Skrivelse till Konungen, angående vissa pensioner och understöd.
1920-04-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:126, Skrivelse till Konungen, angående vissa pensioner och understöd.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 126.
1
Nr 126.
Godkänd av första kammaren den 10 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 10 april 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa pensioner och
understöd.
(Bankoutskottets utlåtande nr 21.)
Till Konungen.
I eu till riksdagen avlåten proposition, nr 34, har Eders Kung!.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
dels att avlidne 2:a klass sjömannen Johan Martin Sjölanders trolovade
Berta Alexandra Fredriksson må erhålla understöd, såsom om
lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete och förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring varit å henne tillämpliga;
dels att avlidne värnpliktige Karl Hugo Anderssons trolovade
Augusta Davida Nordqvist må erhålla understöd, såsom om nyssnämnda
förordning den 18 juni 1909 varit å henne tillämplig;
dels att. avlidne reservunderlöjtnanten Erland Ludvig Walls moder
Agnes Wall, född Ljungberg, avlidne 2:a klass sjömannen Johan Martin
Sjölanders farmoder Emma Kristina Sjölander, född Ternström, och avlidne
värnpliktige Ernst Eugen Anderssons moder Augusta Erika Andersson,
född Lind, må, så länge de leva ogifta, å allmänna indragningsstaten
uppbära årliga understöd, Agnes Wall med 300 kronor, Emma
Kristina Sjölander med 150 kronor och Augusta Erika Andersson med
180 kronor, samtliga understöd att utgå från och med den 1 oktober 1918;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 126—127. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 126.
dels att avlidne korpralen Karl Louis Bohmans fader Carl August
Bohman må från och med den 1 oktober 1918 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett årligt understöd av 300
kronor;
dels ock att till en var av efterlevande föräldrar — eller, så länge
båda föräldrarna leva, till dem gemensamt — till 2:a klass sjömannen
Gustaf Kobent Johansson samt värnpliktige Johan Persson, Hugo Daniel
Pettersson, Johan Selim Valdemar Carlsson, Erik Gerhard Alman och
Hans Verner Vahlberg må från och med den 1 oktober 1918 å allmänna
indragningsstaten utgå, till Johanssons föräldrar ett årligt.understöd av
300 kronor samt till Perssons, Petterssons, Carlssons, Almans och Vahlbergs
föräldrar ett årligt understöd å 180 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för den 16 januari 1920 har Eders Kungl. Maj:t i en
till riksdagen avlåten proposition, nr 35, föreslagit riksdagen medgiva,
dels att till en var av avlidne underofficerskorpralen Johan Albert Wahlströms
föräldrar, Carl Oscar Wahlström och hans hustru Ida Wahlström,
eller, så länge bägge leva, till dem gemensamt må från och med den
1 juni 1918 från allmänna indragningsstaten utgå ett årligt understöd
av 300 kronor;
dels ock att avlidne 2:a klass sjömannen Karl Wilhelm Karlssons
moder, änkan Edla Lovisa Nyström må, så länge hon lever ogift, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 300 kronor,
att likaledes utgå från och med den 1 juni 1918.
Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, att ovannämnda Johan
Albert Wahlström och Karl Wilhelm Karlsson omkommit under en den
6 maj 1918 av besättningen å vedettbåten nr 13 företagen desarmering
av en i Västervik ilandfluten mina, varvid minan exploderade.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har bifallit Eders Kung], Maj:ts proposition.
I eu inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att de pensionsbelopp, som av 1919 års lagtima riksdag
beslutats skola utgå till änkan Anna Kristina Johansson i Västervik och
hennes son Harry Tage Herman, måtte från och med den 1 januari 1920
Riksdagens skrivelse Nr 126. 3
höjas från kronor 275 respektive 183: 3 4 till kronor 450 respektive 300,
allt för år räknat.
Riksdagen har ansett att starka billighetsskäl tala för att de till
änkan Johansson och hennes minderåriga son utgående årliga understöden
höjas till samma belopp, med vilka understöd åtnjutas av övriga
i motionen omnämnda efterlevande till de vid ifrågavarande minolycka
omkomna personer, varför riksdagen funnit sig böra biträda förslaget
om höjning av understödsbeloppen. De ifrågavarande tilläggen hava
anvisats att utgå från allmänna indragningsstaten.
Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att fiskaren O. J. Johanssons änka Anna Kristina Johansson och hennes
minderårige son Harry Tage Herman må, utöver dem av 1919 års
lagtima riksdag beviljade understöd, från och med år 1920 å allmänna
indragningsstaten uppbära understöd till sådana belopp, att dem tillkommande
understöd sammanlagt uppgå, för änkan Johansson till fyrahundrafemtio
kronor och för hennes son till trehundra kronor, allt för år räknat.
Riksdagen har genom två här ovan oförmälda beslut beviljat understöd
åt efterlevande till vissa vid en år 1918 inträffad minexplosion
omkomna personer. Riksdagen har också tidigare vid olika tillfällen i
anslutning till av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunder medgivit utbetalande
av dvlika understöd till växlande belopp.
Det torde knappast kunna förnekas, att de belopp, som sålunda
beviljats, måste anses vara synnerligen blygsamma, helst i betraktande
av rådande dyrtid, och att framför allt enhetliga grunder saknats vid
beloppens bestämmande. Det i ovanberörda motion omförmälda fallet
torde utgöra ett bevis härpå. Ersättningen skulle i detta fall enligt
riksdagens beslut år 1919 bestämmas jämlikt grunderna i 1916 års
olycksfallsersättningslag, vilken föreskriver viss hänsyn till vederbörandes
årsinkomst. Givet är, att härigenom vissa ojämnheter uppstå, och
synes rättelse härutinnan höra ske. Nu berörda förhållanden, vilka uppkommit
på grund av omständigheter, som stå i samband med världskriget,
torde enligt riksdagens mening böra bedömas efter andra synpunkter
än understödsfrågor i allmänhet och alltså väl motivera en utredning
för avvägande av lämpliga grunder för dessa ersättningar.
Denna utredning bör omfatta alla de fall, då under de tilländalupna
krigsåren någon person på grund av tjänstgöring eller eljest av intresse
för allmänt vill drabbats av olycka, uppkommen i följd av krigs förhål
-
4 Riksdagens skrivelse Nr 126.
landeri», och torde densamma lämpligast böra verkställas genom Eders
Kungl. Maj:ts försorg.
Åberopande vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och efter vilka
grunder högre understöd än hittills må kunna beredas åt personer, vilka
under tjänstgöring eller eljest av intresse för allmänt väl drabbats av
olyckor, uppkomna i följd av krigsförhållandena, eller åt deras efterlevande
samt därefter till riksdagen inkomma med det förslag, vartill
omständigheterna må föranleda.
Stockholm den 10 april 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.