Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.

1920-05-28 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:286, Skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 286.

19

Nr 286.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1920.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del

av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk

m. m.

(Första lagutskottets utlåtande nr 38.)

Till Konungen.

Genom en den 19 december 1919 dagtecknad proposition, nr 1.5,

har Eders Kungl. Makt, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga,

bland annat, vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i

vissa delar av konkurslagen.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 38, varav ett tryckt exemplar härvid fogas,

får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna ifrågavarande

lagförslag, anmäla, att riksdagen i anledning av propositionen för sin de!

antagit följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 286.

Lag

om ändring i vissa delar av konkurslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 5, 27, 30, 31, 32, 35, 36, 37 och 140 konkurslagen

skola hava följande ändrade lydelse:

§ I
Vill

någon avträda egendom till konkurs; give ansökning därom in till

underrätten i den stad, eller, å landet, till domaren i den ort, där gäldenär bör

i svara ^ tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Ansökning av

starbhusdelägare om avträdande av den dödes egendom skall göras, där den

döde bort svara i mål, som nyss är sagt.

§ 5.

•n ,1>är ,likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter, på

vilka han sm ansökning om egendomsavträdet grundar, vare den ansökning utan

verkan. °

. . Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning

i tast egendom; äge ej den rätt, i 2, .3 och 4 §§ omförmäld är, där han ej gitter

visa, att panten eller inteckningen till gäldande av hans fordran otillräcklig är.

§ 27.

Gräldenärs make gånge ock sådan ed, som omförmäld är, där någon av

borgenärerna det äskar. Tjänare och andra, som om boets tillstånd kunskap

aga, aligge jämväl, där så äskas, att det uppgiva och uppgiften med ed fästa.

År gäldenär död, eller har han vikit undan; äge rätten, där så skäligt prövas,

barn, som till laga ålder komna äro, att bouppteckningen edeligen

Omyndig förklarad, vars egendom till konkurs avträdes, vare ock pliktig

bouppteckningsed avlägga, där rätten eller domaren så skäligt prövar.

§ 30.

Gäldenär skall av konkursboet njuta nödigt underhåll för sig, make och

otörsorjda barn eller adoptivbarn under två månader från den dag offentlig

stamning given är, där ej han själv eller hans make kan annorledes försörja

familjen. Kan ej inom nämnda tid bouppteckningen med ed fästas och boet till

gode man överlämnas; njute gäldenären, till dess sådant skett, underhåll som

sagt ar. Gäldenären varde ock tilldelat vad som erfordras för resa och uppehälle

da han,_ efter kallelse, har att inställa sig vid rätten till förhör, eller annorstädes

till avgivande av upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer, om han vistas

ul°m, rättens domsaga, än som tarvades, om han därinom, å ort, där han sist

vistades, sig uppehälle. I övrigt äge han från konkursboet utbekomma och behalla

dels nödiga gång- och sängkläder för sig, make och oförsörjda barn eller

adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören till ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 286.

värde av högst femhundra kronor, eller, där gäldenären icke är familjeförsörjare

och ej heller har eget hushåll, högst tvåhundra kronor.

Kommer tvist upp i anledning av vad nu stadgat är; pröve rätten vad

gäldenären bestås må med avseende så väl å hans behov och boets ställning, som

å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet att gode männen tillhandagå.

§ 31.

Avträdes ämbets- eller tjänstemans egendom till konkurs; varde det hans

härmaste förman ofördröjligen av rätten eller domaren kungjort; och- ankomme

på den myndighet, under vilken gäldenären i och för tjänsten lyder, att. pröva

huruvida han förr, än fyra månader efter inställelsedagen förflutit, må i utövningen

av tjänsten åter inträda.

Av gäldenärens lön varde, efter avdrag av det, som utgår till den, tjänsten

i hans ställe förestår, gäldenären så mycket tillagt, som till hans eget, hans

makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns underhåll tarvas: vad övrigt är,

gånge till kokursboet.

§ 32.

Gäldenär svare med den egendom, han i framtiden ärva eller förvärva kan,

där ej annan överenskommelse i laga ordning träffad blivit, till falla gälden, evad

den i konkursen är bevakad eller icke. Om befrielse för kvinna, vilken är eller

varit gift, från ansvar för gäld av beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken,

är stadgat i nämnda balk.

