Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning och mindre jordbruk.

1920-05-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:179, Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande för nybildning och mindre jordbruk.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 179.

Nr 179.

Godkänd av första kammaren den 4 maj 1920.

Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning och förslag

i fråga om ecklesiastik jords styckning och upplåtande

för nybildning och mindre jordbruk.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 24.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Uti inom riksdagens bägge kamrar väckta likalydande motioner

hava gjorts framställningar i syfte att utredning genom kyrkofondskommittén

eller eljest på sätt som kunde befinnas lämpligt måtte komma

till stånd om, i vad mån den ecklesiastika jorden inom riket skulle

kunna i vidsträcktare omfattning, än vad som för närvarande vore författningsenligt

möjligt, styckas och upplåtas i och för nybildning av

mindre, men självständiga, jordbruk samt att resultatet av en sådan

utredning jämte förslag till av utredningen betingade ändringar i den

ecklesiastika boställsordningen den 9 december 1910 och andra ifrågakommande

författningar måtte föreläggas riksdagen.

Vidare har i en inom riksdagens andra kammare väckt motion

gjorts framställning därom, att riksdagen måtte anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t fortast möjligt låta utreda, huruvida icke vidlyftiga

och dyrbara ny- och ombyggnader vid de ecklesiastika löneboställena

borde undvikas och dessa boställen, där de vore sämre bebyggda, efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 179.

det för prästerskapet erforderlig mark och för jordbruket överflödig

skog undantagits, i stället försäljas till småbruk eller ock försäljas i sin

helhet eller i större lotter, där byggnaderna vore av god beskaffenhet,

samt att efter verkställd utredning de förslag, vartill en sådan utredning

kunde giva anledning, måtte föreläggas riksdagen och kyrkomötet.

Riksdagens vederbörande utskott har i den ordning, 46 § riksdagsordningen

stadgar, inhämtat yttrande över motionerna från kyrkofond

skommittén, vilket yttrande är bilagt vederbörande utskotts utlåtanden

i ärendet.

Motiveringen till förstavsedda bägge likalydande motioner torde

kunna sammanfattas sålunda.

För att hämma folkinflyttning till städerna och industrien samt öka

den självständiga jordbrukareklassen vore det av synnerligen stor vikt,

att staten förberedde och genomförde sådana reformer, som främjade

detta mål. Motionärerna hava ansett, att den offentliga verksamheten

i vårt land med syfte att direkt ställa jord till mindre bemedlades förfogande

vore av ringa omfattning, såväl absolut sett som i förhållande

til? den verksamhet, vilken bedreves av bolag och föreningar med eller

utan stöd av jordförmedlingsfonden. Den offentliga verksamheten i

ovan berörda syfte borde därför, enligt motionärernas åsikt, i betydlig

mån utvidgas. ‘Detta skulle kunna ske, därest den ecklesiastika jorden

inom riket i större omfattning än vad som nu vore författningsenligt

möjligt kunde tagas i anspråk i och för styckning och upplåtelser i

form av mindre men självständiga jordbruk.

Enligt den statistik, som den s. k. kronolägenhetskommittén år

1917 insamlat, påvisades, att sammanlagda antalet ecklesiastika boställen

nämnda år utgjorde 3,828 med en sammanlagd areal av omkring; 97,000

hektar åker, 26,000 hektar äng och 75,000 hektar betesmark. A dessa

boställen funnes torp och lägenheter till ett antal av respektive 3,104

och 5,926 med en areal av omkring 12,000 hektar åker samt 6,000

hektar ängs- och betesmark.

Vad dessa senare beträffade framhölles, att kronolägenhetskommittén

på grund av riksdagens skrivelse år 1915 av Eders Kungl. Maj:t

fatt i uppdrag att utarbeta förslag i syfte att torpen och lägenheterna

måtte, där så läte sig göra, skiljas från vederbörande huvudgårdar genom

friköpning eller tuggad besittningsrätt åt innehavaren. Detta kronolägenhetskommitténs

uppdrag torde i det närmaste vara avslutat och

sålunda i en nära framtid kunna föreläggas riksdagen till prövning.

Motionärerna hava hållit före, att även den ecklesiastika jord, som

kommitténs utredning på grund av bestämmelserna i gällande ecklesia!bihang

till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 177 - 181. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 179.

stika boställsordning ej kunde hava avseende å, men som på grund av

sitt läge och förhållanden i övrigt lämpade sig för styckning och försäljning,

borde komma till användning för detta ändamål. De ansåge

nämligen, att den principen framdeles borde komma till tillämpning, att

expropriation av enskild jord för nygrundande av mindre jordbruk under

inga omständigheter borde sättas i fråga på orter, där krono- eller

annan publik jord, lämplig för styckning i mindre lotter, funnes i erforderlig

omfattning för sådant ändamål disponibel.

