdagen att till ytterligare underhålls- och driftkostnad för

fartyget under år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag. För år

1918 hava alltså stått till förfogande anslag till belopp av sammanlagt

81.000 kronor.

För år 1919 har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

för ändamålet å extra stat beviljat ett reservationsanslag av 46,000

kronor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade visserligen begärt

ett anslag av 60,000 kronor, men med hänsyn till vanskligheten att

vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande år 1918 beräkna kostnaderna

för fartygets drift år 1919 och enär vid samma tid var för vartdera

av åren 1917 och 1918 beräknat ett anslagsbelopp av allenast

46.000 kronor samt i allt fall möjlighet skulle föreligga att av 1919

års riksdag begära tilläggsanslag, ansåg sig departementschefen då ej

kunna tillstyrka större anslag än 46,000 kronor.

Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 52,000 kronor.

Därjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 av 40,000 kronor.

Tilläggsanslaget är föranlett av ökade omkostnader för fartygets

drift. Den föreslagna ökningen i beloppet för år 1920 härleder sig

dessutom såsom departementschefen i statsrådsprotokollet anfört från

framställt förslag, att fartyget måtte hållas i gång under sju i stället för

såsom för närvarande är fallet under sex månader.

Riksdagen har icke funnit anledning till invändning mot förevarande

framställning.

Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet anmäler riksdagen

i särskild skrivelse, nr- 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak,

avsett. för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 98,000 kronor.

74:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 72

gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr ,9 A.

säkring av fartyget Skagerak å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 14,400 kronor.

75:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg

Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för värjo år från

och med år 1909. För de senaste åren hava dessa kostnader beräknats

till 10,000 kronor om året och anslaget för år 1919 uppgår också till

detta belopp, varvid förutsatts att eventuell behållning från år 1918

jämväl skulle, om så behövdes, komma till användning.

Den föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor är föranledd av

ökade drift- och underhållskostnader för fartyget.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning

och får följaktligen anmäla, att riksdagen till underhålls- och

driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag av 15,000 kronor.

76:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda

framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för stationerande

under vintern 1919—1920 av ett armerat ångfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande

använda erforderligt belopp av behållning å redan anvisade anslag för

motsvarande ändamål.

77:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att det till fiskehamnsanläggning vid Östra Torp i Malmöhus

län anvisade anslag må sammanslås med anslagen till utförande av

vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar, dels ock till bestridande

av kostnaderna för utförande af dessa hamnar å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för

ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnarna än även av det område i land, som med

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser förutom anslag för

år 1920 å 2,000,000 kronor till utförande av vissa fiskehamnar jämte

tilläggsanslag för samma ändamål av 1,185,000 kronor för år 1919,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

sammanslagning av det särskilda anslaget till Östra Torp med det stora

anslaget till övriga fiskehamnar. Riksdagen har intet att häremot erinra.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

9 B, sitt beslut.

Riksdagen har dels medgivit, att det till fiskehamnsanläggning vid

östra Torp i Malmöhus län anvisade anslag må sammaaislås med anslagen

till utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna

hamnar, dels ock till bestridande av kostnaderna för utförande av dessa

hamnar å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor, att, enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t må finna gott

meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri

upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även av

det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att

bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet.

78:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de

av fiskehamskommissionen till utförande i första hand föreslagna å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor

dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från detta anslag.

Riksdagen har från och med år 1911 årligen å extra stat under

nionde huvudtiteln anvisat anslag för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna fiskehamnar. De

hamnbygnader, för vilka detta anslag avsetts, utföras helt och hållet

av staten. Till byggande av andra fiskehamnar utgår däremot statsbidrag

från ett alltsedan år 1894 under sjätte huvudtiteln anvisat extra

anslag, avsett till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder. För år

1919 uppgår sistnämnda anslag till 900,000 kronor. Bestämmelser angående

statsbidrag från detta anslag äro meddelade i kungörelse den 27

juni 1914 och innehålla, så vitt angår hamnbyggnader, huvudsakligen

följande.

För varje företag skall plan och kostnadsberäkning fastställas av Kungl

Maj:t. Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till högst två tredjedelar av

den beräknade kostnaden enligt den fastställda arbetsplanen, dock att för mindre

hamnar, företrädesvis fiskehamnar, anslag må bestämmas till mer än två tredjefielar,

dock högst till nio tiondelar av den beräknade kostnaden, i vilket fall av

statsanslaget endast sju niondelar må kunna användas till arbetets utförande, varemot

återstående två niondelar skola avsättas till en hamnfond. Menighet, bolag

eller andra vederbörande, vilka antagas komma att hava nytta av ett genom stats
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

bidrag understött företag, skola genom kontant tillskott, materialier, arbete eller

andra bidrag enligt nyss angivna proportion av minst en tredjedel eller minst tre

tiondelar bestrida den återstående, icke av statsmedel anvisade, andelen av kostnaderna

för företaget. Därest för mindre hamnbyggnad anslag beviljats till belopp,

överstigande två tredjedelar av den beräknade kostnaden, skall, innan något av anslaget

får utbetalas, vara styrkt, dels att vederbörande landsting åtagit sig att ansvara

för framtida underhållet av hamnbyggnaden, dels ock att såväl själva området

för hamnen som ock ett för den rörelse, som skall bedrivas i barn nen, tillräckligt

område i land blivit avsöndrade för det gemensamma behovet. Därest

hamnavgifter skola upptagas, bör taxa därå vara fastställd, så lindrig som skäligen

låter sig göra. Den hamnfond, vilken skall bildas av de två niondelar av statsanslaget

som i visst fall skola avsättas, skall stå under vederbörande landstings

egen förvaltning. Till denna fond må jämväl efter Kungl. Maj:ts bestämmande inflyta

viss andel av hamnavgifterna. Denna fond må anlitas för underhållet av

hamnbyggnaden.

Ifrågavarande framställning avser nu uppförande från och med år

1920 under nionde huvudtiteln av ett särskilt anslag till bidrag för

byggande av andra fiskehamnar än sådana, som föreslagits av fiskehamnskommissionen,

att utgå enligt vissa föreslagna villkor och bestämmelser.

Samtidigt har under sjätte huvudtiteln föreslagits, att berörda anslagunder

denna huvudtitel ej vidare borde avses för bidrag till byggande

av fiskehamnar.

För åtnjutande av bidrag från det nu ifrågasatta anslaget under

nionde huvudtiteln ha föreslagits följande villkor och bestämmelser:

l:o) För varje fiskehamn måste plan till arbetets utfärdande jämte beräkning

över därmed förenade kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kungl. Maj:ts

fastställelse.

2:o) Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse

vederbörande menighet hava avgivit yttrande om hamnbyggnadsföretagets behövlighet,

lämplighet och nytta.

3:o) Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till lägst 66 2/3 och högst

90 procent av verkliga byggnadskostnaden;

och skola kommun, bolag eller andra vederbörande, vilka antagas komma att

hava nytta av fiskehamnen, genom kontant tillskott enligt ovan angivna proportion

av lägst 10 och högst 331/.t procent bestrida den återstående, icke av statsmedel

anvisade andelen av verkliga kostnaden för fiskehamnsbyggnaden.

4:o) Vid av storm eller annan naturhändelse vållad skada å hamnen skall

iståndsättandet bekostas av staten och kommunen eller annan vederbörande, som

deltagit i nybyggnadskostnaden, i samma proportion som vid bestridandet av denna.

5:o) Innan utförandet av fiskehamnsbyggnad med statsbidrag ur denna fond

påbörjas, skall såväl själva området för hamnen som ock ett för den rörelse, som

skall bedrivas i hamnen, tillräckligt område i land vara för det gemensamma behovet

till hamnområde avsöndrat.

6:o) De mindre fiskehamnar, till vilka statsbidrag skall utgå ur denna fond,

skola utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom dess hamnavdelning, som

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

jämväl skall ombesörja deras underhåll med anlitande av hamninkomsterna och i

övrigt på bekostnad av kommunen eller annan vederbörande, som deltagit i nybyggnadskostnaden.

7:o) Taxa å hamnavgifter, som skola upptagas av de hamnen trafikerande,

skall vara fastställd. Hamnavgifterna skola i första hand användas till fiskehamnens

underhåll genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I likhet med departementschefen anser riksdagen vissa skäl föreligga

för att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för

bidrag för byggande av mindre fiskehamnar, varför riksdagen icke har

något att erinra mot förslaget härom. Anslagets belopp föranleder ingen

invändning från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader

än de av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslagna

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor

dels och godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från detta anslag.

Skogsväsendet.

79:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

1) godkänna sådana ändringar i staten för skogshögskolan att gälla från

och med år 1920, att dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen

uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,

eller tillhopa 5,800 kronor, med anteckning att lönen kan höjas efter 5

år med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, dels

anslagsposten till amanuensarvode höjes från 600 kronor med 1,200

kronor till 1,800 kronor, dels ock anslagsposten till expenser höjes från

26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor, i följd varav och på

grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring

för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från

133.650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor; 2) vid bifall härtill

höja ordinarie anslaget till skogshögskolan från 132,400 kronor med

6.650 kronor till 139,050 kronor.

Förevarande framställning avser först beredande åt de bägge lektorerna

vid skogshögskolan, vilka för närvarande åtnjuta avlöning av

4,000 kronor för år, av löneförhöjning i likhet med vad vid 1918 års

lagtima riksdag beviljades lektorerna vid de allmänna läroverken från

och med år 1919 eller med 1,800 kronor, varav föranledes en ökning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse iVr 9A.

i högskolans stat av 3,000 kronor. För samma ändamål föreslås uppförande

å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 3,400 kronor motsvarande

nämnda löneförhöjning med avdrag för pensionsavgifter. Vidare

ifrågasättes en ökning av anslagsposten till amanuenser från 600 kronor

med 1,200 eller till 1,800 kronor. Tillika avser framställningen i fråga

uppförande i staten för högskolan av avlöning till en vid Garpenberg

anställd gårdskarl, vars avlöning hittills endast till en del bestritts av

högskolans expensanslag. Då enligt det föreliggande förslaget hans avlöning

bör till sin helhet utgå från expensanslaget, har detta nu föreslagits

att för ifrågavarande ändamål ökas med 600 kronor. Slutligen

har utav 1918 års lagtima riksdag beslutad avlöningsförbättring åt de

vid skogshögskolan anställda vaktmästare m. fl. till belopp av tillhopa

1,250 kronor nu ansetts böra från och med år 1920 intagas i högskolans

stat och inbegripas i högskolans ordinarie anslag. Därvid har det till

biträde åt vaktmästaren och maskinisten anvisade belopp av 200 kronor

föreslagits böra tillföras statens post till expenser. Sammanlagda ökningen

i sistnämnda post blir alltså 800 kronor. Statens ökning blir sålunda

3,600 + 1,200 + 1,050 + 800 = 6,650.

Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

9 B, sitt beslut.

Riksdagen har

1) godkänt sådana ändringar i staten för skogshögskolan att

gälla från och med år 1920, att

dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen uppföres med

3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, eller tillhopa

5,800 kronor, med anteckning att lönen kan höjas efter 5 år med 500

kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor,

dels anslagsposten till amanuensarvode höjes från 600 kronor med

1,200 kronor till 1,800 kronor,

dels ock anslagsposten till expenser höjes från 26,200 kronor med

800 kronor till 27,000 kronor,

i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma

höjts från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor;

2) i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till skogshögskolan

från 132,400 kronor med 6,650 kronor till 139,050 kronor.

80:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ny stat för skogsförsöks
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anstalten, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål beräkna en höjning i ordinarie anslaget till

denna anstalt från 69,350 kronor med 13,050 kronor till 82,400 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten

proposition, nr 197, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och

med år 1920;

dels förklara, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor

och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat

med av chefen för jordbruksdepartementet föreslagen förändring beträffande

ålderstilläggen samt med tillägg, att första skogsbiträdet äger

årligen åtnjuta semester under en månad:

dels ock höja ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt

från 69,350 kronor med 12,300 kronor till 81,650 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält, har riksdagen

dels godkänt det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och

med år 1920;

dels förklarat, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor

och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat

med av chefen för jordbruksdepartementet föreslagen förändring beträffande

ålderstilläggen samt med tillägg, att första skogsbiträdet äger

årligen åtnjuta semester under en månad;

dels ock höjt ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt från

69,350 kronor med 12,300 kronor till 81,650 kronor.

På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna

har anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» höjts

från 201,750 kronor med 18,950 kronor till 220,700 kronor.

81:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till docentstipendium

vid skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som

vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, vilken

Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 5,700 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 mars

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 53

1919 avlåten proposition, nr 200, under åberopande av bilaga utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd

åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt

skogsvetenskaplig forskning, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 6,200 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för vartdera av åren

1918 och 1919 å extra stat till ett docentstipendium vid skogshögskolan

samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda högskola

ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, anvisat ett anslag av 3,700

kronor. Docentstipendiet är avsett att utgöra 2,500 kronor, och studieunderstöden

skulle utgå med 1,200 kronor för år.

I överensstämmelse med vad innevarande riksdag beslutat i fråga

om beloppet av docentstipendierna vid universiteten och medikokirurgiska

institutet anser riksdagen, att det för närvarande utgående docentstipendiet

vid skogshögskolan bör, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

höjas till 5,000 kronor. Då vidare för studieunderstöd åt vissa elever

såsom hittills beräknats 1,200 kronor, har riksdagen till ett docentstipendium

vid skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande,

som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning,

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,200

kronor.

82:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom

gjorda framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra

läraren vid skogshögskolan, docenten, filosofie doktorn Gösta Grönberg,

därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å

extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

83:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 75,200 kronor.

Till diverse behov vid skogshögskolan har riksdagen å extra stat

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor.

Nu föreslås för diverse behov vid skogshögskolan ett belopp av

sammanlagt 75,200 kronor för år 1920, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag

för år 1919 av 4,500 kronor.

De olika anslagsposterna kunna sammanfattas sålunda:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

År 1919

År 1920

Extra lektor i botanik.............

kronor

1,700

5,600

Ökat arvode till extra lärare

i tjänsteexpedition

m. m.........................................

»

—

360

Ökat arvode till extra lärare

i agronomi ...........

y>

—

160

Assistent i skogsindelning m.

. in..........................

—

1,050

» i skogsteknologi m.

m..........................

»

—

700

J ägmästarkursens praktiska

övningar..................

»

—

30,080

Fortsmästarkursens »

D ..................

»

—

8,092

Expenser vid högskolan..........

2,800

21,180

)) )) Garpenberg.......

—

6,700

Reparationer vid Malingsbo .

»

—

800

Telefonledning vid Bjurfors .

»

—

400

Summa

kronor

4,500

75,122.

Det för år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har avrundats till

75,200 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda föreslagna

beloppen.

Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för

samma år.

Riksdagen har för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat

för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 75,200 kronor.

84:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 28,250 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält har riksdagen

för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för

år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 28,250 kronor.

85:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

26,400 kronor.

För specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,

i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1916 angiven plan, anvisade riksdagen å extra stat för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 55

år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl. Maj:t

finge härav under år 191G låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

19,900 kronor. För år 1918 anvisades för detta ändamål 19,000

kronor, vartill å tilläggsstat kommo 4,600 kronor, så att totala årsbeloppet

utgjorde 23,600 kronor. Anslaget för år 1919 uppgår till 23,600

kronor och beräknades på följande sätt:

Arvoden, försöksledaren ............................................................ kronor 6,400

» skogsbiträdet............................................................ » 2,000

Resekostnader............................................................................ » 6,000

Hantlangning................................................................................ » 6,150

Hägnader .................................................................................... » 2,000

Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m................... » 1,050

Summa kronor 23,600.

De av departementschefen för ifrågavarande ändamål tillstyrkta

anslagsbeloppen kunna sammanställas sålunda:

år 1919 år 1920

Arvoden, försöksledaren............................................. kronor 900 7,300

» skogsbiträdet.............................................. » — 2,500

Resekostnader................................................................. » — 5,500

Hantlangning, hägnader, diverse expenser m. m. » 1,200 11,100

Summa kronor 2,100 26,400.

I förevarande framställning föreslås en förhöjning för år 1920 av

nuvarande anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål med 2,800 kronor,

därvid emellertid resekostnaderna upptagits 500 kronor lägre än föregående

år, varför den beräknade ökningen av kostnaderna beträffande

övriga poster utgör 3,300 kronor. Härav hava 1,900 kronor befunnits

erforderliga för beredande av ökade medel till hantlangning, hägnader

och diverse expenser in. m. Återstående 1,400 kronor äro avsedda för

höjning av de till försöksledaren och skogsbiträdet utgående arvodena med

respektive 900 kronor och 500 kronor. I avseende å den ifrågasatta

ökningen av försöksledarens arvode har departementschefen erinrat, att

denne, jägmästaren i Storbackens revir, Johan Edvard Wibeck, förpliktats

att avstå samtliga avlöningsförmåner som jägmästare, och att han alltså

icke kommer i åtnjutande av den löneförbättring, som enligt 1918 års

lagtima riksdags beslut från och med år 1919 tillgodokommer jägmästare,

nämligen 900 kronor. Förevarande förslag innebär nu bloU, att försöksledaren

även under den tid, han tjänstgör i denna befattning, göres

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

delaktig av denna löneförbättring. Förhöjningen av skogsbiträdets arvodesbelopp

avser åter att bereda denne samma arvodesbelopp, som enligt

riksdagens skrivelse nr 315 skall utgå i fråga om skogsbiträdena vid

skogsförsöksanstalten.

Det för år 1920 respektive 1919 begärda anslagsbeloppet föranleder

ingen riksdagens erinran. Beträffande tilläggsanslaget för år 1919

anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916

för riksdagen framlagda plan å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 26,400 kronor.

86:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,

ävensom förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie befattningar

å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser

skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten, dels

medgiva, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstillägg enligt

den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning

å nuvarande stat, dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre

skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet från 120,000

kronor med 58,000 kronor till 178,000 kronor.

Det nu föreliggande förslaget innebär först en höjning av skogsskoleföreståndarnas

avlöningsförmåner i överensstämmelse med vad statsmakterna

redan förlidet år beslutat beträffande revirförvaltarna eller med

900 kronor till 4,300 kronor ävensom en höjning av skogsrättarnas i

ordinarie staten för skogsskolorna upptagna avlöning om 1,400 kronor

till 2,100 kronor, varjämte föreslås, att till sistnämnda befattningshavare

nu utgående ålderstillägg höjes med 100 kronor eller till 200

kronor. Detta föranleder en ökning från och med år 1920 av nämnda

stat med sammanlagt 12,800 kronor. För ätt nämnda avlöningsförbättring

skall kunna komma dessa befattningshavare till del från samma

tidpunkt, från vilken skogsstatspersonalens utgår eller från och med

innevarande år, föreslås jämväl för ändamålet tilläggsanslag för år 1919.

Med hänsyn till att skogsrättarna av 1918 års lagtima riksdag beviljats

tillfällig löneförbättring av 400 kronor, inskränker sig den effektiva

skillnaden i avlöningen för dessa till 300 kronor, vadan det erforderliga

tilläggsanslaget för de nu i verksamhet varande sju skogsskolorna beräknats

till 7 x 900 + 7 x 300 = 8,400 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Vidare har förelag framställts om vissa förändringar beträffande

skogsskolornas nuvarande organisation. Härvid är först att märka, att

antalet stipendier vid dessa, vilka för närvarande utgå med endast 65

procent i förhållande till elevantalet, nu föreslås böra utgå till samtliga

elever. Denna förändring har ansetts böra genomföras redan från och

med innevarande år. Då nuvarande antalet elever uppgår till 130, men

stipendierna blott till 98 stycken å 300 kronor, erfordras ett tilläggsanslag

för detta år av 9,600 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, har en ökning av

den nuvarande lärarpersonalen visat sig vara av behovet påkallad. Med

hänsyn härtill har föreslagits inrättande av en assistentbefattning och

en extra skogsrättarbefattning vid en var av skogsskolorna. Då assistenten

enligt förslaget skulle avlönas av medel från domänfonden, enär

hans anställande • finge anses huvudsakligen vara betingat av föreståndarens

arbete med skötseln av skolreviret, berör frågan om hans avlöning

icke nu ifrågavarande anslag. För den extra skogsrättaren föreslås ett

arvode av 1,600 kronor jämte, såsom för såväl föreståndare som skogsråtta^,

fri bostad och vedbrand. Härav föranledes en ytterligare ökning

i staten med 12,800 kronor.

