Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1920-05-28 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:285, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 285.

1

Nr 285.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1920.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser

i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

(Första lagutskottets utlåtande nr 37.)

Till Konungen.

Genom en den 27 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 298,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk

kraft;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 24 maj 1895 angående

vad till fast egendom är att hänföra;

3) lag om ändrad lydelse av 79, 85, 87, 100, 107, 111, 133 och

168 §§ utsökningslagen;

4) lag om ändrad lydelse av 56—58 §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom;

5) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 27 juni 1902,

innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 285—286.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 285.

6) lag om ändrad lydelse av 9 kap. 38 § vattenlagen; samt

7) lag om ändrad lydelse av 2 § 14:o) i lagen den 26 maj 1909

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

två inom riksdagen väckta motioner.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 37, varav ett tryckt exemplar härvid fogas,

får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de genom

ifrågavarande proposition framlagda lagförslagen, anmäla, att riksdagen i

anledning av samma proposition för sin del antagit följande

i:o) Lag

med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar

samt om, rätt till elektrisk kraft m. m.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning å anläggning för alstrande och tillgodogörande

av elektrisk kraft för belysning, drivkraft eller annat dylikt ändamål (starkströmsanläggning).

Lednings hänförande till fastighet.

2 §•

Finnes å fastighet elektrisk station, som tillhör ägaren av fastigheten, skall

ägaren tillhörig, med stationen förbunden ledning, jämväl så vitt den framgår

över annan fastighets område, anses höra till den fastighet, å vilken den elektriska

anläggningen är belägen, därest ledningen i enlighet med denna lags föreskrifter

registreras å nämnda station (huvudstation).

Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

till ledningen ansluten understation jämte därifrån utgående ledningar och till

desamma anslutna understationer och ledningar, i den mån de tillhöra ägaren

av huvudstationen.

3 §.

Genom registrering av ledning eller understation skall jämväl den huvudstationens

ägare tillkommande rätt att hava ledningen framdragen eller under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Riksdagens skrivelse Nr 285.

stationen förlagd å därtill använd, huvudstationens ägare ej tillhörig mark anses

bliva tillbehör till den fastighet, å vilken huvudstationen är belägen.

4 §■

Skiljes från den fastighet, varå huvudstationen är belägen, del av fastigheten,

och finnes å den del, som sålunda frånskilts, ledning eller understation, som

med huvudstationen förbinder därå registrerad ledning eller understation, vare sa

ansett som om förstnämnda ledning eller understation vore inbegnipen under registreringen.

5 §■

Har ägaren av den fastighet, varå huvudstationen är belägen, åtkommit

fastigheten genom fång, som enligt lag skall lagfaras, må registrering ej ske,

utan att han fått lagfart å fastigheten. . , . „

Hör understation till fastighet och är denna besvärad av inteckning, ma

understationen ej registreras, utan att inteckningshavaren samtyckt till åtgärden.

Är för elektrisk anläggnings drivande förlagsinteckning beviljad, ma till

anläggningen hörande ledning eller understation ej registreras utan samtycke av

förlagsinteckningens innehavare. ..

Ej heller må ledning eller understation registreras, med mindre den ar förbunden

med huvudstationen genom ledning eller understation, som är eller samtidigt

varder registrerad å huvudstationen, eller genom ledning eller understation

å den fastighet, varå huvudstationen är belägen.

Har till registreringsmyndigheten inkommit anmälan därom, att utmätning

skett av elektrisk understation eller ledning eller att enligt 28 § utsökningslagen

förordnande meddelats om försäljning av fastighet, till vilken hör elektrisk understation,

eller att enligt 51 § konkurslagen äskats, att sådan fastighet måtte utmätningsvis

försäljas, må registrering av stationen eller ledningen ej äga rum, med

mindre det visas, att utmätningen upphävts eller att frågan om försäljning eljest

förfallit.

6 §.

Registrering må helt eller delvis upphävas, da ansökan därom göres av

huvudstationens ägare eller av någon, som innehar hans rätt till ledning eller understation,

som är registrerad å huvudstationen. .

Är fastighet, varå huvudstationen är belägen, besvärad av inteckning, ma

dock upphävande av registrering icke ske utan samtycke av inteckningshavaren.

7 §•

Ärende angående registrering eller upphävande av registrering skall upptagas

och prövas av kommerskollegium, som jämväl skall föra det i 2 § avsedda

register.

8 §•

Ansökan om registrering skall vara åtföljd av bevis om den rätt, sökanden

har till huvudstationen samt till de ledningar och understationer, vilkas registrering

ansökningen avser, ävensom, i fall varom i 4 § första stycket förmäles, av

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse AV 285.

lagfartsbevis rörande den fastighet, vard huvudstationen är belägen, så ock av

karta och beskrivning, vardera upprättad i två exemplar, över ledningar och

understationer. 1 beskrivning över understation skall angivas beskaffenheten av

varje därtill hörande byggnad, som är avsedd att inbegripas i registreringen.

Innefattar ansökningen begäran om registrering av understation, som hör

till fastighet, skall därjämte ingivas gravationsbevis rörande nämnda fastighet.

