Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om punschskatt.

1920-06-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:320, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om punschskatt.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

7

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om punschskatt.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 39.)

Till Konungen.

I en den 27 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 136, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om punschskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

1 mom. För punsch, som utminuteras eller utskänkes, ävensom

för arrak eller rom, som utminuteras, skall upptagas en särskild avgift,

benämnd punschskatt, beräknad efter 60 öre för liter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 320.

2 mom. Punschskatten upptages vid försäljningen; dock att, där

rusdrjcksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning,

punschskatten skall erläggas vid dennes inköp av punsch för rörelsen,

såsom om utskänkning då ägde rum.

2 §.

För punschskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag.

3 §.

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken insätta punschskatt för den myckenhet skattepliktig

punsch, arrak och rom, som från bolaget under nästföregående

månad försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen av

den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning av

skattepliktig punsch, arrak och rom.

4 §•

Kontrollstyrelsen, som äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar

rörande sättet för punschskattens uppbärande och redovisande,

åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna

uppgift å den under nästföregående månad influtna punschskatten.

5 §•

1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 3 § förmäles,

upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med böter

från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fängelse.

Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 3 § stadgade avgift

för den myckenhet, som icke blivit redovisad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift eller sådant bevis, varom i 3 § sägs, böte tio kronor för varje

dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin

skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången

av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken

punschskatten utgått, blivit försåld, må skatt utmätas till ett belopp,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 320.

motsvarande 60 öre för varje liter av den skattepliktiga myckenhet,

som kontrollstyrelsen pa grund av verkställd undersökning iastställer

hava försålts.

6 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning adömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna förordning, varigenom förordningen den 20 april 1906 angående

en särskild stämpelavgift för försäljning av punsch, arrak och

rom upphäves, träder i kraft den 1 januari 1921; dock att punschskatt

icke skall utgå för punsch, arrak eller rom, som efter förordningens

ikraftträdande försäljes i kärl, vilket före sistnämnda tidpunkt behörigen

stämpelbelagts.

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

till en början meddelat, att kontrollstyrelsen i underdånig skrivelse

den 31 december 1919 gjort framställning om upphävande av förordningen

den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift för försäljning

av punsch, arrak och rom. Härvid hade kontrollstyrelsen framhållit,

att vid den tidpunkt, då punschstämpelförordningen tillkommit (år

1903), möjlighet icke funnits att uttaga en direkt förbrukningsavgift å

brännvin annat än genom stämpel, enär de olika slag av detaljhandlare,

som då funnits (bolag, spirituosahandlare samt innehavare av överlåtna

utskänkningsrättigheter och av Kungl. Maj:ts befallningshavande direkt

meddelade rättigheter), ägt inköpa punsch från vem de ville. Sättet

för punschskattens uppbärande anslöte sig sålunda till förhållandena

på brännvinslagstiftningens område under en gången tid. Numera däremot

vore det möjligt att, utan användande av stämpelbeläggningsförfarandet,

beskatta punschen. I sådant hänseende hade kontrollstyrelsen

påpekat, att punsch liksom andra rusdrycker, om de vore avsedda att

tillhandahållas inom landet, enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen

passerade genom rusdrycksförsäljningsbolagen, vare sig de försåldes

utminuteringsvis eller utskänkningsvis.

Vidare hade kontrollstyrelsen på följande sätt angivit de med det

nu gällande stämpelbeläggningsförfarandet förbundna olägenheterna:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 318 320.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 320.

»Därigenom att stämpelbeläggningsförfarandet nödvändiggör användande av

slutna kärl av i förordningen angiven rymd (minsta rymd en sjättedels liter), försvåras

ett rationellt ordnande av utskänkningsrörelsen. Enär otvivelaktigt många,

som förtära punsch, icke skulle önska förtära mer än ett glas, men på grund av

bestämmelserna äro tvungna att inköpa större myckenhet (minst 1/(. liter, som motsvarar

något mer än tre femcentiliters glas), föranleder stadgandet om försäljning

i slutna kärl en ökad punschkonsumtion. Försäljningen i slutna kärl är också

förenad med den olägenheten, att medtagande av punsch från utskänkningsställena

underlättas. I fråga om utskänkning av andra slag av spritdrycker har, till förekommande

av dryckernas bortförande, det ansetts lämpligt att bestämma, att antingen

flaskorna icke få kvarlämnas på gästernas bord eller att utskänkningen äger

rum från karaffer.

Ur ovanberörda synpunkter är det önskvärt, att punschstämpelbeläggningen

avskaffas.