I de nuvarande expens- och underhållsmedel av 1,400 kronor för

varje skola — vartill emellertid av 1918 års lagtima riksdag beviljats å

tilläggsstat för år 1918 tillskott med 600 kronor — ifrågasättas nu en

förhöjning till 3,000 kronor. Härav äro 900 kronor avsedda till avlönande

av en gårdskarl, varav behov ansetts föreligga. Ökningen i

övrigt är förorsakad av den allmänna prisstegringen. Staten ökas härigenom

med ytterligare 12,800 kronor. För år 1919 föreslås ett tilläggsanslag

för ändamålet av tillhopa 4,900 kronor.

För anordnande av bostäder för de nya assistenterna och extra

skogsrättarna har Kung! Maj:t föreslagit ett belopp av 150,000 kronor

varav 70,000 för år 1919 och 80,000 för år 1920.

Då med inrättande av den redan av statsmakterna beslutade åttonde

3kogsskolan vid Iiaddebo på grund av de starkt stegrade byggnadskostnaderna

ansetts böra tills vidare anstå, har förslag framställts att

provisoriskt anordna en skogsskola vid Baggå i Västmanland. Vid denna

skola skulle plats beredas för 17 lärjungar. Vid Hällnäs skogsskola

skulle i samband härmed elevantalet ökas från 14 till 17. Anläggningskostnaderna

hava beräknats till 3,000 kronor, varjämte ett belopp av

7,000 kronor avsetts för anskaffning av möbler m. m. Dessa belopp

hava föreslagits att utgå för år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Den nya skolan skall enligt förslaget träda i verksamhet redan

den 1 oktober 1919 samt föreståndaren utnämnas redan från den 1

september. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen också

framhållit de för den åttonde skogsskolan för år 1919 avsedda, i staten

upptagna medel icke torde kunna användas på annat sätt än staten

angiver, har till förhöjd avlöning till föreståndaren beräknats 300 kronor,

utgörande den på tredjedels år belöpande delen av den föreslagna avlöningsförhöjningen

å 900 kronor. För samma ändamål har beträffande

skogsrättaren beräknats 75 kronor eller en fjärdedel av den på sista

kvartalet belöpande avlöningsskillnaden 300 kronor. För extra skogsrättaren

har avlöning däremot icke ansetts behövlig förrän år 1920. Till

stipendiemedel för de vid Baggå och Hällnäs tillkommande 20 eleverna

har föreslagits —j—= 1,500 kronor. Sistnämnda tre belopp borde

beviljas för år 1919.

Det framlagda förslaget till ny stat för statens skogsskolor att

tillämpas från och med 1920 är av följande utseende:

1 föreståndare.......................................

7 » .......................................

1 skogsrättare.......................................

7 » .......................................

1 extra skogsrättare, arvode ..................

7 » » » ..................

Expens- och underhållsmedel, 3,000 kronor

till varje skola ..............................

15 stipendier å 300 kronor, att fördelas

efter Kungl. Maj:ts beprövande.........

Respenningar åt skogsrättare att fördelas

efter Kungl. Maj:ts beprövande........

Summa

Anm. Föreståndare, skogsrättare och extra skogsrättare åtnjuta dessutom fri hostad

jämte bränsle.

De å tilläggsstat för innevarande år begärda anslagen utgöras —

förutom 70,000 kronor till arbeten för bostäder åt assistenter och extra

skogsrättare vid 7 skolor — av:

Tjänst-

Lön

g örings-

Summa

kronor

pennin-

gar

kronor

kronor

2,400

1,900

4,300

1 Efter 5 år kan lönen hö-

16,800

13,300

30,100

| jas med 400 kronor.

1,100

1,000

2,100

''j Efter 5 år kan lönen hö- 1 jas med 200 kronor och

7,700

7,000

14,700

{ efter ytterligare 5 år lika- J ledes med 200 kronor.

—

—

1,600

—

—

11,200

-

—

24,000

—

—

45,000

—

600

—

—

133,600

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 59

Avlöningsskillnad för 7 föreståndare och 7 skogsråtta^ kronor 8,400

ökade expens- och underhållsmedel för 7 skogsskolor ... » 4,900

32 stipendier å 300 kronor åt elever vid nuvarande 7

skolor ................................................................................... » 9,600

Ändringsarbeten å byggnad vid Baggå .............................. » 3,000

Möbler och sängutredning...................................................... » 7,000

Avlöningsskillnad till föreståndare och skogsrättare vid

Baggå................................................................................... » 375

20 stipendier för oktober—december 1919 å 75 kronor » 1,500

Summa kronor 34,7755

vilket belopp avjämnats till 34,800 kronor.

Till omförmälda bostadsbyggnader begäres såsom ovan nämnts å

extra stat för år 1920 80,000 kronor.

Vad beträffar övriga ändamål, för vilka ifrågavarande anslag är

avsett, har föreslagits, att anslagen till kolarskolorna vid Hällnäs och

Bispgården borde höjas från 1,000 till 1,500 kronor. Slutligen har

ifrågasatts en böjning av det till Kungl. Maj:ts förfogande stående be
-

loppet med 3,000 kronor eller till 40,400 kronor.

Det ordinarie anslaget bar beräknats sålunda:

statens skogsskolor .................................................................. kronor 133,600

den enskilda ekogsundervisningen ...................................... » 1,000

kolarskolan vid Hällnäs......................................................... » 1,500

» » Bispgården..................................................... » 1,500

diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition.............. » 40,400

Summa kronor 178,000.

De av Eders Kungl. Maj:t framställda förslagen biträdas av riksdagen.

Departementschefens uttalande, att statens bestämmelse, att de 98

stipendierna skola fördelas mellan »samtliga åtta skolor» icke torde, då

den åttonde skolan ännu icke inrättats, böra utgöra binder för Kungl.

Maj:t att fördela alla stipendierna å de sju skolor, som existera, föranleder

ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande det extra anslaget för år 1920 anmäler riksdagen under

nästföljande punkt sitt beslut.

Rörande anslagen å tilläggsstat meddelar riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen bar

dels godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet fram
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lagda staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,

ävensom förklarat, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie

befattningar å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser

skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten,

dels medgivit, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstilllägg

enligt den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande

befattning å nuvarande stat,

dels ock höjt ordinarie anslaget till den lägre skogsund ervisningen

och skogshushållningen i allmänhet från 120,000 kronor med 58,000

kronor till 178,000 kronor.

87:o) Under åberopande av vad riksdagen i nästföregående punkt

anfört angående anslag å extra stat för bostadsbyggnader åt assistenter

och extra skogsrättare får riksdagen anmäla, att riksdagen för vissa

byggnadsarbeten vid statens skogsskolor å extra stat för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

88:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 27,250 kronor.

Till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor

utgångna lärjungar har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje

av åren 1917, 1918 och 1919. Det för innevarande år anvisade anslaget

utgör 15,700 kronor och är avsett att utgå enligt följande statförslag:

Föreståndare, arvode1 * ..................

........... kronor

4,000

Assistent, » 1 .................

............ »

3,000

Repetitör, » 1 ..................

............ »

2,000

Stipendier, 10 å 300 .................

............ ))

3,000

Expenser och underhåll3 .............

............ »

3,700,

Summa kronor 15,700.

Ifrågavarande framställning avser att bereda lärarpersonalen vid

fortsättningsskolan vid Kloten samma provisoriska löneförbättring, som

från och med år 1919 ägt rum för skogsstatens personal och som riksdagen

här ovan under punkt 86 beslutat beträffande lärarpersonalen vid

statens skogsskolor. Den härav föranledda ökningen uppgår till 900+

600=1,500 kronor. Vidare föreslås här, att stipendier böra från och

1 Jämte fri bostad och vedbrand.

" Därav 900 kronor till arvode åt gårdskarl.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 61

med 1919 utgå till samtliga lärjungar vid fortsättningsskolan i likhet med

vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och riksdagen medgivit beträffande statens

skogsskolor. Då för närvarande endast 10 stipendier å 300 kronor

utgå och elevantalet är 15, erfordras ytterligare belopp av 1,500 kronor

för såväl år 1919 som år 1920. Slutligen ifrågasättes en höjning från

och med år 1919 av expens- och underhållsmedlen med 1,800 kronor,

varjämte föreslås ett belopp av 6,750 kronor till vissa i statsrådsprotokollet

angivna byggnads- och reparationskostnader samt till anskaffande

av kap- och klyvverk med motor.

De begärda anslagen fördela sig på åren 1919 och 1920 sålunda:

För år 1919 För år 1920

Föreståndare, arvode........................ 900 4,900

Assistent, » 600 3,600

Repetitör............................................ — 2,000

Stipendier ...... 1,500 4,500

Expenser och underhåll.................. 1,800 5,500

Byggnadsarbeten m. m................... — 6,750

Summa kronor 4,800 27,250.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot de föreslagna anslagsbeloppen.

Beträffande anslagen för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för

år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 27,250 kronor.

89:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till 500,000

kronor.

För bekostande av domänfondens utgifter för den skogsstaten

åliggande tillsyn över de skogar, som äro underkastade förordningen

den 16 juni 1915 angående utsyning å viss skog inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden, finnes uppfört ett

ordinarie anslag av 200,000 kronor.

Anslagsökningen är huvudsakligen betingad av ökade avlöningsoch

arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.

Framställningen ger icke anledning till någon riksdagens erinran,

varför riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

i lappmarkerna och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000

kronor till 500,000 kronor.

90:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland från 130,000 kronor med 217,000 kronor

till 347,000 kronor.

Av motsvarande anledning, som legat till grund för det under

nästföregående punkt omförmälda anslag, finnes även uppfört ett ordinarie

anslag av 130,000 kronor för ersättning till domänfonden för tillsyn

å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

varjämte på grund av tillfälligt stegrade utgifter ett extra anslag å

80.000 kronor anvisats för samma ändamål för år 1919.

I likhet med under nästföregående punkt omförmälda anslagsökning

är även den nu ifrågavarande betingad av ökade avlönings- och

arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.

Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför

riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn

å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland från

130.000 kronor med 217,000 kronor till 347,000 kronor.

91:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda

framställning, har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre

kapellag å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 98,000

kronor, att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande

hushållningssällskap under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med

belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor,

dels att anslag från sålunda av statsmedel och från orten anvisade

medel icke må utgå till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap

skall vara skyldigt att efter årets utgång till vederbörande länsstyrelse avgiva

redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.

92:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens

och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas

skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må

till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed

landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem

till ändamålet bidragit.

För vart och ett av åren 1897—1919 har riksdagen beviljat anslag

på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes

vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till

90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande

av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens

iän samt Särna socken med Idre kapellag.

Anslagets belopp för år 1919 är 90,000 kronor.

Av tillgängliga statistiska uppgifter har riksdagens vederbörande utskott

inhämtat, att skogsvårdsstyrelsernas överskottsmedel den 31 december

1917 utgjorde sammanlagt i runt tal 2,170,000 kronor, utgörande, om skogsvårdsstyrelserna

i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, beträffande

vilka inkomster och utgifter synas hava tagit ut varandra, icke medräknas,

för skogsvårdsstyrelse i medeltal 114,000 kronor, varierande

mellan i runda tal 39,000 och 317,000 kronor. Vidare ger statistiken

vid handen, att de skogsvårdsstyrelserna tilldelade skogsvårdsavgiftsmedel

under år 1917 uppgått till sammanlagt i runt tal 1,320,000 kronor eller

i medeltal 60,000 kronor per skogsvårdsstyrelse, varierande mellan i

runda tal 12,000 och 139,000 kronor.

I betraktande av nu nämnda förhållanden torde med skäl kunna

ifrågasättas, huruvida särskilt bidrag för skogsodlingens befrämjande

bör utgå till alla skogsvårdsstyrelser oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgifter,

de uppbära. Riksdagen förbiser härvid icke, att anslagets

utgående är beroende på motsvarande bidrags erhållande från vederbörande

landsting eller hushållningssällskap. Det vill nämligen synas riksdagen,

som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till

de ekonomiska resurser på grund av inflytande skogsvårdsavgifter, med

vilka dessa numera torde vara utrustade, skulle vara i stånd att utan

hjälp av statsmedel i önskvärd omfattning verka för skogsodlingens

främjande. Då emellertid riksdagen anser ifrågavarande spörsmål böra

bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande, har riksdagen icke nu velat

ifrågasätta anslagets indragning eller någon sänkning däri.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för skogsodlingens

befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens

län samt Särna socken med Idre kapellag å extra stat för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 90,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj :ts

förfogande för att i mån av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka

landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, under

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

iakttagande att statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse utgå

med högre belopp än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet

tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.

93:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 91 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för

år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.

Iiantmäteriväsendet.

94:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående de under rubriken lantmäteriväsendet

i riksstaten ingående anslag, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag dels

å ordinarie stat till belopp av 1,713,100 kronor, dels ock å extra stat

för år 1920 till belopp av 156,800 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten

proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, bland annat,

l:o

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för den lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande

av lantmäteriförrättningar, att tillämpas från och med år 1920;

dels förklara, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare

uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,

som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande

stat, dock med tillägg att ortstillägg skall, där sådant förekommer,

följa samma bestämmelser som lönen;

dels medgiva, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg

enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan nämnda

stat trätt i tillämpning;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett

anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med

utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:

avlöningar, bestämt anslag .................................................... kronor 749,500

ersättning för publik renovation, förslagsanslag............... » 20,000

Summa kronor 769,500;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

65

2:o

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från

och med år 1920, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att förste lantmätare, som icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd

dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten

samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda

bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande

uppställning:

avlöningar, bestämt anslag ...................................................... kronor 305,200

renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag ............................................................. » 4,000

Summa kronor 309,200;

3:o

vid bifall till de i punkterna l:o och 2:o framställda förslagen om

uppförande i riksstaten av särskilda ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, och dels till

lantmäterikontoren i länen ur riksstaten utesluta det nuvarande ordinarie

anslaget å 463,400 kronor till lantmäteristaten i orterna;

4:o

å extra stat för år 1920 under nionde huvudtiteln anvisa till extra

arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag av 59,000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

5:o

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag

till jordavsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade

grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

6:o

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag

till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,

ett förslagsanslag av 150,000 kronor;

7:o

besluta, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och

avvittringar skall från och med år 1920 benämnas allenast »avvittringar»,

ävensom minska detta anslag från 100,000 kronor med 10,000

kronor till 90,000 kronor;

8:o

upptaga det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp

efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttningsoch

väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar»,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen

för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt öka detta anslag

från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;

9:o

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år

1920, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter den 1 januari 1920 tillträder ordinarie

befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda styrelse,

vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäler, att

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lian vill övergå till den nya avlöningsstaton och underkasta sig de för

avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de honom enligt

dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,

i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit honom;

dels ock höja ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000

kronor med 76,800 kronor till 149,800 kronor;

10:o

för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor;

ll:o

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 41,500 kronor;

12:o

till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra

stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor;

13:o

för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av

vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor;

14:o

för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior

av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 10,400 kronor;

15:o

för tilläggs av vittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark

å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält har riksdagen
a)

med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 1, 2, 3,

4 och 9 av förevarande proposition gjorda framställningar

dels uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget under nionde

huvudtiteln till lantmäteristaten med oförändrat belopp 536,400 kronor,

dels till arvode under år 1920 åt vissa lantmäteriauskultanter å

extra stat för samma år anvisat ett förslagsanslag, högst, av 105,000

kronor,

dels till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 15,000

kronor,

dels till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,000

kronor,

dels ock för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat

för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

b) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 5, 6, 7 och 8

gjorda framställningar

dels uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och

avvittringar med oförändrat belopp, 100,000 kronor,

dels uppfört ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp efter

skiften med oförändrat belopp, 50,000 kronor;

dels ock till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare

företagna tjänsteresor å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag

av 20,000 kronor;

c) för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,

att av Kungl. Maj:t i män av behov användas, å extra stat

för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor;

d) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under 11 punkten gjorda framställning

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra

stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 39,800 kronor;

e) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning

till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 3,500 kronor;

f) för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av

vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

g) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda framställning

för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kopior av kartor in. m. angående statens järnvägars jordområden å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,500 kronor;

h) för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 30,000

kronor;

i) å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, anvisat

dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen av

en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor, varav 2,000 kronor

skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;

dels ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning

hos nämnda styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag,

11,700 kronor, eller tillhopa 18,300 kronor.

95:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning

i vissa delar av Kopparbergs län, som Eders Kungl. Maj:t

kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat

för år 1920 beräkna ett anslag av 80,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 28

januari 1919 avlåten proposition, nr 38, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att, för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig

överensstämmelse med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12

november 1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag

av vissa delar av Kopparbergs län, på extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, något som för övrigt torde

vara en tämligen känd sak, att förhållandena i skiftesavseende inom

vissa delar av Kopparbergs län äro så invecklade och oordnade samt

för ett rationellt jordbruks bedrivande så besvärande, att en närmare

reglering härav torde vara både önskvärd och behövlig. Riksdagen

anser med hänsyn härtill lämpligt att, på sätt föreslagits såsom förberedande

åtgärd för genomförande av laga skiften, förslag upprättas

till skifteslagsindelning i vissa delar av länet. Icke heller har riksdagen

något att erinra mot att detta sker på statsverkets bekostnad. Däremot

kan riksdagen med hänsyn till det missnöje med de ifrågasatta åtgärderna,

som uti särskilda hos riksdagens vederbörande utskott gjorda

framställningar kommit till uttryck från befolkningens sida i vissa av

de socknar inom länet, vilka enligt det föreliggande förslaget skulle

komma att beröras av skifteslagsindelningen, icke förorda, att åtgärder

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

i nu ifrågavarande avseende utan vidare igångsättas i de med förslaget

avsedda delarna av länet i fråga. Riksdagen håller nämligen före, att

vid angivet förhållande utarbetandet av förslag till skifteslagsindelning

bör inskränka sig till att omfatta allenast sådana kommuner, vilka efter

från dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i

annan av Kungl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något

att däremot erinra.

Någon anledning att på grund härav företaga nedsättning i det

begärda anslagsbeloppet föreligger enligt riksdagens uppfattning icke,

varför riksdagen biträder förslaget om anvisande för ändamålet av 60,000

kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig överensstämmelse

med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12 november

1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag av vissa

delar av Kopparbergs län, i den mån vederbörande kommuner efter från

dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i annan

av Kungl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något att

däremot erinra på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

96:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i avlöningsstaten för rikets allmänna

kartverk, att avlöningarna åt de i staten uppförda kvinnliga

ritarna upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

denna dag för kvinnliga biträden av andra graden föreslagna

belopp, till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens

slutsumma kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400

kronor till 227,100 kronor, dels ock vid bifall härtill höja bestämda

anslaget till rikets allmänna kartverk från 206,445 kronor med 4,400

kronor till 210,845 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 här ovan anfört

beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda

under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels från och med år 1920 bestämt avlöningarna för de å staten

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

för rikets allmänna kartverk uppförda kvinnliga ritarna ävensom villkoren

för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad

riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och

myndigheter, uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga

ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna i andra graden, till följd

varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående

avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens slutsumma höjts

från 222,700 kronor med 4,400 kronor till 227,100 kronor.

dels och i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till rikets allmänna

kartverk från 206,445 kronor med 4,400 kronor till 210,845

kronor.

På grund härav komma de under anslagstiteln »rikets allmänna

kartverk» å ordinarie stat upptagna anslag att utgöras av:

avlöningar, bestämt anslag .................... kronor 210,845

ålderstillägg, förslagsanslag .................. » 29,455

kartarbeten m. m., reservationsanslag '' » 201,800

Summa kronor 442,100

97:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor

Jämte det riksdagen år 1918 godkände nya stater för rikets allmänna

kartverk samt höjde de ordinarie anslagen till detta verk, anvisade

riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för

år 1919 ett reservationsanslag av 16,000 kronor för diverse behov vid

kartverket.

Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen i ämnet, nr 373, var

detta extra anslag beräknat sålunda:

Okade resekostnader vid den geodetiska avdelningen kronor 3,000

5,000

» » » » ekonomiska »

» » » » topografiska »

Biträde vid topografiska avdelningen för tillsyn och

vård av förråd av kartor m. m...........................

Ökade bränslekostnader ........................................................

»

»

»

»

4,000

2,000

2,000

Summa kronor 16,600

Anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,000 kronor, är betingad

av de höjningar i biljettpris och skjutstaxor, som ägt rum sedan detta

anslag i fjol bestämdes. Den begäres för såväl år 1919 som år 1920.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran.

Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å

extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

98:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

96 gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för

namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat för

år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

99:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i staten för Sveriges geologiska undersökning,

att anslagsposten till extra geologer och andra biträden samt

vikariatsersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000

kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma

kommer att höjas från 101,780 kronor med 7,200 kronor, till

108,980 kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till

Sveriges geologiska undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor

till 108,730 kronor.

Därjämte ifrågasättes för beredande av ökade medel till extra personal

m. m. vid undersökningen ett tilläggsanslag för år 1919 av 3,000

kronor.

Förslaget föranleder ingen riksdagens erinran. Beträffande tilläggsanslaget

för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,

sitt beslut.

Riksdagen har dels godkänt sådan ändring i staten för Sveriges

geologiska undersökning, att anslagsposten till extra geologer och andra

biträden samt vikariatsersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000

kronor till 20,000 kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918

års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare

statens slutsumma höjts från 101,780 kronor med 7,200 kronor till

108,980 kronor, dels ock höjt ordinarie anslaget till Sveriges geologiska

undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr it A.

100:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å

extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.

Det å extra stat utgående anslaget till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten in. ra. anvisades för vartdera av åren 1917 och 1918

med ett belopp av 40,500 kronor. På framställning av Kungl. Maj:t

anvisade 1918 års lagtima riksdag till samma ändamål för år 1919 ett

anslag av 72,700 kronor, enligt följande beräkning:

Rese- och traktamentsersättning.......................................... kronor 43,000

Inköp av materiel.................................................................... » 2,500

Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ................... » 7,200

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser............ » 20,000

Summa kronor 72,700.

Förhöjningen i jämförelse med det av 1917 års riksdag för år

1918 beviljade anslaget motiverades med de inträdda förhöjningarna å

ångbåts- och järnvägsbiljetter, de i utsikt ställda och sedermera i kraft

trädda förhöjningarna av dagtraktamentena under resor, höjning av

hantlangarlöner, prisstegringen å för fältarbetena nödig materiel, de år

1917 inträdda förhöjningarna för kart- och boktryck, nödvändigheten

att förbättra extrageologernas ställning genom att uppflytta dem till

fjärde klassen i resereglementet samt slutligen nödvändigheten att anställa

två extra tjänstemän för kartarbetenas påskyndande.

Då vissa av dessa förhållanden gjorde sig gällande redan under

år 1918, begärdes och anvisades å tilläggsstat för detta år ett anslag

å 12,700 kronor, vadan de för år 1918 tillgängliga medlen uppgingo

till 53,200 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen, 19,800 kronor, fördelar sig

sålunda:

Rese- och traktamentsersättning ............................................. kronor 9,300

Inköp och underhåll av materiel............................................. » 500

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser............ » 10,000

Summa kronor 19,800.

Ökningarna äro föranledda av väsentlig höjning i maximiskjutslegan

inom flertalet län och ökade biljettpriser ävensom av den allmänna

prisstegringen.

Samma belopp har av departementschefen ansetts erforderligt

jämväl såsom tilläggsanslag för innevarande år. Härtill återkommer

riksdagen i särskild skrivelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Biktdag ens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har ingen erinran att göra mot de begärda anslagen.

Riksdagen har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. m. å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 92,500

kronor.

101:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat finnes uppförd

en anslagspost å 10,000 kronor till expenser.

För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,

som förorsakas av undersökningens inflyttning i de nya lokalerna vid

Frescati, har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje av åren

1914—1919. För vart och ett av åren 1915 —1917 uppgick detta anslag

till 8,800 kronor.

För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris

å bränsle in. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna

brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid

1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917

och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola

komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.

På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att

till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter

under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.

Detta bifölls av riksdagen. För åren 1917 och 1918 blev alltså härtill

disponibelt ett belopp av 13,800 kronor för vartdera året.

För år 1919 har anslaget, huvudsakligen på grund av stegrade

bränsleutgifter, höjts till 17,000 kronor.

Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 8,000 kronor

och ifrågasättes därjämte ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.

Ökningen är huvudsakligast föranledd av stegrade omkostnader för

värme. I övrigt hänför densamma sig till kostnader för rengöring och

städning, elektrisk ström, telefon, skriv- och ritmateriel, diverse förbrukningsartiklar

samt inbindning av böcker.

Behovet av de begärda anslagsbeloppen synes ådagalagt genom

utredningen i ärendet. Rörande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler

riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till expenser för Sveriges geologiska undersökning

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

102:o) Under punkt 100 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till inredningsarbeten och anskärning av möbler i Sveriges

geologiska undersöknings lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Ifrågavarande framställning avser beredande i Sveriges geologiska

undersöknings byggnad vid Frescati genom vissa ändringsarbeten av

erforderligt arbetsutrymme för extrageologerna och tillfälliga arbetskrafter

under byråarbetena ävensom anskaffande av inredning härtill.

Dessa kostnader hava av departementschefen beräknats till 20,000 kronor,

vilken kostnad denne ansett böra fördelas på de bägge åren 1919

och 1920 med 10,000 kronor vartdera året.

Då enligt vad utredningen ger vid handen verkligt behov föreligger

av de ifrågasatta byggnadsarbetena och anskaffningarna, biträder

riksdagen förslaget ifråga.

Rörande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till inredningsarbeten och anskaffning av möbler i

Sveriges geologiska undersöknings lokaler anvisat å extra stat för år

1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

103:o) Under punkt 101 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anställande av en vaktmästare vid Sveriges geologiska

undersöknings museum å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,865 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att den föreslagne nye befattningshavaren,

av vilken behov torde förefinnas, skulle i avlöningshänseende

likställas med vissa vaktmästare vid vetenskapliga institutioner,

s. k. institutionsvaktmästare, och avlöningen följaktligen utgå med 1,900

kronor, minskat med ett mot pensionsavgift för ordinarie befattningshavare

svarande belopp, eller till 1,865 kronor.

Riksdagen biträder förslaget och har följaktligen för anställande

av en vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings museum å

extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,865 kronor.

104:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fullföljande av den genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna

i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län,

förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Till anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste

delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning

av därvarande malmförekomster, har riksdagen på Kungl. Maj:ts

förslag anvisat reservationsanslag av 14,000 kronor å tilläggsstat för

år 1918 och av 6,500 kronor å extra stat för år 1919. Enligt den

vid fjolårets statsverksproposition framlagda utredning beräknades kostnaden

till inalles 27,000 kronor, varav 6,500 kronor nu skulle återstå

att anvisa för år 1920.

Nu begäres för utförande av ifrågavarande undersökningsarbeten

på grund av inträdda prisstegringar dels för år 1920 ett med 2,000

kronor förhöjt belopp, dels ock för år 1919 ett tilläggsanslag å nämnda

belopp. Härjämte ifrågasattes, i betraktande att dessa undersökningar,

enligt vad framgår av statsrådsprotokollet, ådagalagt befintligheten av

malmförekomster, vilka möjligen vid närmare undersökning kunna visa

sig vara av större betydelse, att en noggrannare undersökning av dem

ofördröjligen sker. Härför har beräknats ett belopp av 58,000 kronor,

som ansetts böra utgå för 1919.

Förslaget föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1919, tillhopa 60,000 kronor,

anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för fullföljande av den genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av

fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens

län, förnämligast för utredning av därvarande malm förekom ster, å extra

stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,500 kronor.

I05:o) Under punkt 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i staten för statens meteorologiskhydrografiska

anstalt, att avlöningarna till de å staten uppförda kvinnliga

biträdena upptagas med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

denna dag föreslagna belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918

års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare

statens slutsumma kommer att höjas från 94,700 kronor med 4,800

kronor till 99,500 kronor, dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget

till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kionor med 4,800

kronor till 99,500 kronor, dels ock höja det under denna anslagstitel

upptagna reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000

kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Ifrågavarande framställning avser en höjning av statens belopp

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

med 4,800 kronor, beroende dels på ifrågasatt reglering av de kvinnliga

biträdenas avlöningar dels ock på att den av fjolårets lagtima riksdag

beslutade löneförbättringen för vaktmästare nu jämväl bör införas i

staten. Motsvarande ökning erfordras i det bestämda anslaget. Vidare

föreslås en höjning i observatörernas arvoden med 300 kronor, vilket

medför en ökad utgift av 1,900 kronor. Dessutom beräknas ett belopp

av 3,100 kronor till gratifikationer samt arvodestillägg för speciellt svåra

observationsförhållanden och för att möjliggöra överförande av frivilliga

stationer till avlönade. Reservationsanslaget bör således ökas med tillhopa

5,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.

Under hänvisning tillika till vad riksdagen anfört under punkt 1

här ovan angående lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter,

uppförda under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden

får riksdagen anmäla, att riksdagen dels från och med år 1920 bestämt

avlöningarna vid de å staten för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt uppförda kvinnliga biträdena ävensom villkoren för avlöningarnas

åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen innevarande

år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda

under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna, i följd varav och på grund tillika av 1918 års

lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare

statens slutsumma höjts från 94,700 kronor med 4,800 kronor till

99,500 kronor, dels i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till avlöningar

vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kronor med 4,800 kronor

till 99,500 kronor, dels ock höjt det under denna anslagstitel upptagna

reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000 kronor med

5,000 kronor till 40,000 kronor.

På grund härav har ordinarie anslaget till statens meteorologiskhydrografiska

anstalt upptagits sålunda:

bestämt anslag:

till avlöningar........................................................................... kronor 99,500

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer ................................................... » 40,000

y> expenser............................................................................. » 8,000

Summa kronor 147,500.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

106:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000

kronor.

Till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

har å extra stat för år 1919 anvisats ett anslag av 63,200 kronor. Detta

anslagsbelopp hav grundat sig på följande beräkning:

Utvidgad väderlekstjänst.......................... kronor 20,200

Resekostnader m. m.................................. » 18,000

Utgivande av publikationer.................. » 16,000

Underhåll av stationer och utrustning

in. m....................................................... » 9,000

kronor 63,200.

Anslagsposten utvidgad väderlekstjänst, vilken numera ansetts böra

benämnas endast väderlekstjänst, har föreslagits höjd med 7,800 kronor

till 28,000 kronor, beroende på att den internationella utväxlingen av

väderlekstelegram nu antages komma att återupptagas i samma omfattning

som före världskriget. För utveckling och förbättring av väderleksobservationerna

medelst användning av ballonger beräknas 1,000 kronor.

