Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

1920-06-11 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:349, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 349.

1

Nr 349.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner

dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse

angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna

och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

(Statsutskottets utlåtande nr 186.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1920

avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1920 föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga

anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag

avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1921 beräkna

särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

in. fl., har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 januari 1920

avlåten proposition (nr 95), under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst;

2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postBihang

till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 349. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 349.

sparbanken, flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering1

av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1920 anvisa

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 20,800,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och j usteringsverket ett reservationsanslag

å .................................................................................... kronor 80,000,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å .................................................................................... kronor 430,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag

å ...................................................................................... kronor 50,800,

att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit

ett reservationsanslag å........................................................... kronor 40,800,

att av denatureringsavgifter direkt utgå;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

)) sjätte »

» sjunde »

k åttonde »

)) nionde »

....................... kronor 4,780,000

........................ » 900,000

........................ » 29,210,000

........................ » 18,320,000

........................ » 13,760,000

........................ » 10,290,000

........................ j) 13,800,000

........................ » 2,940,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 349.

3

samt

3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. And sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................................... kronor 160,000,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola

bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,

patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt

kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna

varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 349.

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den män myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av

stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat.

i 2-

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.

Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsök
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 349.

ningen, nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall

att det sålunda erhållna talet icke är jämt delbart med 2, detsamma,

därest det med högst 1 understiger närmast högre med 2 jämnt delbara

tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 2

jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare

än de i mom. 2 bär nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på

följande sätt.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.

Å del, som överstiger 1,250 kronor för månad, utgår icke dyrtidstillägg.

Mom. 2. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten fallsverk samt

häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är

särskilt stadgat.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 349.

akademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna

slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott av

egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån

ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme i veckan

än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock till förste

notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats

att förvalta häradshövdingämbetet, dyrtidstillägg bestrides av statsmedel

även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom

avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, vara

dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å livresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har

tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 349.

7

§ 7.

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest

och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången

av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad

avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat,

därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

§ 8-

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,

som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid

den befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap

vid krigsmakten.

§ io.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ Il
Till

hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 349.

Maj: t

§ 12.

Dvrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

I sammanhang med propositionen nr 95 har riksdagen till behandling

företagit en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,

nr 407, vari Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda

dag föreslagit riksdagen att godkänna nedan intagna förslag till kungörelse

angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra

befattningshavare i domsagorna. Ifrågavarande förslag till kungörelse

är av följande lydelse:

Förslag

till

kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra

befattningshavare i domsagorna.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Till

häradshövding skall dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst

av 11,500 kronor om året.

§ 2-

Vikarie för häradshövding ävensom biträdande domare, brottmålsdomare,

förste och andre notarie samt vikarie för dem äga att åtnjuta

dyrtidstillägg å de arvoden, som till dem utgå av statsmedel. Till vikarie

för häradshövding samt till andre notarie och vikarie för andre notarie

bestrides dyrtidstillägg av statsmedel jämväl å den del av utgående

arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens

avlöningsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 349.

§ 3.

I övrigt gälla beträffande dyrtidstillägg åt de i §§ 1 och 2 omförmälda

befattningshavare i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst.

§ 4.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

I anledning av förevarande propositioner, utom i vad propositionen

nr 95 angår befattningshavare, dels tillhörande jordbruksdepartementet,

dels ock vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl., får riksdagen anföra följande.

Det har för riksdagen framstått såsom en angelägenhet av synnerligen

stor betydelse, att statstjänarne snarast möjligt erhålla en tillfredsställande

kompensation för den på grund av världskriget inträffade

prisstegringen. Under de rådande statsfinansiella förhållandena har

riksdagen visserligen icke funnit det vara möjligt att nu åstadkomma sådana

höjningar i dyrtidstillägget, som i vissa i ämnet inom riksdagen väckta

motioner påyrkats. Men riksdagen har dock ansett det nödvändigt, att

åtgärder vidtagas, som i större utsträckning, än Eders Kungl. Maj:ts

förslag medgiver, tillgodose kraven på kompensation för prisstegringen.

