Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.
1920-06-11 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:349, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 349.
1
Nr 349.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner
dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna
och vissa extra befattningshavare i domsagorna.
(Statsutskottets utlåtande nr 186.)
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1920
avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1920 föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga
anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag
avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1921 beräkna
särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
in. fl., har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 januari 1920
avlåten proposition (nr 95), under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst;
2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920
dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postBihang
till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 349. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 349.
sparbanken, flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering1
av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1920 anvisa
under sjätte huvudtiteln:
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 20,800,
att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och j usteringsverket ett reservationsanslag
å .................................................................................... kronor 80,000,
att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å .................................................................................... kronor 430,000,
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag
å ...................................................................................... kronor 50,800,
att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt
för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit
ett reservationsanslag å........................................................... kronor 40,800,
att av denatureringsavgifter direkt utgå;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt
angivits, å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
)) sjätte »
» sjunde »
k åttonde »
)) nionde »
....................... kronor 4,780,000
........................ » 900,000
........................ » 29,210,000
........................ » 18,320,000
........................ » 13,760,000
........................ » 10,290,000
........................ j) 13,800,000
........................ » 2,940,000
Riksdagens skrivelse Nr 349.
3
samt
3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921
dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. And sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................... kronor 160,000,000,
dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola
bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,
flottans pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl., försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,
patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt
kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av
de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna
varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.
Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
4
Riksdagens skrivelse Nr 349.
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
docentstipendium vid statens högskolor;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den män myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av
stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,
prövar sådant av omständigheterna påkallat.
i 2-
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.
Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsök
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 349.
ningen, nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall
att det sålunda erhållna talet icke är jämt delbart med 2, detsamma,
därest det med högst 1 understiger närmast högre med 2 jämnt delbara
tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 2
jämnt delbara tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare
än de i mom. 2 bär nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på
följande sätt.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,
utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg
för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt
nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250
kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.
Å del, som överstiger 1,250 kronor för månad, utgår icke dyrtidstillägg.
Mom. 2. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten fallsverk samt
häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är
särskilt stadgat.
§ 4.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruks
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 349.
akademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna
slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott av
egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån
ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme i veckan
än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock till förste
notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats
att förvalta häradshövdingämbetet, dyrtidstillägg bestrides av statsmedel
även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom
avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, vara
dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å livresersättning.
§ 5.
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har
tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma
proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen
och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren
icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.
Riksdagens skrivelse Nr 349.
7
§ 7.
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest
och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången
av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad
avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat,
därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande
tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst
hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda
bestämmelser skolat utgöra.
§ 8-
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,
som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid
den befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap
vid krigsmakten.
§ io.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ Il
Till
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
8
Riksdagens skrivelse Nr 349.
Maj: t
§ 12.
Dvrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
I sammanhang med propositionen nr 95 har riksdagen till behandling
företagit en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,
nr 407, vari Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda
dag föreslagit riksdagen att godkänna nedan intagna förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra
befattningshavare i domsagorna. Ifrågavarande förslag till kungörelse
är av följande lydelse:
Förslag
till
kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra
befattningshavare i domsagorna.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Till
häradshövding skall dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst
av 11,500 kronor om året.
§ 2-
Vikarie för häradshövding ävensom biträdande domare, brottmålsdomare,
förste och andre notarie samt vikarie för dem äga att åtnjuta
dyrtidstillägg å de arvoden, som till dem utgå av statsmedel. Till vikarie
för häradshövding samt till andre notarie och vikarie för andre notarie
bestrides dyrtidstillägg av statsmedel jämväl å den del av utgående
arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens
avlöningsmedel.
9
Riksdagens skrivelse Nr 349.
§ 3.
I övrigt gälla beträffande dyrtidstillägg åt de i §§ 1 och 2 omförmälda
befattningshavare i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.
§ 4.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
I anledning av förevarande propositioner, utom i vad propositionen
nr 95 angår befattningshavare, dels tillhörande jordbruksdepartementet,
dels ock vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl., får riksdagen anföra följande.
Det har för riksdagen framstått såsom en angelägenhet av synnerligen
stor betydelse, att statstjänarne snarast möjligt erhålla en tillfredsställande
kompensation för den på grund av världskriget inträffade
prisstegringen. Under de rådande statsfinansiella förhållandena har
riksdagen visserligen icke funnit det vara möjligt att nu åstadkomma sådana
höjningar i dyrtidstillägget, som i vissa i ämnet inom riksdagen väckta
motioner påyrkats. Men riksdagen har dock ansett det nödvändigt, att
åtgärder vidtagas, som i större utsträckning, än Eders Kungl. Maj:ts
förslag medgiver, tillgodose kraven på kompensation för prisstegringen.
