Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till aktiebolaget Stockholmslelefon av nyttjanderätt till visst område av förra komministerboslällei Solberga nr 1 i Brännkyrka församling.
1920-04-16 · 1 sida
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:153, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till aktiebolaget Stockholmslelefon av nyttjanderätt till visst område av förra komministerboslällei Solberga nr 1 i Brännkyrka församling.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 153.
7
Nr 153.
Godkänd, av första kammaren den 16 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 16 april 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående upplåtelse till aktiebolaget Stockholmslelefon
av nyttjanderätt till visst område av förra
komministerboslällei Solberga nr 1 i Brännkyrka församling.
(Jordbrnksntskottets utlåtande nr 41.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 12 december 1919 avlåten proposition, nr 128,
bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag inhämtat riksdagens
yttrande, huruvida från förra komministerbostället Solberga nr 1 i Brännkyrka
församling må till aktiebolaget Stockliolmstelefon såsom tomt för
marketenteribyggnad upplåtas visst i berörda protokoll närmare angivet
område att av bolaget under nyttjanderätt innehavas, så länge området
varder för angivet ändamål använt och laga hinder ej möter samt under
de villkor i övrigt, som Kungl. Maj it må äga att bestämma.
Riksdagen som för sin del icke funnit anledning till erinran mot
ovan berörda markupplåtelse, får härmed förklara, att från riksdagens sida
icke något är att erinra emot den av Eders Kungl. Maj:t i förevarande
proposition ifrågasatta markupplåtelsen.
Stockholm den 16 april 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.