Stämpelbeläggningsförfarandet lämnar icke någon ovillkorlig säkerhet för att

skatten uttages å afl punsch, som försäljes. Någon egentlig kontroll beträffande

stämpelbeläggningen finnes icke, utan synes det vara förutsatt, att allmänheten

skall tillse, att punschen är stämpelbelagd. Där allmänheten icke ser upp eller är

okunnig om föreskrifterna i fråga om punschstämpel, kan en försäljare utan risk

tillhandahålla punsch, som icke är stämpelbelagd.

Stämpelbeläggningsförfarandet är slutligen obekvämt och kostsamt. Enligt

förordningen skall generalpoststyrelsen å postanstalterna tillhandahålla allmänheten

stämplar av olika valörer. Försäljaren skall därefter anbringa stämplarna å kärlen

och täcka stämplarna med på visst sätt beskaffade kapsyler. Besväret med tryckande

och tillhandahållande av stämplar och deras anbringande förorsakar kostnader, som

helt och hållet bortfölle, därest avgiften för punsch, arrak och rom upptoges vid

det tillfälle, då bolagen tillhandahölle dessa drycker utminuteringsvis eller utskänkningsvis

eller försålde dem till innehavare av utskänkningsrättigheter.

Det synes därför att starka skäl föreligga för, att det nuvarande stämpelbeläggningsförfarandet

avskaffas.»

Därefter hade kontrollstyrelsen angående behovet av ifrågavarande

skatts uttagande anfört följande:

»Innan emellertid frågan om en revision av bestämmelserna upptages till

prövning, bör först avgöras, om denna skatt längre är behövlig. Skatten har vid

normal försäljning givit något mer än 2,000,000 kronor, en summa, som i jämförelse

med vad den övriga rusdrycksbeskattningen inbringar icke kan anses vara

betydande. På grund av rusdrycksförsäljningsbolagens vidgade verksamhet såväl i

fråga om spritdrycks- som särskilt beträffande vinförsäljningen kan det med säkerhet

antagas, att rusdrycksförsäljningsmedlen komma att tillföra statsverket långt

större belopp än hittills varit fallet. Härtill kommer, att genom bestämmelserna i

förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel den del av dessa medel, som

må disponeras för statsregleringsändamål, väsentligen nedbragts därigenom, att för

åren 1917—1919 medeltalet av rusdrycksmedlen väsentligen understigit det ursprungligen

fastställda begränsningsbeloppet 41,900,000 kronor. Enligt vad som inhämtas

av det utdrag av protokollet över finansärenden för den 9 januari 1919,

som finnes fogat till propositionen nr 1 (inkomsterna sid. 22), har finansministern

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 320.

beräknat, att av rusdrycksmedlen under år 1920 icke mer än ungefär 17,000,000

kronor skola vara tillgängliga för statsregleringsänaamål. Detta belopp kommer

fullständigt att täckas enbart av rusdrycksförsäljningsmedlen, som år 1920 komma

att tillföra statsverket av bolagens nettovinster för år 1919 ett belopp av minst

27,000,000 kronor.*

Då under de närmaste åren såväl brännvinstillverkningsskatten som maltskatten

komma att inflyta betydligt rikligare än under kristiden, torde stora avsättningar

årligen komma att äga rum till rusdrycksmedelsfonden. Med hänsyn

härtill anser sig kontfollstyrelsen i första hand böra förorda, att punschstämpelförordningen

upphäves. Skulle emellertid Kungl. Maj:t anse skäl föreligga för bibehållande

av skatten å punsch, arrak och rom, torde bestämmelserna om skattens

upptagande och redovisande kunna väsentligt förenklas och det nuvarande stämpelbeläggningsförfarandet

upphävas.»

Kontrollrådet hade enhälligt tillstyrkt en framställning om ifrågavarande

stämpelavgifts avskaffande, en ledamot dock under förutsättning,

att ersättning för den inkomst, som statsverket i händelse av bifall till

framställningen skulle mista, kunde genom höjning av priset å punsch

eller på annat liknande sätt beredas statsverket.

Över kontrollstyrelsens framställning hade statskontoret och generalpoststyrelsen

avgivit infordrade yttranden. Statskontoret hade förklarat

sig instämma i kontrollstyrelsens hemställan, och generalpoststyrelsen,

som bland annat påpekat, att punschstämplarnas borttagande

komme att i viss mån medföra minskning i postverkets bestyr med

stämplars tillhandahållande, varom det dock icke syntes vara möjligt

att framlägga några exakta siffror, hade mot kontrollstyrelsens framställning

intet att erinra.

Efter att hava lämnat en redogörelse, som ovan i huvudsak återgivits,

har chefen för finansdepartementet till en början förklarat sig

anse, att de olägenheter, som vore förenade med det nuvarande systemet

för beskattning av punsch, arrak och rom, utgjorde talande skäl

för eu reform å ifrågavarande område. Emellertid kunde departementschefen

icke tillstyrka kontrollstyrelsens förslag att utan vidare borttaga

punschskatten.