På väderlekstjänsten kommer alltså ett belopp av 29,000 kronor för år

1920. A tilläggsstat för år 1919 begäres för detta ändamål ett anslag

av 8,800 kronor. Till resekostnader m. m. föreslås ett med 3,000 kronor

förhöjt belopp för åren 1919 och 1920. I de för publikationer avsedda

medlen bär föreslagits en ökning av 10,000 kronor för år 1920, varjämte

samma belopp ansetts böra anslås å tilläggsstat för år 1919. I anslaget

till underhåll av stationer och utrustning m. in. har icke föreslagits

någon förändring.

De olika anslagsbeloppen kunna sammanfattas sålunda:

För år 1919.

Väderlekstjänst ............................................... kronor 8,800

Resekostnader m. m...................................... » 3,000

Utgivande av publikationer ........................... » 10,000

Underhåll av stationer och utrustning ...... » —

Summa kronor 21,800

För år 1920.

29.000

21.000

26,000

9,000

85,000.

Mot de föreslagna beloppen har riksdagen icke någon erinran

att göra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7!)

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Rörande anslagen för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen bär för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 85,000 kronor.

107:o) Under punkt 105 bär Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna

och Island beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 4,400 kronor.

Riksdagen bar år 1900 för meteorologiska centralanstaltens förseende

med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från

Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor. Härav ha

hittills anvisats 42,438 kronor. I anledning av uppkomna besparingar

har anvisning icke behövt ske för åren 1917 och 1918, och för år 1919

har anslaget inskränkts till 2,500 kronor. Anslaget har använts till

abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det Store

nordiske telegrafselskab i Köpenhamn. Under krigsåren har emellertid

telegrafering ej kunnat ske, utan meddelandena försänts postledes.

Anslagets summa, som nu upptagits till ungefär samma belopp

som före kriget, föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen

får därför anmäla, att riksdagen av det utav 1900 års riksdag för

meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska

telegram från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kronor

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 4,400 kronor.

108:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 106 framställda

förslag har riksdagen såsom bidrag från Sverige för år 1920

till bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.

109:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser

vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Till fortsättande av de sedan år 1905, först i Vassijaure och därefter

i Abisko genom en enskild naturvetenskaplig kommitté bedrivna

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

och bekostade meteorologiska iakttagelserna har riksdagen på Kungl.

Maj:ts förslag anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av

3,150 kronor, varav avsetts 2,400 kronor för observatörens avlöning, instrumentens

underhåll m. m. samt 750 kronor för iakttagelsernas bearbetning.

Av anslagsökningen, som belöper sig till 6,850 kronor, hänför

sig 840 kronor till böjning av den vid observationsstationen anställde

observatorns avlöning, vilken nu utgår med 2,160 kronor, 450 kronor

till kostnaderna för iakttagelsernas bearbetning och 60 kronor till utgifterna

för instrumentens underhåll. Såsom nytt anslag ingår i nämnda

belopp en summa av 5,500 kronor för iakttagelsernas publicerande. Dessutom

ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 å 900 kronor.

Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,

sitt beslut.

Riksdagen har till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna

vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande av dylika

iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisat å

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

110:o) Under punkt 108 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918 års

lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år anvisade anslag å 3,500

kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt

det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål

beviljade anslag å 7,000 kronor må användas såsom bidrag till bekostande

av tryckning av de meteorologiska observationer, som under tiden

från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å Pårtetjåkko,

dels ock för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av berörda

observationer under angivna tidrymd bevilja ett anslag av 26,250 kronor

och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa

8,750 kronor.

Sedan under åtskilliga år anslag under åttonde huvudtiteln beviljats

av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga

undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade

1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med juli

1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslag av

12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av 1917

års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats återstoden.

Vid vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som voro

avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Av 1918 års lagtima riksdag hava för dessa observationers fortsättande

anvisats dels å tilläggstat 3,500 kronor, som voro avsedda för

senare halvåret 1918, och dels å extra stat för år 1919 ett anslag av

7,000 kronor, avsett för kalenderåret 1919. Bägge anslagen anvisades

såsom reservationsanslag.

Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört och får sålunda anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918

års lagtima riksdag å tilläggstat för samma år anvisade anslag å 3,500

kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt

det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål

beviljade anslag å 7,000 kronor må användas såsom bidrag till bekostande

av tryckning av de meteorologiska observationer, som under tiden

från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å Pårtetjåkko;

dels och för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av

berörda observationer under angivna tidrymd beviljat ett anslag av

26,250 kronor och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag

anvisat 8,750 kronor.

lll:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för

den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å

extra stat för år 1920 ett reservationsanslag å 5,000 kronor.

Till de i den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

ingående, genom Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska

specialundersökningarna har å extra stat för år 1919 i likhet

med för föregående år anvisats ett särskilt förslagsanslag å högst 3,000

kronor.

Förevarande framställning innebär en höjning av anslaget för år

1920 med 2,000 kronor, varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1919

å samma belopp.

Då det nuvarande anslaget bibehållits oförändrat alltsedan år 1908,

synes riksdagen i betraktande av därefter inträdda prisstegringar skäligt

att beloppet höjes på sätt föreslagits. Ej heller har riksdagen något att

erinra mot att å anslaget för år 1920 gives reservationsanslags natur.

Rörande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

V eterinärväsendet.

112:o) Under punkt 110 har Eders Kung! Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ändringar i staten för

veterinärhögskolan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta

till riksdagen, i ordinarie anslaget till nämnda högskola beräkna en förhöjning

från 187,150 kronor med 13,200 kronor till 200,350 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 184 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält, har riksdagen

dels godkänt sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan, att

tillämpas från och med år 1920, att däri uppföres ej mindre eu laborator

i födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi) med lön 3,600

kronor och tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samt två ålderstillägg

å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år, än även en automobilförare

med lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 650 kronor och

ortstillägg 150 kronor jämte tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive

3, 6 och 9 år, varemot ur staten uteslutits det nuvarande arvodet

å 1,500 kronor till en lärare i kött- och mjölkkontroll samt de vid

professorn i patologisk anatomi nu förekommande orden: (och bakteriologi);

i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags

beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare och därmed likställda

statens slutsumma höjts från 214,100 kronor med 11,300 kronor

till 225,400 kronor;

dels i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan

från 187,150 kronor med 11,050 kronor till 198,200 kronor;

dels och förklarat, att för åtnjutande av de för bemälde laborator

och automobilförare upptagna avlöningar skola i tillämpliga delar gälla

nuvarande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare å högskolans

stat samt i fråga om au tom obilföraren jämväl de särskilda villkor, som

av 1918 års lagtima riksdag fastställts beträffande vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare.

'' 113:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tilllämpas

från och med år 1920 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,

som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens nu
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

varande stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar, skola

vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten; dels

medgiva, att nuvarande innehavaren av befattningen såsom föreståndare

vid veterinärinrättningen skall äga att för åtnjutande av ålderstillägg

såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring såsom föreståndare därstädes; dels ock vid bifall härtill

höja ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor

med 4,100 kronor till 8,500 kronor.

Under anslagstiteln »veterinärundervisningenr) tinnes uppfört ett

ordinarie anslag å 4,400 kronor till veterinärinrättningen i Skara. För

denna inrättning är stat fastställd av riksdagen år 1908 med vissa

ändringar år 1916 och lyder sålunda:

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

1

Summa

1 föreståndare, lektor............................................................

2,600

1,400

4,000

1 instruktionssmed..............................................................

1,000

700

1,700

Betjäning (hovslagare; fodermarsk, tillika förste stalldräng; andre

3,200

stalldräng) högst...............................................................

Vikariatsersättning...............................................................

—

—

200

Premier åt lärlingarna, motsvarande avkastningen av det utav

E. U. Uggla, A. Hellstadius och N. Thunberg för ändamålet

donerade kapital ...............................................................

75

—

—

3,125

Summa kronor

—

—

12,300

Anmärkningar:

1. För föreståndaren kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter
ligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor och efter än

ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. . ....

Av varje sådant ålderstillägg skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgönngs
penningar.

2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare

5 år med likaledes 200 kronor.

3. Därest fri bostad åtnjutes, skall avdrag av lönen ske för föreståndaren med 500 kronor

och för instruktionssmeden med 300 kronor årligen.

4. Instruktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna avslutats och av styrelsen

godkänts, uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten.

Av återstoden av sagda nettovinst må användas erforderligt belopp för anställande av

extra betjäning i smedjan.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Enligt vad som inhämtas av statsrådsprotokollet vid propositionen

nr 184 till 1916 års riksdag har beräknats, att till gäldande av utgifterna

enligt staten och den i anmärkningen 4 omförmälda provision,

uppskattad till 200 kronor, skulle, sedan 800 kronor avgått för

fria bostäder, användas inrättningens inkomster av fastigheter och kapital

samt av rörelsen i smedjan, tillhopa beräknade till 7,300 kronor,

så att det därutöver behövliga anslaget kunde begränsas till 4,400

kronor.

Ändringarna år 1916 avsågo att ordna vissa förhållanden angående

betjäningen. Under det att förut ett belopp av 2,500 kronor upptagits

»till betjäning», infördes nu i staten anslagsposten å 3,200 kronor

till tre uppgivna befattningshavare samt tillädes slutet av anmärkningen

4.

Nu föreslås sådan ändring i anstaltens stat, att föreståndarens avlöning,

nu 4,000 kronor, uppföres i likhet med vad i förlidet år bestämdes

för läroverkslektorer eller till 5,800 kronor jämte två ålderstillägg

å 500 kronor samt instruktionssmedens avlöning, nu 1,700 kronor,

höjes till 3,000 kronor. Härjämte ifråga sättes höjning av maximibeloppet

av de tre under titeln »betjäning» i staten upptagna befattningshavarnas

sammanlagda avlöning med 1,000 kronor. Ökningen i

staten blir sammanlagt 4,100 kronor. Riksdagen biträder detta förslag

och har därför

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tilllämpas

från och med år 1920 ävensom förklarat, att de villkor och bestämmelser,

som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens

nuvarande stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar,

skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;

dels medgivit, att nuvarande innehavaren av befattningen såsom

föreståndare vid veterinärinrättningen skall äga att för åtnjutande av

ålderstillägg såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring såsom föreståndare därstädes;

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärinrättningen

i Skara från 4,400 kronor med 4,100 kronor till 8,500

kronor.