Då riksdagen närmare övervägt, huru förhöjningen i dyrtidstilllägget
lämpligast skall kunna ernås, har riksdagen funnit sig böra i
tvenne väsentliga avseenden avvika från Eders Kungl. Maj:ts förslag.
I första hand har det synts riksdagen vara önskligt, att det s. k.
grundtalet närmare anslutes till den verkliga prisfördyringen, än nu är
förhållandet och enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag framdeles skulle bliva
fallet. Att sätta grundtalet lika med talet för prisfördyringen, utan
någon reduktion, har riksdagen dock ansett vara mindre lämpligt, då
beräkningarna av prisstegringen givetvis icke kunna bliva fullt exakta
och fördenskull en viss marginal kan vara befogad till förebyggande
av, att dyrtidstillägget utgår efter högre procenttal än som motsvarar
den verkliga ökningen i levnadskostnaderna. Riksdagen har fördenskull
ansett, att grundtalet bör så avvägas, att det motsvarar indextalet för
prisfördyringen minskat med 5 enheter, därest indextalet icke är jämnt
tal, eljest med C enheter. Med nu rådande prisläge skulle grundtalet
då bliva 1G0 mot enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag 14G.
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 14 saml. Nr 349. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 349.
Vad därefter beträffar den inkomstgräns, till vilken dyrtidstilllägget
bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har riksdagen,
jämväl med avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig hora
förorda, att viss åtskillnad göres mellan familjeförsörjare och övriga
befattningshavare. Då riksdagen nu alltså ansett sig höra i viss mån
återupptaga tanken på särskilda familjetillägg, har skälet härtill varit,
att det under förhandenvarande förhållanden icke låter sig göra att
åt alla tjänstemän bevilja dyrtidstillägg till sådana belopp, att jämväl
familjeförsörjarna, vilka givetvis äro de som hårdast drabbats av dyrtidens
tryck, kunna bliva vederbörligen tillgodosedda. Åtskilliga av de
erinringar, som tidigare framställts mot den så kallade dyrtids hjälpen,
kunna ock avlägsnas genom tillämpande av ändrade grunder för beräkningen
av det ytterligare lönetillskott, som bör tillkomma familjeförsörjarna.
Riksdagen har härutinnan funnit en lämplig lösning vara,
att för varje av befattningshavare försörjt barn den andel av avlöningen,
för vilken dyrtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika
med grundtalet, ökas med ett visst belopp utöver vad som gäller för
övriga befattningshavare.
Riksdagen har ansett, att hänsyn härvid endast bör tagas till av
befattningshavare underhållna barn och alltså icke till hustru. Därest
nämligen utsträckt beräkning av dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal
skulle få ske även för hustru, bleve det synnerligen svårt att finna en
fast begränsning för familjetillägget. Och skulle hänsyn tagas till
hustrur, husföreståndarinnor ävensom andra personer, underhållna av
befattningshavarna, skulle de ekonomiska konsekvenserna bli betydande.
Vidare håller riksdagen före, att endast barn under 16 års ålder, som
på grund av försörjningsplikt underhålles av befattningkavare, bör i nu
förevarande hänseende komma i betraktande. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt bör givetvis icke beräknas för
barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär själv är berättigat
till dyrtidstillägg av statsmedel. För barn, vars föräldrar båda
åtnjuta dyrtidstillägg, bör sådan förhöjning utgå endast till den av föräldrarna,
som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna
äro lika, till fadern. För undvikande av allt för ofta påkommande förändringar
vid uträkningen av dyrtidstillägget torde förhållandena vid
början av respektive kalenderkvartal böra läggas till grund för beräkningen
av dyrtidstillägget för familjeförsörjarna.
Med hänsyn till den höjning av grundtalet, som riksdagen funnit
lämplig och för att icke kostnaderna för dyrtidstillägget skola bliva
alltför stora, bör enligt riksdagens mening det grundbelopp, på vilket
11
Riksdagens skrivelse Nr 349.
dyrtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet,
icke sättas högre än till en avlöning av 85 kronor i månaden mot för
närvarande 1QQ bxonor. Vad därefter angår det procenttal, som hör
tillämpas å månadsavlöning över 85 kronor, har riksdagen ansett, att
detta lämpligen bör bestämmas till 55 procent av grundtalet, vilket vid
nu gällande prisindex ger ett reducerat procenttal av 88. Ifråga om
tillskottet för familjeförsörjarna bör enligt riksdagens mening för varje här
ifrägakommande barn den andel av månadsavlöningen, för vilket dyrtidstillägget
utgår med ett procenttal lika med grundtalet, ökas med 15 kronor.
