Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen m. m, jämte en inom riksdagen väckt motion.
1920-06-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:335, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen m. m, jämte en inom riksdagen väckt motion.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 335.
Fr 385.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i vissa delar av lagen om val till riksdagen m. m,
jämte en inom riksdagen väckt motion.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44.)
Till Konungen.
Genom en den 12 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 327, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
l:o lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen och
2:o lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima
riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen.
I sammanhang med propositionen har riksdagen till behandling
förehaft en i anledning av densamma inom riksdagen väckt motion.
Det i föreliggande kungl. proposition framlagda förslaget till vissa
ändringar i lagen om val till riksdagen och i den år 1919 villkorligt antagna
vallagen är väsentligen byggt på ett den 10 mars 1920 avgivet
betänkande av de år 1919 tillkallade proportionsvalssakkunniga, varför
utskottet beträffande motiveringen i huvudsak kan hänvisa till detta betänkande,
vilket är bifogat propositionen.
5
Riksdagens skrivelse Nr 335.
Huvuddelen av de framlagda förslagen avse sådana ändringar i
vallagarna, varigenom s. k. masskassering i möjligaste mån skulle förebyggas,
och äro sålunda ett resultat av den utredning av denna fråga,
som riksdagen i skrivelse den 10 april 1918 begärde hos Kungl. Maj:t.
I denna del anser sig riksdagen i allo kunna bifalla förslaget. De föreslagna
ändringarna synas nämligen ägnade att motverka masskassering
och torde, kompletterade med de administrativa åtgärder i samma syfte,
vilka de sakkunniga likaledes föreslagit, kunna anses tillgodose de mest
trängande behoven. Aven om riksdagen anser, att de föreslagna, rent
förebyggande åtgärderna och bestämmelserna bort kunna suppleras med
vissa andra stadganden, ägnade att minska olägenheterna av masskassering,
såsom införandet av institutet distriktsnyval, och icke anser de sakkunnigas
argumentering mot dylika bestämmelser fullt övertygande, är det
dock, enligt riksdagens mening, att antaga, att för framtiden masskassering
blott i sällsynta undantagsfall skall behöva ske, och att alltså
några särskilda stadganden till minskande av en masskasserings menliga
följder för närvarande icke behöva införas. Skulle emellertid de föreslagna
förebyggande åtgärderna icke visa sig vara tillräckliga, bör enligt
riksdagens mening frågan om distriktsnyval ånyo upptagas till prövning.
Riksdagen finner sig även kunna bifalla de övriga ändringar i vallagen,
som i propositionen föreslås, med undantag för förslaget till ändring
i 59 § i 1909 års vallag och 79 § i den år 1919 villkorligt antagna
vallagen. De i motionen I: 290 förebragta skälen för att, såsom
hittills, flera i ett valkuvert nedlagda valsedlar alla skola anses ogilla,
synas starkt tala för paragrafens bibehållande i sin nuvarande lydelse;
den i propositionen föreslagna bestämmelsen, att valsedlarna i detta fall,
om de alla äro lika, skola räknas som en valsedel, synes nämligen kunna
leda till, att vissa väljare i sina valkuvert nedlägga flera valsedlar i hopp
om att genom förbiseende vid sammanräkningen någon eller några av
överskottssedlarna komma att nedräknas.
Om sålunda riksdagen i denna punkt anser sig böra bifalla motionen
I: 290, synes däremot icke det andra i denna motion framlagda förslaget
kunna förordas. Enligt detta skulle i de nyss berörda paragraferna
i de båda vallagarna vidtagas den ändringen, att kasseringsorsaken, att å
valsedel finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där
anbragt, skulle ändras till att omfatta endast de fall, då å valsedel eller
valkuvert finnes något tecken, som angiver, vem som avlämnat desamma.
En dylik ändring synes vara otillfredsställande så till vida, som det torde
vara omöjligt att avgöra, huruvida ett å valsedel eller valkuvert anbragt
6
Riksdagens skrivelse Nr 335.
tecken är ägnat att för någon eller några angiva den väljandes identitet
eller icke; någon mildring av den nuvarande bestämmelsen i föreslagen
7 Ö Ö O
riktning synes alltså icke befogad.