Då riksdagen närmare övervägt, huru förhöjningen i dyrtidstilllägget

lämpligast skall kunna ernås, har riksdagen funnit sig böra i

tvenne väsentliga avseenden avvika från Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I första hand har det synts riksdagen vara önskligt, att det s. k.

grundtalet närmare anslutes till den verkliga prisfördyringen, än nu är

förhållandet och enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag framdeles skulle bliva

fallet. Att sätta grundtalet lika med talet för prisfördyringen, utan

någon reduktion, har riksdagen dock ansett vara mindre lämpligt, då

beräkningarna av prisstegringen givetvis icke kunna bliva fullt exakta

och fördenskull en viss marginal kan vara befogad till förebyggande

av, att dyrtidstillägget utgår efter högre procenttal än som motsvarar

den verkliga ökningen i levnadskostnaderna. Riksdagen har fördenskull

ansett, att grundtalet bör så avvägas, att det motsvarar indextalet för

prisfördyringen minskat med 5 enheter, därest indextalet icke är jämnt

tal, eljest med C enheter. Med nu rådande prisläge skulle grundtalet

då bliva 1G0 mot enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag 14G.

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 14 saml. Nr 349. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 349.

Vad därefter beträffar den inkomstgräns, till vilken dyrtidstilllägget

bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har riksdagen,

jämväl med avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig hora

förorda, att viss åtskillnad göres mellan familjeförsörjare och övriga

befattningshavare. Då riksdagen nu alltså ansett sig höra i viss mån

återupptaga tanken på särskilda familjetillägg, har skälet härtill varit,

att det under förhandenvarande förhållanden icke låter sig göra att

åt alla tjänstemän bevilja dyrtidstillägg till sådana belopp, att jämväl

familjeförsörjarna, vilka givetvis äro de som hårdast drabbats av dyrtidens

tryck, kunna bliva vederbörligen tillgodosedda. Åtskilliga av de

erinringar, som tidigare framställts mot den så kallade dyrtids hjälpen,

kunna ock avlägsnas genom tillämpande av ändrade grunder för beräkningen

av det ytterligare lönetillskott, som bör tillkomma familjeförsörjarna.

Riksdagen har härutinnan funnit en lämplig lösning vara,

att för varje av befattningshavare försörjt barn den andel av avlöningen,

för vilken dyrtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika

med grundtalet, ökas med ett visst belopp utöver vad som gäller för

övriga befattningshavare.

Riksdagen har ansett, att hänsyn härvid endast bör tagas till av

befattningshavare underhållna barn och alltså icke till hustru. Därest

nämligen utsträckt beräkning av dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal

skulle få ske även för hustru, bleve det synnerligen svårt att finna en

fast begränsning för familjetillägget. Och skulle hänsyn tagas till

hustrur, husföreståndarinnor ävensom andra personer, underhållna av

befattningshavarna, skulle de ekonomiska konsekvenserna bli betydande.

Vidare håller riksdagen före, att endast barn under 16 års ålder, som

på grund av försörjningsplikt underhålles av befattningkavare, bör i nu

förevarande hänseende komma i betraktande. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt bör givetvis icke beräknas för

barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär själv är berättigat

till dyrtidstillägg av statsmedel. För barn, vars föräldrar båda

åtnjuta dyrtidstillägg, bör sådan förhöjning utgå endast till den av föräldrarna,

som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna

äro lika, till fadern. För undvikande av allt för ofta påkommande förändringar

vid uträkningen av dyrtidstillägget torde förhållandena vid

början av respektive kalenderkvartal böra läggas till grund för beräkningen

av dyrtidstillägget för familjeförsörjarna.

Med hänsyn till den höjning av grundtalet, som riksdagen funnit

lämplig och för att icke kostnaderna för dyrtidstillägget skola bliva

alltför stora, bör enligt riksdagens mening det grundbelopp, på vilket

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 349.

dyrtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet,

icke sättas högre än till en avlöning av 85 kronor i månaden mot för

närvarande 1QQ bxonor. Vad därefter angår det procenttal, som hör

tillämpas å månadsavlöning över 85 kronor, har riksdagen ansett, att

detta lämpligen bör bestämmas till 55 procent av grundtalet, vilket vid

nu gällande prisindex ger ett reducerat procenttal av 88. Ifråga om

tillskottet för familjeförsörjarna bör enligt riksdagens mening för varje här

ifrägakommande barn den andel av månadsavlöningen, för vilket dyrtidstillägget

utgår med ett procenttal lika med grundtalet, ökas med 15 kronor.