Besväras denna av inteckning, skall inteckningshandlingen samt, där fråga är om

inteckning för annat än fordran, vederbörande rättsägares skriftliga, av vittnen

styrkta medgivande till registreringen företes. Beviljas registrering av understation,

varde bevis därom tecknat å företedd inteckningshandling.

Vid ansökningen skall jämväl fogas gravationsbevis rörande förlagsinteckningar,

vilket bevis skall avse dels samtliga de stationer, som genom registreringen

skola sammanföras till en enhet, dels ock annan, sökanden tillhörig station,

varmed till registrering ifrågasatt ledning står i förbindelse. Finnes förlagsinteckning,

skall inteckningshandlingen företes; och varde, där registrering beviljas,

bevis därom tecknat å företedd inteckningshandling.

Avser ansökan upphävande av registrering, skall bifogas gravationsbevis

rörande den fastighet, varå huvudstationen är belägen. Besväras denna av inteckning,

skall vad i andra stycket för sådant fall är stadgat äga motsvarande tillämpning.

9 §•

Inteckningshandling, varom i 8 § andra eller fjärde stycket förmäles, må,

i stället för att ingivas till kommerskollegium, företes vid underrätt. Den rätt

läte, då sådant sker, i sitt inteckningsprotokoll korteligen intaga vad handlingen

innehåller med dag och årtal, då den utgavs, av vilken rätt inteckningen är beviljad,

när och under vilken paragraf i protokollet det skedde, och när inteckningen

förnyades, nedsattes eller annorledes förändrades, om det skett, samt, då

fråga är om inteckning för annat än fordran, allt vad av de i ärendet företedda

handlingar kan inhämtas om vem rättigheten tillhör; teckne ock bevis å handlingen,

att den varit företedd för vinnande av registrering av understation eller

för upphävande av registrering av ledning eller dylik station. Sedan ingives protokollet

däröver till kommerskollegium; och vare detta så gillt, som om handlingen

där blivit företedd.

I fråga om förlagsinteckning galle i tillämpliga delar vad i första stycket

stadgas, dock att inteckningshandlingen alltid skall företes vid rådhusrätt och

föreskrivna uppgifter intagas i protokollet över förlagsinteckningar.

10 §.

Förmenar någon, att registrering eller upphävande av registrering skett,

utan att förutsättningarna därför varit för handen, och att åtgärden länt honom

till förfång, må talan om åtgärdens ogiltighet av honom föras vid domstol.

11 §•

Den, som till rätten instämt talan, varom i 10 § förmäles, vare skyldig

låta denna talan antecknas i det i 7 § nämnda register. Har sådan anteckning

ej skett, då käromålet till handläggning förekommer, give rätten käranden nödig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 285. 5

tid därtill, och vile emellertid käro målet. Försummas denna tid, vare käromalet

förfallet.

Har talan, varom nu är sagt, avgjorts genom utslag, som vunnit laga Bratt,

ankomme på den vinnande att låta anteckning därom göras i registret.

12 §•

Närmare föreskrifter angående det i 7 § omförmälda register samt om

beskaffenheten av karta och beskrivning jämte andra handlingar, varom i 8 §

sägs, meddelas av Konungen.

13 §•

Med station förstås i denna lag generator-, transformator-, omformare-,

ackumulator- och kopplingsstation.

Såsom station anses jämväl stolpe, försedd med anordning för translormering

av elektrisk kraft.

Generatorstation må icke registreras såsom understation.

Särskilda bestämmelser angående avtal om rätt till elektrisk kraft.

14 §.

Har från fastighet upplåtits rätt till elektrisk kraft, må till säkerhet för

rättens bestånd inteckning meddelas under de villkor och i den ordning särskilt

är stadgat.

15 §.

Sker överlåtelse av fastighet, varifrån rätt till elektrisk kraft genom

skriftligen upprättat avtal upplåtits, vare avtalet utan särskilt förbehåll gällande

mot nye ägaren; var avtalet ej så upprättat, galle det ej mot honom, med mindre

vid överlåtelsen skett förbehåll om avtalets bestånd. o

Säljes fastighet i den ordning utsökningslagen bestämmer, vare därifrån

upplåten rätt till elektrisk kraft ej gällande mot köparen, med mindre försäljningen

skett med förbehåll om rättighetens bestånd. . ..

Har rätt till elektrisk kraft upplåtits till flera, äge vid försäljning, som

i andra stycket sägs, den upplåtelse företräde, som först skedde ] hava liera upplatelser

skett samma dag, äge de lika rätt. Om företräde i annan ordning pa

grund av inteckning är särskilt stadgat.

16 §.

Har rätt till elektrisk kraft upphört på grund av vad i 15 § föreskrives»

njute den, som mot vederlag fatt sådan rätt åt sig upplåten, skadestånd av upplåtaren,

utan så är att enligt vad särskilt är stadgat rätten till skadestånd är

förverkad

I fråga om rätt till skadestånd, där rätt till elektrisk kraft förfallit i följd

därav att fastighet, varifrån den upplåtits, efter klander frånvunnits upplåtaren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 285.

eller den, till vilken fastigheten från honom övergått, skall vad i 1 kap. 6 § i lagen

om nyttjanderätt till fast egendom är stadgat hava motsvarande tillämpning.

