Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående restitution av erlagd tidlavgift för vissa av Solna livsmedelsnämnd från Danmark införda konservpartier.
1920-05-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:184, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående restitution av erlagd tidlavgift för vissa av Solna livsmedelsnämnd från Danmark införda konservpartier.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 184.
Nr 184.
Godkänd i första kammaren den 30 april 1920
Godkänd i andra kammaren den 4 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majds proposition angående restitution av erlagd tidlavgift
för vissa av Solna livsmedelsnämnd från Danmark införda
konservpartier.
(Statsutskottets utlåtande nr 64.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 5 mars 1920 dagtecknad proposition,
nr 164, bär Eders Kungl. Maj it, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att den omständigheten, att den å en av Solna livsmedelsnämnd
från Danmark den 29 januari 1919 införd vagnslast konserver,
vägande 6,267 kilogram, belöpande tullavgift blivit rätteligen debiterad
och erlagd, icke skall utgöra hinder för återbetalning av samma avgift, i
den mån denna avser sådana konserver, som vid besiktning befunnits
odugliga till människoföda och i anledning därav blivit eller varda under
tullbevakning oskadliggjorda, likväl endast för så vitt identiteten mellan
de införda och de sålunda besiktigade konserverna blivit av vederbörande
tulltjänsteman med full visshet utrönt.
Enligt vad en av ordföranden i Solna livsmedelnämnd efter förevarande
propositions avlämnande till Riksdagens vederbörande utskott ingiven
skrivelse giver vid handen, hava de konservpartier, varom nu är
fråga, tagits i beslag av Råsunda hälsovårdspolis samt nedgrävts i jord,
Riksdagens skrivelse Nr 184.
5
utan att ombud för tullverket därvid närvarit. Det av Eders Kungl. Maj:t
uppställda kravet att partierna skulle oskadliggöras under tullbevakning,
både icke varit för nämnden känt. Därav följer, att därest restitution
skall kunna ske, villkoret för återbetalningen av tullavgiften icke får givas
den form, som upptagits i propositionen. På grund härav och med hänsyn
dels till att det nu är fråga om restitution av tullavgift till en kommun
och icke till enskild person, dels ock till att detta under kristiden
uppkomna fall icke synes kunna bliva prejudicerande, har riksdagen funnit
sig böra medgiva återbetalning av förenämnda avgift i den mån denna
avser sådana konserver, som vid besiktning befunnits odugliga till människoföda
och i anledning därav blivit eller varda under sådan kontroll,
som av tullverket prövas ur statsverkets synpunkt betryggande, oskadliggjorda,
likväl endast för såvitt identiteten mellan de införda och sålunda
besiktigade konserverna blivit av vederbörande tulltjänsteman med full
visshet utrönt.
Riksdagen har sålunda medgivit, att den omständigheten, att den å
en av Solna livsmedelsnämnd från Danmark den 29 januari 1919 införd
vagnslast konserver, vägande 6,267 kilogram, belöpande tullavgift blivit
rätteligen debiterad och erlagd, icke skall utgöra hinder för återbetalning
av samma avgift, i den mån denna avser sådana konserver, som vid besiktning
befunnits odugliga till männislcoföda och i anledning därav blivit
eller varda under sådan kontroll, som av tullverket prövas ur statsverkets
synpunkt betryggande, oskadliggjorda, likväl endast för så vitt identiteten
mellan de införda och de sålunda besiktigade konserverna blivit av vederbörande
tulltjänsteman med full visshet utrönt.
Stockholm den 4 maj 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.