De i nedanstående förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
om val till riksdagen intagna bestämmelserna böra givetvis även införas
i den av 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna nya lagen
om val till riksdagen.
Av vissa skäl bar emellertid riksdagen ansett sig böra uppskjuta
framläggandet av sistnämnda ändringsförslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen, som icke kunnat i oförändrad form bifalla Eders Kungl.
Majrts förevarande proposition, i anledning av sagda proposition och en
inom riksdagen i ämnet väckt motion för sin del antagit följande:
Lag
om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 28, 43, 53, 54, 55, 56, 58 och 59 §§
i lagen om val till riksdagen ävensom det vid samma lag fogade formulär
4 skola erhålla följande ändrade lydelse:
28 §.
Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden
vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd
för granskning.
Ö o
Där å någon ort särskilda omständigheter finnas därtill föranleda,
må efter Konungens befallningshavandes medgivande stället för röstlängdens
framläggande till granskning förläggas utom valdistriktets
Ö OO o o oo
område.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej mindre
senast den 25 juni kungöra, på sätt i 29 § sägs, tid och ställe för framläggandet
än även ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom med allmänna
posten sända underrättelse med angivande av den eller de omständigheter,
på grund varav han från rösträtt uteslutits. Till dem, vilka åtnjuta
fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare dock ej nödigt att
sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse, varom i denna § förmäles, skall
jämväl angivas tiden, inom vilken anmärkning mot röstlängd för att upp
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 335.
tagas till prövning bör, jämlikt 30 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för prövning
enligt 33 § av sålunda gjorda anmärkningar.
43 §.
När val till andra kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshavande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i
kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet av
dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom dag och tid
för valet, valstället för varje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas
sammanräknande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den
skyldighet, som jämlikt 55 § åligger valförrättare, att ofördröjligen till
Konungens befallningshavande insända valkuvert, val protokoll och röstlängd.
53 §.
De valmän, som, då uppehåll i valet, jämlikt 46 §, göres eller valet
skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att
avlämna sina valsedlar.
54 §.
När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde
till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen
avslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med det vid denna
lag fogade formulär 4 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i
protokollet antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet.
Valkuverten inläggas härefter i ett eller flera hållfasta omslag, som
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i
protokollet angivas antalet omslag, vari valkuverten inlagts.
55 §.
Sedan val protokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas valförrättningen med till
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 335.
kännagivande av tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas sammanräknande.
Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande
dels det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro
inlagda, dels ock valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet med
allmänna posten, skall försändelsen assureras.
56 §.
Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före röstsammanräknandet
tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, innehållande
valkuvert, inkommit från alla valdistrikt, samt, där så ej skett,
från försumlig valförrättare infordra vad som felas. Konungens befallningshavande
verkställe även förberedande granskning av nämnda handlingar.
Befinnas dessa icke vara i behörigt skick, införskaffe Konungens
befallningshavande, där så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen härtill.
58 §.
Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs samt
valsedlarna uttagits ur valkuverten och granskats, pröve Konungens befallningshavande
valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna
och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 56 § inhämtade
upplysningar, må giva anledning.
59 §.
Ogill är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Riksdagens skrivelse Nr 335. 9
Formulär 4.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.
Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av ledamot
i riksdagens andra kammare å--—
(vallokalen) i---(orten) den —--(dag,
månad och år).
Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan — —--den för sådant ändamål
utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»;
eller i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).
-------------.i)
Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll---.2)
-------------.3)
Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning---4) valkuvert. Antalet
av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde
---.4)
--------------.5)
Samtliga valkuvert inlades i---4) omslag, vilket (vilka) förseglades
med---6) sigill, som här nedan finnas avtryckta.
-------------.7)
Vid protokollet
N. N.
(Avtryck (Avtryck
av av
sigill) sigill)
Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt,
bekräftas.
N. N.
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Anvisningar:
4) Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.
*) Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.
8) Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens
namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.
4) Antalet.
6) Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet, angives här sannolika anledningen till detta förhållande.
e) Antalet, som skall vara minst två.
’) Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.
Stockholm den 8 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 14 samt. (Nr 334.—339.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.