En befattningshavare med 100 kronor i månadsavlöning får alltså, om

han underhåller ett barn, räkna fullt grundtal för hela avlöningen, d. v. s.

han erhåller efter nuvarande indextal ett dyrtidstillägg av 160 kronor i

månaden. Har han däremot flera än ett barn, erhålles för dessa intet

familjetillägg, liksom en befattningshavare med en avlöning av högst

85 kronor i månaden eller 1,020 kronor per år icke kan komma i åtnjutande

av sådant tillägg.

Av nedan intagna tablå framgår, huru dyrtidstillägget skulle utgå

för befattningshavare i olika lönegrupper enligt dels Eders Kungl. Maj :ts

förslag dels ock enligt riksdagens beslut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 349.

Dyrtidstillägg för år vid indextal av 265.

Lönebelopp

Kungl.

Maj:ts

förslag

R i k s cl a

gens

5 e s 1 u t

Icke

familje-

för-

sörjare

Familje-

för-

sörjare

med

1 barn

Familje-

för-

sörjare

med

2 barn

Familje-

för-

sörjare

med

3 barn

Familje-

för-

sörjare

med

4 barn

Familje-

för-

sörjare

med

5 barn

Familje-

för-

sörjare

med

6 barn

1,000

1,460

1,600.—

1,600

1,600.—

1,600.-

1,600.—

1,600.-

1,600

1,200

1,752

1,790.40

1,920

1,920.—

1,920.—

1,920.—

1,920.—

1,920

1,800

2,190

2,318.40

2,448

2,577.60

2,707.20

2,836.80

2,880.—

2,880

2,000

2,336

2,494.40

2,624

2,753.60

2,883.2 0

3,012.80

3,142.40

3,200

2,400

2,628

2,846.40

2,976

3,105.60

3,235.2 0

3,364.80

3,494.40

3,624

3,000

3,066

3,374.40

3,504

3,633.60

3,763.20

3,892.8 0

4,022.40

4,152

3,600

3,504

3,902.40

4,032

4,161.60

4,291.20

4,420.80

4,550.40

4.680

4,000

3,796

4,254.40

4,384

4,513.60

4,643.20

4,772.80

4,902.4 0

5,032

4,800

4,380

4,958.4 0

5,088

5,217.60

5,347.20

5,476.8 0

5,606.40

5,736

5,000

4,526

5,134.40

5,264

5,893.60

5,523.20

5,652.80

5,782.4 0

5,912

6,000

5,256

6,014.4 0

6,144

6,273.60

6,403.20

6,532.so

6,662.40

6,792

7,000

5,986

6,894.4 0

7,024

7,153.60

7,283.20

7,412.80

7,542.40

7,672

7,200

6,132

7,070.40

7,200

7,329.60

7,459 20

7,588.80

7,718.40

7,848

8,000

6,716

7,774.4 0

7,904

8,033.6 0

8,163.20

8,292.80

8,422.4 0

8,552

8,400

7,008

8,126.40

8,256

8,385.6 0

8,515.20

8,644.so

8,774.40

8,904

9,000

7,446

8,654.40

8,784

8,913.60

9,043.20

9,172.80

9,302.40

9,432

10,000

8,176

9,534.4 0

9,664

9,793.60

9,923.2 0

10,052. so

10,182.40

10,312

12,000

9,636

11,294.40

11,424

11,553.60

11,683.20

11,812.80

11,942.40

12,072

15,000

11,826

13,934.4 0

14,064

14,193.60

14,323.20

14,452. so

14,582.40

14,712

Enligt inom riksdagens vederbörande utskott verkställda approximativa

beräkningar skulle dyrtidstillägget efter ovan angivna grunder

medföra en årskostnad för befattningshavare i statens tjänst efter den

1 juli 1920 av omkring 260,000,000 kronor, varav för befattningshavare

vid affärsverken 136,000,000 kronor och för befattningshavare uppförda

under 2:a—9:e huvudtitlarna (inräknat postsparbanken m. fl.) 124,000,000

kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de nya bestämmelserna träda

i tillämpning den 1 juli 1920. Då emellertid de tidigare antagna bestämmelserna

angående de olika slagen av krigstids- och dyrtidstillägg

erhållit retroaktiv verkan och fördenskull bland befattningshavarna täm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 349.

