Sök i Ratio Lex

Skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till lantmäteriäsendet m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner.

1920-06-17 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:321, Skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till lantmäteriäsendet m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 321.

1

Nr 321.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1920.

Riksdagens skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående vissa anslag till lantmäteriäsendet m. m. jämte

tre i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 67 och memorial nr 88.)

Till Konungen.

I punkten 86 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

angående vissa under rubriken »lantmäteriväsendet» i riksstaten

ingående anslag, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål beräkna anslag dels å ordinarie stat till belopp

av 1,618,500 kronor och dels å extra stat till belopp av 95,000 kronor.

Vidare bar Eders Kungl. Maj it under samma huvudtitel föreslagit

riksdagen dels i punkten 115 att beräkna höjning i förslagsanslaget till

ålderstillägg till 250,000 kronor och dels i punkten 129 att i förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar beräkna böjning till 1,000,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. (Nr 321.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 321.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 235,

har därefter Eders Kungl. Magt, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, jämte det Eders

Kungl. Maj:t förklarat sig hava för avsikt att, därest riksdagen bifölle

nedan framställda förslag, utfärda förordning angående sättet för utförande

av vissa mätningsarbeten m. m. (mätningsförordning) samt förordning angående

den gottgörelse, lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa)

i huvudsaklig överensstämmelse med de vid statsrådsprotokollet

såsom bilagor 1 och 3 fogade förslag, att träda i tillämpning den

1 januari 1921, föreslagit riksdagen att:

1:0

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för den lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande

av lantmäteriförrättningar, att tillämpas från och med, år 1921;

dels förklara, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare

uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,

som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande

stat, dock med de av departementschefen tillstyrkta tillägg;

dels medgiva, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg

enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan

nämnda stat trätt i tillämpning;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett

anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med

utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:

avlöningar, bestämt anslag..................................................... kronor 749,500

ersättning för publik renovation, förslagsanslag............. »_20,000

Summa kronor 769,500;

2:o

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från och

med år 1921, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder

ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 321.

att förstelantmätare, som icke föi'' viss av Kungl. Maj:t bestämd

dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten samt

underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda

bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande

uppställning:

avlöningar, bestämt anslag ..................................................... kronor 305,200

renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag .............................................. » 4,000

Summa kronor 309,200;

3:o

vid bifall till de i punkterna l:o och 2:o framställda förslagen om

uppförande i riksstaten av särskilda ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal,

som sj^sselsättes med lantmäteriförrättningar, och dels till

lantmäterikontoren i länen ur riksstaten utesluta det nuvarande ordinarie

anslaget å 463,400 kronor till lantmäteristaten i orterna;

4:o

å extra stat för år 1921 under nionde huvudtiteln anvisa till extra

arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag av

59,000 kronor;

5:o

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidragtill

jord avsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade

grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

Oro

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag

till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,

ett förslagsanslag av 150,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 321.

7:o

besluta, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och

avvittringar skall från och med år 1921 benämnas allenast »avvittringar»,

ävensom minska detta anslag från 100,000 kronor med 10,000 kronor

till 90,000 kronor;

8:o

upptaga det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp

efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttningsocb

väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar»,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen

för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt öka detta anslag

från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;

9:o

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år

1921, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter den 1 januari 1921 tillträder ordinarie

befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda styrelse,

vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäler, att han

vill övergå till den nya avlöningsstaten och underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de honom enligt

dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,

i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom;

dels ock höja ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000

kronor med 81,800 kronor till 154,800 kronor;

10:o

höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ålderstillägg

från 140,000 kronor med 110,000 kronor till 250,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 321.

ö

ll:o

höja samma huvudtitels ordinarie förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar från 710,000 kronor med 290,000 kronor till

1,000,000 kronor.

I sammanhang med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

tre inom riksdagen väckta motioner, nämligen

1) ur 265 i första kammaren, likalydande med nr 389 i andra

kammaren, vari hemställts,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

dels att tillsynen å städernas och de stadsliknande samhällenas mätningsväsen

måtte ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med stadsplanelagskommitténs

förslag, upptaget i motionen bifogat kungörelseförslag;

dels att den mätningsförordning, vartill förslag åtföljer propositionen,

måtte utfärdas att lända till efterrättelse endast vid förrättning,

som av lantmätare verkställes enligt skiftesstadgan eller andra angående

delning av jord å landsbygden gällande författningar, ävensom vid förrättning,

som företages på grund av 6 kap. i lagen om fastighetsbildning

i stad;

dels ock att utredning måtte genom personer, som äga särskild

sakkunskap i fråga om städernas stadsplaneväsen, mätningsteknik och

allmänna förvaltning, anordnas för åstadkommande av en efter städernas

behov lämpad mätningsstadga;

2) nr 390 i andra kammaren, vari, bland annat, hemställts, att

riksdagen måtte för sin del besluta att staten skall gälda kostnaderna

för gode mäns biträde vid lantmäteriförrättningar i enlighet med det förslag,

som 1917 års lantmäterikommission avgivit i ämnet, samt i anledning

härav höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till reseoch

traktamentspenningar med 200,000 kronor.

Frågan om lantmäteriväsendets omorganisation och vissa i samband

därmed stående frågor var redan förlidet år föremål för behandlinginom

riksdagen i anledning av ett av Kungl. Maj:t da i ämnet framställt

förslag (proposition nr 355). Efter gemensam votering blev

emellertid propositionen av riksdagen avslagen och anslagen till lantmäteriväsendet

uppförda med samma belopp som i 1919 års riksstat.

Anledningen till denna frågans utgång torde av såväl jordbruksutskottets

avstyrkande utlåtande i ämnet som av den inom kamrarna vid ärendets

behandling förda diskussionen att döma berott dels därpå, att Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 321.

Maj:t ej samtidigt framlagt definitivt förslag'' till mätningsförordning och

lantmäteritaxa, vilka båda författningars innebörd ansågs vara av avgörande

betydelse för ett rätt bedömande av organisations- och löneregleringsförslaget,

dels ock på den omständigheten, att från städers

och stadsliknande samhällens sida invändningar rests mot den omfattning,

vari det i propositionen åberopade förslaget till mätningsförordning

avsett att reglera mätningsväsendet inom sådana samhällen.

