Skrivelse till Konungen angående utredning rörande program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik.
1920-04-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:175, Skrivelse till Konungen angående utredning rörande program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik.
Dokumentets text
12
Riksdagens skrivelse Nr 175.
Nr 175.
Godkänd av första kammaren den 27 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 27 april 1920,
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning rörande
program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik.
(Bankoutskottets utlåtande nr 33.)
Till K onungen.
\ id överläggningarna inom riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts proposition om befrielse för riksbanken under viss tid från
skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld visade sig meningarna
vara ganska delade beträffande den finanspolitik, som under nuvarande
förhållanden borde föras, och framhölls därvid lämpligheten av att
en allsidig utredning snarast möjligt komme till stånd, rörande vilka åtgärder
kunde anses erforderliga till förhindrande av en ytterligare inflation
av valutan samt till ernående av en stabilisering av penningvärdet. Riksdagen
delar denna uppfattning. Då emellertid nämnda angelägenhet berör icke
blott liksbankens politik utan även landets finanspolitik i allmänhet, torde
densamma böra verkställas genom Eders Kungl. Maj:ts försorg. En likartad
undersökning ägde visserligen rum på sommaren 1918 genom en av
chefen för finansdepartementet jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillsatt delegation av sakkunniga. Deras uppgift var att undersöka, vilka
åtgärder som erfordrades för penningvärdets reglering m. m. Sedan dess
liava emellertid inträtt väsentligt förändrade förhållanden, varjämte må erinras,
att med den sammansättning av enbart nationalekonomer och praktiska
bankmän, som nämnda delegation erhöll, något positivt resultat icke
uppnåddes, utan framlades endast de båda lägrens olika uppfattningar av
13
Riksdagens skrivelse Nr 175.
det då föreliggande problemet. Yad den nu ifrågasatta utredningen vidkommer,
förutsätter riksdagen, icke blott att den nationalekonomiska vetenskapen
och det praktiska bankväsendet där erhålla representanter utan även
och i främsta rummet att näringslivet, i vad det avser såväl den inhemska
förbrukningen som exportindustrien, ävensom konsumentklassen varda företrädda,
Vid utredningen bor om möjligt uppgöras ett program för den
linanspolitik, som med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden kan
synas böra följas här i landet. Riksdagen förbiser ingalunda de stora svårigheter,
som möta vid fullgörande av en dylik uppgift med hänsyn till
det ekonomiska livets växlingar under nuvarande kristider. Måhända är
det ifrågavarande problemet rent av olösligt. Men även om så vore förhållandet,
synes till och med blotta konstaterandet härav äga en viss betydelse,
och i varje fall lärer en sådan undersökning bidraga till en mer ingående
kännedom av alla på frågan inverkande omständigheter.
Åberopande vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning, huruvida och i vad
män ett program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik må
kunna åstadkommas samt efter verkställd utredning till riksdagen inkomma
med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna må föranleda.
Stockholm den 27 april 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.