17 §.

. Nu bär i skriftligen upprättat avtal om rätt till elektrisk kraft, som från

fastighet upplåtits, skett ändring eller tillägg, utan att sådant anmärkts å upplatarens

exemplar av handlingen; var ej, när överlåtelse av fastigheten skedde,

vad sålunda ändrats eller tillagts nye ägaren kunnigt, och vill han det ej godkänna,

give det rättens innehavare till känna inom fjorton dagar efter det denne

underrättade honom om ändringen eller tillägget, eller galle det mot honom såsom

hade lian det godkänt. Gröres sådant tillkännagivande, äge rättighetens innehavare

därefter en tid av fjorton dagar att uppsäga avtalet; och skall, där uppsägning

skett, avtalet genast upphöra att gälla.

18 §.

När överlåtelse skett, av fastighet, varifrån upplåtits rätt till elektrisk

kraft, äge, där ej annan tid för fastighetens övertagande avtalats, nye ägaren

uppbära för kraften utgående avgift, som förfaller till betalning efter överlåtelsen,

och i övrigt utöva de rättigheter, som på grund av det om nämnda rätt slutna

avtalet tillkomma fastighetsägaren. Ej må å den för kraften utgående avgift,

som förfaller till betalning mer än sex månader efter det rättens innehavare fick

kunskap om överlåtelsen, denne avräkna vad han må hava att fordra av förre

ägaren, ej heller galle i fråga om sådan för kraften utgående avgift betalning,

som av rättens innehavare erlagts till förre ägaren, eller annan uppgörelse, som

med denne träffats, utan så är att nye ägaren därom hade kunskap, när överlåtelsen

skedde.

19 §.

Då jämlikt 15 § första stycket avtal om rätt till elektrisk kraft, som från

fastighet upplåtits, skall gälla mot den, som efter överlåtelse blivit ägare av

fastigheten, svare denne i förre ägarens ställe till de fastighetsägaren åliggande

förpliktelser, vilka skola fullgöras efter det han övertog fastigheten.

Vill rättighetens innehavare förbehålla sig att, där nye ägaren skulle

brista i fullgörande av det om kraften slutna avtalet, söka ersättning av förre

ägaren, give det denne till känna inom sex månader, efter det nye ägaren tick lagfart

å sitt fång; underlåter han det, äge ej mot förre ägaren annan rätt än till skadestånd,

efter ty i 16 § sägs.

20 §.

Brister den, som är skyldig att tillhandahålla elektrisk kraft, i fullgörande

av vad honom sålunda åligger, och beror bristen på omständighet, som upplåtaren

ej kurmat med iakttagande av skälig försiktighet förekomma, såsom hinder för

den elektriska anläggningens drivande till följd av flod, isgång, iskravning (sörpning),

åskslag, vådeld, allmän arbetsinställelse, krig eller annan jämförlig händelse,

vare han fri från sitt atagande, i den mån hinder för fullgörandet möter i omständighet,

^ som nu nämnts. I ty fall tillgodonjuta den, som fått rätt till kraft

åt sig upplåten, en mot minskningen svarande nedsättning i den för kraften utgå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 285.

ende avgiften; varder icke utan oskäligt uppehåll hindret undanröjt, vare han

berättigad att bekomma ersättning för skada sä ock att frånträda avtalet.

21 §•

Den, som fått rätt till elektrisk kraft åt sig upplåten, må å annan överlåta

den rätt, som honom sålunda tillkommer, men svare ändock för de skyldigheter,

som enligt avtal med upplåtaren må honom åligga, där ej denne tager den

andre för god i hans ställe.

22 §.

Har den, till vilken rätt till elektrisk kraft upplåtits, efter avtalets slutande

blivit försatt i konkurs, må tillhandahållandet av kraft avbrytas, intill dess betryggande

säkerhet^ ställes för gäldande av den för kraften utgående avgift och

avtalets fullgörande i övrigt.

Underlåter konkursboet att inom en månad efter därom av upplåtaren framställd

begäran ställa säkerhet, avseende tiden från egendomsavträdet intill dess

sex månader förflutit efter inställelsedagen i konkursen, skall avtalet anses hävt vid

utgången av förstnämnda tid. Ställes sådan säkerhet, men varder icke minst en

månad före utgången av omförmälda sex månader ny säkerhet ställd, gällande för

hela avtalstiden, skall avtalet anses hävt vid utgången av den tid, för vilken säkerhet

ställts.

23 §.

Säkerhet, som i 22 § sägs, skall ställas hos upplåtaren. Vill upplåtaren

ej godkänna erbjuden säkerhet, skall densamma prövas av överexekutor. För att

borgen skall kunna av överexekutor godkännas såsom säkerhet, skola löftesmännen

borga en för alla och alla för en såsom för egen skuld. Bjudes pant såsom

säkerhet, må, därest upplåtaren ej vill omhändertaga densamma, överexekutor

förordna, att panten sättes i förvar hos vederhäftig man, som åtager sig att

den vårda.