Det i först angivna avseende uttalade önskemålet har Kungl. Magt

i nu föreliggande proposition tillmötesgått genom att vid densamma

foga förslag till mätningsförordning och lantmäteritaxa, i enlighet med

vilka förslag Kungl. Maj:t förklarat sig hava för avsikt att, därest

riksdagen bifölle övriga förslag beträffande lantmäteriväsendet, utfärda

respektive författningar. Föreskrifter angående tillsynsmyndigheten har

departementschefen i likhet med såväl stadsplanelagskommittén som lantmäterikommissionen

ansett böra meddelas i särskild författning. T fråga

om den föreslagna mätningsförordningens omfattning m. m. hava vissa

modifikationer gjorts med hänsyn till städernas krav.

_ Då riksdagen nu övergår till en närmare granskning av Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, vilka kunna i stort sett sammanfattas i dels frågor

om lantmäteriväsendets omorganisation beträffande såväl centralförvaltningen

(lantmäteristyrelsen) som lantmäteripersonalen uti orterna, dels

ock frågor om statsbidrag till vissa lantmäteriförrättningar eller kostnaden

för vissa med sådana förrättningar förenade utgifter (utflyttningskostnader

och väganläggningskostnader), följer riksdagen i huvudsak den uppställning,

som i propositionen angivits.

l:o

Mätningsförordningen.

Vad först angår frågan i vad mån det i Kungl. Maj:ts förevarande

proposition framställda förslaget kan sägas ingripa i städernas

mätningsväsen framträda tre särskilda moment, nämligen frågan om

förordningens omfattning, sättet för meddelande av verkställighetsföreskrifter

samt tillsynsbefogenheten.

Att förrättningar enligt 6 kap. fastighetsbildningslagen (laga skifte)

falla under mätningsförordningens tillämplighetsområde likasom att tillsynsbefogenheten

i detta fall ankommer på lantmäteristyrelsen, därom

råder full enighet.

Däremot hava skilda meningar fortfarande i sådant avseende gjort

sig gällande i fråga om tomtmätning och avstyckning samt i 1 § andra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 321.

stycket av mätningsförordningen omförmäld a förrättningar såsom triangelmätningar

och andra stommätningar. Under det att stadsplanelagskommittén,

vars mening omfattats i de båda likalydande motionerna nr 265 i

första kammaren och 389 i andra kammaren, icke velat inrymma sistnämnda

förrättningar i mätningsförordningen, har lantmäterikommissionen,

med vilken departementschefen förenat sig, gjort gällande, att såväl tomtmätnings-

som avstyckningsinstitutet såsom varande att anse såsom legala

jorddelnings förrättningar tillhöra ] antmäteristyrel sens tillsynsområde och

följaktligen borde — med såsom i propositionen angivits tillsynsmyndigheten

såsom utgångspunkt för mätningsförordningens omfattning — falla under

förordningens tillämplighetsområde. Såsom särskilt skäl för inrymmande

under förordningen av de i andra stycket av § 1 angivna icke legala

mätningar, vilka vore av grundläggande art för stads mätningsväsende,

såsom triangelmätningar och stommätningar, har anförts deras betydelse

för alla efterföljande mätningar inom samhället ävensom statens intresse

av att dylika förrättningar verkställdes efter enhetliga bestämmeler, så

att de liksom andra dylika mätningar kunde ingå såsom ett led i ett

gemensamt kartverk över landet i dess helhet.

För egen del vill riksdagen i nu ifrågavarande avseende uttala

följande.

På grund av det nära sambandet mellan å ena sidan stadsmätningar

av olika slag och å den andra sidan stadsplaneväsendet bör det

enligt riksdagens åsikt tillkomma byggnadsstyrelsen och ej lantmäteristyrelsen

att utöva uppsikt över städernas mätningsväsende.

Till följd härav anser riksdagen, att den å lantmäteristyrelsens

stat i propositionen föreslagna s. k. stadsbyrån bör ur staten utgå, vartill

riksdagen återkommer under rubriken »Lantmäteristyrelsen», ävensom

att den i propositionen föreslagna mätningsförordningen endast

bör avse förrättning, som av lantmätare verkställes enligt skiftesstadgan

eller andra angående delning av jord å landsbygden gällande författningar

ävensom vid förrättning, som företages på grund av 6 kap. i

lagen om fastighetsbildning i stad.

I stället synes en utredning enligt riksdagens mening böra vidtagas

— vilken utredning torde böra uppdragas åt personer, som äga

särskild sakkunskap i fråga om städernas stadsplaneväsen, mätningsteknik

och allmänna förvaltning — för åstadkommande av en efter

städernas behov lämpad mätningsstadga.

Härvid förutsättes att för nödig tillsyn över mätningsväsendet i

städerna kommer att inrättas något särskilt tillsynsorgan inom byggnadsstyrelsen,

varom givetvis Kung!. Maj:t i så fall skall komma att fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 321.

ställa förslag i samband med det vidare ordnandet av mätningsväsendet

i rikets städer och stadsliknaude samhällen.

I anslutning till det anförda får riksdagen i anledning av Eders

Kung! Maj:ts förevarande proposition och med bifall till motionerna nr

265 i första kammaren och 389 i andra kammaren hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla,

dels att tillsynen å städernas och de stadsliknande samhällenas

mätningsväsende måtte ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

stadsplanelagskommitténs förslag, upptaget i det kungörelseförslag, som

linnes bifogat denna skrivelse (Bil. A);

dels att den mätnings förordning, vartill förslag åtföljer propositionen,

måtte utfärdas att lända till efterrättelse endast vid förrättning-,

som av lantmätare verkställes enligt skiftesstadgan eller andra angående

delning av jord å landsbygden gällande författningar, ävensom vid förrättning

som företages på grund av 6 kap. i lagen om fastighetsbildning

i stad;

dels ock att utredning måtte genom personer, som äga särskild

sakkunskap i fråga om städernas stadsplaneväsen, mätningsteknik och

allmänna förvaltning, anordnas för åstadkommande av en efter städernas

behov lämpad mätningsstadga.

2:o

Bese- och traktainentsförorduing samt lantmäteritaxa.

Huvudreglerna i det nu framställda förslaget till lantmäteritaxa kunna

sammanfattas sålunda, att utöver löneförmåner samt resekostnads- och traktamentsersättning,

som gäldas av statsmedel, lantmätare äger att för förrättning

eller åtgärd, som han på grund av gällande instruktion eller annan författning

är skyldig att utföra, bekomma gottgörelse av sakägare. Denna

gottgörelse utgår antingen enligt taxa eller enligt överenskommelse,

dock att densamma i vissa fall bestämmes av lantmäteristyrelsen. Gottgörelse

enligt taxa är dels arvode för verkställt arbete och dels lösen

för karta och handlingar. Arvode utgår antingen som detaljarvode, beräknat

efter figurtal, längd-, ytmått eller dylikt, eller ock som dagarvode

efter dagberäkning.