§ 35.

Till konkursbo räknas all egendom, som gäldenären tillhörde den tid, då

han sin konkursansökning till rätten eller domaren ingav, eller,^ i anledning av

borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning utfärdades, sa ock vad honom

under konkursen tillfaller av sådan beskaffenhet, att det för gäld kan i mät tagas,

ävensom vad enligt 36 § till boet återvinnas kan. Ej må dock av vad gäldenären

under konkursen genom eget arbete förvärvar boet tillkomma mera än

den behållning, som återstår, sedan avdrag skett för all .kostnad till förlag jämte

gäldenärens, hans makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns nödiga underhåll.

Om gäldenärens lön för ämbete eller tjänst är i 31 § stadgat.

§ 36.

1 mom. Har gäldenär genom gåva avhänt sig egendom av sådant värde att

borgenärerna därav märkelig skada haft, och äro ej mer än tre månader före konkursens

början förflutna, sedan gåva av lös egendom fullbordad, eller lagfart å

gåva av fastighet sökt blivit; äge konkursboet den egendom återvinna: samma

lag vare, där köp, byte, lega eller annat sådant avtal skett, och av missförhållandet

mellan de å ömse sidor utfästade villkor skönjas kan, att avtalet huvudsakligen

har egenskap av gåva.

2 mom. Har under de trettio sista dagarna före konkursens början gäldenären

betalt gäld, som icke före den början till betalning förfallen varit, eller har

han under samma tid annorledes än med penningar, växlar, i köpenskap löpande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 286.

förbindelser, eller andra, med hänsyn till gäldenärens yrke, vanliga betalningsmedel,

betalt förfallen gäld; gånge den betalning åter, om borgenärerna därå tala;

fordringsägaren obetaget att i konkursen göra sin fordran gällande. I fråga om

växel, som på gäldenären dragen är, må dock talan om återbäring av redan verkställd

betalning, som med penningar skett, ej kunna anställas mot annan än den,

för vars räkning växeln dragen är, eller, om detta är gäldenären själv, emot första

emottagaren.

3 mom. Har under den tid, i nästföregående mom. sagd är, gäldenären

annorledes ingått avtal, varigenom han iklätt sig förbindelse eller avhänt sig

egendom, borgenärerna till förfång och under sådana omständigheter, att den, med

vilken avtalet ingicks, haft skälig anledning att sådant antaga; gånge ock det

avtal, på borgenärernas åkäran, åter såsom i 1 mom. sägs.

4 mom. År under de sista trettio dagarna före konkursens början pant av

gäldenären lämnad för skuld, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej varit betingad,

vare pantsättningen utan verkan, där borgenärerna det påstå. Har under sagda

tid borgenär sökt inteckning i fast egendom för fordran, vid vars tillkomst sådan

säkerhet ej betingats, vare han pliktig att, där borgenärerna det påstå, återställa

inteckningshandlingen till konkursboet eller för verkställande av utbyte efter ty

därom är stadgat hålla den till hända; dock att vad sålunda är föreskrivet icke

skall äga tillämpning å inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade

tid sökts för fordran, som där avses.

5 mom. Har under de sista trettio dagarna före konkursens början lös

egendom blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen och försåld; vare lag

som i 2 mom. sägs.

6 mom. Från gäldenärens make må återvinning, som i 1—5 mom. sägs,

äga rum, där vid konkursens början ej mer än ett år förflutit, sedan åtgärd, som

för varje fall avses, blivit företagen.

7 mom. Har vid bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes

arvingar gäldenären i märklig mån eftergivit sin rätt, eller har vid sådan bodelning

egendom, borgenärerna till förfång, frångått gäldenären mot det att fordran

å honom utlagts på hans lott, och är ej bodelningshandlingen minst ett år före

konkursens början ingiven till rätten, gånge bodelningen på borgenärernas

talan åter.

8 mom. Har gäldenären i avsikt att förekomma, att egendom går i betalning

för gäld, med sin make ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna,

och hade maken kännedom om gäldenärens avsikt, gånge det avtal på talan av

konkursboet åter, ändå att avtalet slutits mera än ett år före konkursens början.