Försämras ställd säkerhet, äger överexekutor på anmälan förordna, att ny

säkerhet inom viss tid skall ställas. Underlåtes detta, äge upplåtaren därefter

en tid av fjorton dagar att uppsäga avtalet; och skall, där uppsägning skett, avtalet

genast upphöra att gälla.

Tvångsförvaltning av elektrisk anläggning.

24 §.

Underlåter elektrisk anläggnings ägare att fullgöra honom enligt avtal

eller eljest åliggande skyldighet att från anläggningen tillhandahålla kraft, äge

överexekutor, där så äskas, förelägga ägaren vid vite att fullgöra skyldigheten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 285.

25 §.

Finnes underlåtenheten att tillhandahålla kraft kunna medföra betydande

skada eller olägenhet, och är anledning, att skyldighetens fullgörande icke kan

omedelbart ernås genom vites föreläggande, äge, då fråga är om anläggning som

utgör fast egendom, överexekutor, på därom gjord ansökan, förordna om särskild

förvaltning av anläggningen eller flen del därav, från vilken kraft skall tillhandahållas

annan än ägaren.

26 §.

Ansökning om föreläggande av vite enligt 24 § eller om tvångsförvaltning,

som i 25 § sägs, skall göras skriftligen hos överexekutor i den ort, där anläggningen

finnes. Vid ansökningen skall fogas bevis om sökandens rätt att erhålla

kraft från anläggningen och utfästelse av sökanden att ansvara för kostnaden

för förvaltningen. Ej må ansökningen bifallas, innan tillfälle att därå svara lämnats

anläggningens ägare samt, då fråga är om tvångsförvaltning, yttrande inhämtats

från kommerskollegium. Finner överexekutor, i det fall att tvångsförvaltning

äskas, saken sådan, att den ej kan tåla dylikt uppskov, äge han besluta

om sådan förvaltning tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnat.

27 §.

Finnes ansökning om tvångsförvaltning böra bifallas, förordne överexekutor

lämplig person att omhänderhava förvaltningen. Till förvaltare skall, så vitt

möjligt, utses person med erfarenhet i skötseln av elektrisk anläggning. Där så

anses nödigt, må flere förvaltare förordnas.

Överexekutor äge skilja förvaltare från sysslan, om skäl därtill äro, och

förordna annan i hans ställe.

28 §.

År, då förordnande om särskild förvaltning meddelas, annan än sökanden

berättigad att från anläggningen erhålla elektrisk kraft, äge han genom den särskilda

förvaltningens försorg erhålla kraft, dock endast i den mån han ej, vid

den tid då förordnandet gavs, var i mistning av sin rätt på grund av förhållande

från upplåtarens sida, som är att tillräkna denne såsom försummelse.

29 §.

Kostnad, som erfordras för tvångsförvaltning, skall, på förvaltarens anfordran,

av sökande förskjutas. Täckas ej utgifterna av inflytande avgifter och

andra inkomster under förvaltningen, skall, där flera sökande finnas, bristen dem

emellan fördelas efter ty med avseende å den kraftmängd, en var uttagit, samt

förhållandena i övrigt finnes skäligt. Tvist om fördelningen prövas av domstolen

i den ort, där anläggningen är belägen.

Den, som på grund av bestämmelserna i första stycket något utlagt, äge

söka sitt åter av anläggningens ägare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 285.

9

30 §.

Vill någon genom förvaltarens försorg komma i åtnjutande av sin rätt till

kraft från anläggningen, utan sådan inskränkning som omförmäles i 28 §, vare

lian därtill berättigad, sedan lian skriftligen bos överexekutor därom gjort anmälan

med utfästelse att deltaga i kostnaden för förvaltningen; och varde han

därefter ansedd såsom sökande.

Det åligger överexekutor att ofördröjligen underrätta förvaltaren om anmälan,

som nu sagts.

31 §.

Är ägare av anläggning, som står under tvångsförvaltning, försatt i konkurs,

och vill konkursboet övertaga anläggningens drift, ingive konkursboet till

överexekutor anmälan därom jämte utfästelse att fullgöra de skyldigheter i

avseende å tillhandahållande av kraft, vilka åligga gäldenären. Har sådan anmälan

skett, äge överexekutor förordna, att förvaltningen skall upphöra.

Brister konkursboet i fullgörandet av sitt åtagande, skall vad som gäller

för det fall, att underlåtenhet att tillhandahålla kraft ligger anläggningens ägare

till last, äga motsvarande tillämpning.

32 §.

Den tid, under vilken anläggningen skall stå under tvångsförvaltning,

bestämmes av överexekutor; och må tiden av överexekutor förlängas, om skäl

därtill äro.

