Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.

1920-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:367, Skrivelse till Konungen angående beredande av anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 367.

5

Nr 367.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående beredande av

anslag utav statsmedel till svensk biblioteksverksamhet i

utlandet.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 28.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

Enskilda motionärer hava inom riksdagen gjort framställning därom,

att utredning måtte komma till stånd, huruvida och under vilka villkor

anslag av statsmedel må kunna utgå till svensk biblioteksverksamhet i

utlandet.

Här förevarande motion utgör ett led i strävandet att bevara sambandet

mellan hemlandet och de svenskar, som för längre eller kortare

tid slå sig ned i utlandet. Att bevarandet och stärkandet av detta samband

icke blott för de utomlands varande svenskarna utan även för moderlandet

är av särdeles stor betydelse torde väl numera vara så allmänt

erkänt, att det knappast behöver ytterligare framhållas. Motionärerna hava

också påmint om, att riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet,

vilken såsom namnet angiver, arbetar i detta syfte, vunnit allt jämt ökad

förståelse och anslutning bland svenskarna så väl här hemma som i utlandet.

Om svenskhetens bevarande i utlandet är av vikt, då bör det ock

vara angeläget att så långt som möjligt främja strävandet därför. Stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 367.

makterna hava också redan på flera sätt lagt i dagen sin goda vilja i

detta avseende. Uttryck härför äro de anslag, som årligen utgå för upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn på ett flertal platser

utomlands, exempelvis Berlin, Hamburg och London. Skall varaktigt

resultat vinnas, är det emellertid ej nog med skolor, vilka ju så gott som

uteslutande måste ägna sig åt barnen. Lika viktigt är, att något göres

även för de äldre, enär det i skolan inhämtade eljest snart går förlorat,

helst bland dem, som ständigt vistas under främmande inflytelser. Upprättandet

av bibliotek med svensk litteratur blir då ett av de verksammaste

medlen i nämnda syfte.

Enligt uppgifter, hämtade ur en uppsats av förste bibliotekskonsulenten

Fr. Hjelmqvist, införd i Biblioteksbladet 1919, häftet 3, har också

ett flertal svenska föreningar i utlandet igångsatt svensk biblioteksverksamhet

i större eller mindre omfattning. Så har exempelvis vid Svenska

Gustavskyrkan i Ivöpenhamn upprättats ett bibliotek på över 1,300 band,

och en i samma stad bildad mera privat förening, Svenska klubben, har

också satt som sitt mål att genom bibliotek stärka samhörighetskänslan

hos svenskarna i den danska huvudstaden. På Jutland hava svenska

föreningar genom samverkan åstadkommit vandringsbibliotek med svensk

litteratur, och i Canada har startats eu svensk biblioteksverksamhet efter

ganska omfattande plan, det s. k. Svenska nationalbiblioteket, som avser

att underlätta anskaffandet och spridandet av svensk litteratur bland de

svensktalande i Canada.

Flertalet av de föreningar, som uppbära biblioteksverksamheten i utlandet,

äro emellertid ekonomiskt svaga och måste i betydlig utsträckning

anlita understöd från hemlandet. Så har riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet under 1919 utdelat understöd åt följande bibliotek i

utlandet: till vartdera av biblioteken vid Svenska klubben i Aarhus, Svenska

föreningen i Aalborg och Svenska föreningen i Horsens 200 kronor, till

svenska nationalbiblioteket i Canada 1,000 kronor och till skolbiblioteket

i Bompland, Argentina 250 kronor. Tydligt torde emellertid vara, att

det understöd, som på enskild väg kan lämnas, ej är tillräckligt för det

avsedda syftet.

Då uppstår frågan, om det ej kan anses vara ett svenskt statsintresse

att understödja en dylik biblioteksverksamhet, som har till mål att hos

utlandssvenskarna vidmakthålla och stärka kännedomen om och sambandet

med hemlandets kultur. Enligt riksdagens uppfattning måste detta anses

vara förhållandet, och vill riksdagen förorda en sådan åtgärd.

Skall staten understödja denna verksamhet, synes det vara riktigt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 367.