Vidare har såsom ett ytterligare skäl för här åsyftade åtgärd i

motionerna framhållits den omständigheten, att på grund av bestämmelserna

i 1910 års ecklesiastika boställsordning rörande arrendatorns

nybyggnadsskyldighet i nyreglerade pastorat stora svårigheter gjort sig

gällande att få boställena utarrenderade, vilka svårigheter också föranlett

Eders Kungl. Maj:t, att den 17 oktober 1919 utfärda cirkulär till samtliga

länsstyrelser och ecklesiastika konsistorier i fråga om utarrendering

av de för jordbruk avsedda ecklesiastika löneboställena.

I motiveringen till ovan sist berörda inom andra kammaren väckta

motion har huvudsakligen betonats svårigheten att få de ecklesiastika

boställena utarrenderade på grund av den arrendatorn åliggande nybyggnadsskyldigheten.

Riksdagen anser för sin del, att det spörsmål, som motionärerna

framfört, är i hög grad behjärtansvärt och bör bliva föremål för en

allsidig utredning. I likhet med motionärerna vill riksdagen uttala som

sin åsikt, att vida kraftigare åtgärder än hittills böra från statens sida

vidtagas för att bereda tillgång på jord för egnahemsändamål och att

därvid först och främst krono- och annan publik jord bör komma i

fråga. Vidare synes det riksdagen uppenbart, att de förhållanden, som

uppstått på grund av stadgandet i 1910 års ecklesiastika boställsordning

rörande arrendatorns nybyggnadsskyldighet, äro av sådan art, att

något måste göras för att dessa boställen, enligt kyrkofondskommitténs

utlåtande uppgående till flera hundra, som på grund av bestämmelserna

i lagen nu ej kunnat utarrenderas, på annat sätt må disponeras.

Visserligen har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1919 tillkallat

sakkunniga att biträda med revision av förordningen angående

utarrenderingen av prästerskapets löneboställen, men i dessa sakkunnigas

uppdrag lärer ej ingå uppgiften att utreda frågan ur föreliggande synpunkt,

utan torde deras arbete huvudsakligen inriktas på frågan om

förbättrade utarrenderingsmöjligheter.

Riksdagen vill särskilt betona, att alla de synpunkter, som kyrko
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 179.

fondskommittén i sitt utlåtande framhållit i fråga om det ändamål, de

ecklesiastika boställenas avkastning måste anses tjäna, vid en eventuell

utredning må tagas i betraktande. Ingen av motionärerna har heller

ifrågasatt annat, än att samma rättssubjekt som hittills skulle uppbära

köpeskillingen vid försäljningen, eller att närvarande äganderättsliga

förhållanden skulle rubbas. Likaså vill riksdagen uttala, att i fråga om

sådana löneboställen, där församlingarnas äganderätt tydligen kan påvisas,

hänsyn måste tagas till de anspråk och önskemål dessa kunna

förebringa. Ävenledes bör all varsamhet tillämpas i fråga särskilt om

sådana till prästerskapets bostäder ej disponerade, boställen, där värdefulla

skogsmarker genom styckning och försäljning skulle komma att

fördärvas.

Då riksdagen sålunda för sin del anser bifall till en utredning i

ämnet påkallad, sker detta med uttalande av den bestämda uppfattningen,

att en eventuell lagstiftning i av motionärerna angiven riktning i första

hand måste avse sådan ecklesiastik jord, som i avseende på läge och

andra omständigheter kan anses lämplig och som på grund av byggnadernas

beskaffenhet är svår att utarrendera, samt att ur skogsvårdssynpunkt

det allmännas intresse beaktas.

Med åberopande av det ovan anförda får riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte genom kyrkofondskommittén eller eljest på

sätt som befinnes lämpligast föranstalta om utredning, i vad man den

ecklesiastika jorden inom riket ma kunna i vidsträcktare omfattning, än

vad som för närvarande är författningsenligt möjligt, styckas och upplåtas

i och för nybildning av mindre, men självständiga jordbruk, samt

för rikdagen snarast möjligt framlägga resultatet av en sådan utredning

jämte förslag till av utredningen betingade ändringar i den ecklesiastika

boställsordningen den 9 december 1910 och andra ifrågakommande författningar.

Stockholm den 4 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.