En befattningshavare med 100 kronor i månadsavlöning får alltså, om
han underhåller ett barn, räkna fullt grundtal för hela avlöningen, d. v. s.
han erhåller efter nuvarande indextal ett dyrtidstillägg av 160 kronor i
månaden. Har han däremot flera än ett barn, erhålles för dessa intet
familjetillägg, liksom en befattningshavare med en avlöning av högst
85 kronor i månaden eller 1,020 kronor per år icke kan komma i åtnjutande
av sådant tillägg.
Av nedan intagna tablå framgår, huru dyrtidstillägget skulle utgå
för befattningshavare i olika lönegrupper enligt dels Eders Kungl. Maj :ts
förslag dels ock enligt riksdagens beslut.
12
Riksdagens skrivelse Nr 349.
Dyrtidstillägg för år vid indextal av 265.
Lönebelopp
Kungl.
Maj:ts
förslag
R i k s cl a
gens
5 e s 1 u t
Icke
familje-
för-
sörjare
Familje-
för-
sörjare
med
1 barn
Familje-
för-
sörjare
med
2 barn
Familje-
för-
sörjare
med
3 barn
Familje-
för-
sörjare
med
4 barn
Familje-
för-
sörjare
med
5 barn
Familje-
för-
sörjare
med
6 barn
1,000
1,460
1,600.—
1,600
1,600.—
1,600.-
1,600.—
1,600.-
1,600
1,200
1,752
1,790.40
1,920
1,920.—
1,920.—
1,920.—
1,920.—
1,920
1,800
2,190
2,318.40
2,448
2,577.60
2,707.20
2,836.80
2,880.—
2,880
2,000
2,336
2,494.40
2,624
2,753.60
2,883.2 0
3,012.80
3,142.40
3,200
2,400
2,628
2,846.40
2,976
3,105.60
3,235.2 0
3,364.80
3,494.40
3,624
3,000
3,066
3,374.40
3,504
3,633.60
3,763.20
3,892.8 0
4,022.40
4,152
3,600
3,504
3,902.40
4,032
4,161.60
4,291.20
4,420.80
4,550.40
4.680
4,000
3,796
4,254.40
4,384
4,513.60
4,643.20
4,772.80
4,902.4 0
5,032
4,800
4,380
4,958.4 0
5,088
5,217.60
5,347.20
5,476.8 0
5,606.40
5,736
5,000
4,526
5,134.40
5,264
5,893.60
5,523.20
5,652.80
5,782.4 0
5,912
6,000
5,256
6,014.4 0
6,144
6,273.60
6,403.20
6,532.so
6,662.40
6,792
7,000
5,986
6,894.4 0
7,024
7,153.60
7,283.20
7,412.80
7,542.40
7,672
7,200
6,132
7,070.40
7,200
7,329.60
7,459 20
7,588.80
7,718.40
7,848
8,000
6,716
7,774.4 0
7,904
8,033.6 0
8,163.20
8,292.80
8,422.4 0
8,552
8,400
7,008
8,126.40
8,256
8,385.6 0
8,515.20
8,644.so
8,774.40
8,904
9,000
7,446
8,654.40
8,784
8,913.60
9,043.20
9,172.80
9,302.40
9,432
10,000
8,176
9,534.4 0
9,664
9,793.60
9,923.2 0
10,052. so
10,182.40
10,312
12,000
9,636
11,294.40
11,424
11,553.60
11,683.20
11,812.80
11,942.40
12,072
15,000
11,826
13,934.4 0
14,064
14,193.60
14,323.20
14,452. so
14,582.40
14,712
Enligt inom riksdagens vederbörande utskott verkställda approximativa
beräkningar skulle dyrtidstillägget efter ovan angivna grunder
medföra en årskostnad för befattningshavare i statens tjänst efter den
1 juli 1920 av omkring 260,000,000 kronor, varav för befattningshavare
vid affärsverken 136,000,000 kronor och för befattningshavare uppförda
under 2:a—9:e huvudtitlarna (inräknat postsparbanken m. fl.) 124,000,000
kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de nya bestämmelserna träda
i tillämpning den 1 juli 1920. Då emellertid de tidigare antagna bestämmelserna
angående de olika slagen av krigstids- och dyrtidstillägg
erhållit retroaktiv verkan och fördenskull bland befattningshavarna täm
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 349.