Innan sålunda fastställd tid gått till ända, äge överexekutor förordna, att

förvaltningen skall upphöra, förutom i fall varom i 31 § sägs, jämväl på begäran

av sökanden eller anläggningens ägare, där förhållandena därtill föranleda. Sådant

förordnande varde ock meddelat, där anläggningen övergått till ny ägare,

dock att i ty fäll förvaltningen ej må upphöra, förr än den nye ägaren övertagit

anläggningen.

33 §.

Redovisning för tvångsförvaltning skall av förvaltaren avgivas till överexekutor

inom en månad från det förvaltningen upphört. Är tvångsförvaltningen

av längre varaktighet, skall redovisning ske inom en månad efter varje kalenderårs

utgång, dock icke för kortare tid än ett fjärdedels år. Då skäl därtill äro, må

överexekutor bevilja anstånd med redovisnings avgivande. I redovisningen må

förvaltaren tillgodoföra sig skäligt arvode för sitt bestyr.

Finnes, då slutlig redovisning lämnas, överskott sedan vad av sökanden

kan hava förskjutits blivit guldet, varde det överlämnat till överexekutor, som

har att hålla medlen till hända åt den, som finnes vara därtill berättigad.

Sedan redovisning avlämnats, åligge förvaltaren att tillställa sökande ävensom

anläggningens ägare underrättelse därom; och äge den, som vill klandra redovisningen,

att instämma sin talan till domstol inom nittio dagar från det sådan

underrättelse delgavs honom, eller have förlorat sin rätt till klander.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 285—286.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 285.

34 §.

Vad ovan är stadgat för den händélse ägaren av elektrisk anläggning underlåter

att fullgöra skyldighet att tillhandahålla kraft skall äga motsvarande

tillämpning, då skyldigheten åvilar annan, till vilken anläggningen blivit av ägaren

upplåten.

35 §.

Är anläggningen ställd under förvaltning av syssloman enligt 81 § utsökningslagen

eller under tvångsförvaltning, som i 169 § samma lag avses, må förordnande

om tvångsförvaltning enligt 25 § i denna lag ej meddelas.

Beslutas förvaltning jämlikt 81 eller 169 § utsökningslagen, skall förvaltning

enligt 25 § i denna lag upphöra; och varde genom överexekutors försorg

underrättelse därom ofördröjligen lämnad sökanden och förvaltaren.

Lagens tillämplighet beträffande tomträtt och vattenfallsrätt.

36 §.

Vad enligt denna lag gäller i fråga om fastighet skall äga motsvarande

tillämpning beträffande tomträtt och vattenfallsrätt; dock att i sådan rätt ej må

meddelas inteckning till säkerhet för rättighet till elektrisk kraft.

Vad här ovan sagts angående lagfart skall, då fråga är om tomträtt eller

vattenfallsrätt, avse inskrivning av sådan rätt eller av fång till sådan rätt.

Allmänna bestämmelser.

37 §.

Ej må i avtal om rätt till elektrisk kraft stadgas förbehåll, att bestämmelserna

i 15 § första stycket eller 24—35 §§ icke skola vara å avtalet tillämpliga.

Har sådant förbehåll skett, vare det utan verkan.

38 §.

Av kommerskollegium meddelat beslut, innefattande bifall till ansökan om

registrering eller om registrerings upphävande, må ej överklagas. Mot annat

beslut, som av kollegium meddelats, må talan hos Konungen i vederbörande statsdepartement

föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

39 §.

Överexekutors beslut i mål, varom i denna lag förmäles, gånge i verkställighet

ändå att beslutet överklagas.

Vad i utsökningslagen är stadgat om klagan över överexekutors beslut,

som i 214 § utsökningslagen avses, galle i tillämpliga delar beträffande överexekutors

beslut enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 285.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921. Bestämmelserna i 15—19 §§

skola äga tillämpning jämväl i fråga om sådant avtal om upplåtande av rätt till

elektrisk kraft, som tillkommit före lagens ikraftträdande, dock att den i 19 § andra

stycket omförmälda tid av sex månader skall, där nye ägaren fått lagfart före den

dag, då lagen trätt i kraft, från den dag räknas.

2:o) Låg

om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast

egendom är att hänföra.

Härigenom förordnas, att till 2 § i lagen den 24 maj 1895 angående vad

till fast egendom är att hänföra skall fogas ett nytt stycke, så lydande:

Angående vad i visst fall skall anses höra till fast egendom, därå finnes

elektrisk station, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

3:o) Lag

om ändrad lydelse av 79, 85, 87, 100, 107, 111,133 och 168 §8 utsökuingslagen.

Härigenom förordnas, att 79, 85, 87, 100, 107, 111, 133 och 168 §§ utsökningslagen,

vissa paragrafer i nedan angivna delar, skola erhålla följande ändrade

lydelse:

79 §.

Utmätes fast egendom, skall utmätningsmannen upprätta beskrivning däröver;

och galle om egendomens värdering vad förut om värdering av lös egendom

är sagt. Utmätningsmannen avfordre ock gäldenären de handlingar, vilka visa

hans äganderätt eller tjäna till upplysning om servitut, nyttjanderätt eller rätt

till elektrisk kraft eller till avko mst eller annan förmån, som skall av egendomen

utgå, ävensom uppgift å dem, vilka hava fordran eller rättighet, som bör vid

auktionen iakttagas. Utmätas flera egendomar på en gång; varde de var för sig

beskrivna och värderade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 285.