ligen allmänt hysts förhoppningar om att de nya bestämmelse^ ämnet,

som av innevarande riksdag antagas, skola erhålla tillämpning från

1920 års början, har riksdagen, med hänsyn jämväl till ställningen

å statsverkets kassafond, ansett sig böra i viss mån tillmötesgå i vissa

inom riksdagen väckta motioner framställda yrkanden om förhöjning i

det för första halvåret 1920 utgående dyrtidstillägget. Då riksdagen

likväl icke ansett sig böra medgiva, att de nya grunderna utan vidare

skola tillämpas jämväl för första halvåret, har riksdagen, efter övervägande

av olika alternativ för bestämmande av förhöjningen av det nu

utgående dyrtidstillägget, funnit sig böra förorda, att till den, som i

enlighet med kungörelsen i ämnet den 30 maj 1919 i egenskap av befattningshavare

i statens tjänst uppburit dyrtidstillägg för första halvåret

1920 eller någon del därav, må utgå ett särskilt tillägg, motsvarande

20 procent av de för ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare

tillkommande avlöningsförmåner, dock högst efter 1,250

kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må

beräknas. Sådant tillägg må dock endast utgå till befattningshavare

som är familjeförsörjare, dock att, där både man och hustru äro statsanställda,

tillägget utgår endast till endera av dem, och.då till den,

som åtnjuter högsta lönen. Med familjeförsörjare lörstås i detta sammanhang

befattningshavare, som är gift, ävensom änkling, änka eller

ogift, vilken på grund av försörjningsplikt underhåller barn, som icke

uppnått 16 års ålder.

Med hänsyn till ovanberörda höjning av dyrtidstillägget för första

halvåret 1920 torde dyrtidstillägget för befattningshavare uppförda under

2:a—9:e huvudtitlarna (inräknat postsparbanken m. fl.) kunna för år 1920

beräknas till i runt tal 110,000,000 kronor..

I fråga om den för år 1921 erforderliga avsättningen för sådana

dyrtidstillägg, som icke skola täckas genom vederbörande verks , och inrättningars

egna inkomstmedel, torde den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

avsättningen å 160,000,000 kronor böra höjas till omkring

200,000,000 kronor.

Vidkommande detalj bestämmelserna i förslaget till kungörelse i

ämnet får riksdagen framhålla följande.

I denna paragraf erfordras vissa jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts

förslag på grund av den av riksdagen vidtagna förändrade beräkningen

av grundtalet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 349.

4'' t i 7

§ 3.

Förutom de ändringar i denna paragraf, som betingas av riksdagens

beslut rörande beräkningen av dyrtidstillägget vid olika avlöningslägen,

har riksdagen funnit sig böra göra vissa andra jämkningar i Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Till att börja med synes det föreslagna stadgandet i mom. 2

kunna utgå samt första stycket av mom. 1 jämkas i anslutning härtill.

Den i mom. 2 gjorda uppräkningen av de befattningshavare, i fråga

om vilka särskilda bestämmelser rörande beräkningen av dyrtidstillägget

skola gälla, är icke uttömmande, då fr. o. in. början av år 1921 begränsning

av dyrtidstillägget bör ske jämväl för domänverkets personal.

Det torde fördenskull vara enklast, att, med uteslutande av inom. 2,

bestämmelserna i § 3 angivas avse de befattningshavare, om vilka icke

är särskilt stadgat, utan att de olika undantagna personalgrupperna speciellt

omnämnas, vilket torde vara överflödigt.

Enligt mom. 2 skulle särskilda bestämmelser gälla beträffande

dyrtidstillägg för häradshövdingar och vissa vikarier för dem. Anledningen

till att i Eders Kungl. Maj :ts förslag undantag gjorts för dessa befattningshavare

är, att vid avlåtandet av propositionen nr 95 frågan

om partiell löneförbättring för häradshövdingarna ännu icke kunnat

göras till föremål för proposition till riksdagen. Sedan numera beslut

av riksdagen fattats rörande sistnämnda fråga, torde det mest ändamålsenliga

vara, att de bestämmelser angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna

och vissa extra befattningshavare i domsagorna, som föreslagits

i propositionen nr 407, inarbetas i den allmänna kungörelsen

angående dyrtidstillägget, vilket lätteligen kan ske genom vissa ändringar

i § 4.