På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna

har anslagstiteln »veterinärundervisningen» höjts med inalles 15,150

kronor eller från 191,550 kronor till 206,700 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

114:o) Under punkt 112 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående personliga arvodesförhöjningar

för vissa befattningshavare vid veterinärhögskolan, som

Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 4,800 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Magt i proposition nr 184 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält, har riksdagen

för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor till en

var av prosektorn Erik Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt

och Gerhard Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande med gott ''vitsord

tjänstgör i denna egenskap, anvisat å extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.

115:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till diverse

behov vid veterinärhögskolan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna

ett anslag av 133,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 184 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält har riksdagen

till diverse behov vid veterinärhögskolan anvisat å extra stat för

år 1920 ett reservationsanslag av 133,500 kronor.

116:o) Under punkt 114 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ny stat för statens

veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, i anslaget till denna anstalt beräkna en förhöjning

från 42,700 kronor med 32,800 kronor till 75,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 181 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 314, anmält har riksdagen

dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statens

veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från och med år 1920,

ävensom i densamma intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels

förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år

1920 tillträder ordinarie befattning vid statens veterinärbakteriologiska

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anstalt, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och

bestämmelser; samt att den innehavare av ordinarie befattning vid

nämnda anstalt, vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag

anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen

vid de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till statens

veterinärbakteriologiska anstalt från 26,700 kronor med 34,300 kronor

till 61,000 kronor, till följd varav med inräknande av ordinarie reservationsanslaget

å 16,000 kronor till beredning av tuberkulin och sera

m. in. ordinarie anslagen till ifrågavarande anstalt komma att uppgå

till inalles 77,000 kronor.

117:o) Under punkt 115 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående diverse behov vid

statens veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år

1920 beräkna ett anslag av 17,550 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Magt i proposition nr 181 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 314, anmält, har riksdagen

för år 1920 å extra stat anvisat

till förstärkning av den i staten för statens veterinärbakteriologiska

anstalt upptagna anslagspost till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning

m. m. ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,

till förstärkning av den i samma stat upptagna anslagspost till

beredning av tuberkulin och sera m. m. ett reservationsanslag av 6,000

kronor,

till kostnader för inrättande vid ifrågavarande anstalt av anordningar

för bakteriologisk köttkontroll ett förslagsanslag, högst, 4,650

kronor,

samt till bestridande av en del av kostnaderna för utövande av

dylik köttkontroll ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

87

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

118:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:t under punkt

116 gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat

för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom

förslagsanslag 25,000 kronor.

119:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda

framställning har riksdagen till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

120:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående understöd till svenska

vägföreningen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag

av 15,000 kronor.

Härefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 februari 1919 avlåtea

proposition, nr 75, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

Riksdagen har till understöd åt svenska vägföreningen å extra

stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

^Diverse.

121:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000

kronor med 110,000 till 250,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten

proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

bland annat att höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ålderstillägg

från 140,000 kronor med 110,000 kronor till 250,000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält, kar riksdagen

med avslag å Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning

uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg med oförändrat

belopp, 140,000 kronor.

122:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition angående anslag till jordförmedlingsbyråer,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag

av 26,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 106 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen

till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen på extra stat för

år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 26,000 kronor.

123:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

För vart och ett av åren 1913—1918 har riksdagen på extra stat

beviljat anslag av 25,000 kronor till insamlande av jordbruksstatistiska

uppgifter genom lokalundersökningar. För motsvarande ändamål under

år 1919 har anvisats ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

I statsrådsprotokollet gjorda beräkningar hava givit vid handen,

att enligt vad med stor visshet kan förutsägas samtliga på år 1920 belöpande

kostnader av ifrågavarande slag måste helt täckas av samma

års anslag utan att härför kunna påräknas några reserverade medel.

Då enligt vad departementschefen anfört erfarenheten under år

1918 gjort det antagligt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för

ifrågavarande ändamål blir behövligt för år 1920, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

124:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 122 därom

gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas till

befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska

lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

125:o) Under punkt 123 har Eders Kuugl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kuugl. Maj:ts förslag för vart och ett av

åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida

kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men

för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något

anslag. Av samma anledning hava anslagen kunnat inskränkas för vartdera

av åren 1917 och 1918 till 2,000 kronor och för år 1919 till

4,000 kronor.

Sveriges årliga andel i kostnaderna för detta institut har i statsrådsprotokollet

beräknats till omkring 5,000 kronor.

Framställningen i fråga föranleder icke någon riksdagens erinran.

Riksdagen har följaktligen till bestridande av kostnaden för Sveriges

deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år

1920 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

126:o) I enlighet med Eders Kuugl. Maj:ts under punkt 124 gjorda

framställning har riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 35,000

kronor.

127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 125 därom

gjorda framställning har riksdagen för inventering av odlingsjord å

kronomarker i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1920 anvisat

ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

128:o) Under punkt 126 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i

Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt

Ostra och Västra Jörnsmarkens kronopark er i Västerbottens län ävensom

Ångeså kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse

med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet

framlagda förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som

ock för fullföljande av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens,

Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Djupsjö kronopark i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920

ett förslagsanslag av 490,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 66, anmält, har riksdagen

dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i

Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt

Östra och Västra Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom

Ångeså kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse

med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet

framlagda förslag,

dels och såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande

av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens, Luspbergets

och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö

kronopark i Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag

av 490,000 kronor.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda

framställning har riksdagen till berberisbuskens utrotande i de trakter

av landet, där den förekommer i större mängd, å extra stat för år 1920

anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor att utgå i den mån

motsvarande belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap

för ändamålet tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga föreskriva.

130:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920

till åtgärder i prisreglerande syfte, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för

sagda år beräkna ett anslag av 5,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 341 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 336, anmält har riksdagen

till åtgärder i prisreglerande syfte anvisat å extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag av 5,000,000 kronor.

131 ro) Under punkt 129 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920

för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som

Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett anslag av 5,000,000

kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Sedermera har Eders K magi. Maj:t i proposition nr 342 framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 335, anmält, har riksdagen

för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor

i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet

i statsrådsprotokollet för den 18 mars 1919 tillstyrkta grunder

anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor.

132:o) Under punkt 130 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima

riksdag godkända grunder till odlingsföretag å fastmarksjord, myroch

torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av

betes- och ängsmarker anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag

av 3,600,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 251, anmält, har riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning förberedande

av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder till odlingsföretag å fastmarksjord, myr- och torvjord

samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker

anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,600,000

kronor.

133:o) Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å

extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 250, anmält har riksdagen

till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å extra

stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

134:o) Under punkt 132 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag till vissa

krononybyggare i Norrbottens län, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år

1920 ett anslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition, nr 139, framställt

förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 319, anmält, har riksdagen

dels till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet

åt innehavare av vissa krononybyggen i Norrbottens län anvisat å extra

stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr D A.

dels ock beslutat, att för erhållande och tillgodonjutande av dylikt

odlingsbidrag skola gälla de av chefen för jordbruksdepartementet i

sådant avseende tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser.

135:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, som Eders Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en

höjning från 650,000 kronor med 350,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten

proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar

från 650,000 kronor med 200,000 kronor till 850,000

kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält, har riksdagen

höjt nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar från 650,000 kronor med 60,000 kronor till 710,000

kronor.

136:o) Under punkterna 134 och 135 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, å extra stat för år 1920 under nionde

huvudtiteln beräkna dels för beredande av tillfällig lönereglering under

år 1920 åt vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

ett anslag av 300,000 kronor dels ock till förstärkning under

år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel ett anslag av 70,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad

proposition, nr 409, framlagt förslag om avsättande å riksstaten

för år 1920 utom huvudtitlarna av visst belopp för nu ifrågavarande

ändamål.

Enligt riksdagens skrivelse nr 342 har riksdagen bifallit nämnda

proposition.

På grund härav har några anslag för ifrågavarande ändamål ej

uppförts under nionde huvudtiteln.

137:o) Under punkt 136 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

finansärenden för den 9 januari 1919 angivna grunder av extra lönetillägg

för år 1920 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp av 1,000 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt

gjorda framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat

beträffande andra departement, har riksdagen till beredande i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 januari

1919 angivna grunder av extra lönetillägg för år 1920 åt en del tjänstemän

vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra stat för

år 1920 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning av det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,321 kronor med

35 kronor till 32,356 kronor.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som härovan

icke blivit särskilt omförmälda, för år 1920 fastställts till samma belopp,

som uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till

bestridande av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande

av huvudtitelns slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 12 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 nionde

huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor j

A. Departementet.

i

1

Departementschefen .......................................

17,000

*

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

118,800

3

Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet,

förslagsanslag, högst .................................

22,000

Säger för departementet

..............

135,800

22,000

B. Lantbruksstyrelsen.

1

Lantbruksstyrelsen.........................................

158,300

4 a

4b

4 c

4 d

4 e

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lant
mannanäringar.

............................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och deras biträden .........

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,

högst ..........................................

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lant
-

mannanäringar:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m.......... 477,650

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor

........................ 400,000

Understöd åt lanthushållsskolor

........................ 175,000

Understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervis
ningsanstalter

............ 100,000

Ålderstillägg åt föreståndare

och lärare vid lantbruksskolor,

förslagsanslag

.......................... 8,000 683,000

1,160,650

428,950

110,800!

63,000

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

95

Ordinarie

anslag

| Kronor

Extra

anslag

K ronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5

6

7

8

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslags- anslag ..................................

Bränsle in- m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst .......................

Lärlingsbyggnad vid ultima, reservationsanslag

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst...............

60,000

21,000

100,000

13,500

30,000

14,800

9

10

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks-

undervisningsanstalter, förslagsanslag.........

Utbildningskurser för kontrollassistenter, re- servationsanslag ..........................

11

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

reservationsanslag .............................

12

13

14

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna, reservationsanslag

Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ......

Yandringsrättare, reservationsanslag ..........

7.000

150,000

48.000

2.000

1.500

11.000

8.500

15

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag ............................

16

17

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning m. va , förslagsanslag, högst

Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rim- forsa, förslagsanslag, högst .....................

