Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1920-05-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:189, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 189.

3

Nr 189.

Godkänd av första kammaren den 4 maj 1920.

Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av

vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 75.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 16 januari 1920 avlåten proposition, nr 45,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att,

med godkännande av de av departementschefen förordade, uti

statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,

dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande

ändrade lydelse av 42 § i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfal

Isverk :

42 §.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallstullmäktige och

överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,

förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år

räknat:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 189.

järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor

telegraffullmäktig.............................................................................. 4,000 »

vattenfallsfullmäktig....................................................................... 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar................................................ 3,500 »

överrevisor vid statens vattenfall sverk .................................... 2,500 x>

dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente

såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfalls

verk från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,

nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde

lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:

kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde

lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde

lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och

förste byrådirektör;

dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vattenfallsverk,

vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma

detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.

Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen,

med bifall i övrigt till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

ville beträffande vattenfallsstyrelsens organisation besluta, att den nuvarande

kollegiala styrelseformen skall bibehållas med samma antal ledamöter

som nu, samt att föredragande tjänsteman skall äga rätt och

skyldighet att till protokollet anteckna avvikande mening.

I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,

underställde Eders Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt

avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Eders Kungl.

Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom

beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.

I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande

den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande

myndighet bland annat följande:

»Vad först angår frågan om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som

beslutande myndighet, beträffande vilken frågas lösning olika meningar kommit

till uttryck såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ISO. 5

inom riksdagen, liar riksdagen på den sena tidpunkt av riksdagen, da förevarande

med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition förelegat

till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål den ingående

granskning, som i betraktande av frågans betydelse synts vara av behovet påkallad.

På grund härav och då riksdagen med hänsyn till vunnen erfarenhet om

det sätt, varpå vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform

löst densamma förelagda uppgifter, ansett ett uppskov med denna frågas avgörande

utan större olägenhet kunna äga rum, har riksdagen funnit sig icke hora

nu företaga densamma till slutlig behandling. Därvid förutsätter emellertid riksdagen

att Eders Kungl. Maj :t, efter förnyat övervägande, på vilket sätt förevarande

organisationsfråga lämpligen bör vinna sin lösning, vid början av nästkommande

års lagtima riksdag framlägger det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva

anledning.»

Riksdagen fann sig på grund av det anförda icke kunna bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa

högre befattningar vid vattenfallsstyrelsen, utom för så vitt anginge

befattningarna såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka

befattningar riksdagen ansåg kunna upptagas utan att föregripa en blivande

omorganisation av styrelsen. Beträffande Eders Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna

fann riksdagen icke anledning till erinran.

Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Eders Kungl.

Maj:t vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima

riksdag att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens

lönekommitté hade nämligen i detta hänseende

stannat i olika meningar.

Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommitten

och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag

till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,

i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett

antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för

närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras

kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial

behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens

förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar

och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer

och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot

deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet .anteckna

avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa

grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande

årligen tillsättas av Eders Kungl. Maj:t för granskning av sty
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 18,9.

relsens förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den

förändrade benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen

med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid hand1

äggning inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade

styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv

och onödig.

I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens

lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera

överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan

verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution

samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle

erhålla ledamots ställning i styrelsen.

Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras

av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt

vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,

i regel dock utan beslutanderätt, ävensom vattenfallsfullmäktige

i egenskap av representanter för näringslivet och de allmänna intressena.

Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra

särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom

ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.

Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade

beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande

ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna

sm skiljaktiga mening. Detta gällde även vattenfallsfullmäktig, där

han vore närvarande vid föredragning inom styrelsen.