I § 3 har riksdagen vidare funnit sig böra vidtaga ytterligare en

ändring, detta närmast med anledning av en inom riksdagen väckt

motion, vilken åsyftat, att extra ordinarie befattningshavare vid statens

läroanstalter icke skola i avseende å dyrtidstillägg bliva sämre ställa

än tjänstemän med motsvarande avlöningsförmåner, vilkas tjänstgöring

är fördelad över hela året.

Enligt de nuvarande bestämmelserna liksom enligt den föreliggande

propositionen utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmånerna »för

månad». Såsom framhållits i det betänkande av särskilda sakkunniga,

på vilket 1919 års proposition om dyrtidstillägget var grundad, innebär

detta stadgande, att, om en befattningshavare uppbär avlöning för

endast en del av en månad, dyrtidstillägget skall utgå med den del av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 349.

dyrtidstillägg för hel månad, som belöper å den tid, för vilken avlöning

åtnjutes. En extra lärare, som tjänstgjort exempelvis 10 dagar

av en månad, skulle därför icke erhålla dyrtidstillägg efter oreducerat

grundtal för mera än 10/3i av 85 kronor av den under månaden uppburna

avlöningen. Åven om denna princip teoretiskt är riktig, medför

densamma ur praktisk synpunkt åtskilliga svårigheter vid uträkningen

av dyrtidstillägget, särskilt för extra befattningshavare. Då det synes

riksdagen önskligt, att bestämmelserna angående dyrtidstillägget, vilka

i allt fall i tillämpningen visat sig föranleda mycket arbete, i möjligaste

mån förenklas, har riksdagen beslutat, att dyrtidstillägget framdeles må

beräknas å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Övergår

man till denna princip, kommer skillnaden mellan de icke ordinarie

lärarnas och andra befattningshavares dyrtidstillägg att till väsentlig

del försvinna. — I anslutning till nu angivna uppfattning har riksdagen

formulerat bestämmelserna under § 3 i nedan intagna förslag till kungörelse.

§ 4.

Frånsett de ändringar, vilka hänföra sig till inarbetandet i förevarande

paragraf av de föreslagna särskilda bestämmelserna angående

dyrtidstillägg för häradshövdingar och viss extra personal i domsagorna,

vilka bestämmelser icke givit riksdagen anledning till erinran, har

riksdagen ej funnit skäl föreslå någon ändring i § 4.

§5-

På grund av den ovan under § 3 berörda ändringen, att dyrtidstillägget

skall utgå å den för månad uppburna avlöningen, bör ur § 5

andra punkten uteslutas.

§ 7.

Enligt såväl nu gällande bestämmelser som föreliggande proposition

skall till de befattningshavare, varom i denna paragraf är fråga,

d. v. s. huvudsakligen extra personal, den myndighet, som äger bestämma

avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i den mån myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 191.4

till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlönings förhöjning,

anser sådant av omständigheterna påkallat. I en inom riksdagen väckt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 349.

motion har hemställts, att ordet »särskilt» måtte borttagas ur det återgivna

stadgandet. Oavsett de förhållanden, på vilka motionären grundat

sitt förslag, har riksdagen funnit sig böra tillmötesgå detsamma.

Den nu gällande bestämmelsen torde nämligen giva rum för mycket

olika tolkningar samt lämna möjlighet att vid tillmätandet av dyrtidstilllägget

för den extra personalen taga hänsyn till förhållanden, som enligt

riksdagens åsikt icke böra öva inflytande på bedömandet, huruvida och

i vilken utsträckning dyrtidstillägg bör utgå till personalen ifråga.

§ 9.

1 en annan inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att förevarande

paragraf skulle ändras därhän, att reservofficersaspiranter vid

flottan samt reservmarinintendentsaspiranter skulle i avseende å dyrtidstillägg

likställas med statstjänare. Det synes visserligen riksdagen, att

även utan uttrycklig bestämmelse därom dessa aspiranter under sin militärtjänstgöring

skulle kunna anses såsom befattningshavare i statens tjänst,

men då en annan uppfattning gjort sig gällande, har riksdagen beslutat

den av motionärerna föreslagna utvidgningen av paragrafen ifråga.