7

därvid utgå från samma förutsättningar, som i allmänhet varit bestämmande

för understöd åt det frivilliga folkbildningsarbetet i hemlandet, nämligen

att ett verkligt intresse för saken kommit till uttryck å den plats, understödet

avser, samt att garantier finnas, att biblioteken verkligen komma

dem till godo, för vilka de äro avsedda. Det synes därför som borde det

uppställas som villkor för erhållande av understöd, dels att på enskild

väg anskaffas minst lika stort belopp som det sökta bidraget, dels att

biblioteken knytas till sådana sammanslutningar eller institutioner, som

kunna anses hava mera bestående eller officiell karaktär, i första hand

de svenska legationerna, de svenska utlandsförsamlingarna, svenska sjömanshem,

riksföreningen för svenskhetens bevarande o. d. Då det är av

vikt, att det enskilda initiativet ej förkväves, torde emellertid ej böra

krävas, att biblioteken nödvändigt skola stå under de officiella myndigheternas

förvaltning, utan synes det vara tillräckligt med eu viss kontroll

från dessa myndigheters sida.

Då det gäller anslag till bibliotek, upprättade av enskilda sammanslutningar,

torde dessutom för tryggande av verksamhetens stabilitet böra

fordras ett visst minimiantal medlemmar, exempelvis 100, i sammanslutningen

det gäller. Givetvis kan det i enskilt fall vara önskvärt att på en

plats få till stånd svensk biblioteksverksamhet, fastän så stark sammanslutning,

som här angivits, ej kunnat åstadkommas. I så fall torde riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet eventuellt med statsunderstöd

kunna taga hand om verksamheten.

För åstadkommande av nödig enhetlighet och koncentration torde i

regel anslag böra utgå till endast ett folkbibliotek och ett skolbibliotek

med eller utan filialer på samma plats. Ävenledes böra utfärdas bestämmelser

för det fall att bibliotek vanvårdas eller förening, som upprättat

biblioteket, upplöses.

Beträffande här föreliggande fråga yttrar vidare förste bibliotekskonsulenten

i förut åberopade uppsats:

»Även studiecirkelrörelsen kan givetvis tänkas överflyttad till utlandet.

Med hänsyn till vad som nyss framhölls angående det just i fråga

om utlandet särskilt trängande behovet av koncentration och enhetlighet i

biblioteksverksamheten, synes emellertid detta överflyttande böra ske under

villkor, som något avvika från de nu i hemlandet gällande. Så synes

böra föreskrivas, att studiecirkelns böcker skola, sedan de i ett års tid

cirkulerat bland cirkelns medlemmar, införlivas med platsens statsunderstödda

svenska folkbibliotek, för den händelse cirkeln ej disponerar någon

egen, särskilt lämplig bibliotekslokal, i vilket fall dess bibliotek bör kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 367.

förvaltas som en filial under folkbiblioteket, efter samma regler som detta

och under kontroll av dess styrelse. En nödvändig följd av en dylik

bestämmelse är, att en studiecirkel skall kunna få statsunderstöd, endast

om ett statsunderstött folkbibliotek redan förut finnes på platsen. A andra

sidan synes något minimum ej behöva föreskrivas i fråga om cirkelns

medlemstal. Ett nödvändigt villkor bör vara, att cirkeln är ansluten till

något riksförbund i hemlandet. Givetvis bör det framhållas som en av

folkbibliotekets viktigaste uppgifter att stå dylika studiecirklar till hjälp

med särskilt liberala lånevillkor i fråga om böcker, som cirkeln behöver

för sitt arbete.

Två stora områden av utlandssvenskar torde emellertid kunna helt

undantagas från möjligheten att av svenska staten erhålla understöd för

biblioteksverksamhet. Detta gäller först och främst om Finland. De

svenskar, som uppehålla sig här, ha i regel ej någon svårighet att få tillgång

till offentliga svenskspråkiga bibliotek. Även Nordamerikas förenta

stater synes man möjligen kunna se bort ifrån, då de amerikanska offentliga

biblioteken på alla platser, där det svenska elementet är någorlunda

talrikt, vanligen söka tillgodose behovet även av svensk litteratur.»

I detta uttalande kan riksdagen i huvudsak instämma, även om vissa

platser i Nordamerikas förenta stater måhända böra kunna komma i fråga

till erhållande av statsunderstöd.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och under vilka villkor anslag

av statsmedel må kunna utgå till svenska bibliotek i utlandet, samt till

riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.