Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konngen rörande åvägabringande av utredning och förslag angående åtgärder för beredande av nödig sjukvård åt befolkningen i övre Norrlands fjällbygder.

1920-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:169, Skrivelse till Konngen rörande åvägabringande av utredning och förslag angående åtgärder för beredande av nödig sjukvård åt befolkningen i övre Norrlands fjällbygder.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 169.

Nr 169.

Godkänd av första kammaren den 29 april 192©.

Godkänd av andra kammaren den 29 april 1920.

Riksdagens skrivelse till Konngen rörande åvägabringande av utredning

och förslag angående åtgärder för beredande av

nödig sjukvård åt befolkningen i övre Norrlands fjällbygder.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 21.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits önskvärdheten

därav att snarast möjligt utredning komme till stånd rörande vad som ytterligare

från statens sida kunde och borde göras för att bereda befolkningen

i övre Norrlands fjällbygder nödig sjukvård, samt att därefter de

åtgärder vidtoges, vartill utredningen kunde giva anledning.

Riksdagen har i skrivelse innevarande dag hos Eders Kung!. Maj:t

gjort framställning om vidtagande av åtgärder för avhjälpande av den inom

de norrlär) dska länen rådande läkarebristen.

Nu förevarande motion utgår emellertid från att åtgärder för fyllande

av läkarebristen, även om de skulle leda till önskat resultat, icke äro tillfyllets

för avhjälpande av missförhållandena beträffande sjukvården i fjällbygderna.

Riksdagen är likaledes av den uppfattningen, att det icke låter

sig göra att ij„här avsedda trakter med sin synnerligen glesa befolkning

placera läkare tillnärmelsevis‘så tätt som i de flesta övriga delar av landet,

varför en tillfredsställande lösning av frågan om ordnandet av sjukvården

i dessa trakter måste sökas genom åtgärder jämväl av annat slag.

Motionären har beträffande frågan om dylika åtgärder anfört bland

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 169.

annat följande: »Riksdagens beslut om anställande av distri ^sjuksköterskor

var lyckligt, men ej tillräckligt. I lappmarkskommunerna, som var för sig

äro större än hela län i södra delarna av landet men sakna icke blott järnvägar

utan även vägar, måste flera sjuksköterskor finnas att tillgå, Men då de

fattiga kommunerna icke kunna avlöna dem, och då landstingen äro tyngda

av skatter just för sjukvården, synes staten böra i stor utsträckning träda

emellan. Dessa sköterskor böra förses med en för tjänstgöringen i dessa

distrikt särskilt avpassad utrustning. Ambulerande läkare, som kunde träffas

åtminstone en gång i kvartalet i de större byarna även vid sidan om de

stora stråkvägarna, borde av staten avlönas. Dessa läkare borde även ha till

uppgift att lämna sköterskorna undervisning och råd. S. k. samaritkurser

borde anordnas i olika trakter, så att befolkningen finge lära sig att vid

behov anlägga ett första förband och dylikt. För detta ändamål borde

samaritlådor "finnas tillgängliga. Vidare borde sjukbårar tillhandahållas de

byar, som sakna väg, så att en sjuk människa kan forslas till närmaste

kommunikationsled. Slutligen borde några ambulansbilar och sjukslädar

finnas att tillgå.»

Vad först angår motionärens yrkande om bättre anordningar för

transport av sjuka vill riksdagen framhålla, att denna fråga särskilt för sig

varit föremål för en framställning till Eders Kungl. Maj:t, i det att riksdagen

i anledning av en väckt motion den 17 nästlidne mars hemställt om

att utredning måtte komma till stånd, huruvida och på vad sätt genom

statens ingripande lämpligare sjuktransporter kunna åstadkommas för sjuka

personer å landsbygden vid färd till och från sjukhus.

Ehuru nyss berörda hemställan avser förbättrade anordningar för

sjuktransporter å landsbygden inom hela riket, vill riksdagen i detta sammanhang

framhålla, att det synes böra ligga i öppen dag, att en blivande

utredning framför allt bör inriktas på åstadkommande av förbättring i

berörda hänseende i de trakter, där behovet är mest framträdande, vilket

torde vara fallet i övre Norrlands fjällbygder.

Beträffande de åtgärder, som i motionen i övrigt ifrågasatts, anser

sig riksdagen böra återgiva följande, av medicinalrådet Block i en till riksdagens

vederbörande utskott i anledning av den förevarande motionen avläm

nåd P. M. gjorda uttalande: »Svenska Röda korsets överstyrelse liar be
handlat

samma fråga, som motionären berör, och har anslagit medel för

vissa åtgärder, som dock måsto betraktas som experiment, men som vid en

utredning av frågan torde bliva till stort gagn. Jag har vid sammanträdena

i Röda korsets överstyrelse framhållit, att man borde försöka få lärarinnorna

i dessa trakter med i sjukvårdsarbetet; de skulle få god samaritutbildning,

så att de kunde lämna den första hjälpen vid sjukdomsfall och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 169.

olycksfall; de skulle erhålla ett årligt arvode men ej få taga mot ersättning

av patienterna. Röda korset har redan anslagit medel för utbildning

av tio sådana samariter. Vidare har Röda korset anslagit medel till inrättande

av tre »sjukstationer» eller »sjukhärbärgen» i de två nordligaste

länen. Aven av dessa anordningar torde man kunna vänta sig stort gagn

för ödemarksdistrikten».

Av detta anförande framgår, att åtgärder, nära sammanfallande med

de av motionären förordade, redan vidtagits om ock i mindre omfattning.

Riksdagen har sig jämväl bekant, att inom de båda nordligaste länen

undersökningar dessutom pågå av korporationer och intresserade personer

beträffande förbättringar i sjukvården.

Riksdagen anser de utvägar, motionären föreslagit och som även anlitats

av Svenska Röda korset, i sig innebära möjlighet till lösning av den

föreliggande frågan. Hithörande spörsmål synas böra bliva föremål för en

ingående utredning, vilken det lämpligen bör ankomma på statsmakterna att

föranstalta. Att staten bör medverka till realiserandet av de vid utredningen

framkomna förslag, som kunna befinnas lämpliga att fullfölja, torde

ligga i öppen dag.

Motionärens hemställan avser endast övre Norrlands fjällbygder, men

då förhållandena inom andra trakter kunna vara i stort sett enahanda, anser

sig riksdagen höra uttala, att en blivande utredning i frågan enligt

riksdagens mening bör omfatta alla ödemarksområden i landet.

Slutligen får riksdagen framhålla, att, därest eu utredning som ovan

nämts skulle komma till stånd, densamma synes lämpligen böra verkställas

i samråd med Röda korset.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:ts täcktes snarast möjligt låta utreda, vad som ytterligare från

statens sida kan och bör göras för att bereda befolkningen i övre Norrlands

fjällbygder nödig sjukvård, samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill

utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 29 april 1920.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NTMANS EPTR. 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.