! 18

Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lant- hushållning fl Brogård, förslagsanslag, högst

1,160,650

503,300

19 a

19 b

20

Hästa vein:

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ..................... 388,800

Förslagsanslag -

Friheter.................................... 1,070

Ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyelsen, för- slagsanslag, högst.............................

389,870

5,600

4,630

20,000

10,000

21

Extra personal vid flyinge hingstdepå, förslags- anslag, högst ..................................

22

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva- tionsanslag ....................................

23

Stamsbokföring rörande hästar, reservationsan- slag.............................................

389,870

40,230

24

25

Boskapsskötsel m. m.:

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,

förslagsanslag, högst ....................

60,000

1,500,

32,00c1

5,000

110,000

65,000

26

27

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst .....................

28

29

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk- domar hos nötkreaturen, reservationsanslag

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

Ordinarie

anslag

Kronor

Fåra vein s befrämjande, reservationsanslag

Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag■ ■

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Ultima och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst

Kemiska stationer m. m.:

Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behov, förslagsanslag, högst ...........

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst ............

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst ....................................................

Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,

högst ......................................

Trädgårdsodlingens befrämjande, reservationsanslag.

.......................................................

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,

högst ...........................................

Befordrande av inhemsk fröodling, reserva

tionsanslag ............................................

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst

Linodlingens främjande, reservationsanslag ......

Mindre jordbruket:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

..................■■■ •;.....;.......;.....

Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,

förslagsanslag.................................

Fortgående smörprovningar, reservationsanslag

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag

......................................... .........

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag.

.......................................................

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norr

ländska avdikningsanslaget understödda företag,

förslagsanslag, högst .......................

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från all

männa avdikningsanslaget understödda före
-

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag I

Kronor |

Extra

anslag

Kronor

35.000

20.000

12,000

64,000

22,300

73,000

52,200

10,000

5,000

133,500

400,000

15,000

200,000

800,000

1,000,000

200,000

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

50

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,

reservationsanslag....................................

100,000

51

Torvingenjörer och torvassistenter, förslagsan-

slag, högst ............................................

55,900

52

Upprätthållande av en torvskola, förslagsan-

slag, högst .............................................

10,400

53

Undersökning av staten tillhöriga mossar, re-

servationsanslag ....................................

9,500

50,000

280,500

32,000

86,300

i

125,200S

32,300''

148,500

16,000!

415,000i

10,000''

2,200,000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

97

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ICronor

Kronor

Kronor

54

Undersökningur av torvraarker i södra Sverige,

124,000

reservationsanslag...................................

299,800

Husslöjden:

25,000

55

Befrämjande av husslöjden .........................

56

En andre instruktör i husslöjd m. m., förslags•

4,500

anslag, högst ..........................................

57

Lindring av fraktkostnader vid transport ä järn-

väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för- slagsanslag .............''................................

2,000,000

Landsbygdens elektrifiering:

58

Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag,

högst ......................................................

100,000

59

Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering

15,000

m. m., förslagsanslag, högst .....................

115,000

60

Upplysningsverksamhet angående försäljnings-

föreningar, förslagsanslag, högst ..................

10,000

Säger för lanthushållningen

2,165,270

6,381,630

D. Fiskeriväsendet.

1

Fiskerinäringens understöd .............................

140,000

2

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

1,550

fiskare, reservationsanslag...........................

3

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,

22,000

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de

4

Sverige omgivande haven, reservationsan- slag........................................................

34,100

5

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage-

98,000

6

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-

slag, högst .............................................

14,400

146,500

7

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra"

salt, reservationsanslag ............................

Fiskehamnar:

15,000

8

Utförande av vissa fiskehamnar, reservations-

anslag ...................................................

2,000,000

9

Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

150,000

reservationsanslag ................................

2,150,000

Säger för fiskeriväsendet

140,000

2,335,050

E. Skogsväsendet.

Skogsundervisning in. m.:

1

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

220,700

2

Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,

förslagsanslag, högst ..............................

6,200

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

3

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grön-

berg, förslagsanslag, högst .....................

500

4

Diverse behov vid skogshögskolan, reservations•

anslag ...................................................

75,200

5

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

reservationsanslag .................................

28,250

6

Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring, reservationsanslag ■■■

20,400

7

Den lägre skogsundervisningen och skogshus-

hållning i allmänhet .................................

178,000

8

Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, re-

servationsanslag ....................................

80,000

9

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,

högst ....................................................

27,250

398,700

243,800

Skogsvård m. m.:

10

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och

Sårna socken ..........................................

500,000

11

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

Norrbottens läns kustland ........................

347,000

12

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens län samt Särna socken, re-

servationsanslag ....................................

98,000

13

Skogsodlingens befrämjande, reservationsan•

slag.........................................................

90,000

14

Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva-

tionsanslag ............................................

67,500

847,000

255,500

15

Släckning av skogseld, förslagsanslag ............

50,000

Säger för skogsväsendet

1,295,700

499,300

F. Lantinätemäsendet.

Lantmäteristaten:

1

Lantmäteristaten.........................................

536,400

2

Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, re-

servationsanslag .................................

6,000

3

Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för-

slagsanslag, högst....................................

18,300

4

Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för-

slagsanslag, högst....................................

105,000

5

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag

39,800

6

Kostnader för vissa av lantmätare företagna

tjänsteresor, förslagsanslag ..................

20,000

7

Reparation och renovation av kartor i lånt-

mäterikontoren i länen, reservationsanslag

15,000

8

Nya registratur och arkivens ordnande i lånt-

mfiierikontoren i länen, reservationsanslag

8,000

9

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i

länen, reservationsanslag ........................

3,500

10

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad

av kopior utav vissa kartor m. m., reserva-

tionsanslag .............................................

10,000:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

99

11

12

13

14

15

16

1 a

1 b

1 c

2

7a

7b

7c

Skrivhjälp å lantinäterikontoren i länen, reser

vationsanslag.........................................

Kopior av kartor m. in. angående statens järnvägars

jordområden, reservationsanslag......

Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs

län, reservationsanslag ..................

Skiften och avvittringar, förslagsanslag

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark.

förslagsanslag.........................................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag

Säger för lantmäteriväsendet

G. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag .........................................

Förslagsanslag .........................................

Reservationsanslag ....................................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag

.......................................

Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov, förslagsanslag, högst

Ordinarie

1 anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

40,000

8,500

210,845

29,455

201,800

| Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor \ Kronor

536,400

100,000

50,000

686,400

442,100

Säger för rikets allmänna kartverk

H. Geologiska samt meteorologiska och

hydrografiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning.................

108,730

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. m., reservationsanslag .......................

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

reservationsanslag .............................

92,500

25,000

Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska

undersöknings lokaler, reservationsanslag...

10,000

Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersök- nings museum, förslagsanslag, högst .........

1,865

Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands

och Västerbottens län, reservationsanslag...

8,500

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar................................ 99,500

Reservationsanslag:

Arvoden åt observatörer...... 40,000

Expenser.......................... 8,000 48,000

147,500

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro- grafiska anstalt, reservationsanslag............

85,000

Meteorologiska telegram från Färöarna och

Island, reservationsanslag ........................

4,400

108,730

274,100

60,000

30,000

364,100

20,000

3,000

442,1001 23,000

137,865

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

anslag

i Kronor

10

11

12

13

4 a

4b

5

i

8

9a

9b

Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,

högst................•...................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reserva
tionsanslag.

..............................;............

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, re-\

servationsanslag ..................:.................

Hydrogeologiska specialundersökningar, reser-j

vationsanslag..........................................|

Säger för geologiska samt meteorologiska och

hydrografiska undersökningar .........

I. Veterinärväsendet.

V eteiinärundervisningsanstalter:

Veterinärundervisningen .....................

Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare

vid veterinärhögskolan, förslagsanslag,

högst ..........................................

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag

............................................

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar m. in........................ 61.00C

Reservationsanslag:

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie j Extra

anslag j anslag

Kronor j Kronor

720

10,000

8,750

5,000

r UiatulAimig av aiioiagoj/uotvu ■ ~ —j ~

bränsle m. m., förslagsanslag, högst

Förstärkning av anslagsposten till berei

av tuberkulin och sera in. in-, reservat

anslag ........................................

Kostnader för anordningar för bakterioL

köttkontroll, förslagsanslag, högst .. .

Kostnader för utövande av bakteriologisk köttkontroll,

reservationsanslag .................

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater..

Förslagsanslag:

Distriktsveterinärers avlönande ..............

Säger för veterinärväsendet

J. Vägunderhållet och skjuts väsendet.

V ägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags

anslag ...........................................•,

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelni

förslagsanslag .................................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings,

distrikt, reservationsanslag ..............

147,5001 113,870,

256,230

251,735''

206,700

4,800

I

133,500

206,700

138,300

|

77,000

4,000

6,000

4,650

2,900

77,000

17,550

86,500

146,000

232,500

..............

516,200

155,850

2,700,000

»

25,000

t

150,000

7,000

2,700,000

182,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

101

5 a

5 b

6

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

Ordinarie

anslag

Extra 1

anslag j

Kronor

Kronor

379

400,000

1

3,100,379

182,000j

140,000

I

25.000

38.000

|

1

2,100,000

1

26,000j

40,000

1

29,000;

5,ooo;

35,OOo|

90.000

490,000

15.000

5,000,000;

5,000,000

3,600,000;

1,150,000

710,000

10,000

150,000

150,000

20,000

32,356

1,000

Ordinarie

anslag

Kronor

Färjor och f&rjkarlar:

Bestämt anslag .....

Förslagsanslag:

Friheter.............

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

K. Diverse.

Ålders tillägg, förslagsanslag........................

Odlingsfält åt innehavare av odlingslägenheter

in. fl., förslagsanslag .................................

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag

Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel ..

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re

servationsanslag ......................................

Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar, reservationsanslag

Befrämjande av avsättningen i främmande länder

av alster av svenska lantbruket m. in., förslagsanslag,

högst .........................................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag

................................................

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag

...............................................

Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland

och Dalarna, reservationsanslag...........

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag

Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst

Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag...

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvil 1 kor, förslagsanslag........................

Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag

.....................................................

Odlingsorganisation, förslagsanslag..................

Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens

lön, förslagsanslag ..............................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

......................................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag............................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................

Extra lönetillägg, förslagsanslag .....................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............

Säger för diverse

Summa

354

25

anslag

Kronor

3,365,356.15,491,000

,!l2,261,735|25,705,665|

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 9 A.

U

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.