ligen allmänt hysts förhoppningar om att de nya bestämmelse^ ämnet,
som av innevarande riksdag antagas, skola erhålla tillämpning från
1920 års början, har riksdagen, med hänsyn jämväl till ställningen
å statsverkets kassafond, ansett sig böra i viss mån tillmötesgå i vissa
inom riksdagen väckta motioner framställda yrkanden om förhöjning i
det för första halvåret 1920 utgående dyrtidstillägget. Då riksdagen
likväl icke ansett sig böra medgiva, att de nya grunderna utan vidare
skola tillämpas jämväl för första halvåret, har riksdagen, efter övervägande
av olika alternativ för bestämmande av förhöjningen av det nu
utgående dyrtidstillägget, funnit sig böra förorda, att till den, som i
enlighet med kungörelsen i ämnet den 30 maj 1919 i egenskap av befattningshavare
i statens tjänst uppburit dyrtidstillägg för första halvåret
1920 eller någon del därav, må utgå ett särskilt tillägg, motsvarande
20 procent av de för ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare
tillkommande avlöningsförmåner, dock högst efter 1,250
kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må
beräknas. Sådant tillägg må dock endast utgå till befattningshavare
som är familjeförsörjare, dock att, där både man och hustru äro statsanställda,
tillägget utgår endast till endera av dem, och.då till den,
som åtnjuter högsta lönen. Med familjeförsörjare lörstås i detta sammanhang
befattningshavare, som är gift, ävensom änkling, änka eller
ogift, vilken på grund av försörjningsplikt underhåller barn, som icke
uppnått 16 års ålder.
Med hänsyn till ovanberörda höjning av dyrtidstillägget för första
halvåret 1920 torde dyrtidstillägget för befattningshavare uppförda under
2:a—9:e huvudtitlarna (inräknat postsparbanken m. fl.) kunna för år 1920
beräknas till i runt tal 110,000,000 kronor..
I fråga om den för år 1921 erforderliga avsättningen för sådana
dyrtidstillägg, som icke skola täckas genom vederbörande verks , och inrättningars
egna inkomstmedel, torde den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
avsättningen å 160,000,000 kronor böra höjas till omkring
200,000,000 kronor.
Vidkommande detalj bestämmelserna i förslaget till kungörelse i
ämnet får riksdagen framhålla följande.
I denna paragraf erfordras vissa jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts
förslag på grund av den av riksdagen vidtagna förändrade beräkningen
av grundtalet.
14
Riksdagens skrivelse Nr 349.
4'' t i 7
§ 3.
Förutom de ändringar i denna paragraf, som betingas av riksdagens
beslut rörande beräkningen av dyrtidstillägget vid olika avlöningslägen,
har riksdagen funnit sig böra göra vissa andra jämkningar i Eders
Kungl. Maj:ts förslag.
Till att börja med synes det föreslagna stadgandet i mom. 2
kunna utgå samt första stycket av mom. 1 jämkas i anslutning härtill.
Den i mom. 2 gjorda uppräkningen av de befattningshavare, i fråga
om vilka särskilda bestämmelser rörande beräkningen av dyrtidstillägget
skola gälla, är icke uttömmande, då fr. o. in. början av år 1921 begränsning
av dyrtidstillägget bör ske jämväl för domänverkets personal.
Det torde fördenskull vara enklast, att, med uteslutande av inom. 2,
bestämmelserna i § 3 angivas avse de befattningshavare, om vilka icke
är särskilt stadgat, utan att de olika undantagna personalgrupperna speciellt
omnämnas, vilket torde vara överflödigt.
Enligt mom. 2 skulle särskilda bestämmelser gälla beträffande
dyrtidstillägg för häradshövdingar och vissa vikarier för dem. Anledningen
till att i Eders Kungl. Maj :ts förslag undantag gjorts för dessa befattningshavare
är, att vid avlåtandet av propositionen nr 95 frågan
om partiell löneförbättring för häradshövdingarna ännu icke kunnat
göras till föremål för proposition till riksdagen. Sedan numera beslut
av riksdagen fattats rörande sistnämnda fråga, torde det mest ändamålsenliga
vara, att de bestämmelser angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna
och vissa extra befattningshavare i domsagorna, som föreslagits
i propositionen nr 407, inarbetas i den allmänna kungörelsen
angående dyrtidstillägget, vilket lätteligen kan ske genom vissa ändringar
i § 4.