Finnes å egendomen elektrisk station, som tillhör gäldenären, anskaffe utmätningsmannen

jämväl bevis från kommerskollegium, huruvida elektrisk ledning

eller understation registrerats a stationen eller stationen registrerats å annan

station.

Vad nu är sagt galle ock, där överexekutor enligt 28 § förordnat om försäljning

av last egendom eller sådan egendom skall säljas på begäran av borgenärer

jämlikt 51 § konkurslagen. Finnes å egendom, om vars försäljning överexekutor

på sätt nyss nämnts förordnat, elektrisk understation, som hör till egendomen,

aligge utmätningsmannen att därom ofördröjligen göra anmälan hos övercXcKuijOr.

År fast egendom---stadgas.

85 §.

Då fast egendom — — — tillkänna.

Då fast egendom---skett.

Utmätes fartyg — — — erfordras.

Myndighet, som--— sagt.

Sker utmätning av elektrisk understation eller ledning, vare utmätningsmannen

skyldig att genast till kommerskollegium insända bevis om utmätningen.

f!.a''r myndighet enligt 28 § meddelat förordnande om försäljning av fast egendom

till vilken hör elektrisk understation, eller har enligt 51 § konkurslagen hos

myndigheten äskats, att sådan egendom må utmätningsvis säljas, åligger myndigheten

att, så snart ske kan, därom insända bevis till kommerskollegium.

87 §.

År last egendom utmätt, och har någon fordran, varför egendomen på

grund av inteckning eller enligt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, eller ock nyttjanderätt

till egendomen eller rätt till servitut, till elektrisk kraft eller till avkomst

eller annan förmån, äge sådan rättsägare, där hans rätt kan vara beroende

av försäljningen, mot det att han till utmätningsmannen erlägger fordringsbeloppet

Jämte kostnad, varför utmätningssökanden ansvarar, göra gällande den rätt

som tillkom denne; dock att, där utmätning skett för allenast del av fordran

vartör egendomen på grund av inteckning eller enligt 11 kap. 2 § jordabalken

hattar, utmätningssökanden för sin återstående fordran äger företräde.

100 §.

Den, som skall auktionen förrätta, anskaffe gravationsbevis rörande egendomen

ävensom de för bestyrkande av gäldenärens äganderätt till egendomen eller

för upplysning om intecknad rättighets beskaffenhet erforderliga och ej redan

emottagna handlingar, vilka kunna bos rätten eller, i fall som i 79 8 andrastycket

sägs, hos kommerskollegium erhållas. J

107 §.

Sedan förhandlingen — — — utmätning skett:

l:o) fordran, varför---anmäld;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 285.

2:o) fordran, varför---framställt; och

3:o) nyttjanderätt, rätt till elektrisk kraft eller till avkomst eller annan förmån

samt rätt till servitut, som icke är av beskaffenhet att skola oansett egendomens

försäljning äga bestånd, såframt rättighet, som nu sagts, är intecknad eller grundar

sig å skriftlig handling, vilken blivit av rättsägaren till auktionsförrättaren

ingiven eller eljest är för honom tillgänglig.

I borgenärsförteckningen--— utmätning skett.

År egendomen--— framställt.

Hl §■

Nyttjanderätt så ock rätt till elektrisk kraft, till servitut eller till avkomst

eller annan förmån av egendomen upptagas i borgenärsförteckningen utan att

något värde för dem utsättes.

133 §.

Köparen äger--— uppsäges.

Sedan köparen — — — mot köparen.

Vid köpares tillträde av egendom, varifrån upplåtits rätt till elektrisk

kraft, skall vad enligt andra stycket gäller för det fall, att fråga är om hyresavtal,

äga motsvarande tillämpning beträffande förhållandet mellan köparen och

innehavare av rätt som nu sagts.

Angående verkan därav att i arrende- eller hyresavtal eller avtal om rätt

till elektrisk kraft, som skall gälla mot köparen, skett ändring eller tillägg, varom

icke vid försäljningen gjorts förbehåll, samt om rätt för legotagare eller innehavare

av rättighet till elektrisk kraft att, där köparen skulle brista i avtalets

fullgörande, hålla sig till förre ägaren, skall vad i fråga om frivillig överlåtelse

av fastighet är stadgat äga motsvarande tillämpning.

168 §.

Sedan laga kraft åkommit auktion å fast egendom, samt köpeskillingen

erlagts och sammanträde enligt 142 § hållits för köpeskillingens fördelning, åligge

det auktionsförrättaren att därom genast göra anmälan å landet hos domaren och

i stad hos rätten samt därvid tillika insända det vid sammanträdet förda protokoll

jämte borgenärsförteckningen; har försäljningen skett utan förbehåll om beståndet

av intecknad nyttjanderätt eller rätt till servitut, till elektrisk kraft

eller till avkomst eller annan förmån av egendomen, skall tillika uppgift därom

lämnas.

