Skrivelse till Konungen angående statens medverkan för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.
1920-05-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:163, Skrivelse till Konungen angående statens medverkan för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 163.
1
Nr 163.
Godkänd av törsta kammaren den 30 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående statens medverkan
för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna
folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 16.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
Uti eu inom riksdagen väckt motion liar framhållits önskvärdheten
därav, att utredning komme till stånd, huruvida och i så fall under vilka
former och bestämmelser statsbidrag må kunna lämnas för uppförande av
allmänna, för folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden avsedda
samlingslokaler i bygder, som lede brist på sådana lokaler och resurser
att själva åstadkomma dem.
Riksdagen anser det för sin del ostridigt, att det särskilt i vissa
landsbygder finnes kommuner, där en verklig brist råder på för alla tillgängliga
samlingslokaler. I en tid, då samtliga medborgare utan åtskillnad
hava rättighet att öva inflytande på alla samhällets angelägenheter,
är det utan tvivel ett allmänt intresse av första rang att lämpliga samlingslokaler
finnas till medborgarnas förfogande. Både den allmänna kulturnivån
och ansvarskänslan gent emot samhället måste hållas så högt
som möjligt, och dessa strävanden kunna i avsevärd grad gagnas genom
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 163—165. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 163.
biblioteks- och föreläsningsverksamket samt genom sammankomster, där
allmänna ekonomiska och kulturella angelägenheter kunna avhandlas.
De landsbygder, som sakna samlingslokaler, äro företrädesvis avlägsnare
belägna sådana; och det är i allmänhet just i dessa, som behovet
av upplysning, folkbildning och samhällskänsla är som mest kännbart.
Detta behov lärer i sådana bygder svårligen kunna tillgodoses endast på
ortsbefolkningens egen bekostnad. Man torde nämligen icke kunna bortse
från, att såväl befolkningens som kommunernas ekonomiska bärkraft i flertalet
fall är allra otillräckligast just i de bygder, där behovet av ifrågavarande
sociala och kulturella hjälpmedel är som allra störst och kännbarast.
Det torde därför ej heller kunna förnekas, att det är icke blott
ett ortsintresse utan ett verkligt samhällsintresse att i sådana missgynnade
bygder dylika lokaler till ortsbefolkningens andliga höjande och samhälleliga
trevnad må genom statens medverkan komma till stånd. Efter hand
som det frivilliga folkbildningsarbetet vidgas kommer givetvis nämnda behov
att ytterligare stegras. A andra sidan skulle befrämjandet av motionens
önskemål uppenbarligen giva folkbildningsrörelsen ett kraftigt stöd.
Vidtagandet av åtgärder i motionens syfte skulle otvivelaktigt bliva
av stor betydelse för motarbetande av den flykt från landsbygden, som
pågår och synes alltjämt vara i tilltagande.
Vid landskommunernas kongress i november 1919 redogjordes för ett
förslag om att på frivillighetens väg genom samverkan mellan kommuner,
föreningar och enskilda ordna frågan om samlingslokaler för landsbygdskommunerna
i landet genom åstadkommande överallt i bygderna av s. k.
bygdegårdar. Riksdagen har med intresse tagit del av detta förslag, vilket
synes i hög grad beaktansvärt. Det torde måhända invändas, att det
vore lämpligt att avvakta, hur denna rörelse kan komma att utveckla sig,
innan eu sådan utredning, som av motionären avses, igångsättes. Men
otvivelaktigt synes vara, att om denna rörelse verkligen skall komma att
omfatta hela landet, då bör åtminstone beträffande sådana orter, som ifrågavarande
motion avser, staten träda hjälpande emellan, enär vidkommande
dessa orter ett särskilt samhällsintresse för åtgärders vidtagande föreligger,
som måste tillgodoses alldeles oberoende av bygdegårdsrörefsen och dess
möjliga utveckling.
Riksdagen anser, att det i nu förevarande avseende är av betydelse,
att den politiska neutraliteten betonas — vilket även lärer stå i överensstämmelse
med motionärens syfte — och har riksdagen ansett sig böra
uttryckligen angiva detta i sin hemställan i ämnet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 163. ®
Motionären har tänkt sig, att statsbidrag skulle utgå för ifrågavarande
ändamål. Riksdagen har emellertid ansett det påkallat, att en blivande
utredning har full frihet att pröva de olika former, som uti förevarande
avseende må kunna anses lämpliga, och har därför i sin hemställan till
Eders Kungl. Maj:t ansett sig böra utbyta det av motionären i dennes
slutyrkande använda ordet »statsbidrag» mot »statens medverkan»..
Slutligen vill riksdagen betona, att därest utredningen skulle giva vid
handen, att den av motionären anvisade vägen med tilldelande av statsbidrag
bör av statsmakterna beträdas, man av statsfinansiella skäl måste
framgå på densamma med största försiktighet och varsamhet. Statens medverkan
i form av ekonomiskt understöd bör således givas endast i mycket
begränsad utsträckning och efter noggrann och allsidig prövning av i varje
särskilt fall föreliggande omständigheter.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och under vilka
former och bestämmelser statens medverkan må kunna lämnas för uppförande
av allmänna, utanför partimotsatserna ställda, till tjänst för folkets
samhälleliga behov och kulturella strävanden avsedda samlingslokaler i bygder
som lida brist på sådana lokaler och resurser att själva åstadkomma
dem, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 4 maj 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.