Förevarande proposition, som i huvudsak ansluter sig till vad lönekommitten

i ämnet anfört, innefattar bland annat förslag till omorganisation

av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet ävensom ny

personalorganisation för densamma. I förstnämnda hänseende har föreslagits,

att vattenfallsstyrelsen, vilken för närvarande är kollegialt sammansatt

med eu vattenfallsdirektör som chef samt fyra privatmän som

medbestämmande ledamöter, skulle omorganiseras mera i överensstämmelse

med två av de övriga affärsdrivande verken, nämligen järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen. Styrelsen skulle sålunda komma att

bestå av eu generaldirektör såsom verkets chef och ensam beslutande

utom i bestraffningsfrågor — samt vederbörande avdelnings- och

byråchefer eller andra föredragande såsom ledamöter, i regel utan be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 189.

7

slutanderätt, varjämte fyra särskilda fullmäktige, i egenskap av representanter

för näringslivet och de allmänna sociala intressena, skulle vid

behandlingen av viktigare frågor inträda i styrelsen dock utan beslutanderätt.

Den föreslagna personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptager

en generaldirektör, en överdirektör — om vilka båda befattningars

inrättande beslutats redan vid 1919 års riksdag — fyra vattenfallsfullmäktige,

två överrevisorer samt övrig personal, fördelad på fyra byråer,

nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå

och en kameralbyrå.

Å förenämnda byråer skulle finnas följande ordinarie tjänstemän i

. sådan tjänsteställning, att de skulle till antalet fastställas av Eders

Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:

å kraftverksbyrän (med överdirektören som chef):

två förste byrådirektörer,

en byrådirektör,

fyra förste byråingenjörer,

en byråingenjör och

en kontrollör;

å tekniska by rån:

en byråchef,

en byråingenjör;

å administrativa by rån:

en byråchef,

en förste sekreterare,

en sekreterare,

en notarie och

eu registrator; samt

å kameralbyrån:

en byråchef,

en kamrer,

eu sekreterare,

en kassör,

en notarie och

tre revisorer.

Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte

å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 189.

bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle

bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.

Beträffande organisationen av lokalförvaltningarna inom vattenfallsverket

har, såsom ovan nämnts, beslut fattats vid 1919 års lagtima

riksdag. I detta hänseende föreligger emellertid nu förslag om utökning

av antalet distriktsingenjörsbefattningar från 6 till 7 eller med ytterligare

en distriktsingenjör, avsedd för ett nyinrättat distrikt inom Älvkarleby

kraftverks distributionsområde.

Riksdagen har först ansett sig böra taga ställning till det framlagda

förslaget om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som beslutande

myndighet. Vid prövningen av denna fråga torde till en början böra

uppmärksammas, att vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform

utan anmärkning och med tillfredsställande resultat synes

hava löst de stora uppgifter som åvilat densamma. Detta förhållande

torde allmänt vara erkänt och kom också till uttryck vid 1919 års lagtima

riksdags behandling av ärendet. Redan på grund härav har riksdagen

funnit lämpligheten av att nu vidtaga några organisatoriska förändringar

beträffande styrelsens sammansättning kunna ifrågasättas.

De skäl, som åberopats för en sådan åtgärds vidtagande, har

riksdagen funnit föga bärande. Samstämmigt har visserligen erkänts, att

den nuvarande styrelsen har att in pleno handlägga ett för stort antal

ärenden och att förvaltningen härigenom blir alltför tyngande; men, såsom

av vattenfallsstyrelsen anförts, torde detta missförhållande kunna

avhjälpas genom att från den kollegiala behandlingen utbrytas och till

chefens ensambestämmande överlämnas alla de ärenden som icke äro av

större räckvidd samt genom att pleniärendena begränsas att omfatta

endast viktigare och mera principiella spörsmål eller just de frågor,

varöver enligt det i propositionen förordade alternativet med fullmäktige

dessa skulle höras.

