Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner i fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare maltdrycker.

1920-06-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:319, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner i fråga om förhud mot tillverkning och import av starkare maltdrycker.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 319.

Nr 319.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1920

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

i fråga om förhud mot tillverkning och import av

starkare maltdrycker.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 38.)

Till Konungen.

I två likalydande motioner, nr 163 i första kammaren och nr 238

i andra kammaren, har hemställts bland annat, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning om och förslag till sådana

stadganden rörande tillverkning och import av maltdrycker, att dylika

drycker med över 3.6 volymprocent alkoholhalt icke finge inom landet

tillverkas eller hit importeras.

I samband med den lagstiftning angående de s. k. mellanstarka

maltdryckerna, som kom till stånd enligt beslut av 1919 års lagtima

riksdag, infördes i 1907 års förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker en uppdelning av maltdryckerna i tre klasser,

kännetecknade med hänsyn till såväl extrakthalt som alkoholhalt. Så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 319.

lunda omfattar första klassen maltdrycker, som ej innehålla mer än

två och en fjärdedels volymprocent alkohol och äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom

alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört av högre

extrakthalt. Andra klassen omfattar maltdrycker, som icke äro hänförliga

till första klassen och vilka ej innehålla mer än tre och sex

tiondels volymprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger nio och fem tiondels procent. Till tredje

klassen hänföras alla övriga maltdrycker.

De förenämnda motionerna åsyfta, att maltdrycker med över 3.6

volymprocent alkoholhalt icke måtte få inom landet tillverkas eller hit

importeras. Utgångspunkten är det faktiska förhållandet, att på grund av

dels bristande tillgång på malt, dels de med försäljningen av Öl enligt

rusdrycksförsäljningsförordningen förenade kontrollföreskrifter någon försäljning

av sådana drycker icke kommit till stånd, vilket förhållande i

stort sett hittills icke synes hava inverkat menligt på bryggerinäringens

ekonomiska resultat. Motionärernas ifrågavarande framställning innefattar,

som ovan är nämnt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära utredning och förslag i ämnet.

En sådan utredning bör avse att undersöka, huruvida och under

vilka förutsättningar den ur nykterhetssynpunkt särskilt för landsbygdens

del avsevärda förmån, som vunnits därigenom att på grund

av särskilda förhållanden de starkare, såsom berusningsmedel användbara

maltdryckerna icke funnits tillgängliga, må kunna bevaras åt

framtiden. Däremot torde det saknas anledning att ifrågasätta indragning

av sådan tillverkning av alkoholstarkare maltdrycker, som bedrives

uteslutande för export.

Den utredning, som riksdagen sålunda åsyftar, bör taga hänsyn

till jämväl de handelspolitiska följder, som importförbud beträffande

ifrågavarande slag av maltdrycker kan medföra. Den bör vidare inriktas

på att söka tekniskt utröna, huruvida en, trots låg alkoholhalt,

smakligare, liållbarare och som måltidsdryck mera användbar maltdryck

än det nu förekommande pilsnerdrickat kan frambringas, till äventyrs

genom att öka malthalten. Då vederbörande utskott upplyst, att åtminstone

ett bryggeri i landet är inrättat för tillverkning uteslutande av viss

alkoholstarkare maltdryck, så torde utredningen även böra omfatta frågan,

huruvida och i vad mån någon ersättning kan anses vara påkallad, i

händelse förbud mot försäljning av starkare maltdrycker kommer att

meddelas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 319.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning av

frågan, huruvida och under vilka förutsättningar förbud mot försäljning

inom riket av maltdrycker, vilka innehålla mera än 3.6 volymprocent

alkohol, må kunna stadgas, ävensom snarast möjligt förelägga riksdagen

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.