Beträffande detaljarvodet innehåller förslaget utförliga bestämmelser.

Användandet av dagarvode är i vissa avseenden utvidgat i jämförelse

med lör närvarande. Dagarvodet är föreslaget till 12 kronor.

Den föreslagna höjningen av lantmäteritaxan beror på sätt i ärendet

framhållits till stor del av de arbeten, som tillkomma på grund av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 321.

den nya mätningsförordningens föreskrifter. Utom andra nya bestämmelser

däri, avsedda att giva mera stadga och noggrannhet i mätningsförfarandet

ävensom möjliggöra bestämd kontroll däröver, hava bestämmelserna

om finmätning beräknats medföra ökat och mera kvalificerat

arbete för den med praktiskt lantmäteriarbete sysselsatta lantmäteripersonalen.

Ersättning för finmätning har också i berörda taxeförslag

beräknats utgå med högre belopp än för vanlig mätning.

Lantmäterikommissionens i fjolårets proposition åberopade förslag

till lantmäteritaxa beräknades medföra en ökning av gottgörelsen till

lantmätare med 40 procent, varav 18.6 procent belöpte på arbeten, som

tillkommo på grund av mätningsförordningens bestämmelser, och 21.4

procent utgjorde verklig förbättring av den lantmätarna tillkommande ersättning.

Lantmätarnas inkomst i form av gottgörelse för utfört arbete

skulle sålunda enligt detsamma komma att ökas med i runt tal 20

procent eller samma procenttal, varmed dagarvodet höjts.

Av de i det nu omarbetade förslaget vidtagna ändringarna äro de

flesta endast av redaktionell art. I ett par avseenden anser riksdagen

ändringarna böra här närmare omförmälas.

Sålunda har en enhetlig tariff införts att tillämpas beträffande all

kartkopiering, varjämte bestämmelse intagits om med 25 procent förhöjd

lösen för handritad kopia, därest av vissa angivna skäl verkligt hinder

möter för fotomekanish kopiering.

Beträffande de i taxan upptagna avgiftsbeloppen av olika slag äro

dessa desamma som i fjolårets förslag med undantag för 49, 51, 52, 53

och 54 §§. Ändringarna i dessa paragrafer bero av det behov, som

yppat sig, att i någon mån bereda lantmätarna större ersättning för de

i dessa paragrafer omförmälda arbeten, dels på grund av de starkt

ökade prisen å kartpapper och annat material och dels för att de måtte

kunna utan egen förlust lämna de hos dem anställda biträdena, vilka

utföra berörda arbeten, en av dyrtiden nödvändiggjord ökning i betalningen.

Avgifterna i 49 § 1 mom. a), 50 § 1 mom. och 53 § hava.

sålunda höjts med 75 procent samt i 52 och 54 §§ med 50 procent.

I 49 § 1 mom. b) hava avgifterna höjts med 75 procent i förhållande

till de av lantmäteristyrelsen den 28 januari 1919 föreslagna, gent

emot den nuvarande taxan med 13 procent nedsatta tarifferna. I förhållande

till den nuvarande taxan innebära alltså avgifterna i 49 § 1

mom. b) en höjning med ungefär 52 procent. Departementschefen har

framhållit, att dessa förhöjningar icke innebära ökad nettoinkomst för

lantmätarna utan avse att i viss mån motväga sådana av deras tjänstutövning

för dem uppkommande direkta förluster, vilka förorsakats av

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 11 samt. Nr 321. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 321.

de under senaste tiden höjda materialpriserna och av ökade biträdesavlöningar.

Någon ändring i förut gjord beräkning av distriktslantmätarnas

nettoinkomster enligt taxa har departementschefen därför icke ansett

dessa jämkningar böra medföra.

I 69 § har i enlighet med lantmäterikommissionens påpekande

införts, att taxan icke gäller syn enligt dikningslagen, och har i samband

därmed 59 § jämkats.

Vad sålunda ifrågasatts ger ej riksdagen anledning till någon

invändning.

Ej heller i övrigt har riksdagen funnit skäl till erinran mot det

vid förevarande proposition fogade förslag till lantmäteritaxa.

Rörande rese- och traktamentsförordningen har departementschefen

biträtt och åberopat vad hans företrädare i fjolårets proposition anfört

utan annan ändring än att på sätt andra kammarens beslut då innebar

resekostnadsersättning- till tekniskt biträde och elev icke torde böra utgå

av statsmedel. Förslaget innebär sålunda att staten, som för närvarande

endast bestrider utgifterna för dagtraktamenten till den med praktisk

lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmäteripersonalen under tjänsteresor

och förrättningar, jämväl ikläder sig resekostnaderna för på eget ansvar

arbetande lantmätare och dennes tjänstemedhjälpare ävensom att dagtraktamente

tillerkännes jämväl hos lantmätare efter lantmäteristyrelsens

tillstånd anställd elev. Häremot har riksdagen intet att erinra.

I sammanhang härmed vill riksdagen understryka vad i fjolårets

proposition jämväl framhölls, nämligen att åskilliga begränsningar i rätten

till reseersättning böra stadgas liksom skett exempelvis beträffande liknande

ersättningar till skogsstatens personal. I likhet med kostnaderna

för dag-traktamenten till lantmätare torde kostnaderna för lantmätarnas

resor böra bestridas från nionde huvudtitelns ordinarie anslag till reseoch

traktamentspenningar. Den ifrågasatta anordningen har beräknats

för statsverket medföra en ytterligare kostnad av 125,000 kronor, med

vilken summa berörda anslag sålunda bör höjas. Härtill återkommer

riksdagen i det följande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

icke har något att erinra mot det vid förevarande proposition

fogade förslaget till förordning angående den gottgörelse lantmätare äger

uppbära av sakägare (lantmäteritaxa).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 321.

11

3:o.

LantmäteripersOnal, som sysselsattes med utförande av lantmäteri
förrättningar.

Statsmedel utgå för närvarande till avlöning åt 300 med praktiskt

lantmäteri sysselsatta personer, därav 110 distriktslantmätare, 40 extra

lantmätare och 150 auskultant^-. Av de sistnämnda åtnjuta 30 arvoden

dels från medel å den ordinarie staten och dels från anslag å extra

stat, under det att övriga 120 auskultanters arvoden i sin helhet gäldas

av anslag å extra stat.

