Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i laqen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

1920-02-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:16, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i laqen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

1

Nr 16.

Godkänd av första kammaren den 13 februari 1920.

Godkänd av andra kammaren den 13 februari 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

§ 3 i laqen angående folkskoleväsendet i Stockholm den

15 maj 1903.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 16 januari 1920 dagtecknad

proposition, nr 25, tiar Eders Kungl. Magt, under åberopande av bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Med överlämnande av konstitutionsutskottets i ärendet avgivna, av

riksdagen godkända utlåtande, nr 2, får riksdagen anmäla, att det i

propositionen innefattade lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick av

riksdagen godkännas, men att riksdagen i anledning av samma proposition

för sin del antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 16—17.

r>8G so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Lag

om ändrad lydelse i Yissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1802.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och

49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Kommunens — — — — — — befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stadskollegium,

varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda

nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka

var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

De förvaltningsmyndigheter, åt vilka vården om kommunens gemensamma

angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta

åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna

behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna

beredas.

Överståthållaren — — — — angelägenheter.

§ 15-

Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller

tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståthållaren,

underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom

de tjänstemän och betjänte, vilka i och för sina befattningar äro inför

stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.

Vid — — — — deltaga.

§ 18-

Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande samt eu förste

och en andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till överståthållarämbetet

insändas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Aro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och

vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu

annan ordförande för tillfället. *

Fullmäktige--— — — utfärda.

Mom. 1. — — — — — — — — — — — —--

Mom. 2. Till — — — — — stadsutskylder.

Angående röstövervikt vid val av borgarråd stadgas i § 34.

Mom. 3. -— — — — — — — — — — — —--

Mom. 4. — — — — — — — — — — — —--

§ 26.

Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:

att — —• — — — hänskjutas;

att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet

och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var

av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;

att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder

upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas

bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka utöver

befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda

dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål bestämma

de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt

att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska

dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföregående

året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit

och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig

förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller

laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.

Över — — — — del.

Stadsfullmäktige — — — — angelägenheter.

Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd

eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till

revisor av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas

granskning av sagda förvaltning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 16.

§ 30.

t

För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a) -------------------

b) -------------------

c) ---------;---;---------

d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens

nämnder fastställda instruktioner; och

e) --*------------------

§ 31.

överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande

kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av

följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:

a) -------------------

b) -------------------

c) -------------------

d) --------------------

e) --------------------

f) --------------------

g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;

li) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stadsfullmäktige

anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt

i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart

väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna hänskjuten fråga

böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

5

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och avgiva

yttranden i dylika ärenden; samt

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut.

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder eller tjänstemän infordra

de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av

nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, ävensom

att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om

upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige

i § 28 är medgivet.

Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,

fastställes av Kungl. Majd.

§ 34.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och häda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

Mom. 2. Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom nedan

i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år.

Skola samtidigt flera borgarråd tillsättas, anställes, såframt omröstning

viskas, särskilt val av varje borgarråd. Vid varje val, där omröstning

ägt rum, är den vald, som erhållit minst två tredjedelar av de avgivna

rösterna. Uppnås vid val av visst borgarråd ej sagda röstetal, skall

detta val uppskjutas till en följande dag. Vid den andra omröstning, som

då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid första, omröstningen

erhållit de flesta rösterna, eller, om flera än två erhållit högsta röstetalet

eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera än en erhållit näst

högsta röstetalet, samtliga dessa; och är den vald, som då erhållit de flesta

rösterna. Mellan lika röstetal avgör lotten. Avgår borgarråd före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen så snart ske kan

återbesättas. För tiden intill dess nytt val skett ävensom vid tjänstledighet

för borgarråd äge stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter

att uppehålla tjänsten. Till borgarråd må allenast utses person

med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv.

De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte ersättare för dem

till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig ä första sammanträdet i april

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 16.

månad de ar, då val till fullmäktige äga ruin. Vid valet skall, där det ef

jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt

bestämmas.

Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omförmälas i

mom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall avgå, samt om ersättares tjänstgöringsskyldighet

gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmäla ledamöterna i stadskollegiet

jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till särskilt

utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller derå

personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1. / fråga om ersättare för ledamot i stads
kollegiet

äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.

§ 35.

Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva

enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, där han är hindrad, underståthållaren äger

övervara stad skollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna

men ej i besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan

egenskap hos stadskollegiet.

Mom. 2. Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden; som på kollegiets

handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan borgarråden

gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännesT

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa

förslag samt att fä sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode, för är räknat, efter stads julimäktiges bestämmande.

Aled befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed

jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 16.

§ 36.

För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas en

drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som

på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes

för varje nämnd antalet ledamöter och. suppleanter.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd (styrelse) tillsättes

för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,

hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma

Kung]. Maj:ts prövning.

Överståthållaren är obetaget att övervara nämndernas sammanträden

samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

§ 37.

Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande

i fattigvårdsnämnd en de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland borgarråden

ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i

kollegiets instruktion föreskrivet, därvid, hänsyn tages till den fördelning av

föredragning sskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskollegiet

bland sina jämlikt § 34 mom. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i

drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka

bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.

Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.

Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i

borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom

ordförande i nämnd.

De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stadskollegiet,

ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,

där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller

suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter

kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock

andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa ledamöters

och suppleanters tjänstgöringstid är tvä är, räknat frän och. med den

1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de

platser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång

lediga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.

Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i

drätselnämnden galle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i

stadskollegiet stadgat.

§ 38.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet

eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 39.

Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i allmänhet

antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om

föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av

dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling

m. in., bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 42.

Stadens nämnder böra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,

dock senast den 15 oktober värja år, till stadskollegiet avlämna förslag

över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro

för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga

å ena sidan:

de — — — — — — förfalla;

de — — — — — — förestå; samt

de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytterligare

böra till stadens allmänna nytta föreslå;- och å andra sidan:

alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande

årets uppbörd skola till nämnden inflyta;

de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma

nämnden för kommunens räkning tillgodo; och

de — — — — — beredas.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas

till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från

drätselnämnden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 16.

§ 49.

Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens

gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring

genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan

tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen

då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.

Klaganden — — -— — — offentliggjordes.

Söker--— — — förordna.

Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd

meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter

hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,

må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.

De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,

skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och

med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas

av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola

utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då

förrättas, gälla en tid av allenast fem år.

De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter

i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande

eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.

Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den sammansättning,

som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val

till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden

den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av

stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,

dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela antalet

är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter

lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom en till riksdagen avlåten,

den 16 januari 1920 dagtecknad proposition, nr 27, under åberopande

av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 16—17. ssg 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 16.

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag

till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet

i Stockholm den 15 maj 1903.

Riksdagen får härmed anmäla, att riksdsgen bifallit Eder Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 12 februari 1920.

Med undersåtlig vördnad.*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.