Riksdagen, som i särskilda skrivelser anmäler sina beslut i anledning

av propositionen nr 95, i vad densamma avser dels de under

jordbruksdepartementet berörda befattningshavare, dels ock befattningshavare

vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl., har i nu ifrågakommande delar av sagda proposition,

vilka ovan ej blivit berörda, icke funnit anledning till annan

erinran än att, då beträffande bank- och fondinspektionen bankmedel böra

för dyrtidstillägg tagas i anspråk allenast för dyrtidstillägg å avlöningar,

som skola utgå av dylika medel, riksdagens beslut beträffande anslaget

till bank- och fondinspektionen avfattats i enlighet härmed.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts propositioner nr 95 och nr 407

dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (bilaga A), med

undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet

hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa

och statens, anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

dels medgivit, att till den, som på grund av kungörelsen den

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 349.

30 maj 1919 (nr 262) i egenskap av befattningshavare i statens tjänst

åtnjutit dyrtid stillägg för första halvåret 1920 eller del därav, skall

utgå förhöjning i dyrtidstillägget motsvarande tjugo procent av de avlöningsförmåner

för samma tidrymd, dock högst å ett belopp av 1,250

kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må

beräknas, skolande likväl sådant tillägg utgå allenast till befattningshavare,

som är familjeförsörjare, samt i fall, där både man och

hustru äro statsanställda, endast till endera av dem, och då till den,

som åtnjuter högsta lönen.

dels i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk och postsparbanken dyrtidstilllägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å till äggsstat för år

1920 anvisat

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 60,000,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å kronor 30,000,

att av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag å kronor 84,000,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å kronor

550,000, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å kronor 70,000,

att, såvitt angår dyrtidstillägg å avlöningar, som skola bestridas av

bidrag till bankinspektionen, i första hand direkt utgå av dylika medel;

samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit ett reservationsanslag

å kronor 55,000, att av denatureringsavgifter direkt utgå; samt

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisat

B ihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 349. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 349.

under

andra

huvudtiteln .......

........ kronor

6,000,000

»

tredje

» ......

........ »

1,500,000

fjärde

j> .......

........ »

33,000,000

femte

» .......

........ »

20,000,000

y>

sjätte

» .......

........ »

16,000,000

»

sjunde

» .......

........ »

12,000,000

»

åttonde

v .......

........ »

16,000,000

dels ock i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom

avsättning å 1921 års riksstat anvisat ett förslagsanslag, högst, 200,000,000

kronor;

än även förklarat, att under år 1921 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola

bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, postsparbanken, försäkringsinspektionen,

statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket,

bank- och fondinspektionen samt kontrollstyrelsens avdelning

för skattefri sprit av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner

av här ovan omförmälda anslag å 200,000,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 349.

19

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan,* beräknad efter 62 öre

per dag;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 349.

liäradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2-

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med 6, därest talet är jämnt,

men eljest med 5.

Ålit efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t. •

§ 3.

För befattningshavare, varom icke är i särskild ordning annorlunda

stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för månad uppburna

avlöningen, på följande sätt.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiger avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 349.

utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss

är sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande befattningshavare,

vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar

den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit

barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av månadsavlöningen,

för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet,

ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i

egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigat till dyrtidstillägg

av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg

enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning utgå endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen av det procenttal,

som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet

tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast lägre hela tal.

Uppgår avlöningen till mer än 1,250 kronor i månaden, utgår

å den del, som överstiger nämnda belopp, icke. dyrtidstillägg.

* § 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till

lantbruksakademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i

§ 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande

lärare vid musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien

lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant

tillskott, i den mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid

akademien, dels ock till vikarie för häradshövding samt till andre notarie

i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides

av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket

genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å eu antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 349.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, vara dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5-

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7.

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest

och i den mån myndigheten med hänsyn till efter ingången av augusti

månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,

anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §

1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande tillämpning med

iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare, som

för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller

flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg

å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

§

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 349.

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,

som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid

den befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap vid

krigsmakten samt reservofficersaspiranter vid flottan och reservmarinintendentsaspiranter.

§ io.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbliuset.

§ Il
Till

hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 12-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.