Det nu av Kungl. Magt framlagda förslaget, vilket för övrigt i

allo överensstämmer med fjolårets förslag, innebär uppförande av de 40

extra lantmätarna och 50 av auskultanterna såsom distriktslantmätare,

varigenom dessa senares antal skulle ökas till 200. Övriga 100 auskultanter

skulle förbliva extra tjänstemän under benämning extra lantmätare

och i avlöningsavseende indelas i tre särskilda grupper.

För distriktslantmätare, stationerad i Stockholm, har av Kungl.

Maj:t föreslagits 3,000 kronor i lön och 400 kronor i ortstillägg. För

annan distriktslantmätare har föreslagits allenast en lön av 3,000 kronor.

Distriktslantmätare skulle dessutom åtnjuta tre ålderstillägg å 500 kronor,

efter respektive 5, 10 och 15 år. Med en beräknad nettoinkomst av

taxa efter utfärdande av den nya lantmäteritaxan per år av 3,200 kronor

skulle totalinkomsten uppgå till 6,200 kronor för distriktslantmätare,

som icke åtnjöte särskilt ortstillägg, och slutinkomsten med inräknande

av de tre ålderstilläggen belöpa sig till 7,700 kronor. Av extra lantmätarna

skulle 30 erhålla ett arvode av 2,000 kronor, 35 ett arvode

av 1,500 kronor och 35 ett arvode av 1,000 kronor.

Riksdagen biträder detta Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till stat för den

lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar är av

följande lydelse:

”......

Lön Arvode

Orts-

tillägg

Summa

kronor

Titel

Antal

Kronor

Summa

! kronor

3,000

400

3,400

Distriktslantmätare, stationerad i

Stockholm .................................

O

17,000

3,000

— !

3,000

Annan distriktslantmätare...............

195

585,000

* 602,000

— ^ 2,000

—

—

) 1

30

(10,000

j

1,500

— 1,000

52,500

_

_

35

35,000

147,500

—

—

Ersättning för publik renovation,

förslagsanslag...........................

20,000 1

Summa

—

—

709,500

Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10

och 15 ;\r.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 321.

Beträffande avlöningsvillkoren har departementschefen lika med

lantmäterikommissionen tunnit ett tillägg påkallat därom, att ortstillägg

skall följa samma bestämmelser som lönen. Därjämte har ansetts böra

stadgas, att föreskriften, att med distriktslantmätartjänst icke må förenas

tjänst å kommuns stat, icke må utgöra hinder för distriktslantmätare att

med vederbörligt tillstånd innehava befattning som mätningsman i stad

eller i samhälle på landet, där den för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas. Då andra ändringar i avlöningsvillkoren icke

synts erforderliga, har någon särskild förklaring om övergång å ny

lönestat icke ansetts behöva avgivas av den nuvarande personalen.

Mot vad anförts beträffande avlöningsvillkoren har riksdagen intet

att erinra.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 1 av förevarande

proposition gjorda framställning,

dels godkänt ovan intagna förslag till stat för den lantmäteripersonal,

som sysselsättes med utförande av lantmäteriförrättningar, att

tillämpas från och med år 1921;

dels förklarat, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare

uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,

som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande

stat, dock med ovan angivna tillägg;

dels medgivit, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg

enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan nämnda

stat trätt i tillämpning;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfort ett

anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med

utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:

avlöningar, bestämt anslag ................................................... kronor 749,500

ersättning för publik renovation, förslagsanslag .............. » 20,000.

Summa kronor 769,500.

4:o.

Lantmäterikontoren i länen.

Mot att i ordinarie anslaget till lantmäterikontoren i länen liksom

förlidet år beräknas ett belopp av 4,000 kronor för renovation av kartor

för dessa lantmäterikontor har riksdagen intet att erinra.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t liksom i fjolårets proposition beträf
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 321.

fande de examinerade biträdena att, med uteslutande av de för närvarande

i staten upptagna sex amanuensbefattningarna, såsom ordinarie

tjänster upptagas 16 befattningar under benämning assistenter och med

avlöning enligt första normalgraden med ortstillägg till vissa av dessa

befattningar. Dessutom beräknas ett belopp av 16,000 kronor för anställande

av extra assistenter, 37,000 kronor till extra biträden å lantmäterikontoren

samt 6,000 kronor till vaktmästarbiträden. Detta gör

sammanlagt 59,000 kronor, vilket belopp föreslås att uppföras å extra

stat under benämningen »extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag». Slutligen ingår i förslaget inrättande av 30 ordinarie

kvinnliga biträden, därav 25 i andra och 5 i första biträdesgraden.

Dessa förslag biträdas av riksdagen.

Förstelantmätarna åtnjuta för närvarande en avlöning av 6,000

kronor, varav 4,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar,

vartill kommer för förste lantmätaren i Stockholm 400 kronor

och för vissa andra förstelantmätare 200 kronor i ortstillägg. Ifrågavarande

befattningshavare åtnjuta dessutom rätt till ett ålderstillägg å

500 kronor. Det föreliggande förslaget går nu liksom förlidet års förslag

ut på förstelantmätarnas uppförande under förändrad benämning av

överlantmätare till befattningshavare i tredje normalgraden med löneförmåner

av 7,500 kronor, varav 5,000 kronor i lön och 2,500 kronor

i tjänstgöringspenningar utom vad angår överlantmätaren i Kopparbergs

län, beträffande vilken tjänstgöringspenningarna föreslagits till 2,900

kronor. Härtill kommer beträffande överlantmätaren i Stockholms län

600 kronor i ortstillägg och för vissa andra överlantmätare 300 kronor

i sådant tillägg. Med överlantmätarbefattning skulle dessutom vara

förenad rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år. Vad sålunda

föreslagits biträdes av riksdagen. Ej heller föranleder vad departementschefen

i ärendet i övrigt anfört någon erinran från riksdagens sida.

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till stat är av följande

utseende:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Biksdagens skrivelse Nr 321.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

kronor

Titel

Antal

Kronor

Summa

kronor

5,000

2,500

600

8,100

Överlantmätaren i Stockholms län

1

8,100

i 5,000

2,500

300

7,800

Överlantmätarna i Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län ..............................

4

31,200

5,000

2,900

-

7,900

Överlantmätaren i Kopparbergs län

1

7,900

5,000

2,500

—

7,500

Annan överlantmätare ..................

18

135,000

182,200

2,200

1,500

300

4,000

Assistenten i Stockholms län.........

1

4,000

2,200

1,500

150

3,850

Assistenterna i Västernorrlands, Jämt- lands, Västerbottens och Norrbot- tens län .................................

