Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket.''

1920-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:364, Skrivelse till Konungen angående anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket.''

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 364.

3

Nr 364.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående anordnande av

fasta försöksgårdar för jordbruket.''

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 35.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)-

Till Konungen.

Inom riksdagen har väckts motion i syfte att åstadkomma eu skyndsam

och allsidig utredning rörande anordnande i landet av ett lämpligt

antal fasta försöksgårdar för jordbruket och vad med denna fråga står i

samband, med beaktande av i motionen angivna synpunkter.

Över motionen har riksdagen i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Därjämte har riksdagens vederbörande utskott infordrat yttrande från

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, som däri hemställer, att en skyndsam

och allsidig utredning måtte komma till stånd dels rörande utvidgning av

den försöksverksamhet, som nu bedrives vid de fasta försöksstationerna,

dels rörande inrättande av fasta försöksgårdar.

I förevarande motion göres gällande, att staten bör på ett kraftigare

sätt än hittills ingripa i fråga om försöksverksamheten på jordbruksnäringens

område. Sålunda borde staten vid försöksanstalter och fasta

försöksgårdar ^experimentera de bästa metoderna för täckdikning, bevattning,

växtföljd, jordbearbetning, bärgning m. in. samt pröva maskiner och

redskap, som vore för jordbruket lämpliga och arbetsbesparande ävensom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 864.

anställa försök med olika sädessorter, olika gödselmedel, gröngödsling, beteskultur,

bästa sättet för ogräsens bekämpande m. m. Ett helt system av

sådana fasta försöksgårdar borde upprättas i landet, så förlagda, att olika

jordslag samt olika läge och ortsförhållanden bleve företrädda och tillika

så fördelade, att varje hushållningssällskap skulle få om möjligt en sådan

gård inom sitt område. Då denna plan givetsvis icke kan på en gång

förverkligas, borde emellertid början göras med 8 till 10 stycken sådana

gårdar.

Riksdagen kan för sin del biträda motionärernas åsikt, att allt vad

som från statens sida kan göras för att främja jordbrukets utveckling hän

emot intensivare drift också bör göras och att i detta syfte alla arbetsbesparande

metoder böra undersökas och främjas genom fortsatt statlig

försöksverksamhet. Ett utökande av den statsunderstödda försöksverksamheten

har också från centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdets

sida länge varit påtänkt. Redan 1912 hemställde centralanstaltens

styrelse i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t om anslag för anordnande

av- tre fasta försöksstationer i olika delar av landet. Denna framställning

bifölls emellertid icke, men vid 1918 års lagtima riksdag beviljades på

framställning av Eders Kungl. Maj:t ett anslag av 8,000 kronor för anordnande

av fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och

lantmannaskolor under ledning av centralanstalten. Enligt centralanstaltens

ovan omförmälda yttrande äro nu dylika försöksstationer till ett antal av

14 stycken anordnade dels vid lantbruksskolor och dels vid lantmannaskolor

i olika delar av landet.

Riksdagen anser, att den sålunda redan beträdda vägen att utsträcka

försöksverksamheten till lantbruks- och lantmannaskolor är lyckligt funnen

och bör än vidare fortsättas. Det måste givetvis hava sin stora betydelse

för försöken och de gjorda rönens spridning ute i bygderna, att de företagas

vid de anstalter, där unga män och kvinnor inhämta kunskap i övrigt

om jordbruket och dess skötsel och sålunda av dem föras ut i det praktiska

livet. Med den rikliga tillgång på sådana skolor som vårt land

dess bättre har — förutom de tvenne lantbruksinstituten samt 12 lantbruksskolor

finnas för närvarande 45 lantmannaskolor, av vilka många ha

jordbruk — synes en utvidgning i denna riktning vara lättast att genomföra

liksom i fråga om resultaten mest givande.

Emellertid anser riksdagen i likhet med Sveriges allmänna lantbrukssällskap,

att utom dessa försöksstationer även några, exempelvis tre, större

fasta försöksgårdar böra komma till stånd, där sådana försök kunna utföras,

som kräva större areal eller i övrigt ej kunna lämpligen anordnas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 364. 5

med de mera begränsade hjälpmedel, som stå försöksstationerna till buds.

Särskilt vill riksdagen framhålla önskvärdheten av att en sådan gård bleve

förlagd till en trakt, där sandjordskulturen kunde på ett ingående sätt

utex perim enteras.

Då motionärerna på tal om lantbruksskolornas lämplighet såsom försöksgårdar

även framkastat den tanken, att de gårdar, till vilka dessa

skolor äro förlagda, böra ägas av staten eller att lantbruksskolorna i regel

böra förläggas till statsegendomar samt att en eventuell utredning även

måtte upptaga denna fråga till prövning, har riksdagen intet att erinra

emot att så sker, då riksdagen i likhet med motionärerna anser, att lantbruksskolor,

som nödgas flytta från den ena egendomen till den andra,

äro mindre lämpliga för ifrågavarande försöksverksamhet. I sådana fall,

då lantbruksskolorna äro förlagda till av hushållningssällskapen ägda egendomar

och sålunda redan nu stationära, finnes däremot givetvis ingen anledning

att ifrågasätta skolornas flyttning till statsegendomar.

I motionen uttalas vidare, att samarbete bör äga rum emellan de olika

institutionerna i landet för försöksverksamhet. I sådant avseende vill

riksdagen särskilt framhålla nödvändigheten av att denna verksamhet sammanföres

under en enhetlig ledning, som förmår att överblicka och organisera

det hela, så att onödig decentralisering undvikes.

Riksdagen anser sålunda, att en utredning bör komma till stånd, om

ock en viss begränsning av motionärernas förslag måste göras med hänsyn

till de vittgående ekonomiska konsekvenser detsamma eljest skulle medföra.

Fördenskull har riksdagen ansett sig böra göra hemställan i ämnet i närmaste

anslutniDg till vad som förordats av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

På grund av vad i förevarande ämne förekommit får riksdagen anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en skyndsam och allsidig

utredning dels rörande utvidgning av den försöksverksamhet pa jordbruksområdet,

vilken redan nu bedrives vid de fasta försöksstationerna, dels

ock rörande anordnande i landet av fasta försöksgårdar för jordbruket

samt därefter för riksdagen framlägga förslag i frågan.

Stockholm don 15 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.