9 mom. Då egendom till konkursbo återvinnes, vare konkursboet skyldigt

återbära vad gäldenären må hava i vederlag bekommit. Går bodelning åter,

svare konkursboet andra maken eller hans arvingar för återbäring av den egendom

gäldenären vid bodelningen bekommit från andra sidan.

När egendom å någondera sidan återbäres, skall ock utgivas ränta eller

avkomst, som under tiden fallit. Har nödig kostnad å egendomen gjorts, vare

den kostnad ersatt. År egendom, som skall återbäras, kommen i annan mans hand

genom sådant fång, att denne finnes berättigad egendomen behålla, eller är egendomen

eljest så förskingrad eller förstörd, att den ej återställas kan, skall ersättning

utgå efter egendomens värde.

10 mom. Återvinnes från gäldenärens make egendom, som denne erhållit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 286. 23

i gåva, eller går bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar

åter, och har maken eller arvingarna i följd av vad som stadgas i 8 kap. 5 §

eller 13 kap. 14 § giftermålsbalken, innan stamning om återvinning skedde, infriat

någon gäldenärens skuld, vare konkursboet skyldigt återgälda maken eller

arvingarna vad sålunda guldits jämte ränta.

§ 37.

Vilja gode männen, sysslomannen eller borgenärerna egendom till boet enligt

36 § återvinna; tage stämning och fortställe den sist inom tre månader efter

inställelsedagen. Har å fast egendom, som gäldenären sig avhänt, lagfart ej blivit

sökt förrän efter inställelsedagen, eller har, då fråga är om återgång av bodelning

mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar, bodelning shandlingen

ej förrän efter nämnda dag ingivits till rätten; varde den klandertid, nu sagd är,

beräknad från den dag, lagfarten söktes eller bodelningshandlingen ingavs. Enskild

borgenär äge ock rätt återvinningstalan anställa, pa sätt nämnt är: kungöre

det dock, innan saken vid domstolen förekommer, för gode männen eller sysslomännen:

försummar han det; då må hans talan ej till prövning upptagas.

Vill den, emot vilken återvinningstalan anställd är, i följd därav fordran

i konkursen bevaka, och är den talan ej så tidigt väckt, att han kunnat bevaka

fordringen å inställelsedagen; vare han berättigad att, sedan fordringen, där sa

äskas, blivit med borgenärsed fästad, på vad han till konkursboet återbära skall,

avräkna så mycket, som på fordringen belöpa bort, om den a inställelsedagen bevakad

blivit.

§ 140.

År gäldenär, vars egendom till konkurs avträdes, gift; varde andra maken

kallad till det förhör, som i 39 § omförmäla.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921; dock skall 37 § i dess

äldre lydelse gälla beträffande konkurs, däri inställelsedagen infallit före nya lägens

ikraftträdande, och skall i övrigt förut gällande lag fortfarande lända till

efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermålsbalken

är tillämplig.

Därjämte får riksdagen anmäla, att riksdagen, med anledning av

ifrågavarande lag om ändring i vissa delar av konkurslagen, för sin del

dessutom antagit följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Riksdagens skrivelse Nr 286.

Lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 8 § handelsbalken skall hava följande

ändrade lydelse:

Sedan äge borgenär, för vars fordran lös egendom blivit i laga ordning i

mät tagen, förmånsrätt till betalning nr den utmätta egendomen. Är densamma

utmätt för fleras fordringar; have den, för vars fordran utmätning först verkställdes,

företräde: bär utmätningen skett på en gång; äge var lika rätt. År utmätning

verkställd inom en månad före den dag, gäldenärs konkurs börjades, eller,

där utmätningen skett för fordran, som tillkommer gäldenärs make, inom ett år

före nämnda dag'', äge den förmånsrätt, nu sagd är, ej rum: ej heller då utmätning

skett efter gäldenärs död, innan en månad förflutit från den dag, då uppteckningen

av den dödes bo slutades, där konkurs inom sagda tid börjas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921; dock skall förut gällande lag

fortfarande lända till efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden

äldre giftermålsbalken är tillämplig.

Stockholm den 28 maj 1920,

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryokeriet, P. Å. Norstedt k Söner.

202354

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.