4

15,400

2,200

1,500

—

3,700

Annan assistent...........................

11

40,700

60,100

1,300

500

200

2,000

Kvinnligt biträde i Stockholms län

1

2,000

1,300

500

100

1,900

Kvinnliga biträden i Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län ..............................

4

7,600

| 1,300

500

—

1,800

Annat kvinnligt biträde ...............

20

36,000

: 1,100

300

200

1,600

Kvinnligt biträde i Stockholms län

1

1,600

1,100

300

100

1,500

Kvinnligt biträde i Västernorrlands

län ..........................................

1

1,500

1,100

300

—

1,400

Annat kvinnligt biträde ...............

4,200

52,900

—

—

—

—

Vikariatsersätlning för uppehållande

av överlantmätarbefattning .........

O

O

O

Renovation av kartor för lantmäteri- kontoren i länen, reservations an- slag .......................................

4,000

j

Summa kronor

—

—

309.200

Anm. 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å GOO kronor efter 5 år.

Anm. 2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.

Anm. 3. Kvinnligt biträde åtnjuter tre ålderstillägg å 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15

år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

Beträffande avlöningsvillkoren för ordinarie befattningshavare har

i huvudsaklig överensstämmelse med vad lantmäterikommissionen föreslagit

framlagts följande förslag:

1 fråga, om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. m.:

att innehavare av ordinarie befattning å staten för lantmäterikontoren i länen

skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 321.

en möjligen inträdande förändrad organisation av lantmäteristaten eller särskilda

delar därav eller, eljest i allmänhet kan varda stadgad, eller därest viss personal

tillhörande göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att ordinarie befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

med liknande arbetsuppgifter, i sådant hänseende även till annan ort, dock

i sistnämnda fall mot ersättning för flyttningskostnad;

att med ordinarie befattning å lantmäterikontor icke må förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning å lantmäterikontor ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, såframt ej, vad angår överlantmätare Kungl. Maj:t och,

vad angår innehavare av annan befattning, lantmäteristyrelsen uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å lantmäterikontoret, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning å lantmäterikontor icke äger utföra

lantmäteriförrättningar åt enskilda;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen jämte ortstillägget, där sådant utgår, men att den, som eljest, undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära

något därav:

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av.semester eller

när förordnande av vikarie under tjänsteresa anses böra äga rum, manlig befattningshavare

av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 321.

å lantmäterikontor, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest överlantmätare till följd av tjänsteresa eller under

erhållen ledighet för handläggning av särskilda ärenden under allenast några få,

högst sex dagar är hindrad att i övrigt sköta sin befattning, assistent skall vara

pliktig att utan särskild ersättning fullgöra de till överlantmätarbefattningen hörande

göromålen;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget, där sådant förekommer, utgå till månadens

slut;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

i fråga om ålder still äg g:

att tidpunkten för i lönestaten medgiven förhöjning av avlöningen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad bestämmes att inträda,

första förhöjningen efter fem år, under villkor att innehavaren under mer

än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning.

med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att därvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år, på

samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år ävenledes

på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda förhöjningar angår, att

den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter

det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;

att befattningshavare må för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräknas den

tid, han inom samma lönegrad innehaft annan ordinarie statstjänst, och överlantmätare

tillika tjänstetid såsom förstelantmätare;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt å

lantmäterikontor och antages till ordinarie biträde från nämnda tidpunkt, må för

åtnjutande av löneförhöjning räknas till godo den tid, biträdet därförinnan haft

stadigvarande sysselsättning av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet å lantmäterikontor;
att

likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,

redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från

tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 321.

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas av överlantmätare under en och en halv månad samt av

assistenter och kvinnliga biträden under en månad;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av

befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträifande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare de föreskrifter

i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 2 och 4 i

förevarande proposition gjorda framställningar

A) dels godkänt ovan intagna förslag till stat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas från och med år 1921, ävensom ovan intagna

villkor och bestämmelser för åtnjutande av å samma stat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningar;

dels förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder

ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att förstelantmätare, som icke före viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd

dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten

samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda

bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört ett anslag

av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande

uppställning:

avlöningar, bestämt anslag ..................................................... 305,200 kronor

renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag ................................................................. 4,000 y>

Summa 309,200 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 321. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 321.

B) å extra stat för år 1921 under nionde huvudtiteln anvisat till

extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag av

59,000 kronor.

5:o.

Uteslutande av nuvarande anslaget till lantinäteristaten i orterna.

I anslutning till Eders Ivungl. Maj:ts under punkt 3 i förevarande

proposition därom framställda förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen

såsom en följd av besluten om uppförande i riksstaten av särskilda

ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal, som sysselsattes

med lantmäteriförrättningar, och dels till lantmäterikontoren i länen, ur

riksstaten uteslutit det nuvarande ordinarie anslaget å 463,400 kronor

till lantmäteristaten i orterna.

6:o.

*

Statsbidrag.

Först har såsom bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar

föreslagits ett förslagsanslag av 50,000 kronor, i samband varmed det

nuvarande anslaget till vissa av lantmätare företagna tjänsteresor skulle

uteslutas ur riksstaten.

Detta förslag biträdes av riksdagen.

I avseende å grunderna för bidrags utgående från anslaget föreligger

den olikheten mot fjolårets förslag, att det däri intagna stadgandet,

att av sakägare förvärvad ägolott ej finge överstiga viss angiven

areal, icke ansetts böra tillämpas rörande vissa i statsrådsprotokollet

angivna förrättningar i Kopparbergs län, liksom ej heller villkoret att

sakägare skulle med intyg styrka, att honom åliggande kostnader måste

anses för honom betungande i förhållande till hans ekonomiska ställning.

Viss tveksamhet torde visserligen kunna råda beträffande lämpligheten

av att för ifrågavarande läns vidkommande biträda ett frångående av

de enligt riksdagens mening riktiga principer, som innefattas i ovanberörda

villkor. Med hänsyn emellertid till, att, enligt departementschefens

uttalande, ett sådant förfarande torde vara av viss betydelse

för åstadkommande av mera ordnade fastighetsförhållanden i sagda län

och torde kunna bidraga till genomförande av de med statsmakternas

beslut om upprättande av förslag till skifteslagsindelning åsyftade åtgärderna,

vill riksdagen icke motsätta sig förslaget ifråga.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t nu liksom nästlidet år uppförande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 321.

av ett ordinarie anslag å 150,000 kronor såsom bidrag till skiften och

hemmansklyvningar. Häremot bar riksdagen intet att erinra liksom ej

heller mot de för anslagets utgående föreslagna villkoren.