Då departementschefen givit sitt förord åt ett genomförande av det

s. k. byråkratiska förvaltningssättet även för vattenfallsstyrelsens del

samt för inrättande av fullmäktigebefattningar inom densamma, torde

den omständigheten, att motsvarande organisationsform redan förefinnes

i järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen åtminstone delvis hava varit

bestämmande. I detta hänseende anser sig riksdagen emellertid böra

framhålla, att de förefintliga skiljaktigheterna i fråga om administration

mellan å ena sidan vattenfallsstyrelsen och å andra sidan järnvägs- och

telegrafstyrelserna varit betingade av verkens olika utveckling. Medan

nämligen inom vattenfallsstyrelsen lekmannaelementet redan från början

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 189.

beretts stort inflytande å besluten, hava inom de båda andra verken

önskemålen om största möjliga beaktande av motsvarande synpunkter

först på ett senare stadium kommit att tillgodoses, och därvid har fullmäktigeinstitutionen

befunnits vara den mest lämpliga. Vidare är att

märka, att vattenfallsstyrelsen ifråga om arten av sina verksamhetsuppgifter

i viss män intager en särställning i förhållande till nyssnämnda

båda andra verk. Medan nämligen dessa senare vid utövningen av sin

verksamhet hava, särskilt vad det gäller telegrafstyrelsen, en monopolställning,

har vattenfallsstyrelsen att i stor utsträckning räkna med en

konkurrens från andra företagare. • Detta nödvändiggör en i möjligaste

mån affärsmässig administration, och med hänsyn till nämnda särförhållande

torde också andra organisationsformer än de vid berörda verk

tillämpade vara betingade.

Det har i propositionen framhållits, att enligt nu gällande instruktion

styrelsens beslut skulle kunna dikteras av sådana medlemmar av

styrelsen, som icke direkt deltoge i verkets egentliga administration.

Gentemot detta vill riksdagen erinra, att den för närvarande för vattenfallsstyrelsen

gällande organisationsformen i allt väsentligt ansluter sig

till den som tillämpas vid förvaltningen av andra stora affärsföretag av

olika slag och för deras del befunnits vara den mest lämpliga. Man

vinner därmed den mycket betydande fördelen, att kunna till vattenfallsverket

— med den större grad av ansvar ledamotskapet i styrelsen medför

— knyta personer, som på grund av sakkunskap, affärsskicklighet eller

andra egenskaper äro i stånd att verksamt bidraga till ett gott resultat.

Man bör icke underskatta den nytta dessa ledamöter under den hittills

gångna tiden tillfört verket i berörda avseende.

Mot den nuvarande sammansättningen av vattenfallsstyrelsen har

invänts, att i densamma saknades särskild målsman för de allmänna

sociala intressena. I anledning härav anser sig riksdagen böra erinra, att

detta spörsmål icke direkt sammanhänger med frågan om vilken av de två

nu till behandling förevarande organisationsformerna kan anses vara den

lämpligaste. Vid sitt val av ledamöter är Eders Kungl. Maj:t icke bunden

genom några särskilda föreskrifter utöver de allmänna riktlinjer som utstakades,

då styrelsens organisationsfråga var före vid 1908 års riksdag.

Det framhölls då, att de fyra bisittande ledamöterna borde representera den

praktiska erfarenhet och sakkunskap, som styrelsen i olika riktningar för

eu affärsmässig skötsel av verket borde inom sig inrymma. Några särskilda

kvali Ii kationer för var och en av de fyra ledamöterna ansågs icke

höra uttryckligen föreskrivas, utan borde dot överlämnas åt Eders Kungl.

Maj:t att lämpa styrelsens sammansättning efter utvecklingen och beskaffen
B

ihan g till riksdagens protokoll 1990. 11 samt. År AST—190. oss 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 1S9.

heten av de arbeten och uppgifter som densamma under olika tider

kunde få sig förelagda. Dessa allmänt hållna uttalanden kunna enligt

riksdagens mening icke anses utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att,

därest så befinnes lämpligt, vid utseendet av ledamöter i styrelsen tillgodose

de uttalade önskemålen, att jämväl sakkunskap från andra områden

äp de som nu äro företrädda skall kunna bliva representerad

inom densamma.