Sin ställning till frågan har departementschefen utvecklat i huvudsak

sålunda: Den reform, som påkallades av det nuvarande systemets

brister, borde, på sätt kontrollstyrelsen alternativt föreslagit, gå ut på

stämpelbeläggningsförfarandets avskaffande och skattens uttagande på

annan väg. I sistnämnda avseende har departementschefen efter samråd

med kontrollstyrelsen och under dess medverkan låtit upprätta ett förslag

till förordning om punschskatt, enligt vilket punschskatten — be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 320.

räknad, liksom den nuvarande stämpelavgiften, efter 60 öre för liter — skulle

upptagas vid utminutering och utskänkning av punsch samt utminutering

av arrak och rom. Förslaget hade utformats i nära anslutning till förordningen

den 16 maj 1919 om spritdrycksaccis. Den föreslagna nya

förordningen borde träda i kraft den 1 januari 1921. För punsch, arrak

och rom, som efter denna dag försåldes i kärl, som före samma tidpunkt

behörigen stämpelbelagts, borde givetvis punschskatt ej upptagas.

Vår rusdryckslagstiftning kännetecknas, som bekant, bland annat

därav, att rätt till detaljhandel i huvudsak endast tillkommer rusdrycksförsäljningsbolagen,

vilkas vinst utöver 5 procent utdelning å aktiekapitalet

tillfaller statsverket och vilka stå under överinseende av kontrollstyrelsen,

som meddelar föreskrifter i avseende å, bland annat, inköp

av och försäljningspris för rusdrycker. Genom kontrollstyrelsen har

staten sålunda i sin hand att reglera statsverkets inkomster av rusdrycksförsäljningen.

Att en särskild stämpelbeskattning av vissa slag

av rusdrycker icke låter sig rätt väl inpassas i ett sådant system, torde

vara uppenbart. Om önskvärdheten att få ifrågavarande stämpelbeskattning

upphävd är riksdagen sålunda ense med chefen för finansdepartementet.

Vidare har riksdagen, i likhet med departementschefen,

ansett angeläget att träffa en anordning, varigenom den inkomst, som

punschstämpeln under normala tider tillfört staten, även framgent kommer

att inflyta till om möjligt oförminskat belopp. Den beskattningsform,

som med propositionen föreslås, har riksdagen emellertid icke ansett

sig kunna förorda. Den föreslagna punschskatten, om än tekniskt

att föredraga framför punschstämpeln, stämmer nämligen icke heller

väl överens med gällande, nyss i korthet karaktäriserade system för

uttagande av statens vinst av rusdrycksförsäljningen. Riksdagen har

ansett, att tullen å arrak, såsom den viktigaste beståndsdelen vid

punschtillverkningen, lämpligen kan anlitas såsom skattekälla i stället

för den av Kungl. Maj:t nu föreslagna. Därvid bör jämväl tullen

å rom, som även kan användas vid punschtillverkning, undergå

en motsvarande höjning. Genom en sådan lösning av frågan undgår

man även de omständliga anordningar för redovisning och kontroll,

vilka ingå i Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid är härmed

givetvis förenat, att inkomsten av den särskilda punschbeskattningen

icke kommer att tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden. Riksdagen, som

ansett detta förhållande vara stridande mot de grundsatser, som av

Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts i syfte att frigöra det allmänna

från intresset av rusdryckshanteringen, har emellertid tänkt sig, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 320.

någon anordning borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande

merinkomsten av tull å arrak och rom skulle kunna tillföras

nämnda fond. Riksdagen anser sig kunna förvänta, att Kungl. Maj:t

till nästkommande riksdag inkommer med förslag i sådant syfte.

Gällande tullsatser för arrak och rom innefattas i tulltaxans rubriker

183 och 184, vilka med överrubrik och anmärkningar äro av

följande lydelse:

Drycker.

183.

184.

Kvantitet

för tullberäkningen
Brännvin

och sprit, alla slag, härunder även inbegripna

arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre ..

fl liter, utan.