I samband med uppförandet av sistnämnda nya anslag i riksstaten

har det nuvarande anslaget till skiften och avvittringar ansetts böra

gälla endast avvittringar samt nedsättas från 100,000 kronor till 90,000

kronor. De nu från detta anslag utgående understöden till laga skiften,

i Jukkasjärvi och Karesuando socknar ävensom till vissa andra skiften,

enligt särskilda beslut av riksdagen, torde nämligen enligt departementschefens

uppfattning böra framdeles utgå från det nya anslaget och

enligt de för bidrag ur detsamma gällande regler, i den mån dessa äro

för delägarna fördelaktigare än de nu för dylika bidrag meddelade

särskilda bestämmelserna.

Vad som föreslagits i fråga om bidrag till utflyttningar och väganläggningar

i samband med vissa lantmäteriförrättningar finner jämväl

riksdagen välbetänkt och har riksdagen intet att erinra mot storleken av

det härför beräknade anslaget.

Lantmäterikommissionen har i sitt år 1916 avgivna betänkande

upptagit frågan om överflyttande å staten av kostnaderna för ersättning

till gode män vid lantmäteriförrättningar. Härvid har kommissionen

särskilt framhållit, att om det i det särskilda fallet vore fråga om en

större förrättning saken givetvis för den enskilde ej hade någon större

betydelse. Sedan emellertid numera det långt övervägande antalet förrättningar

vore av jämförelsevis obetydlig omfattning, verkade ersättningen

till gode männen ofta betungande. Då vidare de förrättningar,

vid vilka biträde av gode män i största utsträckning förekomme, vore

laga skiften och hemmansklyvning, vilka vore av särskild betydelse för

främjande av jordbruket och odlingsarbetet, torde enligt kommissionens

mening goda skäl tala för att statsverket för framtiden övertoge ersättningen

åt gode män. Kommissionen har ock föreslagit att för ändamålet

ordinarie anslaget till rese- och traktamentspenningar under nionde

huvudtiteln måtte höjas med 200,000 kronor.

I motionen nr 390 i andra kammaren har upptagits detta lantmäterikommissionens

förslag och hemställts, att riksdagen måtte besluta

i överensstämmelse härmed.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid fjolårets proposition

uttalade dåvarande departementschefen, att, då genom bifall till vad

Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om höjd avlöning till lantmäteripersonalen,

resekostnadsersättning åt densamma och särskilda statsbidrag i olika

avseenden m. fl. åtgärder, staten skulle åtaga sig en väsentligt ökad del

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 321.

av lantmäterikostnaderna, han. -icke ansåg sig böra biträda förslaget, att

staten därutöver även skulle övertaga kostnaderna för gode män. Dessa

kostnader förekomme för övrigt huvudsakligen vid förrättningar, där

föremålet vore av jämförelsevis större värde. Vad lantmäterikommissionen

anfört om, att i enstaka fall gode män måste anlitas ifrån avlägset

belägna orter, torde enligt departementschefens uppfattning icke böra

tillmätas någon större betydelse på frågans avgörande. Den sålunda

intagna ståndpunkten har nuvarande departementschefen funnit böra

vidhållas.

För egen del håller riksdagen före, att skäl tala för, att staten

i någon vidare mån, än som nu av Kungl. Maj:t föreslagits och av

riksdagen biträtts, bidrager till nedbringande av särskilt de mindre bemedlade

sakägarnas kostnader för lantmäteriförrättningar. Däremot är

riksdagen icke övertygad, att detta mål vinnes genom lämnande av statsbidrag

till täckande av ersättningen till gode män vid sådana förrättningar

på sätt i sistberörda motion föreslagits utan någon begränsning

med hänsyn till fastighetsägarens verkliga behov. Tvärtom har det

synts riksdagen, som skulle ett realiserande av detta förslag kunna föranleda,

att staten i vissa fall nödgades utbetala bidrag, där sådant med

hänsyn till sakägarens ekonomiska ställning icke gärna kunde anses av

behovet påkallat.

Vid angivna förhållande håller riksdagen före, att det spörsmålet

fortast möjligt bör utredas, huruvida mindre bemedlade eller obemedlade

sakägare lämpligen kunna beredas några ytterligare lättnader i de av

lantmäteriförrättningar förorsakade kostnaderna utöver dem som redan

nu kunna erhållas eller här ovan av riksdagen ansetts böra lämnas,

ävensom rörande de villkor, under vilka detta bör ske.

Under åberopande av det anförda får riksdagen,

A) anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under

punkterna 5, 6, 7 och 8 i förevarande proposition gjorda framställningar

1) å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört såsom bidrag

till jordavsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade

grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

2) å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört såsom bidrag

till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,

ett förslagsanslag av 150,000 kronor;

3) beslutat, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften

och avvittringar skall från och med år 1921 benämnas allenast »av
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 321.

vittringar», ävensom minskat detta anslag från 100,000 kronor med

10,000 kronor till 90,000 kronor;

4) upptagit det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp

efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttnings-

och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och

hemmansklyvningar», att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt ökat detta

anslag från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;

B) i anledning av motionen nr 390 i andra kammaren hos Eders

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning, huruvida mindre bemedlade

eller obemedlade sakägare lämpligen kunna beredas några ytterligare

lättnader i de av lantmäteriförrättningar förorsakade kostnaderna

utöver dem, som redan nu kunna erhållas eller här ovan medgivits,

ävensom rörande de villkor, under vilka detta bör ske, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

7:o.

Lautmäteristyrelsen.

Det av Kungl. Maj:t nu framställda förslaget, vilket endast skiljer

sig från det förlidet år framlagda däri att i staten upptagits ett särskilt

anslag å 5,000 kronor till bestridande av kostnader vid inspektioner,

innebär först uppförande till komplettering av personalen å de nuvarande

två byråerna, i förslaget benämnda administrativa byrån och utredningsbyrån,

av två byrådirektörer i andra normalgraden med 3,600 kronor i

lön, 1,800 kronor i tjänstgöringspeuningar och 400 kronor i ortstillägg;

däremot skulle byråingenjören å utredningsbyrån överflyttas till den ena

av nedan angivna två byråer, vilka föreslås nyinrättade. Av dessa skulle

den ena benämnas landsbvrån. Dit skulle förläggas icke blott styrelsens

befattning med vanlig mätning och jorddelningsverksamheten i övrigt,

såsom tillsyn över skiftesläggning och gradering o. s. v., utan även de

på lantmäteristyrelsen beroende åtgärder i fråga om de ovan föreslagna

statsbidragen. Vidare skulle till samma byrå förläggas styrelsens befattning

med jordregistret. Jämväl sedan detta register blivit fullbordat,

torde nämligen enligt vad utredningen ger vid handen styrelsen få åtskilligt

arbete med tillsynen över registrets förande. Den andra byrån,

som ioreslagits benämnas stadsbyrån, skulle utöva ledning av och tillsyn

över mätningsväsendet i städer och stadsliknande samhällen, övervaka

finmätning i allmänhet samt vidtaga alla på styrelsen ankommande åtgärder,

som sammanhänga särskilt med fastighetsbildningslagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 321.

