Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av en djuphamn å Sveriges sydkust.

1920-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:366, Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av en djuphamn å Sveriges sydkust.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 36G.

1

Nr 366.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vidtagande av

åtgärder för åstadkommande av en djuphamn å Sveriges

sydkust.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 33.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen gjord framställning liar framhållits behovet

därav, att eu skyndsam utredning i ett sammanhang komme till stånd av

frågan om en planmässig utveckling av Sveriges sjöfartspolitik och dess

sjöfartsförbindelser såväl med grannländerna som med avlägsna länder.

I vederbörlig ordning hava utlåtanden i ärendet infordrats från järnvägsstyrelsen

och kommerskollegium, varjämte yttranden avgivits av Sveriges redareförening,

Sveriges allmänna exportförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening,

handels- och sjöfartsnämnden i Malmö, hamnstyrelsen i Karlskrona,

en av stadsfullmäktige i Karlshamn tillsatt kommunikationskommitté och samtliga

handelskamrar i riket. Nämnda utlåtanden och yttranden i ärendet återfinnas

såsom bilagor till andra kammarens vederbörande utskotts utlåtande.

Syftet med förevarande motion är att åstadkomma en fullständig utredning

rörande de åtgärder i trafikhänseende, som med de genom världskriget

åstadkomna förändringar uti det allmänna världspolitiska läget såsom

bakgrund kunna för vårt lands vidkommande anses erforderliga för

att trygga landets framtida ekonomiska liv.

Utgångspunkten för ifrågavarande framställning utgör motionärens övertygelse,

att de förändrade världspolitiska förhållandena komma att medföra

en väsentlig omläggning av de transoceana sjöfartsvägarna till de inre delarna

av Östersjön. Med full visshet anser motionären det kunna förväntas,

att de stora utländska transmarina rederierna av ekonomiska och

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 3(16—369. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 366.

trafiktekniska skäl i allmänhet icke längre skola låta sina fartyg taga vägen

omkring Skagen, utan att den stora stråkvägen från Nordsjön till det

östereuropeiska upplandet skall komma att gå genom Kielkanalen till den

nyskapade politiska medelpunkten Danzig. För att effektivt kunna möta

konkurrensen från en utländsk djuphamn vid Östersjöns södra kust, anser

motionären det nödvändigt, antingen att Flintrännan fördjupas eller att på

annat håll en djuphamn skapas eller upparbetas i Sverige på minsta möjliga

avstånd från huvudtrafikledernas brännpunkt mellan Skåne och Eugen.

Riksdagen har icke kunnat undgå att ägna särskild uppmärksamhet åt

vad motionären i sistberörda delar av motionen anfört, och riksdagen har

därvid funnit, att motionen härutinnan innehåller ett uppslag av sådan

beskaffenhet, som torde böra av statsmakterna beaktas.

Härvidlag vill riksdagen betona, att riksdagen ingalunda underskattar

vare sig de invändningar, som från skilda håll blivit framförda gent emot

motionen jämväl i denna del, eller de svårigheter, som givetvis komma att visa

sig förenade med en närmare undersökning av det ifrågavarande problemet.

I förstnämnda avseende framträder främst frågan, huruvida motionären

riktigt bedömt läget med hänsyn till den transmarina östersjöfartens blivande

utveckling. Den av riksdagens vederbörande utskott förebragta utredningen

i ärendet giver visserligen vid handen, att tidpunkten ännu icke

är inne för ett definitivt besvarande av denna fråga; det kan exempelvis

framhållas, att såväl handels- och sjöfartsnämnden i Malmö som Skånes

handelskammare anse, att tyngdpunkten för sjöfarten å Östersjön alltjämt

kommer att vara förlagd till Öresund. A andra sidan hyser riksdagen

den uppfattning, som bestyrkts utav åtskilliga av de i ärendet till riksdagens

vederbörande utskott inkomna utlåtandena, att det av motionären

uppdragna utvecklingsbeloppet i icke oväsentlig mån synes bära sannolikhetens

prägel, och att det ur sådan synpunkt torde vara väl motiverat, att

all möjlig uppmärksamhet ägnas detsamma.

Denna uppmärksamhet synes utskottet böra i första hand inriktas på

möjligheten att kunna direkt i största möjliga utsträckning tillgodogöra oss

den väntade transmarina öster sjötrafiken för tillgodoseende av såväl vår

import som export. Skulle det visa sig, att de förutsättningar, varå

motionären i allt väsentligt byggt sin förevarande framställning, komme

att realiseras, eller med andra ord, att den transoceana trafikens huvudväg

till Östersjön och Danzig skulle bliva Kielkanalen, måste riksdagen i

likhet med motionären hålla före, att det är ett svenskt och ett statligt

svenskt intresse, att sådana åtgärder vidtagas, som i vidast möjliga mån

kunna vara ägnade att draga till Sveriges kuster åtminstone så mycket av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 366.