Har vid fördelning---fördelningslängden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921. Mål, som före nämnda dag

äro anhängiga, skola behandlas enligt äldre lag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 285.

4:o) Lag

om ändrad lydelse av 56—58 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 56—58 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom skola erhålla följande ändrade lydelse:

56 §.

1 mom. Överlåtes äganderätt till en och upplåtes servitutsrätt till annan,

vare servitutet gällande, om inteckning därför sökes förr än lagfart å fånget;

sökas lagfart och inteckning samma dag, galle om företrädet vad i lagen om servitut

stadgas; skolande vad i 48 och 49 §§ är stadgat angående nyttjanderätt

jämväl tillämpas, å servitut.

2 mom. Är servitutsrätt upplåten till flere, eller upplåtes servitutsrätt

till en och nyttjanderätt till annan, och kunna ej rättigheterna jämte varandra

fullt bestå; äge den rätt företräde, därför inteckning först söktes; äro inteckningarna

sökta samma dag, äge den rätt, som först uppläts, företräde.

Yad i 51, 52 och 53 §§ stadgas om nyttjanderätt galle ock i fråga om

servitut.

57 §.

Yad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område, som ej ingår

i tomtindelning.

58 §.

1 mom. Har någon i skriftlig handling fått åt sig upplåten rätt till

elektrisk kraft, och har ägaren av den fastighet, varifrån rättigheten upplåtits,

skriftligen medgivit, att inteckning får ske, må, till säkerhet för rättens Destånd

efter ty nedan sägs, inteckning meddelas, såsom om nyttjanderätt är stadgat.

Är medgivandet ej av vittnen styrkt, vare lag som i 40 § andra stycket sägs.

Vad i 43, 44 och 45 §§ är stadgat angående inteckning för nyttjanderätt

äge motsvarande tillämpning i fråga om inteckning för rätt till elektrisk kraft.

2 mom. Har någon vid överlåtelse av fast egendom förbehållit sig eller

annan rätt till elektrisk kraft från egendomen, eller skall, utan att sådant förbehåll

skett, avtal om rätt till elektrisk kraft, efter ty särskilt är stadgat, gälla

mot nye ägaren, eller är fast egendom utmätningsvis såld med förbehåll om beståndet

av dylik rätt, som ej är intecknad; då skall, där de i 1 mom. första

stycket angivna förutsättningar för intecknings meddelande äro för handen, rättens

innehavare i förhållande till nye ägarens borgenärer njuta den rätt, som enligt

lag tillkommer ogulden köpeskilling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 285.

3 mom. Är rätt till elektrisk kraft från fast egendom upplåten till flere,

eller upplåtes sådan rätt till en och nyttjanderätt eller servitutsrätt till annan;

då skall vid försäljning av egendomen i den ordning, utsökningslagen bestämmer,

den rätt äga företräde, därför inteckning först söktes; äro inteckningarna sökta

samma dag, äge den rätt som först uppläts företräde, dock att, om rättigheterna

äro upplåtna samma dag, de äga lika rätt.

Vad i 51 och 52 §§ stadgas om nyttjanderätt galle ock beträffande rätt

till elektrisk kraft.

4 mom. Den i 53 § första stycket med avseende å nyttjanderätt meddelade

bestämmelsen skall ock tillämpas i fråga om rätt till elektrisk kraft.

Har den, som från fast egendom upplåtit rätt till elektrisk kraft, överlåtit

egendomen till annan, och låter rättighetens innehavare beviljad inteckning utan

upplåtarens samtycke dödas, förfalla eller nedsättas, eller har han i fall, som 2

mom. avser, försummat att för rättigheten söka inteckning inom den tid, som i

11 kap. 2 § jordabalken är stadgad; have då förverkat den rätt till skadestånd av

upplåtaren, som eljest skolat honom tillkomma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

5:o) Lag

om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 27 juni 1902, Innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §.

Har, för någon orts förseende med belysning eller drivkraft eller för dylikt

ändamål eller för beredande av drivkraft åt sådan industriell anläggning, som

finnes vara av större betydelse för det allmänna, Konungen prövat nödigt, att

fastighet, som tillhör annan än kronan, användes till station för alstrande av

elektrisk kraft annorledes än medelst vattenkraft, till framdragande av elektrisk

starkströmsledning eller eljest till elektrisk starkströmsanläggning, skall vad för

ändamålet erfordras emot ersättning avstås eller upplåtas.

Menighet vare dock ej pliktig att inom område, för vilket byggnadsstadgan

för rikets städer äger tillämpning, eller inom fastställt hamnområde avstå eller

upplåta gata, torg, allmän plats eller vattendrag.

Ej heller vare, där ledningen skall inom område, för vilket nämnda stadga

icke är tillämplig, framdragas på mindre avstånd än etthundrafemtio meter från

boningshus eller annan vid gård uppförd byggnad eller tomtplats eller trädgård,

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse År 285.

som tillhör fastighetens ägare, denne skyldig något avstå eller upplåta, utan så

är, att Konungen finner annan sträckning för ledningen icke kunna utan synnerlig

olägenhet användas.

