Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående statens medverkan för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.

1920-05-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:163, Skrivelse till Konungen angående statens medverkan för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 163.

1

Nr 163.

Godkänd av törsta kammaren den 30 april 1920.

Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående statens medverkan

för åstadkommande av samlingslokaler, avsedda att gagna

folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 16.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Uti eu inom riksdagen väckt motion liar framhållits önskvärdheten

därav, att utredning komme till stånd, huruvida och i så fall under vilka

former och bestämmelser statsbidrag må kunna lämnas för uppförande av

allmänna, för folkets samhälleliga behov och kulturella strävanden avsedda

samlingslokaler i bygder, som lede brist på sådana lokaler och resurser

att själva åstadkomma dem.

Riksdagen anser det för sin del ostridigt, att det särskilt i vissa

landsbygder finnes kommuner, där en verklig brist råder på för alla tillgängliga

samlingslokaler. I en tid, då samtliga medborgare utan åtskillnad

hava rättighet att öva inflytande på alla samhällets angelägenheter,

är det utan tvivel ett allmänt intresse av första rang att lämpliga samlingslokaler

finnas till medborgarnas förfogande. Både den allmänna kulturnivån

och ansvarskänslan gent emot samhället måste hållas så högt

som möjligt, och dessa strävanden kunna i avsevärd grad gagnas genom

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 163—165. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 163.

biblioteks- och föreläsningsverksamket samt genom sammankomster, där

allmänna ekonomiska och kulturella angelägenheter kunna avhandlas.

De landsbygder, som sakna samlingslokaler, äro företrädesvis avlägsnare

belägna sådana; och det är i allmänhet just i dessa, som behovet

av upplysning, folkbildning och samhällskänsla är som mest kännbart.

Detta behov lärer i sådana bygder svårligen kunna tillgodoses endast på

ortsbefolkningens egen bekostnad. Man torde nämligen icke kunna bortse

från, att såväl befolkningens som kommunernas ekonomiska bärkraft i flertalet

fall är allra otillräckligast just i de bygder, där behovet av ifrågavarande

sociala och kulturella hjälpmedel är som allra störst och kännbarast.

Det torde därför ej heller kunna förnekas, att det är icke blott

ett ortsintresse utan ett verkligt samhällsintresse att i sådana missgynnade

bygder dylika lokaler till ortsbefolkningens andliga höjande och samhälleliga

trevnad må genom statens medverkan komma till stånd. Efter hand

som det frivilliga folkbildningsarbetet vidgas kommer givetvis nämnda behov

att ytterligare stegras. A andra sidan skulle befrämjandet av motionens

önskemål uppenbarligen giva folkbildningsrörelsen ett kraftigt stöd.

Vidtagandet av åtgärder i motionens syfte skulle otvivelaktigt bliva

av stor betydelse för motarbetande av den flykt från landsbygden, som

pågår och synes alltjämt vara i tilltagande.

Vid landskommunernas kongress i november 1919 redogjordes för ett

förslag om att på frivillighetens väg genom samverkan mellan kommuner,

föreningar och enskilda ordna frågan om samlingslokaler för landsbygdskommunerna

i landet genom åstadkommande överallt i bygderna av s. k.

bygdegårdar. Riksdagen har med intresse tagit del av detta förslag, vilket

synes i hög grad beaktansvärt. Det torde måhända invändas, att det

vore lämpligt att avvakta, hur denna rörelse kan komma att utveckla sig,

innan eu sådan utredning, som av motionären avses, igångsättes. Men

otvivelaktigt synes vara, att om denna rörelse verkligen skall komma att

omfatta hela landet, då bör åtminstone beträffande sådana orter, som ifrågavarande

motion avser, staten träda hjälpande emellan, enär vidkommande

dessa orter ett särskilt samhällsintresse för åtgärders vidtagande föreligger,

som måste tillgodoses alldeles oberoende av bygdegårdsrörefsen och dess

möjliga utveckling.

Riksdagen anser, att det i nu förevarande avseende är av betydelse,

att den politiska neutraliteten betonas — vilket även lärer stå i överensstämmelse

med motionärens syfte — och har riksdagen ansett sig böra

uttryckligen angiva detta i sin hemställan i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 163. ®

Motionären har tänkt sig, att statsbidrag skulle utgå för ifrågavarande

ändamål. Riksdagen har emellertid ansett det påkallat, att en blivande

utredning har full frihet att pröva de olika former, som uti förevarande

avseende må kunna anses lämpliga, och har därför i sin hemställan till

Eders Kungl. Maj:t ansett sig böra utbyta det av motionären i dennes

slutyrkande använda ordet »statsbidrag» mot »statens medverkan»..

Slutligen vill riksdagen betona, att därest utredningen skulle giva vid

handen, att den av motionären anvisade vägen med tilldelande av statsbidrag

bör av statsmakterna beträdas, man av statsfinansiella skäl måste

framgå på densamma med största försiktighet och varsamhet. Statens medverkan

i form av ekonomiskt understöd bör således givas endast i mycket

begränsad utsträckning och efter noggrann och allsidig prövning av i varje

särskilt fall föreliggande omständigheter.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och under vilka

former och bestämmelser statens medverkan må kunna lämnas för uppförande

av allmänna, utanför partimotsatserna ställda, till tjänst för folkets

samhälleliga behov och kulturella strävanden avsedda samlingslokaler i bygder

som lida brist på sådana lokaler och resurser att själva åstadkomma

dem, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Stockholm den 4 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.