Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående höjda stipendier för elever vid folkskoleseminarier jemte en i ämnet väckt motion.

1920-05-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:251, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående höjda stipendier för elever vid folkskoleseminarier jemte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 251.

1

Nr 251.

Godkänd av första kammaren den 21 maj 1920.

Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts

proposition angående höjda stipendier för elever vid folkskoleseminarier

jemte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 94.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen

bär Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 189) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående höjda stipendier

för elever vid folkskoleseminarierna, beräkna för ändamålet på extra stat

för år 1921 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1920 till riksdagen

avlåten proposition, nr 245, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för beredande av höjda stipendier under år 1921 åt elever vid

folkskoleseminarierna anvisa på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag,

högst 125,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft eu inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts,

att riksdagen måtte dels för beredande av höjda stipendier under år

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 251—255. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 251.

1921 åt elever vid folkskoleseminarierna anvisa på extra stat för nämnda

år ett förslagsanslag, högst, 290,000 kronor,

dels för samma ändamål på tilläggsstaten för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 136,000 kronor.

1913 års riksdag beviljade till stipendier åt seminarieelever ett ordinarie

anslag av 150,225 kronor. Detta anslag var beräknat efter ett stipendiebelopp

för år av i medeltal 100 kronor för varje elev. Sedermera

överförde 1918 års riksdag till ordinarie stat det belopp, som var erforderligt

för stipendier åt elever i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna

i Uppsala, Lund och Falun och som förut varit upptaget på extra

stat, samt höjde med anledning härav det ordinarie anslaget till stipendier

åt folkskoleseminariernas elever till 179,025 kronor. Denna höjning av

anslaget innebar således ingen ökning av stipendiebeloppen för eleverna.

Skolöverstyrelsen hade nu föreslagit'' en höjning av stipendieanslaget,

så att stipendiebeloppen för år kunde beräknas till i medeltal 300 kronor

för varje behövande elev. Som skäl härför hade överstyrelsen huvudsakligen

angivit dels det sjunkna penningvärdet, dels ock behovet att erhålla

tillräckligt antal väl kvalificerade inträdessökande vid folkskoleseminarierna.

Departementschefen anser dock, att försök bör göras med ett mindre belopp

än det av överstyrelsen ifrågasatta, och föreslår en ökning av de årliga

stipendiebeloppen till i medeltal 200 kronor per elev.

Överstyrelsen hade vidare hemställt, att höjningen av stipendiebeloppen

måtte få inträda med höstterminen 1920, och att ett för sådant ändamål

erforderligt anslag uppfördes på tilläggsstat för nämnda år. Denna

hemställan har departementschefen ansett sig icke böra biträda.

De av överstyrelsen gjorda framställningarna hava upptagits i ovanberörda

motion.

Riksdagen finner den av departementschefen angivna ståndpunkten

beträffande stipendiebeloppen vara en val motiverad medelväg och har

följaktligen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Härav följer,

att riksdagen icke kunnat biträda motionärens yrkande, i vad det avser

ökat anslag å 1921 års stat.

Yad angår frågan om beredande av ökade medel till ifrågavarande

ändamål å 1920 års tilläggsstat — i syfte att bringa upp stipendierna

till högre belopp redan från och med läsåret 1920—1921 — anser riksdagen

starka skål av företrädesvis praktisk innebörd tala för en dylik åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

liiksdagens skrivelse Nr 251.

gård, varigenom tvivelsutan effektiviteten av dessa stipendier skulle avsevärt

stärkas. , .

Med beräkning av i medeltal 200 kronor per elev och med utgångspunkt

från det utav överstyrelsen angivna elevantalet för höstterminen

1920 skulle för ändamålet erfordras 55,080 kronor eller avrundat 55,000

kronor.

Riksdagen har alltså .

dels, vad angår 1921 års stat, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å ovanberörda motion, i vad den skiljer sig från

Eders Kungl. Maj:ts förslag, för beredande av höjda stipendier under år

1921 åt elever vid folkskoleseminarierna anvisat på extra stat för nämnda

år ett förslagsanslag, högst, 125,000 kronor;

dels ock, vad angår 1920 års tilläggsstat, i anledning av berörda motion

för enahanda ändamål under höstterminen 1920 anvisat på tilläggsstat for

nämnda år ett förslagsanslag, högst, 55,000 kronor.

Stockholm den 21 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.