I § 3 har riksdagen vidare funnit sig böra vidtaga ytterligare en
ändring, detta närmast med anledning av en inom riksdagen väckt
motion, vilken åsyftat, att extra ordinarie befattningshavare vid statens
läroanstalter icke skola i avseende å dyrtidstillägg bliva sämre ställa
än tjänstemän med motsvarande avlöningsförmåner, vilkas tjänstgöring
är fördelad över hela året.
Enligt de nuvarande bestämmelserna liksom enligt den föreliggande
propositionen utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmånerna »för
månad». Såsom framhållits i det betänkande av särskilda sakkunniga,
på vilket 1919 års proposition om dyrtidstillägget var grundad, innebär
detta stadgande, att, om en befattningshavare uppbär avlöning för
endast en del av en månad, dyrtidstillägget skall utgå med den del av
15
Riksdagens skrivelse Nr 349.
dyrtidstillägg för hel månad, som belöper å den tid, för vilken avlöning
åtnjutes. En extra lärare, som tjänstgjort exempelvis 10 dagar
av en månad, skulle därför icke erhålla dyrtidstillägg efter oreducerat
grundtal för mera än 10/3i av 85 kronor av den under månaden uppburna
avlöningen. Åven om denna princip teoretiskt är riktig, medför
densamma ur praktisk synpunkt åtskilliga svårigheter vid uträkningen
av dyrtidstillägget, särskilt för extra befattningshavare. Då det synes
riksdagen önskligt, att bestämmelserna angående dyrtidstillägget, vilka
i allt fall i tillämpningen visat sig föranleda mycket arbete, i möjligaste
mån förenklas, har riksdagen beslutat, att dyrtidstillägget framdeles må
beräknas å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Övergår
man till denna princip, kommer skillnaden mellan de icke ordinarie
lärarnas och andra befattningshavares dyrtidstillägg att till väsentlig
del försvinna. — I anslutning till nu angivna uppfattning har riksdagen
formulerat bestämmelserna under § 3 i nedan intagna förslag till kungörelse.
§ 4.
Frånsett de ändringar, vilka hänföra sig till inarbetandet i förevarande
paragraf av de föreslagna särskilda bestämmelserna angående
dyrtidstillägg för häradshövdingar och viss extra personal i domsagorna,
vilka bestämmelser icke givit riksdagen anledning till erinran, har
riksdagen ej funnit skäl föreslå någon ändring i § 4.
§5-
På grund av den ovan under § 3 berörda ändringen, att dyrtidstillägget
skall utgå å den för månad uppburna avlöningen, bör ur § 5
andra punkten uteslutas.
§ 7.
Enligt såväl nu gällande bestämmelser som föreliggande proposition
skall till de befattningshavare, varom i denna paragraf är fråga,
d. v. s. huvudsakligen extra personal, den myndighet, som äger bestämma
avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i den mån myndigheten,
med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 191.4
till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlönings förhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat. I en inom riksdagen väckt
16
Riksdagens skrivelse Nr 349.
motion har hemställts, att ordet »särskilt» måtte borttagas ur det återgivna
stadgandet. Oavsett de förhållanden, på vilka motionären grundat
sitt förslag, har riksdagen funnit sig böra tillmötesgå detsamma.
Den nu gällande bestämmelsen torde nämligen giva rum för mycket
olika tolkningar samt lämna möjlighet att vid tillmätandet av dyrtidstilllägget
för den extra personalen taga hänsyn till förhållanden, som enligt
riksdagens åsikt icke böra öva inflytande på bedömandet, huruvida och
i vilken utsträckning dyrtidstillägg bör utgå till personalen ifråga.
§ 9.
1 en annan inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att förevarande
paragraf skulle ändras därhän, att reservofficersaspiranter vid
flottan samt reservmarinintendentsaspiranter skulle i avseende å dyrtidstillägg
likställas med statstjänare. Det synes visserligen riksdagen, att
även utan uttrycklig bestämmelse därom dessa aspiranter under sin militärtjänstgöring
skulle kunna anses såsom befattningshavare i statens tjänst,
men då en annan uppfattning gjort sig gällande, har riksdagen beslutat
den av motionärerna föreslagna utvidgningen av paragrafen ifråga.
