Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 87 och 88 regeringsformen.
1920-06-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:337, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 87 och 88 regeringsformen.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 337.
11
Nr 337.
Godkänd av''första kammaren den 5 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt
motion om ändrad lydelse av §§ 87 och 88 regeringsformen.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen
såsom vilande tills vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga följande
ändrade lydelse av §§ 87 och 88 regeringsformen:
§ 87.
l:o Riksdagen äger gemensamt--i riksdagsordningen sägs.
2:o Riksdagen äge ock gemensamt med Konungen stifta, förändra
eller upphäva kyrkolag; dock att därvid jämväl erfordras utlåtande av
allmänt kyrkomöte. Över förslag angående dylik lag skola, på sätt i
mom. 1 sägs, statsrådets och lagrådets tankar inhämtas och jämte
Konungens proposition, då sådan göres, riksdagen meddelas. Har ej
förslag, varom nu fråga är, före början av riksdagen näst efter den, som
framställt eller antagit förslagit, blivit såsom lag genom allmän kungörelse
utfärdat, vare det förfallet, och Konungen underrätte då riksdagen om
de skäl, som hindrat förslagets antagande.
12
Riksdagens skrivelse Nr 337.
§ 88.
Med förklaring över civil- och kriminal- samt kyrkolag förhålles som
med sådan lags stiftande. De förklaringar, som, till svar på inkomna
förfrågningar om lagens rätta mening, Konungen genom dess högsta
domstol emellan riksdagarna giver, kunna ogillas av först därefter sammanträdande
riksdag, och må dylika förklaringar, där de sålunda ogillade
blivit, ej längre gälla eller av domstolarna iakttagas och åberopas.
Med anledning av vid behandlingen av förevarande motion fattade
beslut får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning av frågan, i vad mån kyrkomötets rätt att med Konungen
och riksdagen lagstifta i kyrkolagsfrågor må kunna avskaffas och ersättas
av en rätt att i dylika frågor avgiva utlåtande, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 8 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.