Personalen å vardera av dessa byråer har föreslagits att utgöras

av en byråchef, en byrådirektör och en byråingenjör. Av byrådirektörsbefattningarna

har den å stadsbo rån ansetts böra med hänsyn till

de särskilda kvalifikationer, som måste ställas på denne befattningshavare,

uppföras i kvalificerad andra grad, d. v. s. med löneförmåner av

6,800 kronor, varav 4,200 kronor i lön, 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 600 kronor i ortstillägg.

Dessutom föreslås uppförande av ett biträde åt arkivarien, benämnd

arkivbiträde, med 2,800 kronors begynnelseavlöning jämte tre

ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år. Dessa avlöningsförmåner

motsvara vad som nu utgår till underinspektörerna vid

fartygsinspektionen. Registratorsgöromålen hava hittills varit förenade

med arkivariebefattningen. För handhavande av dessa göromål, vilka

enligt vad i statsrådsprotokollet anförts i alltför hög grad tagit arkivariens

tid i anspråk, föreslås nu inrättande av en särskild befattning i

första normalgraden. De ordinarie kvinnliga biträdenas antal är för

närvarande tre, varav ett i andra och två i första biträdesgraden. Nu

föreslås uppförande av ytterligare två sådana biträden i andra graden.

Slutligen har föreslagits, att såsom en konsekvens av den föreslagna

ökningen av såväl lantmäteristyrelsens personal som lantmäteripersonalen

i orterna åt ämbetsverkets chef, vilken i den nuvarande staten upptages

som överdirektör, gives generaldirektörs ställning och avlöning.

Den till kostnader för inspektion beräknade anslagsposten synes

riksdagen högt tilltagen i betraktande av den ställning departementschefen

och jämväl riksdagen intagit till sättet för inspektionens utförande.

Riksdagen har emellertid icke velat motsätta sig, att anslaget upptages

till föreslaget belopp.

I överensstämmelse med sitt under rubriken »Mätningsförordningen»

gjorda uttalande anser riksdagen staten för lantmäteristyrelsen

böra erhålla följande lydelse:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 321.

23

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

kronor

Titel

Antal

Kronor

Summa

kronor

7,000

3,000

1,000

11,000

Generaldirektör.................................

1

11,000

5,000

2,500

600

8,100

Byråchef........................................

3

24,300

3,600

2,000

400

5,800

Byrådirektör....................................

3

17,400

3,600

1,800

400

5,800

Lantmäterifiskal ..............................

1

5,800

3,600

1,800

400

5,800

Arkivarie .......................................

1

5,800

2,200

1,500

300

4,000

Byråingenjör....................................

2

8,000

2,200

1,500

300

4,000

Registrator.......................................

1

4,000

1,600

900

300

2,800

Arkivbiträde .................................

1

2,800

1,300

500

200

2,000

Kvinnligt biträde..............................

3

6,000

1,100

300

200

1,600

Kvinnligt biträde..............................

2

3,200

1,100

650

150

1,900

Förste vaktmästare...........................

1

1,900

900

550

150

1,600

Vaktmästare....................................

2

3,200

93,400

—

_

—

—

Till extra tjänstemän och biträden samt

vikariatsersättning ........................

37,500

—

—

—

—

Till bestridande av kostnader vid in-

spektioner ...................................

5,000

Summa kronor

135,900

Anm. 1. Byråchef åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.

Anm. 2. Byrådirektör, lantmäterifiskal och arkivarie åtnjuta två ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter

resp. 5 och 10 år.

Anm. 3. Byråingenjör och registrator åtnjuta tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter resp. 5, 10

och 15 år.

Anm. 4. Arkivbiträde åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 300 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år.

Anm. 5. Kvinnligt biträde åtnjuter tre ålderstillägg å 200 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år, skolande

av varje ålderstillägg 100 kronor tillhöra lönen och 100 kronor tjänstgöringspenningarna.

Anm. 6. Förste vaktmästare och vaktmästare åtnjuta tre ålderstillägg till lönen å 100 kronor efter resp.

3, 6 och 9 år.

Anm. 7. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas

förste vaktmästaren eller vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300

kronor för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest befattningshavare, som nyss nämnts,

åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom

då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall

det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för

dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär ^allenast rätt till en årlig maximiförbrukning

av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Atnjutes lyse, skall befattningshavaren

själv bekosta armatur och lampor. — I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i

tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungörelsen den 1 november

1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Biksdagens skrivelse Nr 321.

För åtnjutande av de å denna stat för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningar har föreslagits följande villkor och bestämmelser.

I fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster in. ni.:

att innehavare av ordinarie befattning å staten för lantmäteristyrelsen skall,

därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av ämbetsverket eller särskilda delar därav

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad eller därest viss personal tillhörande

göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kung!. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att ordinarie befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

med liknande arbetsuppgifter;

att med ordinarie befattning i lantmäteristyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Majrts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, såframt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t

och, vad angår innehavare av annan befattning, lantmäteristyrelsen uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning i lantmäteristyrelsen icke äger, byråchef,

byrådirektör, lantmäterifiskal och arkivarie utan Kungl. Maj:ts och annan

tjänsteman utan styrelsens efter särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd

utföra lantmäteriförrättningar i orterna;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra uti den särskilda

befattning inom graden, där lantmäteristyrelsen, till befordrande av arbetets oavbrutna

gång, finner honom lämplig och behövlig;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande in. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

s. 25 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 321. 25

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära

något därav;

att byrådirektör skall vara skyldig att, när byråchef åtnjuter semester eller

är stadd på tjänsteresa, utan särskild ersättning förvalta närmast högre tjänst jämte

sin egen;

att, när det eljest erfordras för beredande av semester eller när förordnande

av vikarie under tjänsteresa anses böra äga rum, ävensom vid sjukdomsförfall, manlig

befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning i lantmäteristyrelsen, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt

tre månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för

egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

i fråga om ålder stillägg:

att tidpunkten för i lönestaten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad bestämmes att inträda,

för första förhöjningen efter, vad angår förste vaktmästaren och vaktmästare,

tre år men beträffande annan befattningshavare fem år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

därvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet

för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare tre respektive

fem år på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare tre respektive

fem år ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst

efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att befattningshavare må för löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräknas

den tid, han inom samma lönegrad innehaft annan ordinarie statstjänst;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt hos

lantmäteristyrelsen och antages till ordinarie biträde hos styrelsen från nämnda tidBihang

till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 321. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 321.