3

denna trafik, som gör det möjligt för exempelvis ett antal av våra importörer

att undvika den ytterligare fraktkostnaden för erforderliga varors särtransport

från Danzig eller någon annan hamn på andra sidan Östersjön.

Av vad riksdagen ovan anfört rörande svårigheterna för ett bedömande

av värdet utav de utav motionären antagna förutsättningar lärer

framgå, att en dylik utredning i första hand måste komma att innebära

en undersökning av samma förutsättningars existens. Denna undersökning

torde sålunda böra omfatta den föreliggande världspolitiska situationen,

huvudsakligen i dess handelspolitiska yttringar, såvitt desamma beröra

Östersjöländerna, frågan om Kielkanalens internationalisering och därmed

sammanhängande frågor av trafikteknisk art, stämningar och planer inom

industri-, handels- och redarekretsar, framför allt uti Amerika och England

samt Japan och särskilt i vad dessa planer avse vårt lands intressen, omfattningen

av vår import och export, i den mån densamma kan antagas

vara i ett eller annat avseende beroende av de nya trafikförhållandena i

Östersjön, frakttariffer o. s. v.

Kesultatet av den nu antydda delen av den ifrågavarande utredningen

torde öva ett väsentligt inflytande på samma utredning i övrigt, nämligen

å den del därav, som skulle avse en opartisk, allsidig och grundlig undersökning

av de möjligheter, som å vår södra östersjökust kunna förefinuas

för det åsyftade upptagandet av den transoceana östersjötrafiken.

Att sistnämnda undersökning först och främst måste avse hamnförhållandena

ligger i öppen dag. Det gäller att finna den ur olika synpunkter

för ifrågavarande syftes förverkligande lämpligaste hamnplatsen samt att

därefter överväga, vilka åtgärder som kunna vara att vidtaga för att

denna plats skall kunna på mest tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål.

Motionären har i motionen anfört en synpunkt, som synes riksdagen

böra i detta sammanhang vinna behörigt beaktande. Motionären framhåller

nämligen, att vårt lands hamnpolitik hittills huvudsakligen letts av

dess sjöstäder. Här förelåge emellertid en uppgift, där man med skäl

kunde fråga sig, om den vanliga metoden för hamnarnas utveckling under

inbördes konkurrens mellan olika hamnstäder vore ägnad att föra till

målet. Om man, anför motionären, förutser den med tiden dominerande

betydelsen för vår transmarina sjöfart av en första rangens hamn vid

Östersjön, vore det påtagligen — ehuru avseende en utveckling på lång

sikt — nödvändigt att målmedvetet och utan onödigt dröjsmål förbereda

en möjligast god lösning. Under alla förhållanden syntes det vara nödvändigt,

att statsmakterna sökte göra klart för sig, vad som lämpligen

borde åtgöras och sedan inrätta sina handlingar därefter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 36''6.

Eiksdagen kan i stort sett instämma i de synpunkter motionären

framhållit beträffande hamnfrågan.

Eiksdagen anser det med sin uppfattning i ämnet vara uteslutet, att

den av riksdagen avsedda utredningen skulle kunna verkställas av enskilda

eller kommuner, och riksdagen förmenar, att berörda förhållande följer av

själva denna utrednings art och närmare beskaffenhet. I alldeles särskilt

hög grad avser utredningen att tillgodose statliga och icke individuella

grupp- eller kommunala intressen, och måste därför å utredningen ställas

kravet å en fullständig förutsättningslöshet. Eedan de i ämnet till riksdagen

gjorda uttalandena giva vid handen, vilka svårigheter, som skulle

möta för uppnående av denna objektivitet, därest statsmakterna skulle vid

hithörande frågors bedömande vara hänvisade allenast till utredningar,

verkställda exempelvis av vederbörande kommuner. Dessa svårigheter

skulle givetvis icke bliva mindre därigenom att utredningen med nödvändighet

kommer att omfatta åtskilliga lokala kommunikationsspörsmål, frågorna

om järnvägsförbindelser till och från den eventuellt blivande centralhamnen

m. m.

Eiksdagen vill icke underlåta att framhålla, hurusom styrelsen för

Sveriges allmänna sjöfartsförening, som uti sitt över motionen avgivna

yttrande i övrigt förklarat sig icke kunna biträda motionen i den form

den av motionären givits, i samma yttrande anfört, att styrelsen å andra

sidan ingalunda underskattade betydelsen av att från statens sida företoges

undersökningar till sjöfartens gagn inom sådana mera begränsade

områden, där statens direkta ingripande eller medverkan kunde finnas behövlig,

samt att i sådant hänseende motionen kunde anses innebära beaktansvärda

uppslag. Eiksdagen kan för sin del ansluta sig till den ståndpunkt,

som Sveriges allmänna sjöfartsförening härutinnan intagit.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida de av världskriget föranledda

förändringar med avseende å den internationella sjöfarten å Östersjön betinga

vidtagande av åtgärder för åstadkommande av en djuphamn å Sveriges

sydkust, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill en sådan utredning

kan föranleda.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.