, . . I avseende ål

på andra karl .........................................................j alkohol- 1

1 halten. J

)1 liter av 1

50 procenta)

| alkoholbalt j

lvid+15°C.J

Tullsats

Kr. öre

1: —

1: 85

Anm. 1. Vid förtullning av brännvin och sprit i kärl, innehållande

mindre än 250 liter, enligt de här ovan för tullberäkning

bestämda grunder, skall tullavgiften förhöjas, om

varan är beredd av ris (arrak) eller av socker (rom), med

75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit av annan alkoholhalt än den

här ovan angivna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent,

på sätt därom är särskilt föreskrivet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i vilka alkoholhalten

Eå grund av förefintligheten av lösta ämnen ej kan direkt

estämmas, ävensom sprit i fast form hänföras till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehava

vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål använda

skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål införa

finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i koncentrerad

klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull av 75 öre per

kg. utan avseende å alkoholhalten, med villkor, att han

underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter angående

varans användning, som meddelas av Konungen. Annan

finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Enligt upplysning, som från sakkunnigt håll inhämtats, åtgår till

varje liter punsch i genomsnitt en tredjedels liter 59-procentig arrak.

Då,'' på sätt ovan återgivna utdrag ur tulltaxan utvisar, den _ nuvarande

tullsatsen för arrak och rom på fat de enda kärl, i vilka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 320.

import av dessa varor, enligt vad som meddelats, numera förekommer

— utgör 1 krona per liter av 50 procents alkoholhalt, så motsvarar

den nuvarande punschstämpeln en höjning av nämnda tullsats till ungefär

2 kronor 50 öre per liter 50-procentig vara. Till samma belopp bör

även tullsatsen för arrak och rom på andra kärl lämpligen höjas.

Under detta ärendes utskottsbehandling har i grundlagsenlig ordning

begärts, att generaltullstyrelsen skulle anbefallas dels avgiva förslag.

till de ändringar i tulltaxan, som påkallades av en sådan höjning

av ifrågavarande tullsatser, dels ock meddela vad som till äventyrs

kunde från generaltullstyrelsens sida vara att ur tullteknisk synpunkt

anföra i ämnet.

Med anledning härav har generaltullstyrelsen avgivit ett den 10

maj 1920 dagtecknat utlåtande, däri styrelsen, efter att hava hört packhusinspektionen

i Stockholm, anfört bland annat följande:

»För närvarande gäller beträffande arrak och rom likasom övriga

till rubrikerna 183 och 184 hänförliga drycker, dels att tullen skall, då

varorna inkomma på fat, utgå å 1 liter av 50 procent alkoholhalt vid

+ 15° C och, då de inkomma på andra kärl, å 1 liter utan avseende å

alkoholhalten, dels att de vid införsel i kärl, understigande 250 liter,

äro underkastade tilläggstull. Styrelsen förutsätter, att så må bliva förhållandet

även med nu ifrågasatta tullförhöjning. Då emellertid i den

tilläggstull, som för närvarande under nämnda förutsättning utgår för

arrak och rom, eller 75 öre per liter, punschskatten beräknas ingå med

60 öre och i förenämnda kung!, proposition föreslagna punschskatt är

upptagen efter samma grunder, återstår såsom tilläggstull för sistnämnda

drycker 15 öre per liter eller samma tilläggstull, som nu utgår för

övriga till förenämnda rubriker hänförliga varor.»

Under sådan förutsättning har styrelsen, med hänsyn till nu ifrågasatta

tullförhöjning för arrak och rom, avgivit förslag till ändring i

tulltaxan beträffande brännvin och sprit, dels rörande själva rubrikerna

183 och 184, dels rörande till desamma hörande anmärkning 1.

Slutligen har generaltullstyrelsen meddelat, att styrelsen icke haft

ur tullteknisk synpunkt något att i ämnet anföra.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de sålunda

av generaltullstyrelsen avfattade ändringarna i tulltaxan, vilka riksdagen

upptager i sitt beslut.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat godkänna

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, nr 136, med förslag till

förordning om punschskatt, beslutat, att rubrikerna 183 och 184 i tull
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 320.

taxan samt till desamma hörande anmärkning 1 skola från och med

den 1 januari 1921 erhålla följande ändrade lydelse:

183.

184.

Kvantitet

för tullberäkningen
-

Tullsats

Kr. öre

Brännvin och sprit, alla slag, härunder även inbegripna

arrak, rom och konjak:

arrak och rom

a. på fat, större eller mindre .......................

b. på andra kärl ....................

andra slag:

a. på fat, större eller mindre.

b. på andra kärl ......................

(1 liter av 1

50procentsI q.

alkoholhalt j

vid -f 15° C. J

fl liter, utan!

javseende ål

alkohol- j

halten. J

1

2: 50

i 1 liter avi

150 procents 1

■ | alkoholhalt I

[vid-)-15° C. J

!1 liter, utan!

avseende ål

alkohol- [

halten. J

1: —

1: 85

Anm. 1. Vid förtullning av brännvin och sprit i kärl, innehållande

mindre än 250 liter, enligt de här ovan för tullberäkning bestämda

grunder skall tullavgiften förhöjas med 15 öre perliter.

Stockholm den 17 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.