punkt, må för åtnjutande av löneförhöjning räknas till godo den tid, hon omedelbart

därförinnan mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet

hos ämbetsverket;

att likväl löntagare, som, då stadgad tid för erhållande av löneförhöjning

intjänats, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från

tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas av generaldirektören, byråchefer, byrådirektör, lantmäterifiskal och

arkivarie under en och en halv månad, av byråingenjör, registrator, arkivbiträde

och kvinnligt biträde under en månad samt av vaktmästare under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes, begagna

sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare

av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare de föreskrifter

i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels godkänt ovan intagna stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas

från och med 1921, ävensom ovan intagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar;

dels förklarat att envar, som med eller efter den 1 januari 1921

tillträder ordinarie befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda

styrelse, vilken icke före viss av Eders Kungl. Majrt bestämd dag anmäler,

att han vill övergå till nya avlöningsstaten och underkasta sig

de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen därtill kan förbindas, skall varda bibehållen vid de

honom enligt dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 321. 27

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock höjt ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000

kronor med 62,900 kronor till 135,900 kronor.

8:o.

Nionde huvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg samt reseoch

traktamentspenningar.

I statsrådsprotokollet har framhållits, att ovan behandlade förslag

påverkade jämväl andra anslag å riksstaten än dem, som rörde lantmäteriväsendet,

nämligen dels förslagsanslaget till ålderstillägg och dels

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar.

Förstnämnda anslag är i riksstaten för år 1919 upptaget till ett

belopp av 140,000 kronor. Det har nu ansetts böra höjas med 110,000

kronor till 250,000 kronor. Häremot har riksdagen intet att erinra.

Anslaget till rese- och traktamentspenningar är nu upptaget i

riksstaten med 710,000 kronor. Riksdagen har ovan ansett detta anslag

böra undergå en höjning med 125,000 kronor för statens övertagande

av ersättning för resekostnaderna till lantmätare. Med hänsyn

emellertid till vad i statsrådsprotokollet framhållits rörande de stegrade

utgifterna från detta anslag torde höjningen i detsamma icke böra

göras mindre än 290,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 10 och 11 i

förevarande proposition gjorda framställningar

dels höjt nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ålderstillägg

från 140,000 kronor med 110,000 kronor till 250,000 kronor;

dels ock höjt samma huvudtitels ordinarie förslagsanslag till reseoch

traktamentspenningar från 710,000 kronor med 290,000 kronor till

1,000,000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 321.

Bilaga A.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse med vissa föreskrifter angående mätningsyäsendet

inom rikets städer;

given Stockholms slott den 1920.

Yl GUSTAF etc. göra veterligt, att Yl, efter vederbörandes hörande, funnit

gott förordna som följer:

1 §•

1 mom. Tillsynen å stads mätningsväsen utövas av byggnadsnämnden.

2 mom. I fråga om förrättningar, som omförmälas i 6 kap. av lagen om

fastighetsbildning i stad, åligger det lantmäteristyrelsen att hava överinseende över

tillämpningen av samma lag.

2 §•

Beträffande förrättningar, som omförmälas i 6 kap. av lagen om fastighetsbildning

i stad, tillkommer det lantmäteristyrelsen

att utfärda allmänna anvisningar med därtill hörande modeller och formulär

samt på begäran meddela råd och upplysningar;

att från vederbörande infordra kartor och handlingar till förrättning, som

här avses;

att, där sålunda infordrade kartor och handlingar därtill föranleda samt det

befinnes nödigt, låta verkställa erforderlig undersökning å ort och ställe, samt

att, om anledning till anmärkning förekommer, vidtaga de åtgärder, som för

vinnande av rättelse erfordras.

3 §•

Byggnadsnämnd åligger att till lantmäteristyrelsen insända uppgift å i staden

anställd mätningsman, och skall hos lantmäteristyrelsen föras förteckning över mätningsmannen.

4 §.

Beträffande förrättningar, varom förmäles i 6 kap. av lagen om fastighetsbildning

i stad, skall, där de verkställas av mätningsman i stad, i tillämpliga delar

gälla vad i 48 § 1 mom. och 50 § 1 mom. i instruktionen för lantmäteristyrelsen

och rikets lantmätare finnes stadgat i fråga om redovisning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 321.

5 §•

Där ej Konungen på särskild framställning annorlunda förordnar, skola kartor

och handlingar rörande stadsplan, tomtindelning, tomtmätning,. avstyckning och

arealavmätning så ock kartor och handlingar rörande andra mätningsförrättmngar,

som angå ägogränser, på stadens bekostnad under byggnadsnämndens vård förvaras

i brandfri lokal. , , , ,, .-n , .

Saknas tillgång till brandfri lokal, åligger det byggnadsnämnden att till lantmäterikontoret

i länet överlämna kopior och avskrifter av kartor och handlingar,

som nu sagts; dock att denna bestämmelse icke gäller: ,...

a) karta eller handling, varav exemplar å lantmätenkontoret nnnes eller till

följd av meddelade bestämmelser skall av förrättningsmannen dit redovisas;

b) tomtkarta, som upprättats före den 1 januari 1918; och

c) stadsplanekarta med beskrivning, där styrkt avntmng av kartan järn te

styrkt avskrift av beskrivningen efter vad i 11 § mom. 8 av byggnadsstadgan tor

rikets städer sägs skall förvaras i civildepartementet.

6 §.

Yad i 1—5 §§ stadgas om stad skall äga motsvarande tillämpning i avseende

å samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall

iakttagas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1920, då kungörelsen den 16 augusti

1918 med vissa föreskrifter angående mätningsväsendet inom rikets stader och

sådana samhällen å landet, där den för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas, med däri genom kungörelsen den 29 november 1918 toretagna

ändringar upphör att gälla.

Det alla, som etc.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 321.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.