Riksdagen, som i särskilda skrivelser anmäler sina beslut i anledning
av propositionen nr 95, i vad densamma avser dels de under
jordbruksdepartementet berörda befattningshavare, dels ock befattningshavare
vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl., har i nu ifrågakommande delar av sagda proposition,
vilka ovan ej blivit berörda, icke funnit anledning till annan
erinran än att, då beträffande bank- och fondinspektionen bankmedel böra
för dyrtidstillägg tagas i anspråk allenast för dyrtidstillägg å avlöningar,
som skola utgå av dylika medel, riksdagens beslut beträffande anslaget
till bank- och fondinspektionen avfattats i enlighet härmed.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts propositioner nr 95 och nr 407
dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (bilaga A), med
undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet
hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa
och statens, anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
dels medgivit, att till den, som på grund av kungörelsen den
17
Riksdagens skrivelse Nr 349.
30 maj 1919 (nr 262) i egenskap av befattningshavare i statens tjänst
åtnjutit dyrtid stillägg för första halvåret 1920 eller del därav, skall
utgå förhöjning i dyrtidstillägget motsvarande tjugo procent av de avlöningsförmåner
för samma tidrymd, dock högst å ett belopp av 1,250
kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må
beräknas, skolande likväl sådant tillägg utgå allenast till befattningshavare,
som är familjeförsörjare, samt i fall, där både man och
hustru äro statsanställda, endast till endera av dem, och då till den,
som åtnjuter högsta lönen.
dels i avseende å dyrtidstillägget för år 1920
medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk och postsparbanken dyrtidstilllägg
må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas;
för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å till äggsstat för år
1920 anvisat
under sjätte huvudtiteln:
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 60,000,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å kronor 30,000,
att av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag å kronor 84,000,
att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å kronor
550,000, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å kronor 70,000,
att, såvitt angår dyrtidstillägg å avlöningar, som skola bestridas av
bidrag till bankinspektionen, i första hand direkt utgå av dylika medel;
samt
för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit ett reservationsanslag
å kronor 55,000, att av denatureringsavgifter direkt utgå; samt
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisat
B ihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 349. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 349.
under
andra
huvudtiteln .......
........ kronor
6,000,000
»
tredje
» ......
........ »
1,500,000
fjärde
j> .......
........ »
33,000,000
femte
» .......
........ »
20,000,000
y>
sjätte
» .......
........ »
16,000,000
»
sjunde
» .......
........ »
12,000,000
»
åttonde
v .......
........ »
16,000,000
dels ock i avseende å dyrtidstillägget för år 1921
ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom
avsättning å 1921 års riksstat anvisat ett förslagsanslag, högst, 200,000,000
kronor;
än även förklarat, att under år 1921 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola
bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, postsparbanken, försäkringsinspektionen,
statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket,
bank- och fondinspektionen samt kontrollstyrelsens avdelning
för skattefri sprit av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner
av här ovan omförmälda anslag å 200,000,000 kronor.
Stockholm den 11 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 349.
19
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Mom.
1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan,* beräknad efter 62 öre
per dag;
docentstipendium vid statens högskolor;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
20
Riksdagens skrivelse Nr 349.
liäradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
§ 2-
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med 6, därest talet är jämnt,
men eljest med 5.
Ålit efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t. •
§ 3.
För befattningshavare, varom icke är i särskild ordning annorlunda
stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för månad uppburna
avlöningen, på följande sätt.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
Överstiger avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden,
21
Riksdagens skrivelse Nr 349.
utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss
är sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande befattningshavare,
vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar
den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit
barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av månadsavlöningen,
för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet,
ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i
egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigat till dyrtidstillägg
av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning utgå endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen av det procenttal,
som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet
tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast lägre hela tal.
Uppgår avlöningen till mer än 1,250 kronor i månaden, utgår
å den del, som överstiger nämnda belopp, icke. dyrtidstillägg.
* § 4.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till
lantbruksakademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i
§ 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende
därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande
lärare vid musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien
lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant
tillskott, i den mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid
akademien, dels ock till vikarie för häradshövding samt till andre notarie
i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides
av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket
genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å eu antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
22
Riksdagens skrivelse Nr 349.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, vara dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.
§ 5-
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.
§ 7.
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest
och i den mån myndigheten med hänsyn till efter ingången av augusti
månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §
1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande tillämpning med
iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
§
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
23
Riksdagens skrivelse Nr 349.
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,
som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid
den befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap vid
krigsmakten samt reservofficersaspiranter vid flottan och reservmarinintendentsaspiranter.
§ io.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbliuset.
§ Il
Till
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 12-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.