Efter övervägande av de synpunkter, som enligt riksdagens mening

sålunda och i övrigt böra beaktas vid prövningen av förevarande organisationsärende,

har riksdagen icke funnit lämpligt att man nu, då vattenfallsstyrelsen

står inför lösandet av nya stora uppgifter, vilka på grund

av den kraftiga utvecklingen på elektrifieringens område alltjämt torde

komma att åvila densamma, företager organisatoriska förändringar i dess

sammansättning, vilkas verkningar synas svåra att överblicka och varav

följderna kunna bliva vittgående.

Riksdagen har sålunda funnit sig icke kunna bifalla Eders Kungl.

ivlaj:ts nu förevarande proposition, i vad densamma avser en omorganisation

av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet, utan ansluter sig

i förevarande hänseende till det motionsvis framlagda förslaget om bibehållande

av den nuvarande kollegiala administrationen med samma

antal ledamöter som nu och i övrigt i huvudsak organiserad efter de

former som av vattenfallsstyrelsen själv angivits.

I fråga om själva personalorganisationen finner sig riksdagen således

icke kunna bifalla förevarande förslag, i vad detsamma avser inrättandet

av de fyra vattenfallsfullmäktigebefattningarna, utan bör enligt riksdagens

mening de fyra bisittande ledamöterna alltjämt bibehållas å vattenfallsstyrelsens

stat.

I övriga delar har däremot den i propositionen föreslagna personalorganisationen

icke givit riksdagen anledning till erinran.

« På grund härav bör uti 42 § av affärsverkens avlöningsreglemente

bland där angivna befattningshavare upptagas »ledamot av vattenfallsstyrelsen»

i stället för »vattenfallsfullmäktig». Årsarvodet för sådan

ledamot, vilket för närvarande utgår med 2,000 kronor, har riksdagen

ansett böra fastställas till 4,000 kronor eller det belopp, som enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma vattenfallsfullmäktig.

Likaså har riksdagen funnit de i förteckningen över befattningar

vid statens vattenfallsverk, vilkas antal det tillkommer Eders Kungl.

Majt och riksdagen att fastställa, upptagna fyra vattenfallsfullmäktige

böra utbytas mot samma antal ledamöter av vattenfallsstyrelsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande proposition och den

i ämnet väckta motionen, med antagande för sin del av här ovan angivna

huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,

dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antagit följande

ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegra fverket, statens järnvägar och statens vattenfal

Isverk:

42 §.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, ledamöter av vattenfallsstyrelsen

och överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och

riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp

för år räknat:

järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor

telegraffullmäktig ............................................................................. 4,000 »

ledamot av vattenfallsstyrelsen .......................................v........ 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar................................................ 3,500 »

överrevisor vid statens vattenfallsverk ................................... 2,500 2>

dels beslutat, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente

såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens

vattenfallsverk från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,

nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde

lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:

kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde

lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde lönegraden:

byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och förste

byrådirektör;

dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vattenfallsverk,

vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av

Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämt

detta antal på sätt angives i den vid denna skrivelse fogade förteckning

(Bil. A).

Stockholm den 4 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Bilaga A.

Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal

enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall

fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.

A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:

Generaldirektör och chef................................................ 1

Överdirektör.................................................................... 1

Kraftverksdirektör ............................................................ 3

B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:

Ledamot av vattenfallsstyrelsen ............................... 4

Överrevisor......................................................................... 2

C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

Kanalinspektor av klass 1 ................. 2

Kassör................................................................................... 2

Kontrollör .......................................................................... 3

Notarie .............................................................................. 2

Registrator........................................................................... 1

Revisor ............................................................................... 3

Kontorschef .................................................................... 1

Kamrer .............................................................................. 1

Sekreterare....................................................................... 2

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 189.

13

Byråingenjör...................................................................... 2

Direktörsaseistent vid kanalverk 1

Direktörsassistent vid kraftverk.................................... 2

Distriktsingenjör..............................

Förste byråingenjör

Förste sekreterare...........................

Byrådirektör ....................................................................... 1

Driftchef................................................................................ 4

Kanaldirektör...................................................................... 1

Byråchef................................................................................. 3

Förste byrådirektör........................................................... 2

i-> ^ -q

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.