Skall enligt vad i denna paragraf är sagt fastighet avstås eller upplåtas,

äge, där ej här nedan annorlunda föreskrives, vad i lagen om expropriation i allmänhet

stadgas samt den särskilda bestämmelsen i 91 § första stycket ävensom i

fråga om elektriska starkströmsledningar jämväl övriga i sagda lag meddelade särskilda

bestämmelser om expropriation för elektriska svagströmsledningar motsvarande

tillämpning; dock att förhöjning i ersättningen skall ske med hälften av det

belopp, som jämlikt de i samma lag stadgade grunder skall utgå. Skall fastigheten

användas för kronans räkning eller är sådant fall för handen, att expropriation

för starkströmsanläggning kan äga rum jämlikt nyssnämnda lag, skall vad

nu sagts om förhöjning i ersättningen icke tillämpas.

3 §•

Ansökan om rätt att för elektrisk starkströmsanläggning påfordra avstående

eller upplåtande av fastighet eller om tillstånd att utföra elektrisk anläggning,

som i 2 § avses, skall vara åtföljd av fullständig beskrivning över det tiflämnade.

företaget med kostnadsförslag, avfattning på karta av föreslagen lednings

sträckning och av den jord, som för anläggningen erfordras, bestyrkta förteckningar

på dels ägare och innehavare av de fastigheter, över vilka ledningen skall

framdragas eller i vilkas mark den skall nedläggas eller som eljest äro för anläggningen

behövliga, dels ock, såvitt ledningen skall framgå ovan jordytan, ägare

och innehavare av de fastigheter, som, utan att ledningen skall över dem framdragas,

äro belägna på mindre avstånd än tjugu meter från densamma, uppgift

på de överenskommelser, som blivit träffade, eller de hinder, vilka däremot mött,

med flera handlingar, som sökanden vill åberopa; dock att där fråga är om ledning,

som skall framdragas inom område, för vilket byggnadsstadgan för rikets

städer äger tillämpning, förteckning, som nyss sagts, erfordras allenast såvitt angår

fastigheter, över vilka ledningen skall framgå eller i vilkas mark den skall

nedläggas.

Finnes ej ansökan genast böra avslås, lämnas åt de kommuner eller municipalsamhällen,

inom vilkas områden ledning skall framdragas eller anläggning

eljest utföras, så ock åt de ägare och innehavare av fastigheter, som, enligt vad

ovan nämnts, skola uppgivas, tillfälle att yttra sig över ansökningen, och infordras

i övrigt de ytterligare upplysningar, som för ärendets bedömande må erfordras.

Yad i denna paragraf är stadgat om skyldighet att förete karta över jord,

som för elektrisk _ anläggning erfordras, samt vissa förteckningar och uppgifter’

så ock därom att tillfälle att yttra sig över gjord ansökan skall lämnas vissa menigheter

samt ägare och innehavare av fastigheter, galle ej beträffande ansökan om

tillstånd att utföra anläggning inom inhägnat järnvägsområde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921, dock att i fråga om expropriationsmål,

vari stämning utfärdats före lagens ikraftträdande, lagen ej skall

vinna tillämpning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 285.

17

6:o)

Lag

om ändrad lydelse av 9 kap. 38 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att till 9 kap. 38 § vattenlagen skall fogas ett nytt

stycke, så lydande:

I fall, då förordnande om tvångsförvaltning kan erhållas enligt stadgandena

i lagen med vissa besämmelser om registrering av elektriska anläggningar

samt om rätt till elektrisk kraft m. m., skola nämnda stadgande^ lända till

efterrättelse i stället för vad i första stycket av denna § är föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

om ändrad lydelse av 2 § 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt skall erhålla följande ändrade lydelse:

14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;

mål om meddelande av patent, om registrering av varumärken eller av

mönster och modeller;

mål om anteckning i aktiebolags-, försäkrings-, förenings-, handels- eller

annat dylikt register, om anmälan om idkande av näringsyrke;

mål om registrering av fartyg, om förändring av fartygs namn, om skeppsmätning;
mål

om anteckning i automobilregister, om meddelande eller återkallande

av tillstånd att föra automobil;

mål om registrering av elektrisk starkströmsledning eller understation eller

om upphävande av sådan registrering;

mål om vägrat tillstånd till utövande av hotell- eller pensionatrörelse eller

skiljande från fortsatt utövande av sådan med vederbörligt tillstånd idkad rörelse,

om förbud mot vidare utövande av hotell- eller peDsionatrörelse, som efter anmälan

må bedrivas, om skydd mot eldfara i hotell och pensionat;

mål om beslut av tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i andra fall

än förut i denna § angivits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

7:o)

Lag

Bihang tilll riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 285—286.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 285.

Därjämte får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning, huruvida och i vad män jordägare må befinnas skyldig

att vid arrendetidens slut till arrendatorn utgiva ersättning för av

honom å den arrenderade fastigheten nedlagda kostnader för utförande av

elektriska anläggningar, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

Stockholm den 28 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.