Skrivelse till Konungen angående anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket.''
1920-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:364, Skrivelse till Konungen angående anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket.''
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 364.
3
Nr 364.
Godkänd av första kammaren den 15 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående anordnande av
fasta försöksgårdar för jordbruket.''
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 35.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)-
Till Konungen.
Inom riksdagen har väckts motion i syfte att åstadkomma eu skyndsam
och allsidig utredning rörande anordnande i landet av ett lämpligt
antal fasta försöksgårdar för jordbruket och vad med denna fråga står i
samband, med beaktande av i motionen angivna synpunkter.
Över motionen har riksdagen i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Därjämte har riksdagens vederbörande utskott infordrat yttrande från
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, som däri hemställer, att en skyndsam
och allsidig utredning måtte komma till stånd dels rörande utvidgning av
den försöksverksamhet, som nu bedrives vid de fasta försöksstationerna,
dels rörande inrättande av fasta försöksgårdar.
I förevarande motion göres gällande, att staten bör på ett kraftigare
sätt än hittills ingripa i fråga om försöksverksamheten på jordbruksnäringens
område. Sålunda borde staten vid försöksanstalter och fasta
försöksgårdar ^experimentera de bästa metoderna för täckdikning, bevattning,
växtföljd, jordbearbetning, bärgning m. in. samt pröva maskiner och
redskap, som vore för jordbruket lämpliga och arbetsbesparande ävensom
4
Riksdagens skrivelse Nr 864.
anställa försök med olika sädessorter, olika gödselmedel, gröngödsling, beteskultur,
bästa sättet för ogräsens bekämpande m. m. Ett helt system av
sådana fasta försöksgårdar borde upprättas i landet, så förlagda, att olika
jordslag samt olika läge och ortsförhållanden bleve företrädda och tillika
så fördelade, att varje hushållningssällskap skulle få om möjligt en sådan
gård inom sitt område. Då denna plan givetsvis icke kan på en gång
förverkligas, borde emellertid början göras med 8 till 10 stycken sådana
gårdar.
Riksdagen kan för sin del biträda motionärernas åsikt, att allt vad
som från statens sida kan göras för att främja jordbrukets utveckling hän
emot intensivare drift också bör göras och att i detta syfte alla arbetsbesparande
metoder böra undersökas och främjas genom fortsatt statlig
försöksverksamhet. Ett utökande av den statsunderstödda försöksverksamheten
har också från centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdets
sida länge varit påtänkt. Redan 1912 hemställde centralanstaltens
styrelse i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t om anslag för anordnande
av- tre fasta försöksstationer i olika delar av landet. Denna framställning
bifölls emellertid icke, men vid 1918 års lagtima riksdag beviljades på
framställning av Eders Kungl. Maj:t ett anslag av 8,000 kronor för anordnande
av fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och
lantmannaskolor under ledning av centralanstalten. Enligt centralanstaltens
ovan omförmälda yttrande äro nu dylika försöksstationer till ett antal av
14 stycken anordnade dels vid lantbruksskolor och dels vid lantmannaskolor
i olika delar av landet.
Riksdagen anser, att den sålunda redan beträdda vägen att utsträcka
försöksverksamheten till lantbruks- och lantmannaskolor är lyckligt funnen
och bör än vidare fortsättas. Det måste givetvis hava sin stora betydelse
för försöken och de gjorda rönens spridning ute i bygderna, att de företagas
vid de anstalter, där unga män och kvinnor inhämta kunskap i övrigt
om jordbruket och dess skötsel och sålunda av dem föras ut i det praktiska
livet. Med den rikliga tillgång på sådana skolor som vårt land
dess bättre har — förutom de tvenne lantbruksinstituten samt 12 lantbruksskolor
finnas för närvarande 45 lantmannaskolor, av vilka många ha
jordbruk — synes en utvidgning i denna riktning vara lättast att genomföra
liksom i fråga om resultaten mest givande.
Emellertid anser riksdagen i likhet med Sveriges allmänna lantbrukssällskap,
att utom dessa försöksstationer även några, exempelvis tre, större
fasta försöksgårdar böra komma till stånd, där sådana försök kunna utföras,
som kräva större areal eller i övrigt ej kunna lämpligen anordnas
Riksdagens skrivelse Nr 364. 5
med de mera begränsade hjälpmedel, som stå försöksstationerna till buds.
Särskilt vill riksdagen framhålla önskvärdheten av att en sådan gård bleve
förlagd till en trakt, där sandjordskulturen kunde på ett ingående sätt
utex perim enteras.
Då motionärerna på tal om lantbruksskolornas lämplighet såsom försöksgårdar
även framkastat den tanken, att de gårdar, till vilka dessa
skolor äro förlagda, böra ägas av staten eller att lantbruksskolorna i regel
böra förläggas till statsegendomar samt att en eventuell utredning även
måtte upptaga denna fråga till prövning, har riksdagen intet att erinra
emot att så sker, då riksdagen i likhet med motionärerna anser, att lantbruksskolor,
som nödgas flytta från den ena egendomen till den andra,
äro mindre lämpliga för ifrågavarande försöksverksamhet. I sådana fall,
då lantbruksskolorna äro förlagda till av hushållningssällskapen ägda egendomar
och sålunda redan nu stationära, finnes däremot givetvis ingen anledning
att ifrågasätta skolornas flyttning till statsegendomar.
I motionen uttalas vidare, att samarbete bör äga rum emellan de olika
institutionerna i landet för försöksverksamhet. I sådant avseende vill
riksdagen särskilt framhålla nödvändigheten av att denna verksamhet sammanföres
under en enhetlig ledning, som förmår att överblicka och organisera
det hela, så att onödig decentralisering undvikes.
Riksdagen anser sålunda, att en utredning bör komma till stånd, om
ock en viss begränsning av motionärernas förslag måste göras med hänsyn
till de vittgående ekonomiska konsekvenser detsamma eljest skulle medföra.
Fördenskull har riksdagen ansett sig böra göra hemställan i ämnet i närmaste
anslutniDg till vad som förordats av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
På grund av vad i förevarande ämne förekommit får riksdagen anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en skyndsam och allsidig
utredning dels rörande utvidgning av den försöksverksamhet pa jordbruksområdet,
vilken redan nu bedrives vid de fasta försöksstationerna, dels
ock rörande anordnande i landet av fasta försöksgårdar för jordbruket
samt därefter för riksdagen framlägga förslag i frågan.
Stockholm don 15 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.